Etikett: Nobelpristagare

  • Memoarer: Första delen

    Memoarer: Första delen

    Memoarer av Bob Dylan
    Memoarer av Bob Dylan

    Jag kan erkänna direkt att jag inte har lyssnat så mycket på Bob Dylan. Det var dock inte av den anledningen som jag blev besviken när Nobelpriset 2016 gick till just Dylan. Nej, det berodde mest på att jag kände mig snuvad på ett författarskap att lära känna. Jag har för vana att läsa något av varje ny nobelpristagare i litteratur och när priset gick till Dylan så kändes det inte precis som en självklar författare att läsa. Det som ändå går att läsa av Dylan är hans memoarer och det har jag nu gjort!

    Det första som slog mig när jag började att läsa var att boken känns väldigt välskriven. En fälla som jag misstänker att många (hobby)författare ramlar i när de skriver memoarer är att de sållar för lite och att de fastnar för mycket i kronologin. Det är sällan så man får ihop en bra berättelse. Bob Dylans memoarer är dock inte alls någon tjatig historia som börjar i barndomen och sedan tuggar sig framåt i sakta mak, nej här märks det att Dylan har hittat vad det är han vill berätta och boken kretsar alltså kring några väl valda teman.

    Mest handlar boken om tiden när Bob Dylan började slå igenom på 60-talet och hur han hittade fram till sin musik. Han namedroppar flitigt en massa musiker som har influerat honom, men även författare och andra som på ett eller annat sätt har korsat hans väg. En del av boken handlar också om den svacka som han hamnar i när kändisskapet börjar kännas som en börda och han mest av allt vill dra sig tillbaka med sin familj.

    Jag måste erkänna att jag först blev lite skeptisk till att Dylan själv har skrivit det här. Det vanliga när kändisars memoarer ska ges ut är att man anlitar en spökskrivare eller en medförfattare som gör själva skrivjobbet. Vad jag kan förstå så är det inte fallet  med Dylans memoarer. Det är imponerande tycker jag! Med tanke på vilken produktiv musiker han är och hur flitigt han spelar live så känns det faktiskt lite svårt att förstå hur han också har lyckats klämma in att skriva en bok och att han dessutom har fått ihop det såhär bra.

    Jag tycker att Bob Dylans memoarer var riktigt läsvärda och en positiv överraskning. Självklart tror jag att sanna Dylan-fan har lite mer att hämta än vad jag hade i den här boken. Jag känner ju faktiskt inte till speciellt många av de låtar, människor och platser som Dylan refererar till, så min behållning blir ju därefter. Jag har i alla fall blivit mer nyfiken på Bob Dylan och kommer nog att spela hans musik oftare framöver. Att han verkar vara en riktig tjurgubbe som inte ens har haft vett att tacka nej till ett Nobelpris, som han uppenbarligen inte vill ha, ja, det är delvis glömt efter den här läsningen, som har fått mig att bredda bilden lite!

    I korthet

    Rekommenderas för: Den som vill läsa en ovanligt välskriven biografi och lära känna nobelpristagaren 2016 och hans influenser lite mer på djupet.

    Betyg: 3+ källarpubar av 5.

    Citerat ur Memoarer

    ”Till sist försökte vi oss på att flytta västerut – prövade några olika platser, men snart dök snokande reportrar upp i förhoppningen om att uppdaga någon hemlighet – kanske skulle jag bekänna någon synd. Vår adress trycktes i lokalpressen, och så började samma sak igen. Även om de här journalisterna hade släppts in i huset – vad skulle de ha hittat? En hel massa prylar – högar med leksaker, dragleksaker, bord och stolar i barnstorlek, stora tomma pappkartonger, kemilådor, pussel och leksakstrummor… Jag tänkte inte släppa in någon. Vi hade inte många regler hemma. Om ungarna ville spela basketboll i köket så spelade de basketboll i köket. Om de öppnade grytskåpet så ställde vi kastruller och stekpannor på golvet. Mitt hem var kaotiskt på insidan såväl som på utsidan.”

    Memoarer av Bob Dylan
    Memoarer av Bob Dylan

    Om Bob Dylan och om Memoarer

    Bob Dylan (född som Robert Allen Zimmerman 1941) är en amerikansk rockmusiker som har gett ut närmare 40 album och ytterligare en rad livealbum, samlingsalbum och en hel serie med bootlegs. Han står bakom välkända låtar som Like a rolling stone, Knockin’ on Heaven’s door, The times they are a-changin’, Hurricane och Blowin’ in the wind. Han har belönats med en lång rad med priser för sin musik, bland annat Grammy lifetime achievement award, Polarpriset och en Oscar för bästa sång (Things have changed från Wonder boys). 2016 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. Bob Dylan har en hemsida.

    Originalets titel: Chronicles. Vol. 1 (amerikanska).
    Översättare: Mats Gellerfelt.
    Utgivningsår: 2004 (första amerikanska utgåvan, Simon & Schuster), 2004 (första svenska utgåvan, Prisma), 2016 (den här nyutgåvan, Norstedts).
    Läs även: De två kommande delarna i den här planerade trilogin (de har dock ej kommit ut ännu).
    Antal sidor: 271.
    ISBN: 978-91-1-307939-4.
    Köp hos t.ex. Adlibris, Bokus, CDON.

    Förlagets beskrivning

    ”Platsen är Greenwich Village. Tiden är 1961, hans första år på Manhattan.

    Bob Dylans New York är en magisk möjligheternas plats med ett överflöd av musikklubbar och caféer, ständiga nattliga fester, nya litterära rörelser på framväxt, snabba kärleksaffärer och tillfälliga förbindelser men också nya vänskapsband för livet.

    Melankoliska hågkomster varvas med genomträngande och skarpa iakttagelser av den tid som var. Ibland lämnar berättelsen både tid och rum och gör utflykter till New Orleans, Woodstock och Minnesota.

    Med ojämförlig berättarbegåvning gör Bob Dylan sin alldeles egen betraktelse över livet och de människor och platser som format honom och hans konst. En personlig skildring om en omtumlande tid och ett närgånget porträtt av en samtidsepok. Ibland avslöjande, ofta lågmält humoristiskt, alltid poetiskt och passionerat. Bob Dylan ger oss en fascinerande inblick i sin tidigare så slutna tankevärld.”

  • Nobeltider, nobelnoveller

    Okej, Nobeldagen var igår, men själva poängen med nobelpristagare är väl att deras verk består, så de tål nog att bloggas om även idag. 😉 I år gick ju litteraturpriset till musikern Bob Dylan, så det finns kanske inte så jättemycket att läsa från just honom. Däremot måste jag säga att jag är sugen på att läsa de nobelnoveller som förlaget Novellix har passat på att ge ut den här hösten. Särskilt lockande är den av Orhan Pamuk, som jag ju tycker så mycket om! 🙂

    Ibland känns det som att jag bloggar så mycket om förlaget Novellix att man nästan kan tro att jag är sponsrad av dem eller något..! Men det är jag faktiskt inte. Jag tycker bara att de lyckas gång på gång att hålla sig aktuella, intressanta och att dessutom ge ut sjukt snygga noveller! En annan riktigt fin utgivning som de fick till tidigare i år är deras kvartett med noveller om flykt. Så fina och aktuella!

    Höstens viktigaste böcker i formgivning av #studioparastobackman ?????? köp asken i vår butik, länk i bio ?#flyktnovellen #novellix

    Ett foto publicerat av Novellix — stories to go — (@novellix)

  • Nobelpriset till Bob Dylan. Jag vet inte vad jag ska göra.

    Man kanske skulle skriva något om Nobelpriset? Som alla vet så tilldelades årets Nobelpris Bob Dylan ”som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Jag hör till de som blev besvikna. På ett sätt tycker jag att det är kul att Svenska Akademien vågar tänka lite utanför lådan och faktiskt belöna extremt populistiska och oväntade personer. I teorin öppnar det upp för fler folkliga pristagare. Kanske skulle Joyce Carol Oates därmed kunna få ett pris. Det skulle få mig att jubla! Men, vad är oddsen för det egentligen? I år belönas den första amerikanen på 23 år. Jag tror inte att vi kan hoppas på att en till amerikan belönas redan 2017… Och tiden börjar rinna ut för exempelvis JCO. Damen är 78 år, ni vet…

    I alla fall. Jag brukar ju faktiskt läsa nobelpristagare. Den största besvikelsen för mig handlar kanske inte så mycket om Oates och andra amerikanska författares uteblivna nobelpris, utan det handlar om just detta: i år får jag inte chansen att upptäcka en ny författare som faktiskt skriver texter.

    Men jag antar att jag istället får spränga in lite Dylan bland mina vanliga spellistor…

    För övrigt är det här första gången någonsin som jag har ”läst” en författare innan hen belönats med Nobelpriset. Så ironiskt!

  • 7 läsvärda nobelpristagare

    7 läsvärda nobelpristagare

    Det är nobelvecka! Det här är alltså veckan när den ena nobelpristagaren efter den andra tillkännages. Trots att jag i princip aldrig kan gissa på förhand vem/vilka som kommer att belönas så sitter jag ändå som klistrad framför webb-TV:n när pristagarna avslöjas (ja, jag kan flexa på jobbet och jag brukar passa på att ta rast när det är dags). Jag följer alltså alla tillkännagivanden, inte bara litteraturpriset, men givetvis är just litteraturpriset lite extra spännande! Just i år får vi som det ser ut vänta till nästa vecka med att få reda på årets nobelpristagare i litteratur, men snart så!

    I år tänker jag inte gissa nobelpristagare, för det är jag ju som sagt inte speciellt bra på. 😉 Däremot tänkte jag tipsa om några nobelpristagare i litteratur som jag tycker att du borde titta närmare på om du är sugen på att läsa någon riktigt bra som har belönats med detta oerhört prestigefyllda pris.

    Selma Lagerlöf är obligatorisk på den här listan. Jag tycker bara det faktumet att hon som första kvinna belönades med nobelpriset i litteratur och det faktumet att hon också fick en plats i Svenska akademien gör henne till en verkligen imponerande och inspirerande person. Men sedan är hon ju också en tveklöst läsvärd författare. Eller okej. Jag förstår inte alls storheten med Gösta Berlings saga, men oj, vad jag gillar Kejsarn av Portugallien och Jerusalem!

    Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf
    Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf

    Sigrid Undset tycker jag också att man gott kan läsa. Åtminstone om man har en skön läsplatta och gott om tid, för hennes böcker om Kristin Lavransdotter är på måååånga hundra sidor. Det tog mig evigheter att läsa ut min samlingsutgåva om Kristin Lavransdotters liv i medeltidens Norge, men det var helt klart värt det. Nu har böckerna dessutom kommit i nyutgåva och i ny översättning dessutom.

    Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset
    Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset

    John Steinbecks Möss och människor läste jag på gymnasiet och jag blev verkligen berörd och gripen av berättelsen. Det är en kort liten bok. Färre än hundra sidor, tror jag? Så den är tipset för den som kanske inte har så mycket tid, men som ändå vill läsa en läsvärd nobelpristagare.

    Möss och människor av John Steinbeck
    Möss och människor av John Steinbeck

    En annan som skriver berättelser med ett litet färre antal sidor är Patrick Modiano. Jag läste Lilla smycket för några år sedan och tyckte verkligen om den. Det är något speciellt med såhär tighta och korta berättelser som ändå rymmer så mycket.

    Lilla smycket av Patrick Modiano
    Lilla smycket av Patrick Modiano

    Just det är för övrigt lite av Alice Munros paradgren. Hon skriver uteslutande noveller och i detta format lyckas hon bygga karaktärer, miljöer och berättelser som få andra. En fantastisk författare!

    På fri fot av Alice Munro
    På fri fot av Alice Munro

    Nu blir kanske min lista lite biased mot svensk litteratur… Men Tranströmer! Läs Tranströmer! Jag har svårt för att läsa poesi, men Tranströmers dikter är lätta att ta till sig. Jag är oerhört förtjust i min samlingsvolym med hans diktsamlingar.

    Dikter och prosa 1954 - 2004 av Tomas Tranströmer
    Dikter och prosa 1954 – 2004 av Tomas Tranströmer

    Orhan Pamuk skriver mångbottnade berättelser från Turkiet. Nu har jag inte direkt plöjt igenom hela hans författarskap, men det jag har läst har jag tyckt väldigt mycket om. Särskilt fängslad och berörd blev jag av Oskuldens museum, som råkar vara lite av en favoritbok för mig.

    Oskuldens museum av Orhan Pamuk
    Oskuldens museum av Orhan Pamuk

    Jag skulle kunna räkna upp fler läsvärda nobelpristagare, inser jag (oväntat?), men då blir inlägget för långt. 🙂

    Vill du läsa om alla nobelpristagare så tycker jag att du ska kolla in min bokcirkelkollega Nobelprisprojektet. Nu har hennes blogg paus, men arkivet är fantastiskt!

  • På fri fot

    På fri fot

    På fri fot av Alice Munro
    På fri fot av Alice Munro

    På fri fot är en novellsamling av den nobelprisbelönade författaren Alice Munro. Jag har läst flera av hennes andra novellsamlingar och jag fascineras och förvånas varje gång över hur hon får ihop sina berättelser. Trots novellformatets begränsade sidantal så brukar hon kosta på sig att skriva långt och detaljerat på ett väl avvägt sätt. Det brukar också göra att det är svårt att veta hur novellen ska sluta. Munro har en tendens att bygga upp och sedan plötsligt göra en oväntad vändning. Den som gillar Munros berättarstil kommer inte att bli besviken på På fri fot.

    I novellerna i På fri fot avhandlas ett antal kvinnoöden. Flera av novellerna har en och samma huvudperson, Juliet, i huvudrollen och läsaren får följa henne genom livet. Den kanske mest berörande berättelsen tycker jag dock är den inledande novellen som delar titel med hela samlingen. Berättelsen kretsar kring en kvinna som gör ett försök att fly från ett förhållande som inte längre fungerar.

    Jag tycker om Munros noveller och jag tycker att På fri fot är en läsvärd samling. Jag måste dock starkt avråda från att lyssna på ljudboksversionen. Jag har lyssnat på ljudboken i en app för ljudböcker och det har inte gått att bläddra mellan novellerna och det var inte alltid tydligt när en ny novell påbörjades. Det blev otroligt förvirrande för mig när Juliet-novellerna dök upp och jag inte förstod om Munro gjort ett märkligt tidshopp och temabyte eller om jag nu lyssnade på något helt nytt. Det blev en hel del frustrerat spolande fram och tillbaka i boken. Uppläsningen är i och för sig bra, så  den som lyssnar på CD eller på annat sätt har tydliga ljudspår att hoppa mellan kan kanske välja en sådan.

    I korthet

    Rekommenderas för: Den som vill läsa egensinnigt komponerade noveller om några fascinerande kvinnoöden.

    Betyg: 3 getter av 5.

    Om Alice Munro och På fri fot

    Alice Munro (född 1931) är en kanadensisk författare. Hon debuterade 1968 med novellsamlingen Dance of the happy shades och har sedan dess hållit sig till novellformatet. 2013 belönades hon med Nobelpriset i litteratur med den kärnfulla motiveringen ”den samtida novellkonstens mästare”. Henne senaste novellsamlingen är Dear life (Brinnande livet) från 2012, som kom på svenska 2013.

    Originalets titel: Runaway (engelska).
    Översättare: Rose-Marie Nielsen.
    Uppläsare: Louise Raeder.
    Utgivningsår: 2004 (första kanadensiska utgåvan, McClelland and Stewart), 2014 (första svenska utgåvan, Atlas), 2014 (den här ljudboksutgåvan, A nice noise).
    Antal sidor: 355 (ca 12 h lyssning).
    ISBN: 9789173894685, 978-91-87725-30-2.
    Andras röster: Bokhora, Dagensbok.com, Kulturkollo, Och dagarna går….
    Köp hos t.ex. Adlibris eller Bokus.

    Baksidestext

    ”Få Nobelpris har mötts av så unisont jubel som Alice Munro 2013. Alice Munro har älskats av svenska läsare redan innan priset, men nu blev genombrottet fullständigt.

    Nu utkommer Alice Munros novellsamling På fri fot från 2004 på svenska för första gången.

    På fri fot består av åtta berättelser om frihet, tillhörighet och familjeband. Alice Munro skriver om kvinnor som trots, eller på grund av, sin särskilda begåvning och känslighet inte riktigt passar in. De söker frigörelse, men det är aldrig enkelt. Munro är suverän på att skildra de livsavgörande konsekvenserna av små och till synes obetydliga beslut. Hon förklarar inte livet för sina läsare, hon avslöjar det.”

  • Strändernas svall: en roman om det närvarande

    Strändernas svall: en roman om det närvarande

    Strändernas svall av Eyvind Johnson
    Strändernas svall av Eyvind Johnson

    Eyvind Johnson är en författare som har lyckades med konststycket att både få en stol i Svenska akademien och att belönas med nobelpriset i litteratur (Harry Martinson lyckades i och för sig med samma prestation). En sådan författare måste det ju vara något speciellt med, eller hur? Med stor förväntan har jag nu läst hans roman Strändernas svall, som återberättar myten om den grekiske hjälten Odysseus hemresa från det trojanska kriget. Medan Odysseus råkar ut för det ena efter det andra, och bland annat fastnar hos Kalypso i sju hela år, så väntar Odysseus fru, Penelope, tålmodigt där hemma på Ithaka. Det saknas inte friare, som hoppas på att Penelope ska ge upp sin väntan och välja någon av dem. Friarna äter dem nästan ur huset och Penelope gör sitt bästa för att hålla friarna ifrån sig och hålla ekonomin i styr. Även Odysseus och Penelopes son, Telemachos väntar. Och väntar. Och Odysseus försöker att planera sin återkomst och att ta sig hem.

    Strändernas svall är en förvånansvärt lättläst roman. Språket känns helt piggt och modernt och går att läsa med fint flyt. Tyvärr har jag inte grekisk mytologi i färskt minne och det saknade jag faktiskt under läsningens gång. Det var inte helt lätt för mig att hänga med eller förstå vilka alla personer är. Jag vet inte om det är en förutsättning att ha en massa bakgrundskunskaper i och för sig. Det går att läsa boken rakt upp och ner och höra berättelsen för första gången också, men det är nog inte så det är tänkt.

    Jag tyckte att det var en fin liten berättelse, men samtidigt blev det bara en saga för mig. Boken grep inte tag. Det var heller inte så lätt för mig att se de kopplingar som tydligen ska finnas till Andra världskriget. Över huvud taget känns det som att boken inte har så många lager. Inte när jag läser den.

    Strändernas svall var säkerligen speciell när den kom, men mig lämnade den inte riktigt så berörd som jag hade hoppats. Det är en lättläst klassiker, men för att få ut allt behövs uppenbarligen förkunskaper och insikter som jag inte har. Tyvärr.

    I korthet

    Rekommenderas för: Den som vill läsa en lättläst klassiker om en lång hemresa och en lång väntan: Odysseus hemfärd från det trojanska kriget.

    Betyg: 3 svinaherdar av 5

    Citerat ur Strändernas svall

    ”De gick (alltför hastigt, tyckte gumman) igenom räkenskaperna. Får- och svinstammarna på ön minskade fortfarande betydligt, även på getter var det åtgång: de försvann. Kreatursbeståndet på Levkas och fastlandet – lantbruken på akarnaniska kusten – beskattade också kraftigt.

    – Att folk kan stoppa i sig så otroligt mycket, Evrykleia!”

    Strändernas svall av Eyvind Johnson
    Strändernas svall av Eyvind Johnson

    Om Eyvind Johnson och Strändernas svall

    Eyvind Johnson (1900 – 1976) var en svensk författare som bland annat skrev arbetarlitteratur. Johnson debuterade 1924 med novellsamlingen De fyra främlingarna, men är kanske mest känd för den självbiografiska romansviten Romanen om Olof, som bland annat skildrar arbetet inom träindustrin. Johnson blev ledamot av Svenska akademien 1957 och belönades med Nobelpriset i litteratur tillsammans med akademikollegan Harry Martinson 1974.

    Utgivningsår: 1946 (första svenska utgåvan, Bonniers), 1992 (den här utgåvan, Bonniers), 2000 (utgåvan på bilden, Bonniers).
    Antal sidor: 598.
    ISBN: 91-0-055403-0, 9789100575465.
    Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

  • Kristin Lavransdotter

    Kristin Lavransdotter

    Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset
    Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset

    Kristin Lavransdotter är en klassiker av den nobelprisbelönade författaren Sigrid Undset. Boken gavs ursprungligen ut i tre volymer (Brudkronan, Husfrun, Korset), men ges ofta ut i en samlingsvolym nu för tiden. Det är ingen tunn samling kan man ju säga. För mig har det här varit en bok som jag har läst ur lite nu och då sedan tidigt i höstas.

    I boken får läsaren följa Kristin Lavransdotter genom livet. Hon växer upp i ett välbärgat hem i 1300-talets Norge. Hennes föräldrar hittar henne en lämplig make, men hjärtat väljer en annan väg och till slut får hon sin Erlend, med vilken hon kommer att få en hel skara små söner. Åren går och Erlend hamnar i politiskt trubbel. Kärleken har sina toppar och dalar, sönerna växer upp och runt omkring sker också ett och annat som skakar om bygden.

    Jag hade svårt att komma in i Kristin Lavransdotter. Det grep liksom inte riktigt tag, men när jag hade levt med berättelsen tillräckligt länge så var det någonting som lossnade och plötsligt blev jag helt fast. Det är verkligen en fantastiskt fin bok om moderskap och kärlek, och om livet på 1300-talet såklart. Jag har lärt mig massor om 1300-talets Norge. En del saker griper tag på ett alldeles särskilt sätt. Allting var ju så primitivt. När en av sönerna får problem med ögonen så finns det egentligen inte mycket annat att göra än att t.ex. be till Gud. Maktlösheten! Det är svårt att inte känna med Kristin Lavransdotter i hennes våndor över maken, med sitt sug efter makt, och över sönerna och hur det ska gå för dem i livet.

    Jag är glad att jag tog mig igenom Kristin Lavransdotter. Det är en läsvärd klassiker och den är som sagt skriven av en nobelpristagare, som dessutom är kvinna. Sådana böcker växer inte på träd!

    I korthet

    Rekommenderas för: Den som vill läsa en nobelprisbelönad klassiker om liv och moderskap i 1300-talets Norge.

    Betyg: 3+ fjordar av 5.

    Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset
    Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset

    Om Sigrid Undset och Kristin Lavransdotter

    Sigrid Undset (1882-1949) är en norsk författare som belönades med Nobelpriset i litteratur 1928. Hon är kanske mest känd för sina historiska romaner om Kristin Lavransdotter. Undset var en stor nazistmotståndare och levde därför i USA under Andra världskriget eftersom det då inte längre var säkert för henne att leva i Norge.

    Originalets titel: Kristin Lavransdatter (Kransen, Husfrue, Korset) (norska).
    Översättare: Teresia Eurén.
    Utgivningsår: Brudkronan: 1920 (första norska utgåvan), 1921 (första svenska utgåvan, Norstedts); Husfrun: 1921 (första norska utgåvan), 1922 (första svenska utgåvan, Norstedts); Korset: 1922 (första norska utgåvan), 1922 (första svenska utgåvan, Norstedts); Den här samlingsvolymen: 2014 (Norstedts).
    Innehåll: Brudkronan, Husfrun, Korset.
    Antal sidor: ca 863.
    ISBN: 978-91-1-305888-7.
    Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

    Baksidestext

    ””Vid arvskiftet efter Ivar unge Gjesling på Sundbu, år 1306, tillföll hans jordagods Sil dottern Ragnfrid och hennes make, Lavrans Björgulfson. De hade dittills bott på hans gård Skog i Follo nära Oslo, men nu flyttade de till Jörundgård överst på Silsvallarna.”

    Sigrid Undsets (1882-1949) far var arkeolog, vilket medförde att hon redan från unga år hade ett starkt intresse för medeltiden, något som skulle komma att prägla hennes författarskap. Undset fick nobelpriset 1928, mycket tack vare Kristin Lavransdotter.

    Kristin Lavransdotter som består av de tre delarna Brudkronan (1920), Husfrun (1921) och Korset (1922) är en av världslitteraturens största kärleksromaner. Den kärlekshistoria som Kristin upplever tillsammans med sin Erlend Nikulausson i 1300-talets Norge är ingen romantisk världsfrånvänd kärlek utan en berättelse om den jordiska kärleken sådan den kan gestalta sig från den första skira förälskelsen till äktenskapets vardag med arbete och möda, nöd och lust, allt utspelat under en tid som i mycket liknar vår egen.”

  • Den femte sanningen

    Den femte sanningen

    Den femte sanningen av Doris Lessing
    Den femte sanningen av Doris Lessing

    Åh, vad jag önskar att jag hade älskat Den femte sanningen. Boken beskrivs som en ”feministisk bibel” och den är skriven av en nobelprisbelönad kvinna. Vad kan gå fel? Allt kan gå fel! Och det största felet ligger nog hos mig.

    Jag har lyssnat på den här boken som ljudbok och jag kan ju börja med att säga att det är den i särklass längsta ljudbok som jag har lyssnat på: 32 h halvbra uppläsning. De första timmarna lyssnade jag på cirka 3 gånger för att jag inte hängde med och inte fattade någonting. Sedan gav jag upp och fortsatte att lyssna med en förhoppning om att det skulle ”lossna” så småningom. Vilket det inte gjorde! Ja, är man dum så är man. Jag har alltså lyssnat på mer än 32 h ljudbok utan att ta in speciellt mycket.

    Vad handlar boken om då? Jadu. Den följer författaren Anna Wulf, som för dagbok över sitt liv i ett antal olika anteckningsböcker och som försöker att föra samman dem till en större helhet. Det kretsar kring jobb, relationer, älskare, barn, rasism, kommunism… Ja, det är lite spretigt! Men det svåraste är hur boken är uppbyggd. Det blir säkert mer logiskt för den som faktiskt har den fysiska boken framför sig, men jag har ju alltså lyssnat på ljudboken. Berättelsen rör sig mellan de olika anteckningsböckerna, som är uppdelade på olika teman, och däremellan är berättelsen ”Fria kvinnor” insprängd.

    Det här blev alldeles för rörigt, långsamt och spretigt för mig. När jag beklagade mig på Twitter fick jag veta att 400 läsare i en bokklubb hade läst den och inte gillat den. Det kändes ju lite hemskt såklart.

    Jag vet inte vad mer jag ska skriva om den här boken. Jag hade väldigt svårt för den och jag önskar att det inte vore så.

    I korthet

    Rekommenderas för: Den som har tålamod att läsa en lång, lång ”feministisk bibel” skriven av en nobelpristagare.

    Betyg: 1+ anteckningsböcker av 5.

    Den femte sanningen av Doris Lessing
    Den femte sanningen av Doris Lessing

    Om Doris Lessing och den femte sanningen

    Doris Lessing (1919 – 2013) var en brittisk författare, född i Iran. Hon växte upp i Sydrhoresia (nuvarande Zimbabwe) och bodde i Afrika fram till 1949, när hon flyttade till London och gav ut sin första roman, Gräset sjunger. Lessing anses vara en av 1900-talets främsta författare och 2007 belönades hon med Nobelpriset i litteratur.

    Originalets titel: The golden notebook (engelska).
    Översättare: Mårten Edlund.
    Uppläsare: Irene Lindh.
    Utgivningsår: 1962 (första engelska utgåvan), 1964 (första svenska utgåvan, Forum), 2008 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
    Antal sidor: 599 (ca 32 h lyssning).
    ISBN: 9789179536992.
    Andras röster: C.R.M. Nilsson, Feministbiblioteket, Sannas bokhylla.
    Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

    Baksidestext

    ”Den femte sanningen handlar om en ung kvinna, författarinnan Anna Wulf, som efter ett kraschat äktenskap valt att leva ensam. Hon har skrivkramp och kan inte fullfölja sin roman som ska handla om fria kvinnor. I stället reflekterar hon över sitt eget liv i fyra olika anteckningsböcker – en gul, en röd, en svart och en blå. Böckerna tar i tur och ordning upp hennes yrkesliv, hennes politiska liv, hennes kärleksliv och hennes vardagsliv.

    När Anna förälskar sig i en amerikansk författare på flykt från McCarthy-förföljelserna faller hennes värld i bitar. Samtidigt försöker hon i den femte, gyllene dagboken, föra samman tankarna från de fyra första minnesböckerna.

    Den femte sanningen innebar Doris Lessings definitiva genombrott och är kanske den mest ambitiösa romanen. Ett mästerverk i sitt sätt att skildra vad det är att vara kvinna och porträttera vår tids livsfrågor.”

  • Snart läser jag Aleksijevitj

    Snart läser jag Aleksijevitj

    Mina föräldrar är de gulligaste. Trots att jag är vuxen och allt möjligt så blir jag fortfarande bortskämd med namnsdagspresent såhär års. Jag har i flera år fått nobelpristagarböcker. I år kom den här guldiga, underbara av årets pristagare, Svetlana Aleksijevitj.

    Bön för Tjernobyl (1)

    Och lättar man lite på omslaget så är den fortfarande lika fin:

    Bön för Tjernobyl (2)

    Det hade jag eventuellt inte förstått om inte någon (Bokhora?) hade visat upp det på Insta.

    Just nu måste jag läsa följande böcker p.g.a. återlämningsdatum på biblioteket + bokcirkel + påbörjat för tusen år sedan:

    Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
    Krigsdagböcker
    Nattvakten
    Kristin Lavransdotter
    Wicked

    Men sedan är det fasen dags att kasta sig över det här reportaget om Tjernobyl.