Bokblomma

Etikett: Missbruk

  • Mig äger ingen

    I Mig äger ingen berättar Åsa Linderborg om sin egen pappa. Det är en hårt arbetande man, som glatt skryter om att han är Sveriges bästa härdare på metallverken, men som andra gånger avskyr sitt jobb. Han pratar gärna om klassfrågor, men vågar inte skriva med rött bläck i rädsla för att han ska bli stämplad som kommunist. Det finns med andra ord många motsägelser eller kanske finns det snarare många åsikter, tankar och känslor och en stor svårighet att nå fram med dem.

    Åsa är det finaste han har, men som pappa räcker han inte alltid till. Maten äts hos farmor och farfar och pengarna räcker aldrig en hel månad. Ibland säljer han Åsas saker för att ha råd med sitt alkoholmissbruk.

    Det är ett fint och inte alls svart-vitt porträtt som Åsa Linderborg målar upp. Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Det är så lätt att sortera människor efter klass och arbete och att döma ut människor som har ett missbruk. Att alla människor är människor snarare än en klass glöms lätt bort, men här finns en berättelse om en av alla dessa människor. Kärleksfullt och insiktsfullt.

  • Svinalängorna

    Svinalängorna

    Alakoski behöver inte många ord för att exakt få fram en känsla. Utifrån ett barns ögon ser hon till att beskriva livet för en familj i 70-talets Fridhem, ”Svinalängorna”, i Ystad, på ett sätt som inte lämnar en oberörd. Barnet heter Leena och hennes föräldrar är finnar med alldeles för lite pengar och som alldeles för ofta söker tröst i alkoholen.

    Det hade kunnat vara en riktigt deprimerande berättelse om en dysfunktionell familj, men den skildrar främst styrkan hos Leena och hur hon tar sig igenom tillvaron med hjälp av bästa vännerna, Åse och Riitta, som har det illa ställt på sina sätt. Det kan vara rolig läsning i all tragik, men hur tillvaron än kan se ut från ett par barnögon skiner den verkliga ensamheten, fattigdomen och skräcken igenom.

    Mycket välberättat och mycket läsvärt!

  • Andra sidan Alex

    Andra sidan Alex

    Utåt sett ser Alex och Sophie ut som två väldigt lyckade människor och deras förhållande verkar lyckligt. När de precis hade flyttat ihop bodde de i en villa på landet och hade det inte alls lika gott ställt som de har nu, när de tillsammans äger och arbetar med en tidning och bor i en vindsvåning i Stockholm tillsammans med sina fyra barn.

    Under ytan är dock allt kaos och båda sviker varandra utan att riktigt förstå det själva. För Alex är det viktigt att nå ut med deras tidning och att expandera företaget, men Sophie tycker att arbetet är för tungt och vill helst göra något annat. Båda är olyckliga och det urartar till att Alex blir alkoholiserad och Spohie deprimerad. Det blir till slut uppenbart att det inte går att leva på det här sättet och Sophie och Alex skiljer sig. Nu kommer nästa svåra steg: att försöka gå vidare med sina liv.

    Det här är en ganska bra bok om ett kraschat förhållande, men också en bok om mediernas hänsynslöshet och den falskhet som genomsyrar hela underhållningsvärlden. Det jag inte gillar med boken är att det känns svårt att sympatisera med någon av de båda huvudpersonerna. Boken berättas av Sophie i vartannat kapitel och av Alex i vartannat och därför får man två olika sidor av saken, men detta till trots är det ibland lite svårt att förstå varför Sophie och Alex gör som de gör. Dessutom gillar jag inte språket, som ofta är både rått och vulgärt. Samtidigt som det finns saker med den här boken som jag inte gillar måste jag dock säga att det faktiskt är en ganska gripande och lite tankeväckande bok: var finns lyckan egentligen?

  • Men jag glömmer dig inte

    Men jag glömmer dig inte

    Tolvåriga Jörgen har inget lätt liv. Han bor med sin alkoholiserade mamma, som inte bryr sig om honom ett dugg, och han är ensam och utanför.

    Han söker tillflykt hos familjen Green och deras hund Missan. Familjen Green är kanske de enda som byr sig om Jörgen och de tar honom till sig. Det heter att han är hundvakt, men egentligen är det nog mest pojken de vill vakta över.

    På sommarlovet är familjen Green bortresta och det är Jörgen som ensam får ta hand om Missan. Jörgen tycker att det är skönt att få bo i familjen Greens hus när han vill eftersom han inte vill vara hemma.

    På en av sina promenader med Missan möter Jörgen Sally, som faktiskt är på flykt undan saker som är långt värre än Jörgens problematiska liv. Det blir ett möte som leder till en vänskap som de båda förstår att Sally måste svika. Men Jörgen glömmer henne inte!

    Det här är en vacker bok, som man kanske kan beskriva som en saga som inte följer det vanliga mönstret. Det här är en saga utan vackra och goda saker. Boken handlar om vänskapen mellan två unga människor och det är en bok om problem och smärta, men också en bok där det finns ljuspunkter i allt det mörka.

  • Mor gifter sig

    Mor gifter sig

    Den här klassikern utspelas i Sverige vid 1800-talets slut och i centrum står författarens mamma, Mia. Mia är i sjuårsåldern när boken tar sin början och hennes mamma har precis gift sig och därmed skaffat Mia en styvfar.

    Mias föräldrar är statare och de lever under mycket enkla förhållanden och är väldigt fattiga, men trots de dåliga förutsättningarna kämpar modern hårt med att hålla rent och snyggt i huset och att hålla ordning på allt. När styvfadern kommer in i familjen blir dock allting med ens mycket svårare. Styvfaderns drickande resulterar i förlorade jobb och familjen tvingas att flytta omkring. Mia flackar hit och dit och kan inte förstå hur modern kan ha gift sig med en sådan karl.

    Den här boken berättar om ett liv, som kan kännas väldigt avlägset för mig som har växt upp under en helt annan tid. Jag känner med alla de starka kvinnor som fick kämpa så hårt med att hålla ihop det lilla de hade: alla dessa kvinnor som stod ut med att leva med elaka och nersupna män och samtidigt orkade ta hand om barn och slit och allt annat. Jag beundrar dessa kvinnor!

    Boken är både bra och intressant, men kan ibland kännas lite förvirrad. Boken berättas på sätt och vis av en vuxen Mia, som ser tillbaka på sin barndom, och ibland är inte allting i kronologisk ordning. Detta gör inte så mycket utan ger tvärtom boken lite extra realism. Då och då kommer dessutom små inflikningar; ”Jag minns än idag…”, ”… än idag undrar jag…”. Det händer dock vid några tillfällen jag har svårt att hålla reda på när allting faktiskt hände.

  • … Och bli ett vackert lik: roman

    … Och bli ett vackert lik: roman

    ... Och bli ett vackert lik - Maria HedeEvelyn spöke handlar om Evelyn, som lider av ätstörningar. Trodde man att Evelyn skulle bli frisk och glad i slutet av bok nummer ett trodde man fel. Det här är den fristående fortsättningen på boken om Evelyn och det visar sig snabbt att Evelyns liv inte alls är så enkelt.

    Hon har visserligen blivit fri från sina ätstörningar, men lider nu istället av panikångest och agorafobi/torgskräck. Detta är anledningen till en massa problem, t.ex. klarar hon inte av något så ”enkelt” som att gå och handla eftersom hon kan få panik av att vara på ställen där det är mycket folk.

    Efter ett tag upptäcker hon att hon kan döva ångesten och paniken genom att äta lugnande tabletter i olika kombinationer – gärna tillsammans med alkohol. Att få tag på tabletter är lättare än vad hon trott. Duktig på att manipulera ringer hon runt till olika läkare, som alla tror att de är Evelyns enda läkare, och får sina mediciner utskrivna.

    Detta är början på ett farligt tablettmissbruk och Evelyn blir så småningom alkoholiserad. Det som till en början kändes befriande och härligt blir mest jobbigt.

    Det här är en ångestfylld berättelse om en tjej på glid. Den känns nästan självupplevd och alldeles äkta, samtidigt som många av personerna i boken känns lite överdrivna och klyschiga. Vad jag inte gillar med boken är att den är för lång och till mycket stor del består av enformiga dialoger. Jag tycker att boken gott och väl hade kunnat kortats ned rejält utan att bli dålig. Trots detta är det här en läsvärd och intressant bok om missbruk.

  • Vända livet

    Vända livet

    Den här boken handlar om två unga människors liv och den består av två delar.

    I den första delen av boken får vi följa Lena Walter-Lax. Hon vantrivs med skolan och med en alkoholiserad pappa och ett dåligt självförtroende börjar hon hascha och upptäcker snart att det är skönt och får henne att känna sig lite bättre för stunden. Detta leder vidare till ett missbruk av tyngre droger, som t.ex. amfetamin.

    Boken handlar också om Carl Wennerstrand, som med sitt kaotiska familjeliv finner gemenskap och vänner hos ett gäng med nazister. Livet som nazist leder till kriminalitet och bråk, som till slut blir svårt att stå ut med.

    Både Lenas och Calles berättelser är gripande. Man tvingas nästan lägga ifrån sig boken ibland och försöka smälta allt hemskt den handlar om. Det är så otroligt svårt att förstå hur någon kan sympatisera med nazisternas idéer och det känns också svårt att läsa om hopplösheten i drogträsket.

    Det här är en väldigt bra bok att läsa, som kanske passar särskilt bra i skolan. Den är bra eftersom den berättar från ”offrens” synvinkel. Det här är inte medias förvridna bild av verkligheten eller lärarnas förmaningstal under ANT-lektionerna. Det här är Lenas och Calles egna berättelser där de försöker förklara hur de hamnade där de hamnade, men också hur de lyckades ta sig upp. Det här är en smärtsam bok, men också en bok som inger hopp. För det går faktiskt att vända sitt liv, även om de allra flesta kanske stannar kvar i det helvete där de har råkat hamna.

    Själv tyckte jag att boken var så bra att jag faktiskt sträckläste ut den på en dag. Läs den!

  • Frestelsernas berg

    Frestelsernas berg

    Maria är nu sjuttio år och det är 15 år sedan hennes man, Ernst, lämnade henne och övergav både Maria och de tre barnen. Dessa 15 år har hon ägnat åt att sortera alla gamla saker och minnen i kartonger och hon har nu hela lägenhet full med kartonger eftersom hon aldrig har slagit sig ned och flyttat in på riktigt. Det är som om hon intalar sig att hon ska flytta någon annanstans och kartongerna får vara kvar, som om hon precis hade flyttat in.

    Maria går omkring och väntar på något – något som aldrig ska komma. Hon har inget hem, ingen livsgnista och hennes före detta man har ”stulit” allt från henne.

    Tre söner har hon också: narkomanen Björn, den homosexuelle Johan och den yngsta sonen, Leif. När det var som svårast var Maria ensam om allt. Det var hon som fick åka runt och försöka leta reda på Björn, inte Ernst. Det var Ernst som inte ville veta av Johan något mer när han gick ut med sin homosexualitet. De har alla fyra blivit svikna. Övergivna.

    Det här är en hemsk, men vacker, bok om ensamhet och att vara övergiven. Den handlar om förtvivlan, sorg och besvikelse. En smärtsam bok att läsa! Samtidigt är den så sann. Jonas Gardells böcker känns realistiska eftersom han beskriver vardagliga saker så bra och exakt. Det här är en bok som berör och stör.

  • Närmare dej

    Närmare dej

    Närmare dej - Marie-Louise WallinDen här boken handlar om Anna, som går i sexan. Hon har blivit förflyttad till obs-kliniken eftersom hon är så bråkig.

    På obs-kliniken går det bara fem elever med henne. Där finns lilla Jorma, som går i trean och har en psykiskt sjuk mamma, som inte kan ta hand om honom. Där finns Kenneth, som är tolv år. Hans brorsor slår honom och han super flera gånger i veckan. Där finns Ilmari, som är alla tycker är ful eftersom hans mun och näsa är sneda och eftersom han har ett stort födelsemärke över hela ansiktet. Där finns också Sus, som är den enda tjejen, förutom Anna, på obsen. Sus mamma är psykiskt sjuk och bor på ett sjukhus och hennes pappa har flyttat ihop med Berit istället, vilken Sus inte gillar alls.

    Sus och Anna blir genast väldigt bra vänner, men Sus är egentligen väldigt feg och ska jämt bestämma. Tillsammans gör de mycket dumt och Anna blir rädd. Hon tror på Gud och är rädd för att få ett straff för en del dumheter som hon har gjort.

    Anna själv bor hemma hos sin mamma och sin syster, Lena. Mamman är alkoholist och Lena är ofta ute med sitt gäng och super.

    Den här boken tycker jag om. Den är väldigt bra och handlar om några s.k. ”problembarn”. Boken andas väldigt mycket 70-tal, minst sagt, vilket nästan gör den rolig trots allt allvarligt.