Ännu mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo är den ultimata kokboken för familjen som vill äta mer vegetariskt till vardags (och kanske även till jul!). Betyg: 5 tofutärningar av 5.
Ännu mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo
Jag har tidigare bloggat om kokboken Mera vego, boken som på bara något år har blivit lite av en självklarhet i kök runt om i Sverige. Nu tänkte jag följa upp med några rader om uppföljaren: Ännu mera vego. Precis som sin föregångare så är det här alltså en kokbok med recept för barnfamiljen som vill laga mer vegetarisk mat. Den passar naturligtvis fantastiskt bra även för den som inte har några småbarn hemma, men det märks att författarna själva har barn och är väldigt kunniga om barn och mat (Sara Ask är barndietist). Det finns exempelvis en hel del tips på hur man kan få kräsna barn att våga prova nya smaker och hur man över huvud taget kan försöka få familjemiddagen att flyta på smidigare. Det kanske mest sympatiska på barnfamiljtemat är dock att boken är indelad i kapitlen Kaos, Vanlig vardag och Äntligen helg. Under Kaos hittas 16 snabblagade rätter och det kan även en helt vanlig, barnfri vuxen tacksamt ta emot.
Mera vego avslutades med ett kapitel med sötsaker och plockrätter. Ännu mera vego har ett avslutande kapitel med recept för speciella tillfällen. Här hittas tips på vegetariska rätter till julbordet, brunchen, grillen, picknicken och dessutom finns det några mellanmål och desserter. Det är förmodligen inte allt för utmanande att laga någon vegetarisk rätt då och då, men jag tror att många kliar sig lite i huvudet när det kommer till julmiddagen och grillkvällen. Vad finns det för vegoalternativ vid sådana tillfällen? Just dessa recept har jag faktiskt inte testat att laga, men jag uppskattar verkligen att de har tagits med! Både Mera vego och Ännu mera vego är verkligen användbara och trevliga kokböcker i vardagen, men genom recepten för speciella tillfällen så blir de ännu mer heltäckande.
Recepten i boken är enkla att följa och boken är rikt illustrerad med inspirerande bilder. De flesta recept är lakto-ovo-vegetariska (och fungerar därför för vegetarianer som också äter mejeriprodukter och ägg), men det tipsas ofta om hur rätterna kan modifieras för att bli helt veganska. För att särskilt peka ut de veganska rätterna (eller de som enkelt kan göras veganska) så finns det särskilda symboler. Vad man också har valt att märka ut lite särskilt är rätter som passar bra i matlådan. Jag hör till de som alltid har matlåda med mig till jobbet, så jag tycker det är väldigt trevligt att någon har tänkt på att rätterna även ska vara goda att äta dagen därpå.
Är rätterna goda då? Svar: ja! Jag har lagat mig igenom en stor del av boken och jag tycker att jag har lyckats med det mesta. Några favoriter som jag har hittat hittills är pasta med morotspesto och curryrostade svarta bönor, halloumi stroganoff, rödbetsbiffar med jordnötter (det här kan vara de första vegobiffarna jag har lagat som faktiskt sitter ihop och har något att tugga på!) och sataytofu.
Om Sara Ask, Lisa Bjärbo och Ännu mera vego
Sara Ask är en svensk barndietist, matskribent och föreläsare. Hon har medförfattat flera böcker med fokus på mat för barn och familj. Lisa Bjärbo (född 1980) är en svensk journalist, bloggare och författare. Hon debuterade 2006 med barnboken Stora syndboken som hon skrev tillsammans med Elin Lindell och sedan dess har det blivit ytterligare närmare 20 böcker. Lisa Bjärbo bloggar på bloggen Onekligen, twittrar under @onekligen och instagrammar under @onekligen. Sara Ask har en hemsida. Tillsammans har de också hemsidan Mera vego.
Illustration och form: Katy Kimbell.
Foto: Ulrika Pousette.
Utgivningsår: 2016 (första svenska utgåvan, Ordfront förlag).
Antal sidor: 158.
Läs även: Mera vego.
ISBN: 9789170378669.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus, CDON (annonslänkar).
Förlagets beskrivning
”Under 2014 minskade köttätandet i Sverige för första gången på många år. En liten förändring, men ändå ett trendbrott och ett tecken på att många vill laga mer vegetarisk mat till sig och sina familjer. Samma år var Mera vego mat för hela familjen en av de kokböcker som sålde allra bäst. Nu är den efterlängtade uppföljaren här!
I Ännu mera vego finns över 70 familjeanpassade recept indelade i kapitel efter hur lång tid matlagningen får ta. Här finns allt från rätter som tar tjugo minuter att laga till helgmiddagar som kräver lite mer tid. Dessutom finns det recept för ett vegetariskt julbord, en bra vegobrunch, och upplägg som gör grillkvällen, picknicken och mellanmålen grönare. Den som lagat maten i Mera vego kommer att känna igen sig, även om alla recept är helt nya.
Ännu mera vego vänder sig till alla som behöver vegetarisk matlagningsinspiration. Den ger också tips på hur man familjeoptimerar en middag, hur man får kräsna familjemedlemmar att våga smaka på nya rätter och hur man ska tänka för att laga vegetarisk mat som ger ett komplett näringsintag till alla i familjen. Boken är fullmatad, färgglad och lätt att använda. Låt oss äta ännu mera vego!”
En droppe midnatt av Jason ”Timbuktu” Diakité är en personlig och stark berättelse om ursprung och framtid, rasism och medborgarrättsrörelsen. Betyg: 4 skvallerjournalister av 5.
En droppe midnatt av Jason Timbuktu Diakité
Jason Diakité har en vit mamma och en svart pappa. Hans hudfärg är således ljusare än faderns, men mörkare än moderns. I den amerikanska södern hade Diakité vid det förra sekelskiftet ändå kallats för ”Negro”. I sin uppväxts Lund kallas Diakité för ”Niggerbajs”, vilket får honom att studera sin vita pigmentfläck på handen och hoppas på att den ska breda ut sig. Det har inte varit lätt för honom att förhålla sig till sin hudfärg och sitt ursprung. Kan man vara hälften svart och hälften vit? Eller både svart och vit? Vad skulle eventuella framtida barn kallas? Diakité konstaterar att om han skaffade barn med en vit kvinna så skulle barnens hud få samma nyans som nötkräm. Några generationer senare, om de eventuella framtida barnen skaffade barn med en vit partner, skulle det inte längre finnas några synliga tecken på det ”svarta” ursprung, droppen av midnatt, som ärvts från de anfäder som togs som slavar och tvingades slita ont på bomullsfälten i den amerikanska södern. Barnens hud skulle ha samma färg som blöt bomull.
När något av en 40-årskris slår till börjar frågorna om släktens historia, arvet och framtiden, pocka särskilt starkt och Diakité bestämmer sig för att söka sitt ursprung och att närma sig sin släkts historia. Det får honom att på allvar försöka komma sin far inpå livet och det tar honom också över Atlanten och till den amerikanska södern, med sina klassklyftor och mörka historia av slaveri.
Resultatet av Diakités efterforskningar och insikter är den här biografin, där han berättar personligt och starkt om sig själv och sin släkt och drar linjer och paralleller till black power-rörelsen, den rasism han mött under sin uppväxt, vägen till att bli hip hop-artist och en hel del annat. I några sidospår gör han t.ex. betraktelser kring mat och konstaterar att mat är en klassfråga – i USA är det de fattiga, de svarta, som äter de tomma kolhydraterna som försämrar deras hälsa. Men han lyfter också den fantastiska matkultur, inte sällan kaloristinn i och för sig, som de svarta i den amerikanska södern stolt kan ta åt sig äran för.
Det finns mycket tänkvärt och intressant att hämta i den här boken, som verkligen är något helt annat än en vanlig ”kändisbiografi”. Det här är en bok med långt högre ambitioner än så och den kan absolut läsas även av de som eventuellt inte har fallit för den musik som Jason Diakité gör (under artistnamnet Timbuktu). Det här är en både intressant och viktig berättelse om rasism.
En droppe midnatt är skriven av Jason Diakité tillsammans med författaren och journalisten Mustafa Can, som har stått för bearbetningen, och resultatet är riktigt bra – berättelsen håller ihop fint, samtidigt som Diakités röst känns igen. Om man, liksom jag, väljer att lyssna på ljudboksversionen får man dessutom höra Diakité läsa sin egen bok, vilket verkligen lyfter texten. Jag kan helt klart rekommendera den här boken och jag kan också uppmana alla som får chansen att lyssna på Jason Diakité om det ges möjlighet att höra honom berätta om sin bok under någon form av författarsamtal eller uppläsning, eller varför inte på den kommande scenföreställningen med samma namn som boken (kan ses på Cirkus i Stockholm och Slagthuset i Malmö hösten 2017). Själv såg jag honom på Littfest i våras och jag kan lova att ingen gick från lokalen oberörd.
Som en liten anekdot kan jag förresten säga att Jason Diakités ”star quality” är något utöver det vanliga. Jag har sett honom uppträda live (som hip hop-artist) hoppandes på kryckor. På Littfest var hans flyg försenat och uppmärksamma personer i publiken kunde då se honom smyga diskret över scenen med väska och allt – direkt från taxin med andra ord – bara för att någon sekund senare fullständigt leverera i ett författarsamtal där han intervjuades av Annika Norlin. Det verkar inte finnas mycket som kan rubba Jason Diakité och hans genuinitet och äkthet gör att det inte går annat än att tycka om honom.
En droppe midnatt av Jason Timbuktu Diakité
Om Jason Diakité och En droppe midnatt
Jason Diakité (född 1975) är en svensk hiphopartist som har belönats med en lång rad grammisar och andra fina priser för den musik han skapat under artistnamnet Timbuktu. Diakité har också belönats med ett antal priser för sitt engagemang mot rasism, däribland 5i12-priset (2013). Diakité har också synts och hörts en hel del i TV och radio. En droppe midnatt (2016) är Jason Diakités första roman, men han har också skrivit en del andra texter, däribland har han författat texten till konstbarnboken Kor han drömma (2013), med illustrationer av Maria Bajt. Han har står också för den svenska översättningen av ungdomsromanen Crossover (2017) av Alexander Kwame. Jason Diakité har en hemsida, en Facebooksida och en YouTube-kanal, instagrammar under @jasontmbk och twittrar under @jasontimbuktu.
Bearbetning: Mustafa Can.
Uppläsare: Jason Diakité.
Utgivningsår: 2016 (första svenska utgåvan, Bonniers), 2016 (den här ljudboksutåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 309 (ca 10 h lyssning).
ISBN: 978-91-0-016757-8, 978-91-7647-090-9.
Köp hos t.ex. Adlibris, Bokus, CDON (annonslänkar).
Förlagets beskrivning
””31 år senare sitter jag i mammas lägenhet på Östra Torn i Lund och minns klasskamraternas glåpord som gjorde det omöjligt för mig att undfly sanningen att min hudfärg var avgörande för hur världen skulle bemöta mej. Jag minns min irrande, envisa jakt efter en mindre splittrad identitet. Jag söker fortfarande platsen där jag hör hemma. En plats där jag inte är mitt emellan. Där jag inte behöver påminnas om mitt hälftenskap. Jag har under så lång tid varken känt mej svensk eller amerikansk, vit eller svart. Jag vet inte om jag kan leva med tanken på att hem bara ska finnas inom mej och aldrig få bli en fysisk plats…
Jag tar fram farfar Silas gamla beiga rock där den hänger längst in i garderoben. Det enda jag förutom några vaga minnen har från honom. Det är så många frågor jag skulle vilja ställa farfar. Den enkle kyparen som i alla fall alltid hade blanka skor. Han som lämnade den fattiga Södern 1920 i hopp om ett bättre liv i Harlem. Samma Harlem som pappa lämnade 1968 i hopp om ett bättre liv i Lund. Varken mamma eller pappa minns att dom någonsin hade ett samtal med honom om hans liv, hans strävan, hans drömmar, hans sorger eller passionerade stunder.
Jag knyter den gröna slipsen runt halsen, tar på mig farfars slitna trenchcoat, mina nyputsade bruna läderskor och går ut.”
I sökandet efter sina rötter gräver Jason ”Timbuktu” Diakité i en familjehistoria från slaveriets USA till folkhemmets Sverige. En droppe midnatt är en gripande berättelse om härkomst, identitet, motstånd, rasism och längtan efter tillhörighet.”
Nu var det ju inte julafton igår precis, men i min värld så pågår julen ett tag till. Jag plockar inte ner en julpinal innan tjugondedagen, så nä, det är inte för sent att blogga lite om mina julklappsböcker – för sådana hade jag turen att få! 🙂
Anteckningsbok med Josef Frank-motiv, Astrid Lindgren-noveller, bokmärke, Raw cakes, Ännu mera vego.
Jag önskade mig kokboken Ännu mera vego i julklapp och den fick jag också! Det ska bli kul att laga mat ur den, för jag har verkligen lagat rätter ur den tidigare boken, Mera vego, om och om igen. Mera vego, och säkerligen Ännu mera vego, innehåller precis den typ av lättlagad och god vegetarisk mat som jag gillar.
En annan tjusig kokbok som jag fick i julklapp var en fin bok om Raw cakes. Alla recept i den är dessutom glutenfria, vilket ju är fantastiskt! Obs: jag har alltså celiaki på riktigt och undviker gluten endast av den anledningen. Allting i boken ser jättegott ut, så jag hoppas att jag kommer att lyckas med bakningen från den! 🙂
Sedan fick jag faktiskt fler bokrelaterade julklappar! Jag tror att tomten läser min blogg för jag fick både en jättefin ask med Astrid Lindgren-noveller (jag var ju sååå sugen på att köpa en hel adventskalender med noveller!) och en underbart fin anteckningsbok med omslag från en akvarell av Josef Frank. Även den har jag bloggat om… Den ska jag skriva dagbok i. 🙂
Dessutom fick jag ett himla sött bokmärke!
Gav jag bort några böcker då? Ja, men faktiskt bara en: I köket hos Maj av Kristina Sandberg och Lotta Kühlhorn. Min mamma är lika förtjust i trilogin om Maj som jag, så det kändes givet att hon skulle få den i present. Jag trodde att I köket hos Maj skulle vara en kokbok, varken mer eller mindre, men den innehåller också en del texter från böckerna och annat kul material för oss som har läst och fängslats av trilogin. Jag blev faktiskt lite sugen på att skaffa en likadan bok till mig själv… 😉
Fast faktum är att jag redan har gett mig själv en julklappsbok, eller vad man ska säga – två, till och med… I samband med en beställning av diverse julklappar så slängde jag även med den lilla kortromanen Mannen som planterade träd och den supervackra diktsamlingen Vitsvit (den blänker så fint!).
Mannen som planterade träd och Vitsvit
Så nu har jag lite att läsa… Kan man få ett till jullov, tack?
Jag lånar en hel del av mina böcker på bibliotek eller konsumerar dem i digitalt format, så jag är kanske inte den boksamlare som man skulle kunna tro. Jag brukar faktiskt inte önska mig böcker i julklapp (även om jag alltid blir sjukt glad när jag får en bok i och för sig! 🙂 ). Den enda bok som jag faktiskt har önskat mig i år är uppföljaren till kokboken Mera vego som jag köpte på bokrean tidigare i år. Jag har lagat det mesta ur den och uppskattar verkligen att rätterna är lättlagade, goda och inte kräver så supermånga ingredienser. Den känns verkligen som en kokbok för mig! Jag tycker om att laga mat, men lagar mest vardagsmat som passar i matlådan dagen därpå och Mero vego innehåller många sådana recept. Så Ännu mera vego skulle sitta fint!
Ännu mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo
Något alla gott kan önska sig i jul är dock läsupplevelser, om det så är julklappsläsning eller bibliotekslån eller vad det kan vara. Här är mina läsönskningar!
I jul ska jag passa på att läsa Tio över ett av Augustprisvinnaren Ann-Helén Laestadius. Den utspelar sig i Kiruna och handlar om vad som händer i en ung tjej medan staden är på väg att flyttas och hennes barndomshem rivas. Jag har redan instagrammat om att jag planerar att läsa den, men sedan kom det en bokcirkelbok emellan! I jul borde det bli dags! Jag tror att det kommer att passa perfekt att läsa en välskriven och tankeväckande ungdomsbok i jul.
Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
I jul tänker jag också lyssna på Fredrik Backmans senaste: Björnstad. Det är enligt hans egen utsago hans mest allvarliga bok hittills, men jag tycker i och för sig inte att hans tidigare böcker, t.ex. En man som heter Ove, har varit enbart skojiga… Så vad blir det här för gråtfest? 😉 Björnstad har hur som helst fått fin kritik och trots att den till stor del lär kretsa kring hockey, vilket jag är svårt ointresserad av, så tror jag att jag kommer att uppskatta den! 🙂
Björnstad av Fredrik Backman
En pappersbok ska jag nog också hinna med. Mina föräldrar har skämt bort mig med Bob Dylans memoarer! Det är en fin och lagom tjock volym som jag ser fram emot att läsa. Kanske kommer den att öppna mina ögon för hans musik, som jag ärligt talat inte har utforskat så mycket än..!
Trogna läsare har kanske snappat upp att jag älskar böckerna om Maj. Det är alltså en fantastisk trilogi där Kristina Sandberg skriver om hemmafrun Maj och hennes våndor över barnen, att rodda allt i hemmet, den alkoholiserade maken. Somliga tycker att böckerna är förskräckliga och skräms av sidantalet och de beskrivningarna av hushållssysslorna. Själv tycker jag att de tillför något. De berättar ju faktiskt en historia.
Men en sak de inte väcker är en lust att förkovra sig i hushållsarbete och småkaksbak… Inte hos mig i alla fall! Sandberg själv och formgivaren Lotta Kühlhorn tänker tydligen annorlunda, för i höst kommer det en bok med Majs recept.
”Kristina Sandbergs succéromaner om hemmafrun Maj utspelar sig till stor del i köket. Nu får Maj sin egen kokbok, med maten hon lagar i romanerna. Här har Kristina Sandberg och Lotta Kühlhorn samlat ett 100-tal klassiska recept hämtade ur Majs bokhylla: Husmoderns köksalmanack från 1933 har hon med sig in i äktenskapet. Prinsessornas kokbok blir en viktig husmorsbibel, men ibland kan Kooperativa förbundets behändiga receptsamling vara nog så praktisk. Här finns husmanskosten, småkakorna och den flotta kalasmaten.”
Jag tycker att den här utgivningen både är kul/viktig (för att den berättar hemmafruarnas historia) och skrämmande (kommer någon idag att ha tid/lust att laga festmat som man gjorde på 30-talet?).
I köket hos Maj av Kristina Sandberg och Lotta Kühlhorn
Külhorn är förresten redan nu aktuell med en kokbok: Frukt och grönt. Jag har redan en rejäl bok om Grönt. Men visst är Külhorns bok lockande. Framsidan är verkligen jättefin!
Mera vego är en kokbok som har stormat in på kokboksmarknaden och blivit lite av en klassiker – på bara två år! Jag förstår varför den är populär. I boken presenterar dietisten och matskribenten Sara Ask och journalisten och författaren Lisa Bjärbo lättlagade, snabblagade och goda recept för hela familjen. Det finns massor av tips på mat som förhoppningsvis går hem även hos barnen. Nu har inte jag några barn, men jag kan intyga att allt jag har lagat hittills har gått hem hos mig i alla fall.
Jag tycker om att laga mat, men är inte så intresserad av glittrande middagar och spektakulär gourmetmat. Jag är mer den som tycker att det är tillfredsställande och kul att fylla frysen med praktiska matlådor. Gärna får maten vara snabblagad, så att jag orkar ställa mig i köket efter jobbet. Allt jag har gjort ur Mera vego har fungerat förvånansvärt bra. Det är lättlagat utan att vara banalt eller enformigt och det är verkligen gott och spännande utan att innehålla tvåtusen ingredienser som bara kan köpas i specialbutiker på Södermalm.
Jag tycker verkligen att Bjärbo och Ask har lyckats få ihop en inspirerande och praktisk kokbok av det ovanliga (?) slaget som man faktiskt lagar mat ur. Jag kan tänka mig att den är en bra present till den som snart tar studenten eller är på väg att flytta hemifrån och står inför att laga mer mat själv.
Boken är indelad i olika kapitel efter ambitionsnivå. Det första kapitlet heter Kaos (!) och innehåller snabblagade rätter. Andra kapitel tar sig an vardagsmat som tar lite längre tid, ”helgmat”, plockrätter och godsaker. Det finns också några faktaavsnitt om vegetarisk kost, hur man tar hand om resterna, barn & mat och vegomat till bebisar. Är man inte småbarnsförälder så behöver man inte bli avskräckt. Det allra, allra mesta i den här boken fungerar för alla.
Vad som också är trevligt med boken är illustrationerna och fotot som verkligen är pricken över i och känns fräscht och inspirerande. Bra kokbok!
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill ha en inspirerande kokbok (som man faktiskt lagar mat ur!) med recept för vegetarisk vardagsmat.
Betyg: 5 proteinstinna vegetter av 5.
Om Sara Ask, Lisa Bjärbo och Mera vego
Sara Ask är en svensk barndietist, matskribent och föreläsare. Intresset för barn och mat skaffade hon sig när hon var Au Pair i Berlin åt två barn som var vegetarianer. Hon har medförfattat flera böcker med fokus på mat för barn och familj.
Lisa Bjärbo (född 1980) är en svensk journalist, bloggare och författare. Hon debuterade 2006 med barnboken Stora syndboken som hon skrev tillsammans med Elin Lindell. Sedan dess har det blivit ytterligare närmare 20 böcker (!). Lisa Bjärbo bloggar på bloggen Onekligen och instagrammar under @onekligen.
Illustration och form: Katy Kimbell.
Foto: Ulrika Pousette.
Utgivningsår: 2014 (första svenska utgåvan, Ordfront förlag).
Antal sidor: 151.
Läs även: Ännu mera vego.
ISBN: 9789170377808.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”I en tid då rapporterna om sambandet mellan världens köttproduktion och det växande klimathotet duggar tätt börjar allt fler blickar lämna charkdisken och söka sig mot grönsakshyllan. Men för många slutar det vid den där sneglingen. För vad sjutton lagar man, när man ska laga vegetarisk mat? Kommer alla att bli mätta? Kommer barnen ens vilja smaka? I Mera vego finns 60 familjeanpassade vegetariska recept, indelade i kapitel som baserar sig på tillagningstid. Här finns rätter som tar max 20 minuter att laga en stressig torsdag efter jobbet. Men också vardagsrecept, för alla som kan tänka sig att lägga en dryg halvtimme på middagen. Och helgrätter, som kräver lite mer, men som blir desto lyxigare. Dessutom får du recept på vegetarisk plockmat, bra mellanmål, goda efterrätter och mängder av praktiska tips. Mera vego vänder sig till alla som behöver vegetarisk matlagningsinspiration. Oavsett om du har som mål att din familj ska skippa köttet lite då och då, eller om du redan lagar massor av vegetarisk mat men är trött på dina gamla recept, så är den här kokboken en färgglad, fullmatad och snygg inspirationskälla i ditt kök. Mera vego åt folket!”
När jag såg boken Mormors mat så påmindes jag om att jag också har några riktiga klassiker i min kokbokshylla. Mormors mat är en relativt ny kokbok, där författaren har sammanställt recept av riktiga husmanklassiker. Jag är inte så mycket för husmanskost och jag lagar inte mat med kött i, så den typen av böcker är inte riktigt någonting för mig. Jag gillar idén ändå! Det finns ju så många kokböcker om andra länders kök, men det finns inte så många böcker som handlar om klassiska ”svenska” rätter.
Mormors mat av Maria Holm och Bo Lundberg
Hur som helst: jag har som sagt några äldre kokböcker hemma och de är ju bra på sitt sätt. Om inte annat är de väldigt dekorativa. 🙂 Billig mat ät den roligaste. Här ges alltså tips på budgetmat anno 1918. Det är faktiskt inte så konstiga tips som man kanske kan tro. Det finns en del ”falsk” mat, typ ”falska fläskkotletter” och ”falsk kaviar”, men det mesta är helt enkelt vanlig husman. Bland mina andra old school-kokböcker finns också Kokbok från Göteborgs skolkök jämte födoämneslära och Escoffiers stora kokbok. Jag har inte lagat mat från någon av dem! Men man borde kanske laga något från Escoffier. Han var tydligen en fransk mästerkock!
Kokfrån från Göteborgs skolkök jämte födoämneslära, Billig mat och Escoffiers stora kokbok
Några kokböcker som jag har lagat desto mer ur är mina kokböcker med vegetarisk mat. Jag har ett helt gäng som jag har bloggat om i andra inlägg (inlägg 1, inlägg 2). Favoriten just nu är Mera vego, som innehåller väldigt många bra vardagsrecept, d.v.s. snabblagade och goda grejer. Jag hade tänkt blogga lite mer om den här boken sedan. Jag tycker också hemskt mycket om Bonniers vegetariska kokbok, som innehåller lite mer kalasmat. Egentligen gillar jag samtliga av mina vegetariska kokböcker. Jag lagar ofta mat från dem. 🙂 Green kitchen stories och Grönt har förärats egna inlägg.
Vegetariska kokböckerVegetariska kokböcker
Några andra böcker som tar upp en hel del plats är mina böcker om glutenfri bakning, kakor & godis och hälsa.
Glutenfria kokboken, Sju sorters kakor, Julgodis, Glutenfritt är gott och Supermat
Glutenfria kokboken är kanon. Den innehåller pålitliga recept på glutenfria semlor, tårtbottnar, pajskal etc. För den som liksom jag är glutenintolerant så är det ju tyvärr välkänt att det inte är det enklaste att baka med glutenfria mjölsorter och mjölblandningar. Det brukar bli både platt, smuligt och allmänt kasst. Med Glutenfria kokboken brukar det ofta bli ett bra resultat, ändå. Glutenfritt är gott har jag inte hunnit utforska lika mycket. Det är inte en grundkokbok på samma sätt, utan det är mer en receptsamling. Några grejer har jag gjort ur den i alla fall och det har blivit bra! Bland annat har jag gjort maränger. De är ju naturligt glutenfria såklart, men ändå.
Sju sorters kakor är en sann klassiker. För mig som glutenintolerant så är det allra, allra mesta oätligt. Hehe. Men det finns ett och annat recept som funkar även för mig! Och det är ju en kul bok att ha hemma! Jag skulle nästan vilja ha nyutgåvan också… 🙂
Gottegris som jag är så har jag också en hel bok med julgodis (och typ triljarders till recept i datorn). Gott, tycker jag! För att balansera har jag också boken Supermat, som handlar om nyttig mat. 😉 Jag gillar egentligen inte den här typen av populärvetenskapliga böcker som lanserar någon slags kosthållning man borde förhålla sig till. Det finns så många olika rön när det gäller kost och hälsa och själv förespråkar jag nog Livsmedelsverkets råd egentligen. Men den här boken är inte helt koko. Den handlar om antioxidanter och vilka livsmedel som innehåller mycket av dem. Att maximera sitt intag av antioxidanter kan ju aldrig vara fel!
Slutligen: självklart har jag även Vår kokbok hemma. Vilken klassiker! Jag fascineras över att den innehåller ”allt”, även hur man tillagar pasta. Haha.
Green kitchen stories av David Frenkiel och Luise Vindahl
Det här är ingen matlagningsblogg, men eftersom det är så omåttligt populärt med vegetarisk matlagning och många hittar till min blogg genom att googla på just detta så kanske det inte är helt fel att skriva några rader om min senaste bok i kokbokssamlingen: Green kitchen stories.
Boken delar titel med författarnas blogg, som jag själv aldrig har följt, faktiskt. De har i alla fall i många år drivit en mycket populär livsstilsblogg där de delar med sig av recept och sådant. Paret beskriver sig själva som ”den osunda vegetarianen” som träffade ”den hälsomedvetna köttätaren”. Deras lösning blev att skära ner på kött och att börja med mer fullkorn, quinoa och naturlig sötning. Det märks att matlagning och ”hälsokost” är parets stora passion. Jag tycker inte om begreppet ”hälsokost”, särskilt inte när det ramlar in på ”raw food”, glutenfritt och annat trendigt. Det är såklart inget fel i sig att äta ”raw” eller glutenfritt, men jag tror inte på att det finns något magiskt som gör att just icke upphettad mat eller naturligt glutenfri mat är speciellt mycket bättre än annan bra mat gjord på schysta livsmedel. Jag känner inte till någon seriös studie som kan förklara vad det är för magiskt med att inte hetta upp maten till mer än 42 °C (= raw food). Vad gäller gluten så finns det idag en pseudovetenskaplig och mycket märklig idé om att glutenfritt är nyttigt. I själva verket är det helt poänglöst för personer som inte är drabbade av celiaki att avstå från gluten. Glutenfritt i sig är inte farligt, men det är dyrt med glutenfritt och glutenfria produkter är ofta fattiga på fibrer och, om sanningen ska fram, smak och spännande konsistens… Alla tokigheter om att det skulle finnas en koppling mellan gluten och autism och annat skitsnack är myter och ingenting att bry sig om. Mycket i den här boken är raw och glutenfritt och det ligger väl i linje med författarnas uppfattning om vad som är nyttigt. Jag skriver allt det här dravlet för att jag vet att många, liksom jag, blir helt aviga och skruvar på oss när vegetarisk mat ramlar in på det där ”extrema”. Vegetarisk matlagning kan vara så mycket mer än hela den här hipsterkulturen och många vill nog, liksom jag, äta god, mättande, näringsrik, lättlagad vegetarisk mat utan att för den sakens skull anamma en hel livsstil med självhushållning, långkok, yoga och trenddieter. Inte för att jag har någon aning om ifall författarna sysslar med 2 av de 4 saker jag räknade upp, men ni kanske förstår vart jag vill komma.
Nu när jag har skrivit allt detta kan jag fortsätta med att JA, det märks att boken är skriven av folk som ser vegetarisk matlagning som en hel livsstil, där det ingår att t.ex. göra sin egen havregrynsmjölk och göra ”ghee” (klarat smör), som man sedan kan ha i cirka alla recept i boken. MEN, man behöver ju inte gå i författarnas fotspår om man känner för att ta lite genvägar och att kanske utesluta det som kan verka lite väl krångligt att sno ihop en vardag. Dessutom måste man ju inte undvika raw food bara för att man inte tror på det magiska i att äta ljummen mat. 😉 Både jag och min sambo blev mycket förtjusta i bokens savojtacos med fyllning av majs & mango, som råkar vara raw food och som också är både supergott och snabblagat.
Boken är indelad i praktiska kapitel baserade på tillfällen när det kanske passar extra bra att äta rätterna. Särskilt kapitlet ”Mat på väg” känns kul. Det är kanske fler än jag som har idétorka när det gäller bra mellanmål och lätta rätter som man kan ta med. Det blir ju lätt att man bara tar en trist macka eller något. Här tipsas det istället om spännande sallader och wraps. I övrigt har jag mest hunnit laga ur ”Lättare rättare”-kapitlet, där quinoabiffar redan är en ny favorit. De är dessutom är otroligt vackra, vilket folk hittills alltid har kommenterat när jag har dem i lunchlådan. 🙂 En annan klockren rätt som jag gjorde här om dagen är blomkålspizza med fyllning av grön zucchini. Botten är alltså gjord på mixad blomkål och mandel bland annat. För mig, som är faktiskt är glutenintolerant och därför måste äta glutenfritt, så är det såklart väldigt trevligt med alla naturligt glutenfria recept där blomkålspizzan är ett exempel. Snabblagad var den också, jämfört med vanlig pizza.
Många har tipsat mig om just den här boken och ja, den är verkligen snygg och inspirerande. Boken innehåller fantastiskt fina foton och maten är färgrik och fotovänlig, om man säger så. Man blir verkligen inspirerad! Det här är inte den handfasta vardagskokboken för den som skulle vilja testa ”köttfri måndag”, men det är helt klart en varierad och inspirerande kokbok med många intressanta smakkombos. Jag kommer att laga mycket mer ur den här boken.
I korthet
Rekommenderas för: Den som är seriöst intresserad av vegetarisk matlagning och vill ha tips på spännande rätter med inspiration från populära hälsodieter som raw food.
Betyg: 4 bönor av 5.
Green kitchen stories av David Frenkiel och Luise Vindahl
Om Green kitchen stories och om David Frenkiel och Luise Vindahl
David Frenkiel och Luise Vindahl driver den populära mat- och livsstilsbloggen Green kitchen stories där de delar sig sig av vegetariska recept. Frenkiel jobbar också som art director och Vindahl utbildar sig till nutritionist. Paret lever i Stockholm tillsammans med sin dotter Elsa. Frenkiel och Vindahl finns på Twitter, Facebook och Instagram. Frenkiel och Vindahl har också skrivit boken Green kitchen travels.
Originalets titel: Green kitchen stories (engelska)
Översättare: Sandra Medin.
Foto: Johanna Frenkel.
Utgivningsår: 2013 (första svenska utgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 247.
Baksidestext
”David Frenkiel och Luise Vindahl står för nydanande och spännande vegetarisk mat. Deras succéblogg Green Kitchen Stories inspirerar folk över hela världen att laga god och nyttig vegetarisk mat med naturliga ingredienser. I kokboken Green Kitchen Stories finns över 100 av deras läckraste favoritrecept.
Genom att kombinera vanliga skafferivaror och färska råvaror i säsong visar David och Luise hur lätt det är att laga näringsrika och välbalanserade rätter varje dag.
Lär dig att laga ört- & sparrisfrittata till frukost, ugnsbakad ört- & pistaschfalafel till lunch och siciliansk parmigiana di zucchine när du bjuder hem dina vänner på middag. Upptäck en rad olika soppor, sallader, juicer och munsbitar som är lätta att laga men som tilltalar både gom och öga.
Tack vare de fantastiska bilderna kommer denna vackra kokbok att inspirera alla att vilja laga och äta mat som är bra för både kropp och själ.”
Nu är julen snart över. Jag hör till de som bestämt tycker att julen bör firas till tjugondag Knut (om man nu firar jul). Om någon undrar varför så tycker jag att Fredrik Lindström pratar så bra om julen i sitt vinterprat från 2013.
Under julen har jag blivit oerhört bortskämd med fina presenter. Oerhört bortskämd. Och bland mycket annat fick jag två böcker i jul!
Först fick jag Lars Lerins 7 resor 9 liv. Jag fick den av min sambo, som är lika förtjust i Lerins akvareller som jag, så det här blir nog en julklapp lite åt oss båda… 😉 Jag har inte hunnit bläddra så mycket i den ännu eftersom jag har varit bortrest över jul, men det ska bli fint att få titta i den de kommande veckorna. Sådana här böcker vill jag läsa långsamt, någon sida per dag.
Av mamma och pappa fick jag en kokbok som jag önskat mig. Jag har undvikit kött de senaste 6-7 åren och äter just bra kött någon enstaka gång när jag är bortbjuden på middag, när jag äter ute eller när jag vid några få tillfällen per år gör sushi. Så även om jag inte är vegetarian så är jag verkligen intresserad av att laga vegetarisk mat. Av alla vegetariska kokböcker så hör Green kitchen stories till de som folk har talat sig varmast om. Den är verkligen jättefin och inspirerande. Idag har jag köpt hem lite ingredienser så att jag kan komma igång och laga rätter ur den. Jag återkommer med mina intryck av denna hyllade kokbok. 🙂
Jag har tydligen använt min sambos visitkort som bokmärke för att hitta igen receptet på falafel med pistagenötter som jag hade tänkt laga. Hehe. Såg det nu.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
