Mats Strandbergs första egna bok efter dundersuccén Engelsforstrilogin, som han författade tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, är en skräckroman med handlingen förlagd till Finlandsfärjan Baltic Charisma. Miljön känns som ett både roligt och intressant val. Alla har kanske inte själva varit på en Finlandskryssning, men jag tror ändå att de allra flesta har någon slags uppfattning om vad en sådan resa kan innehålla. Fylla, taxfree, halvt bortglömda artister som kör sina gamla slagdängor, svensexor, dansgolv med hits, folk som skrålar i karaokebarer. En del fördomar har kanske formats av såpor och dokusåpor som gått genom åren (själv hör jag till Rederietgenerationen). Jag vet inte hur rättvist det är att utgå från att finlandskryssningar är som det ofta framställs i TV, men i alla fall. I Strandbergs tappning finns hur som helst flera stereotyper som man kanske föreställer sig roar sig på medelklassiga kryssningar. Här finns tjejkompisarna som är ute efter att festa och ligga. Här finns den medelålders, deppade kvinnan som som nu hoppas på att en tur med Charisma ska få henne att känna sig lite mindre ensam. Här finns också paret där den ena killen pirrigt planerar ett frieri på båten. Här finns också den lilla mamma-pappa-barn-familjen som håller på att rasa samman och där föräldrarna ändå, någonstans, tror och hoppas att resan ska laga det som spruckit i familjen. Boken skildrar också hur personal försöker att hantera passagerarna, som inte sällan är snorfulla. En av huvudpersonerna är också en gammal schlagerstjärna som nu leder karaoke och som behöver dra några linor kokain för att palla med. Två viktiga huvudpersoner är också de två tweenies, Albin och Lo, som är kusiner och en gång i tiden var nära vänner. Nu har Lo flyttat och de har delvis tappat kontakten. Lo har också dragit iväg i utvecklingen och har plockat upp en tonårings jargong och klädstil, medan Albin inte alls har kommit lika långt på väg mot vuxenheten och dessutom är både ensam och osäker och har en helt annan status än sin kusin. När han nu möter Lo på nytt så är det som att träffa en främling och de blir båda osäkra på hur de ska förhålla sig till varandra.
Människorna och relationerna är det bästa i boken, tycker jag. Mats Strandberg är skicklig på att måla upp intressanta och igenkännbara karaktärer och han har fått till en fin bredd av människor i persongalleriet. Det är både roligt, ömsint, tänkvärt och igenkännbart berättat. Boken är dock primärt en skräckroman och, återigen, är valet av miljö klockrent. Det framkommer nämligen snabbt att det finns vampyrer på färjan och i den här slutna miljön, varifrån ingen kan fly, börjar smittan sprida sig. Det finns en hel del rejält äckliga scener och spänningen hålls uppe till slutet.
Jag kan erkänna att varken skräck eller vampyrromaner är riktigt min genre, men i det här fallet så köper jag det rakt av. En spännande och bra bok!
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en spännande vampyrroman med intressanta karaktärer på kryssning med en Finlandsfärja de inte kan fly från.
Betyg: 3+ taxfreeparfymer av 5.
Om Färjan och Mats Strandberg
Mats Strandberg (född 1976) är en svensk författare som kanske är mest känd för fantasytrilogin Cirkeln, Eld och Nyckeln, som han har författat tillsammans med Sara Bergmark Elfgren. Debuterade gjorde han dock redan 2006 med romanen Jaktsäsong. Färjan är hans senaste roman. Just nu pågår manusskrivande för att boken ska kunna filmatiseras. Mats Strandberg twittrar på @matsstrandberg_.
”I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.
Mats Strandberg följer upp succén med Engelsfors-trilogin med en spännande skräckroman. Liksom i Engelsfors blandas det socialrealistiska med det övernaturliga, på en plats som många svenskar har en relation till. Här får vi lära känna både passagerare och personal. Den ensamma gamla kvinnan som söker äventyret. Den avdankade schlagerstjärnan som leder karaokekvällarna. Mannen som tidigare jobbat ombord och nu återvänder för att iscensätta ett spektakulärt frieri. Ordningsvakten som med sina tre kollegor försöker kontrollera det dagliga kaoset ombord. De tolvåriga kusinerna som var bästa vänner innan en familjehemlighet kom emellan dem.
Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem. Välkommen ombord på Baltic Charisma.”
Jag såg att nomineringarna nu är klara till Stora ljudbokspriset. Nu går det alltså att rösta på favoritljudböckerna i kategorierna skönlitteratur, barn & ungdom och deckare & spänning.
I år har har jag inte lyssnat på någon av de nominerade titlarna i skönlitteraturkategorin, men jag har däremot läst flera av titlarna, däribland två riktiga höjdare: Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri och Liv till varje pris av Kristina Sandberg. Jag vet inte om det är riktigt rättvist att rösta på ljudböcker när man inte vet hur uppläsningen är… Men visst håller jag en tumme för Allt jag inte minns (och Liv till varje pris). 😉
I deckarkategorin har jag faktiskt lyssnat på Kvinnan på tåget, som jag tyckte var riktigt bra då, men som jag inte minns alls nu. 😮 Åh, då är det nog ingen superbra bok ändå, eller hur? Jag har också precis lyssnat på Färjan av Mats Strandberg. Jag tänkte faktiskt precis blogga om den. Den får dock definitivt en röst från mig kan jag avslöja redan nu!
Jag såg att Olika förlag har gett ut en pekbok med jultema i år. Nice! Olika, som har ”ut med stereotyper – in med möjligheter!” som slogan, ger ut böcker som försöker att vara inkluderande och visa mångfald. Det här är alltså en bok som inte bara har jultema utan också visar många olika sorters tomtar, lucior och så vidare. Kul bok!
En annan aktuell julbok för barn är Astrid Lindgrens jul, med uppspelningsfunktion. I den läser Astrid Lindgren själv upp julsagor om Pippi, Emil, Madicken, Lotta, Barnen i Bullerbyn med flera. Den ser verkligen fin ut! Det finns ju väldigt mycket jul i Astrid Lindgrens böcker. Själv har jag i och för sig mest kommit i kontakt med Lindgrens jul genom filmatiseringarna av hennes berättelser, men ändå. Madickens julgran, tabberaset i Katthult… Jag vet inte exakt vilka sagor som boken innehåller, men det finns ju en och annan fin berättelse från Astrid Lindgrens värld att välja ut till en sådan här bok.
Apropå uppspelningsfunktion så finns det sedan flera år tillbaka en bok med julvisor och uppspelning. Bara att sjunga med! 😉 Svenska julvisor heter boken och är en av många musikböcker som ges ut av förlaget Max Ström.
Julen närmar sig och på ett kommunhus någonstans i Sverige sitter många medarbetare djupt nedsjunkna i arbete. Andra går omkring och oroar sig över de neddragningar som det ryktas om. Hur många kommer att bli uppsagda? Vilka verksamheter kommer att drabbas? Ytterligare några bestämmer sig för att sprida lite julstämning. Givet den minimala budget man har att förhålla sig till kommer man till slut fram till att det bästa sättet att skapa julstämning är att ställa ut trappljusstakar i kommunhusets fönster. Genom att ställa dem i utvalda fönster är det tänkt att de ska forma texten ”GOD JUL”. Det är en fin tanke att på detta enkla sätt göra något kul och fint för alla. I praktiken fungerar det dock inte över huvud taget. Snart har det dock utkristalliserat sig en grupp som tar projektet på ett mycket stort allvar och de är beredda att till nästan vilken pris som helst få det här att fungera. Andra har helt andra saker att bekymra sig över, naturligt nog.
God jul är en både knäpp och rolig liten historia, som i längd ligger någonstans mitt emellan en roman och en novell. Både personer och händelser i boken är tillspetsade såklart, men visst känner man igen drag hos bokens karaktärer i det verkliga livet – och själva hysterin kring julen är också något som på sätt och vis kan kännas igen hos de flesta, skulle jag tro. Karlsson har med den här boken lyckats plocka upp igenkännbara situationer och personer och gjort en mycket underhållande berättelse, som faktiskt inte direkt saknar svärta, för den delen. Jag tycker att det här är en riktigt bra bok. Jag kan särskilt rekommendera den som ljudbok, eftersom den är uppläst av författaren själv och Jonas Karlsson är sannerligen en bra uppläsare.
Observera den världssnygga framsidan förresten! Wow!
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en kort, underhållande liten berättelse om tröttsamt kontorstrubbel och ivern att till varje pris sprida lite julstämning.
Betyg: 4 upphandlingar av 5.
Om God jul och Jonas Karlsson
Jonas Karlsson (född 1971) är en svensk skådespelare och författare. Han tillhör Kungliga Dramatiska Teaterns fasta ensemble och har, utöver medverkan i ett antal teateruppsättningar, även synts i många tv-serier och filmer, nu senast i Hallonbåtsflyktingen, där han spelar en finlandssvensk man som önskar att han vore svensk. Karlsson debuterade som författare år 2007 med novellsamlingen Det andra målet. God jul är hans första lite längre berättelse. Hans senaste roman heter Jag är en tjuv och den kom ut 2015.
”I Jonas Karlssons finurliga julhälsning skildrar han med sin sedvanliga pricksäkerhet och med ett stort mått av humor kontorslivets vedermödor under några hektiska veckor i december.
Det lackar mot jul i kommunhuset och ledningen diskuterar hur de ska kunna göra något festligt med husets fasad. Trots nedskärningar och stundande eventuella varsel är alla överens om att det vore trevligt att i år överraska med en spännande julhälsning för att sprida lite glädje till kommuninvånarna. Något speciellt och lite extra läckert, dock med noggranna krav på nollbudget.
Snart bjuds lokalpressen in för att dokumentera projektet som vittnar om den fina lagandan som råder i kommunhuset. Men julpyntningen visar sig vara svårare att genomföra än man först har trott. När Gunvald på fritidsförvaltningen har svårt att förstå vikten av att samarbeta förbyts julglädjen till regelrätt krigsföring.”
Skraplotter är den avslutande delen i Vargskinnettrilogin, där Kerstin Ekman skildrar livet för några människor med kopplingar till den jämtländska byn Svartvattnet. Den första boken i trilogin, Guds barmhärtighet, kretsade kring Hillevi, som flyttar till Svartvattnet för att jobba som barnmorska. I del två, Sista rompan, är Hillevis dotter, Myrten, en av huvudpersonerna. Myrten, som blev gravid som ogift, födde i hemlighet en dotter, Ingefrid, som hon tvingades att lämna bort. Nu har Myrten gått bort och Ingefrid ärver pengar, värdepapper, skog. Hennes instinktiva känsla är att allt ska skänkas bort till kyrkan som hon arbetar åt, men hon åker faktiskt till Svartvattnet, trots allt. Ingefrid har aldrig lärt känna sin biologiska mor, men nu börjar hon söka sin egen historia.
Skraplotter är en fin avslutning, där Ekman knyter ihop alla trådar. Hon har ett skickligt sätt att skildra människor och deras egenheter och lyckas alltid väva in intressant historia. Med den avslutande delen i trilogin har hon närmat sig nutid och en del väldigt nutida och aktuella frågor dyker upp. Till exempel fladdrar vargfrågan förbi och en av många cirklar sluts när självaste vargskinnet, från den första boken i serien, dyker upp i samband med detta.
Jag tycker att Skraplotter är en fin och värdig avslutning på en intressant trilogi om livet i Sverige under 1900-talet och livet för några kvinnor, som alla brottas med sin tids uppfattningar och svårigheter.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en prisbelönt och intressant bok om att söka sina rötter och alla som vill läsa en värdig avslutning av Ekmans trilogi om hur samhället i Sverige har utvecklats under 1900-talet.
Betyg: 3 lamm av 5.
Om Skraplotter och Kerstin Ekman
Kerstin Ekman (född 1933) är en svensk författare som sedan 1978 innehar stol nr 15 i Svenska akademien. Efter en konflikt kring författaren Salman Rushdie deltar hon dock inte akademiens arbete. Ekman debuterade som deckarförfattare 1959 och har sedan dess gett ut en lång rad romaner inom vitt skilda genrer. Hennes senaste bok, När allt var levande och lustigt, utkom 2015 och är en biografi om Linnélärjungen Clas Bjerkander. Ekman är en mycket uppskattad författare och bland de otaliga priser som hon har belönats med kan Augustpriset nämnas. Det är ett pris som hon dessutom har förärats två gånger (1993 för Händelser vid vatten och 2003 för Skraplotter).
Uppläsare: Helena Brodin.
Utgivningsår: 2004 (den här ljudboksutgåvan, utgiven av Bonnier Audio), 2003 (första utgåvan, utgiven av Bonnier).
Antal sidor: 391 sidor (ca 16 h lyssning).
Andra delar i serien: Guds barmhärtighet, Sista rompan.
Andras röster: Alba, SvD.
Köp hos t.ex: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Snön har redan kommit till Svartvattnet i västra Jämtland. Prästen Ingefrid Mingus från Stockholm kliver ur bilen, ut i det vita och kalla. Det är hennes allra första besök i byn och hon har kommit eftersom hennes biologiska mor, Myrten, precis har dött och testamenterat sina tillgångar till Ingefrid. Hon träffade aldrig sin mor och adoptivföräldrarna hade alltid sagt att hon var en fattig kvinna men det visar sig nu inte stämma. Tvärtom. Hon var välbärgad och arvet är stort.Genom brev, dagböcker och foton lär Ingefred sig allt mer om sin biologiska släkts dramatiska historia. Hon ser på bilderna att Myrten var en vacker kvinna men vem hon egentligen var längst innerst inne är det ingen som kan berätta. Myrtens fostersyster, Risten, som trodde att de båda hade delat allt i lust och nöd visste inte ens om att hon hade fött en dotter.Och vem var fadern? Ingefred vet inte att han är i livet och att han finns i hennes omedelbara närhet. Men kommerhan någonsin att ge sig till känna?”
Kerstin Ekmans Hunden handlar om, just precis, en hund. En liten hundvalp kommer bort och får klara sig bäst han kan bland den hunger och de fasor som livet i det vilda innebär.
Det är en bok som är så kort att den närmar sig novellformen. Ursprungligen har den getts ut i en illustrerad utgåva, men själv lyssnade jag på ljudboksversionen, som är fint uppläst av Helena Brodin.
Ekman är skicklig på att måla upp miljöerna. Det här är inte den första boken där vilda, norrländska skogar får bilda en mörk fond. I boken skriver hon också skickligt från hundens synvinkel. Jag vet inte vad det innebär att vara en hund, men Ekman skriver så övertygande att jag köper det rakt av. Det är som att få tassa omkring som en hund på fjället för en stund.
Det är en riktigt fin liten berättelse och den är väldigt gripande, på sitt sätt. Det är ingen lätt tillvaro hunden har hamnat i. Jag önskar dock att jag hade läst den illustrerade versionen. Jag tror att det hade förhöjt berättelsen att få lite bilder till den.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en kort, välskriven liten berättelse berättad från en hunds synvinkel.
Betyg: 3 sorkar av 5.
Om Hunden och Kerstin Ekman
Kerstin Ekman (född 1933) är en svensk författare som sedan 1978 innehar stol nr 15 i Svenska akademien. Efter en konflikt kring författaren Salman Rushdie deltar hon dock inte akademiens arbete. Ekman debuterade som deckarförfattare 1959 och har sedan dess gett ut en lång rad romaner inom vitt skilda genrer. Hennes senaste bok, När allt var levande och lustigt, utkom 2015 och är en biografi om Linnélärjungen Clas Bjerkander. Ekman är en mycket uppskattad författare och bland de otaliga priser som hon har belönats med kan Augustpriset nämnas. Det är ett pris som hon dessutom har förärats två gånger (1993 för Händelser vid vatten och 2003 för Skraplotter).
Uppläsare: Helena Brodin.
Utgivningsår: 1986 (första utgåvan med illustrationer av Henrik Krogh, Bonniers), 2006 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 110 (ca 3 h lyssning).
Andras röster: Bodil Zalesky, Bokhyllan, Boktoka, Booksessed.
Köp hos t.ex: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Var börjar en berättelse? Under en granrot kanske. Ja, under en granrot. Där låg en liten grå en. Han låg hopkrupen med nosen under svansen. En hund. Men det visste han inte. Han kunde inte minnas. Det var bara ett stort hål inuti honom, ett gnag, en hunger efter värmen och efter det starka ljumma som fyllde munnen och efter tikens bett i nackskinnet och slicken i mungipan när hon kom utifrån med främmande lukter i pälsen. Hur hade han kommit att hamna under granen? Det mindes han inte och inte hade han kunnat berätta. Men Kerstin Ekman har berättat hans historia: enkel, stark och fängslande i varje rad.”
Har du någon favorituppläsare? En bra uppläsare kan göra mycket för en ljudbok och omvänt kan en alltför sävlig och entonig uppläsning verkligen få mig att tappa intresset. En del föredrar när uppläsaren ”dramatiserar” medan andra tycker att det är oerhört irriterande när uppläsningen inte är ”neutral”. Själv ställer jag mig lite i mitten när det gäller den frågan. Jag tycker att det är hemskt när manliga uppläsare försöker sig på ”tjejiga”, d.v.s. pipiga (?!), röster när de läser texter som hör ihop med kvinnliga karaktärer. Å andra sidan kan jag tycka att det förhöjer när uppläsaren lägger in lite variation och t.ex. använder olika stil för olika karaktärer i boken.
Här kommer en lista på några av mina favorituppläsare:
Min stora favorit är Morgan Alling, som verkligen har en behaglig röst att lyssna till. Hans uppläsning av Snabba cash var så bra att jag hade svårt att sluta lyssna – jag gick omkring på promenader bara för att jag ville lyssna mer. Alling gör den perfekta avvägningen mellan dramatisering och neutral uppläsning. För just Snabba cash, med Lapidus korthuggna språk, adderade uppläsningen väldigt mycket känsla vilket förhöjde läsupplevelsen.
Snabba cash av Jens Lapidus
Katarina Ewerlöf är lite av ett måste i en sådan här lista. Tidigare i år blev det nästan utklassningsvarning när nomineringarna till Stora ljudbokspriset tillkännagavs. Ewerlöf hade läst in 4 av de 12 nominerande titlarna (och 1 av de 3 vinnarna). Jag hör definitivt till de som uppskattar Ewerlöfs uppläsningar. En av favoriterna är hennes uppläsning av Unni Drougges roliga och lite knäppa Berit Hård-deckare Bluffen, som blir extra rolig i Ewerlöfs uppläsning. Jag började nästan gapskratta emellanåt!
Bluffen av Unni Drougge
Anna Maria Käll har läst in flera av mina ljudboksfavoriter, däribland Min mormor hälsar och säger förlåt och Gone girl. Jag kan inte sätta fingret på vad det är som är så bra med hennes uppläsningar, men någonting är det, för oavsett genre så känns hennes uppläsningar alltid helt rätt.
Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman
Jonas Karlsson är en annan favorit. Jag har t.ex. lyssnat på Vindens skugga i hans uppläsning och jag tror att det är Karlssons skådespelarskills som skiner igenom i uppläsningen – det är helt enkelt en skön röst att ha i lurarna och han är duktig på att få in rätt känsla i sina uppläsningar. Jag tänkte snart lyssna på några av hans senaste alster, God jul och Jag är en tjuv, som lär finnas i författaruppläsning.
Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón
Helena Brodin är en uppläsare som jag verkligen uppskattar. Hon har tagit sig an flera moderna klassiker av svenska kvinnliga författare, som Marie FredrikssonsSimon och ekarna och Kerstin EkmansVargskinnettrilogi. Hennes uppläsningar känns alltid… värdiga? Ja, jag hittar inget bättre ord. Hon gör i alla fall väldigt seriösa och fina uppläsningar, tycker jag.
Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman
Jag tycker också att Sanna Persson Halapi gör en fantastiskt fin uppläsning av Marjaneh BakhtiarisKan du säga schibbolet?. Persson Halapi växlar fint mellan dialekter, brytningar och sinnesstämningar, vilket ger något extra till den här boken, som vänder och vrider på främlingsfientlighet och rasism. Jag har inte hört någon mer ljudbok med Persson Halapi som uppläsare. Ärligt talat tror jag att det här är hennes enda ljudboksuppläsning?! Hon borde göra fler! 😉
Det har gått några år sedan jag läste något av Per Hagman. Då läste jag i alla fall Att komma hem ska vara en schlager och blev helt knockad av det poetiska, koncentrerade språket, där grova formuleringar plötsligt dyker upp som utropstecken mellan det mer fina och svävande. Jag blev gripen av Hagmans berättelse, som kändes självupplevd och äkta på något sätt. Boken kretsar kring en man som rastlöst driver omkring genom livet utan att någonsin känna sig hemma någonstans.
Cigarett har starka likheter med Att komma hem ska vara en schlager. Även denna gång känns det som att läsa en biografi, men den här gången kretsar berättelsen kring en 20-åring som jobbar på Hard rock café i Stockholm. Tjejer, fester och droger avlöser varandra. Det finns en enorm barnslighet och samtidigt en stor ensamhet och rotlöshet hos den här huvudpersonen. Boken är inte lång, ca 150 sidor eller 2,5 h lyssning. Den är nästan som en prolog till Att komma hem ska vara en schlager. Här grundas den tomhet som sedan följer senare i livet, om man vill se en koppling mellan huvudpersonerna i de två böckerna.
Huvudpersonen i Cigarett är ung, men redan är allt meningslöst och att ta ansvar för sig själv och sina relationer, eller ens sitt arbete, är omöjligt. Som läsare får jag lust att skaka om den här killen. Det är på sätt och vis svårt att sympatisera med honom. Det är som att han lever ett liv som en betraktare. På en fest står de höga och betraktar en man som medvetslös snurrar omkring i sina egna spyor. De tittar och tittar sedan bort, glömmer bort. Ingenting verkar vara riktigt på riktigt, så om det kanske blir för den som lever ett liv där droger används för att framkalla känslolägen som inte kan släppas fram naturligt.
Jag tyckte verkligen om den här boken, men inte tycker om som i att jag njuter av att följa huvudpersonen, men som i att det är en intressant skildring av 20-nånting-livet i 90-talets Stockholm och för att det är en oerhört skickligt komponerad roman. Jag älskar när berättelser berättas mellan raderna och här är det verkligen så. De till synes meningslösa scenerna, dialogerna och tankarna som far omkring formar allihop denna både störande och berörande berättelse om tomhet, droger och ett liv utan någon klar riktning.
Att Hagman inte ens var 25 när Cigarett kom ut första gången känns för övrigt helt otroligt. Det här är en fantastisk debutroman och det är mycket imponerande att författaren så insiktsfullt har fått ihop den här boken i en så relativt ung ålder.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en kort, tight berättelse om 20-nånting-livet i 90-talets Stockholm och leva ett liv med tomhet, droger och utan någon klar riktning.
Betyg: 4 telefonsvararmeddelanden av 5.
Om Cigarett och Per Hagman
Per Hagman (född 1968) är en svensk författare, som vuxit upp i Sverige och i flera afrikanska länder. Cigarett är hans debutroman. Hans senaste roman är Vänner för livet som kom ut 2010.
Uppläsare: Peter Öberg.
Utgivningsår: 1991 (första utgåvan, Bonnier), 2010 (den här ljudboksutgåvan, HörOpp), 2011 (pocketutgåvan på bilden, BonnierPocket).
Antal sidor: 149 (ca 3 h lyssning).
Andras röster: dagensbok.com.
Köp t.ex. hos: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
””Vi hamnar på Melody vid halvett efter att ha yrat runt i taxi över halva stan. Det är överfullt på dansgolvet. ’Goodlife’ med Innercity spelas vansinnigt högt. Viktor börjar prata med en tjej som jag tror att jag känner igen. Hon är blond och har ett lite tärt men vacker ansikte och kjol och ser ganska pryd ut. Micke och Tobbe står och pratar med bartendern och jag går upp på övervåningen. Känner att jag är berusad.”
Johan är servitör på en nattklubb och rör sig bland unga vackra människor i stockholmsnatten. Han är likgiltig för det mesta utanför det egna jaget, umgås med alla som är något och lever ett liv fyllt av sex och droger.
Få författare har på så kort tid mutat in en så egen värld som Per Hagman, en värld han är djupt förtrogen med som han samtidigt visar upp i ett kritiskt ljus. Cigarett är hans debutroman från 1991 och boken fick en enorm uppmärksamhet när den först kom ut och hyllades som generationsroman av vissa men avskyddes av andra.”
Dimma över Darjeeling är den andra boken om Göran Borg. I den förra boken, Delhis vackraste händer, hade Göran precis förlorat jobbet och var kanske inte på topp. En oplanerad resa till Indien fick honom dock att blomma ut och gjorde också att han lärde känna Yogi. Nu är Göran tillbaka i Sverige och han är singel igen och har börjat jobbat på en ny kommunikationsbyrå. I tankarna är han dock allt som oftast i Indien och det krävs inte mycket för att han ska ge sig iväg igen. Lite oklarheter mellan honom och en nyfunnen vän får honom att sticka istället för att prata.
I Indien borde det vara fullt upp med bröllopsbestyr. Det är nämligen tänkt att Yogi ska gifta sig med sin älskade Lakshmi. När Göran kommer dit inser han dock snabbt att något är fel och snart förklarar Yogi att trubblet handlar om pengar. Lakshmis far har inte pengar till bröllopet. Det är tänkt att inköpet av ett teplantage ska lösa problemet, men inköpet ger dem egentligen bara fler problem. Det står snart klart att Yogi (och hans blivande svärfar) har blivit lurade. De har inte köpt det teplantage som de trodde och står nu med en minst sagt förfallen egendom istället för det blomstrande plantage som de trodde att de hade köpt.
Sedan följer äventyr och förvecklingar och komiska scener. Maud Olofsson spelar t.ex. en liten biroll, vilket är skoj.
Jag konstaterade efter att ha lyssnat på den första delen i serien att jag tycker att de här böckerna har fått för lite uppmärksamhet. Jag tycker inte att jag har hört det snackas om Bergstrands böcker någonstans, medan andra feelgoodgiganter, som Fredrik Backman och Jonas Jonasson får väldigt mycket media. Bergstands böcker är helt klart läsvärda feelgoodböcker. Det är inte storslagna läsupplevelser, men de är faktiskt både roliga, varma och underhållande och så är det ju lite mysigt att de utspelar sig i Indien också, även om de säkert inte ger en särskilt mångfacetterad bild av landet eller kulturen, trots allt. Vad jag också gillar med de här böckerna är att de handlar om kompisar och vänskap. Feelgoodböcker och andra böcker kretsar mer än gärna kring kärlek och många romaner har också teman som behandlar problematiska vänskapsrelationer på olika sätt, men det finns inte supermånga böcker där karaktärerna ställer upp för varandra, har det kul och gör äventyrliga grejer ihop. Vi har ett samhälle med en väldigt stark par-norm, så jag välkomnar sådana här böcker som handlar om andra relationer.
Sedan kan jag tycka att den första boken i serien är lite vassare än Dimma över Darjeeling. Det blir lite väl hattigt och lite mycket av allt när de reser omkring och löser problem som uppstår. Men allt som allt tycker jag verkligen att det här är en läsvärd bok!
I korthet
Rekommenderas för: Alla som är nyfikna på Indien och som vill koppla av med en lättlyssnad feelgood.
Betyg: 3 samosas av 5.
Om Dimma över Darjeeling och Mikael Bergstrand
Mikael Bergstrand är en svensk författare, journalist och föreläsare. Han är kanske mest känd för sina feelgood-böcker om Göran Borg och hans äventyr i Indien. Precis som sin romankaraktär kommer Bergstrand från Malmö, men har också bott i Indien, vilket är ett land som han fortfarande besöker regelbundet. Mikael Bergstrand har en hemsida och en fansida på Facebook.
”I Mikael Bergstrands fristående uppföljare till den framgångsrika Delhis vackraste händer får vi återigen möta den bittre medelålders mannen Göran Borg.
Han är tillbaka på svensk mark, och på god väg att falla ner i sina gamla hjulspår igen efter den omvälvande resan till Indien och förälskelsen i skönhetssalongsföreståndarinnan Preeti. Men så ska hans bäste vän Yogi gifta sig, äntligen, med sin stora kärlek Lakshmi, och Göran beger sig åter till Indien för att hjälpa honom med förberedelserna inför den stora bröllopsfesten.
Göran följer med Yogi till Darjeeling för att inspektera den teplantage som Yogi köpt för sin svärfars pengar, och som ska bidra till finansieringen av det hela. Men den liknar inte på något sätt de vackra bilderna i säljarens prospekt, utan är i stort förfall. Så nu börjar istället jakten på lurendrejaren och kampen att återfå både pengarna och heder och ära för Yogi. De båda kumpanerna ger sig ut på en strapatsrik resa genom Indien som kommer att ställa dem på svåra prov och utmana deras vänskap.
Dimma över Darjeeling är en roman om fördomar och egoism, om att ta sig upp ur sina nedgröpta hjärnspår och hitta ny mark, om mod, lojalitet och vänskap. Och om den svåra konsten att leva här och nu. Den är skriven med samma mänskliga värme som föregångaren och bjuder på lika många goda skratt längs vägen.”
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
