Visste ni att det finns ljudböcker på Spotify? De är inte många, men det finns faktiskt en del titlar. Framför allt det finns det böcker på engelska, men det finns också några svenska böcker. Som jag bloggade om redan för typ fyra år sedan så finns det t.ex. ett antal noveller från förlaget Novellix på Spotify. Både Novellixböckerna och andra ljudböcker hittas enklast om du klickar på ”Tal” under ”Genrer och teman”.
Här om veckan såg jag också på någon blogg (minns inte vilken längre!) att Tove JanssonsMuminböcker också finns på Spotify. De har säkert funnits där längre, men de hittas inte under ”Tal” och de har därför gått mig förbi. Jag har läst några böcker av Jansson, bland annat Sommarboken, men Muminböckerna har till stor del jag olästa. Jag har tänkt så många gånger att jag ska läsa dem. Varför inte lyssna känner jag nu! 🙂
Gina är nyseparerad och måste plötsligt tränga in sig själv och alla sina prylar i en liten lägenhet. Det blir startskottet för ett projekt som hon kallar för ”hundra omistliga ting”. Hon bestämmer sig för att gå igenom alla prylar hon äger och enbart spara 100 ting från sitt tidigare liv. Efter det ska hon göra en riktig nystart och bara fylla livet med nytt. Projektet går ”sådär”. Vad gör man med gamla kärleksbrev från första kärleken till exempel; han som hon inte har haft kontakt med sedan en olycka skiljde dem åt? Att gå igenom prylarna väcker minnen och många av de är smärtsamma. Cancer, förlorade föräldrar, första kärleken, äktenskapet som gick i kras, husdrömmarna, barnen som hon aldrig har skaffat… Det blir en lång inre resa för Gina.
Samtidigt tar hon sig an ett nytt projekt på jobbet. Hon är egen företagare och har som affärsidé att projektleda byggprojekt åt människor som vill ha hjälp med att bygga om och inreda sina hus. Nu blir hon kontaktad av ett par som vill rusta ett vackert K-märkt hus. Det råkar vara det hus som hon och hennes ex-make drömde om att få köpa. Nu blir hon istället involverad i projektet att förvandla huset åt ett annat par. Mannen i paret är den som är mest engagerad. Det visar sig snabbt att han och Gina har mycket gemensamt. Att det uppstår känslor är naturligtvis extremt förutsägbart. Det enda som förvånar mig är hur länge författaren drar ut på det. 😉
En annan kille som oväntat gör entré i Ginas liv är en övergiven greyhound som blir dumpad hemma hos henne av en fräck cykeltjuv. Gina har ingen plan på att bli hundägare utan gör sitt bästa för att lämna ifrån sig hunden till polisen, men av olika orsaker blir den kvar och det visar sig att den behöver Gina och att Gina, utan att hon kanske riktigt förstår det själv, behöver den.
Hundra omistliga ting är en mysig och varm feelgoodberättelse. Författaren lyckas pressa in många ämnen utan att det blir rörigt. Här trängs den förutsägbara kärlekshistorien och sidospåret med hunden med berättelsen om hur det kan vara att drabbas av cancer och att då inte bara stå inför en tuff behandling utan att också behöva grubbla över barn och de framtida chanserna att bli förälder. Boken handlar om vänskap, föräldraskap, familjehemligheter, husrenoveringar, driva eget företag… Dillon gör det också spännande genom att dra ut på vad som egentligen hände mellan Gina och hennes första kärlek.
Boken rymmer helt klart mycket – och det tycker jag är bra. Den här typen av böcker kan bli påfrestande tunna om författaren faller för frestelsen att fokusera för mycket på den förutsägbara lovestoryn som är ett obligatoriskt inslag i genren. Här blir det istället en fin och engagerande berättelse. Trots att jag är kattmänniska är det i någon mening hunden som berörde mig mest och då saknas det alltså inte andra berörande ämnen. Jag älskar berättelser om djur och vad djur kan tillföra här i livet och det märks att Dillon älskar hundar.
Vad jag annars tycker bäst om i den här boken är huvudpersonerna. Det är så fina, roliga och härliga människor att jag skulle vilja ha dem som kompisar. Jag hade gärna velat läsa mer. Det kändes så trist att boken tog slut!
Ja, jag gillade verkligen den här boken. Den är avkopplande och lättläst. Lyssnar man på ljudboken får man njuta av en uppläsning av Anna-Maria Käll, som faktiskt är en av mina favorituppläsare. Hon lyfter faktiskt boken ett snäpp, tycker jag! Någon som också gillar boken, om man får tro blurben på framsidan, är författaren Jojo Moyes, som bland annat är känd för romanen Livet efter dig. Den som gillar Jojo Moyes böcker borde absolut ge Hundra omistliga ting en chans. Det är en bok i samma stil och en riktigt lyckad sådan.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en värmande, avkopplande och engagerande berättelse om nyseparerade Gina och hennes inre resa när hon börjar rensa bland sina saker och påminns om gamla kärlekar, cancer och andra tuffa ämnen. Gillar du Jojo Moyes så kommer du förmodligen älska den här. Förstår du glädjen av att ha ett djur i sitt hem så är det ett plus.
Betyg: 4+ spektakulära lekstugor av 5.
Om Hundra omistliga ting och Lucy Dillon
Lucy Dillon (född 1974) är en brittisk författare som skriver romantiska feelgoodberättelser. Hon debuterade 2008 med The ballroom class (Tango för vilsna själar). Hennes senaste bok på svenska är När livet börjar om. Lucy Dillon har en hemsida, twittrar under @lucy_dillon, instagrammar under @lucydillonbooks och har en fansida på Facebook.
Originalets titel: A hundred pieces of me.
Översättare: Ann Björkhem.
Uppläsare: Anna-Maria Käll.
Utgivningsår: 2014 (första brittiska utgåvan, Hodder & Stoughton), 2015 (första svenska utgåvan, Forum), 2015 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 487 (ca 17 h lyssning).
ISBN: 9789137142425, 9789176470145.
Andras röster: Boktokig, Dolas bokblogg, Cattis boktips, Endast eböcker, Kattugglan, Och dagarna går.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Brev från den enda man hon någonsin älskat. Ett minne från fadern hon egentligen aldrig lärde känna. En blå glasvas som fångar ljuset en grå dag …
Gina Bellamy börjar om på nytt efter ett år som hon allra helst skulle vilja glömma. Efter att ha gått igenom en sjukdomsperiod och därefter skilsmässa ska hon nu flytta från det vackra viktorianska huset till en betydligt mindre lägenhet. Alla saker som hon vårdat ömt så länge verkar inte längre passa den hon är. För att hitta sig själv igen bestämmer hon sig för att slänga det mesta hon äger. Endast hundra saker får hon spara, hundra personliga saker ska bli den nystart hon längtar efter.
Att rensa bland ägodelarna väcker minnen till liv som får Gina att omvärdera sådant som hon tidigare har trott på och tagit för givet. Och att börja om blir svårare än hon har tänkt sig.
Med hjälp av ett husrenoveringsprojekt, bästa väninnan och en hemlös greyhound vågar Gina till slut börja blicka framåt och se ljust på livet igen. Och när kärleken åter finns inom räckhåll vet hon hur viktigt det är att leva i nuet och ta vara på varje ögonblick av lycka.”
Fiona är domare och när hennes man berättar att han har en älskarinna och att han vill ha ett öppet förhållande så begraver hon sig själv i arbete. Hon har familjerätt som specialitet och måste hitta lösningar i komplicerade vårdnadstvister och andra dilemman. McEwan passar på att ta upp flera tänkvärda exempel där religion spelar en roll och där barn på olika sätt tvingas in i sina föräldrars tro.
Framför allt hamnar Fiona i ett svårt fall när hon måste ta ställning till om en svårt sjuk pojke med leukemi ska påtvingas blodtransfusioner. Hans föräldrar är Jehovas vittnen och pojken, som bara har veckor kvar till sin myndighetsdag, motsätter sig att ta emot blod. Hon bestämmer sig för att besöka pojken på sjukhuset för att försöka göra sig en bild av om han förstår vad som väntar honom.
Domaren är en långsam och välskriven bok är McEwan, som vanligt får man nästan säga, väcker tankar om aktuella frågor. Han har ju tidigare skrivit om t.ex. klimatfrågan (i romanen Hetta), men här är det barn, etiska frågor och religion som står i fokus. I bakgrunden utspelar sig också Fionas och hennes makes livskris.
Jag gillade den här boken. Jag vet inte mycket om juridik och rättegångar, men det var spännande att få följa Fiona i hennes arbete, faktiskt. McEwan är väldigt duktig på att berätta på ett lärorikt sätt om människor och deras yrken. Att det här är en karriärkvinna som är i huvudrollen blir jag faktiskt lite extra glad av. Det är också en väldigt tänkvärd bok, som sagt, och jag tycker om att den är så koncentrerad. Jag upplevde boken som väldigt kort, faktiskt. Jag blev förvånad när jag såg att pappersboken är på dryga 250 sidor för det här känns mer som en kortroman i och med att boken inte innehåller så många sidospår och andra utsvävningar. Sådant gillar jag!
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en kort och koncentrerad roman som väcker många moraliska frågor och tankar kring barn och tro.
Betyg: 3+ flyglar av 5.
Domaren av Ian McEwan
Om Ian McEwan och Domaren
Ian McEwan (född 1948) är en brittisk författare. Han debuterade 1975 med novellsamlingen First love, last rite. Sedan dess har han skrivit ett stort antal böcker och kommit att bli en av Storbritanniens mest uppskattade författare. 2008 placerade tidningen The Times honom på deras lista över ”de 50 största brittiska författarna sedan 1945”. Hans senaste roman i svensk översättning är Domaren, som kom 2015. Ian McEwan har en hemsida och en fansida på Facebook.
Originalets titel: The children act (engelska).
Översättare: Niclas Hval.
Uppläsare: Kristina Adolphson.
Utgivningsår: 2014 (första brittiska utgåvan, Random house), 2015 (första svenska utgåvan, Brombergs), 2015 (den här ljudboksutgåvan, Brombergs).
Antal sidor: 257 (ca 7 h lyssning).
ISBN: 9789173376594, 9789173377652.
Andras röster: Bokboxen, Dagensbok.com, Lottens bokblogg.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Fiona Maye är hovrättsdomare specialiserad på familjerättsfrågor och dömer i fall där man måste prioritera mellan barns välfärd och religiösa fri- och rättigheter. Hennes professionella framgångar förmörkas dock av att hennes barnlösa äktenskap håller på att gå i kras.
Fionas man har bett henne att överväga ett öppet äktenskap och har efter flera uppslitande bråk flyttat ut ur deras hem. Fiona flyr in i sitt arbete och fördjupar sig i ett svårt fall där ett sjukhus vill ha hennes tillstånd att genomföra en livsavgörande blodtransfusion som en ung man vägrar eftersom han är ett Jehovas vittne. Mötet med ynglingen utlöser en händelsekedja där Fiona tvingas välja mellan liv och död och samtidigt fundera kring sina egna prioriteringar i livet.
Domaren är en lika underhållande som välskriven roman där Ian McEwan lyckas koka ner moraliska frågor till en riktigt spännande och fartfylld berättelse.”
Vilken snackis! Det känns som att det har rått fullkomlig Ferrantefeber nu under våren. För mig har det ofta varit oklart om det är litteraturen eller den ljusskygga författaren, som är det som pressen har varit ivrigast att skriva om. Det går inte att komma ifrån att det är spännande med en författare som trots en fullständig succé inte vill gå ut med sin identitet. Det är endast förläggarna som känner till vem som döljer sig bakom pseudonymen Elena Ferrante.
Är boken så bra som man kan tro då? Ja, det är den faktiskt i mångt och mycket. Boken följer vännerna Lila och Elena i 50- och 60-talets skummare kvarter i Neapel. I förbifarten skildras en del av den råhet, fattigdom och kriminalitet som faktiskt präglar deras bostadsområde. En biljett från dessa kvarter är såklart att skaffa sig en utbildning, men det är bara Elena som får fortsätta att gå i skolan, medan Lila istället förlovar sig med Stefano Carracci, son till en maffiaboss. På så sätt börjar deras liv gå åt helt skilda håll, med helt olika livslotter.
När boken tar sin början är Elena och Lila 66 år gamla och Lilas son hör av sig till Elena i sökandet efter sin försvunna mor. Elena och Lila har inte haft kontakt på ett tag, men genom den här berättelsen försöker Elena frammana Lila och vad som har hänt henne genom att berätta hela deras livshistoria.
Är den verkligen så bra? Ja, alltså jag tycker verkligen att boken är välskriven och fängslande och det finns någonting exotiskt, spännande och, naturligtvis, beklämmande med all råhet och grymhet som maffian för med sig. Boken skildrar en tid och kultur som jag inte har vetat så mycket om. Nu har jag fått lära mig mycket mer, fast skrivet mellan raderna i en väldigt fin berättelse om vänskap och uppväxt. Jag tycker att boken har många intressanta ingredienser och att den är mycket skickligt komponerad. Samtidigt: det har skrivits så mycket om den här boken att det i någon mening inte är nödvändigt att läsa den. Tyvärr! Men för den som kan hålla förväntningarna på en sansad nivå och vill föras iväg på en resa till 50- och 60-talets Italien så finns det knappast någon bättre roman att läsa.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill föras iväg till 50- och 60-talets fattigare kvarter i Italien och läsa om två unga kvinnors vänskap och uppväxt.
Betyg: 4 Lambretta av 5.
Om Elena Ferrante och Min fantastiska väninna
Elena Ferrante är pseudonymen för en italiensk författare som gjort sig känd över hela världen för sina böcker i Neapelkvartetten, vilka utkom mellan åren 2011 och 2014 på italienska. Debuterade gjorde dock författaren redan 1992. Min fantastiska väninna är den första delen i Neapelkvartetten och del två, Hennes nya namn (Storia del nuovo cognome), kommer på svenska hösten 2016. Trots ivriga spekulationer så är det alltjämt en hemlighet vem som döljer sig bakom pseudonymen.
Originalets titel: L’amica geniale (italienska).
Översättare: Johanna Hedenberg.
Uppläsare: Odile Nunes.
Utgivningsår: 2011 (första italienska utgåvan), 2016 (första svenska utgåvan, Norstedts), 2016 (den här ljudboksutgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 335 (ca 12 h lyssning).
Serie: Neapelkvartetten.
ISBN: 9789113072999, 9789113061719.
Andras röster: Feministbiblioteket, Lyrans noblesser, Pocketblogg.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”I en hyreskasern nära landsvägen i femtiotalets Neapel växer de båda flickorna Elena Greco och Lila Cerrullo upp och blir vänner för livet. Det är efterkrigstid, nödår och våldet präglar fortfarande Italien i form av lönnmord och godtyckliga avrättningar. Lila är den självklara ledaren, den snabbfotade, den våghalsiga, den kvicktänkta och den elaka. Det är också Lila som slår Elena ur brädet som skolans bästa elev, hon har lärt sig läsa själv och kommer etta på alla prov. Skolgången utgör ett löfte om en bättre framtid för dem båda, men Lila, dotter till skomakaren Fernando och hans hustru som båda är analfabeter, är den som tvingas ge upp studierna medan Elenas far, som är vaktmästare i stadshuset, ser till att dottern får fortsätta att gå i skolan.
Lila gifts i stället bort vid 16 års ålder med Stefano Carracci, son till den mördade maffiabossen, Stefano som driver familjen Carraccis livsmedelsbutik med framgång i kvarteret. Elena, däremot, fortsätter sin utbildning, och drömmer om att skriva. Båda flickorna känner sig i hemlighet dragna till Nino Sarratore utan att de avslöjar något för varandra och blir därmed varandras rivaler. Nino växer också upp i hyreskasernen och är son till järnvägsarbetaren och poeten Donato Sarratore som en gång förfört änkan Melina Cappuccio men övergett henne varpå hon försökt ta sitt liv. Nino är studiebegåvad, men utan mål i livet eftersom han hatar sin far. Nino kommer så småningom att spela en avgörande roll i båda flickornas liv.
Elena Ferrantes storslagna romanepos i fyra delar om Lila och Elena tar sin början när de båda kvinnorna hunnit bli sextiosex år och Lila försvunnit spårlöst. Lilas son Rino tror att hans mor gömmer sig hos Elena, som nu är bosatt i Norditalien och en etablerad akademiker, men Elena och Lila har inte haft kontakt med varandra på ett tag. I ett slags desperat försök att nå Lila, börjar Elena skriva romanen om deras gemensamma uppväxt och liv, för att på så sätt rädda Lila undan glömskan och i hopp om att få möta henne igen.”
Åh, vad jag önskar att jag hade älskat Den femte sanningen. Boken beskrivs som en ”feministisk bibel” och den är skriven av en nobelprisbelönad kvinna. Vad kan gå fel? Allt kan gå fel! Och det största felet ligger nog hos mig.
Jag har lyssnat på den här boken som ljudbok och jag kan ju börja med att säga att det är den i särklass längsta ljudbok som jag har lyssnat på: 32 h halvbra uppläsning. De första timmarna lyssnade jag på cirka 3 gånger för att jag inte hängde med och inte fattade någonting. Sedan gav jag upp och fortsatte att lyssna med en förhoppning om att det skulle ”lossna” så småningom. Vilket det inte gjorde! Ja, är man dum så är man. Jag har alltså lyssnat på mer än 32 h ljudbok utan att ta in speciellt mycket.
Vad handlar boken om då? Jadu. Den följer författaren Anna Wulf, som för dagbok över sitt liv i ett antal olika anteckningsböcker och som försöker att föra samman dem till en större helhet. Det kretsar kring jobb, relationer, älskare, barn, rasism, kommunism… Ja, det är lite spretigt! Men det svåraste är hur boken är uppbyggd. Det blir säkert mer logiskt för den som faktiskt har den fysiska boken framför sig, men jag har ju alltså lyssnat på ljudboken. Berättelsen rör sig mellan de olika anteckningsböckerna, som är uppdelade på olika teman, och däremellan är berättelsen ”Fria kvinnor” insprängd.
Det här blev alldeles för rörigt, långsamt och spretigt för mig. När jag beklagade mig på Twitter fick jag veta att 400 läsare i en bokklubb hade läst den och inte gillat den. Det kändes ju lite hemskt såklart.
Jag vet inte vad mer jag ska skriva om den här boken. Jag hade väldigt svårt för den och jag önskar så att det inte vore så.
I korthet
Rekommenderas för: Den som har tålamod att läsa en lång, lång ”feministisk bibel” skriven av en nobelpristagare.
Betyg: 1+ anteckningsböcker av 5.
Den femte sanningen av Doris Lessing
Om Doris Lessing och den femte sanningen
Doris Lessing (1919 – 2013) var en brittisk författare, född i Iran. Hon växte upp i Sydrhoresia (nuvarande Zimbabwe) och bodde i Afrika fram till 1949, när hon flyttade till London och gav ut sin första roman, Gräset sjunger. Lessing anses vara en av 1900-talets främsta författare och 2007 belönades hon med Nobelpriset i litteratur.
Originalets titel: The golden notebook (engelska).
Översättare: Mårten Edlund.
Uppläsare: Irene Lindh.
Utgivningsår: 1962 (första engelska utgåvan), 1964 (första svenska utgåvan, Forum), 2008 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 599 (ca 32 h lyssning).
ISBN: 9789179536992.
Andras röster: C.R.M. Nilsson, Feministbiblioteket, Sannas bokhylla.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Den femte sanningen handlar om en ung kvinna, författarinnan Anna Wulf, som efter ett kraschat äktenskap valt att leva ensam. Hon har skrivkramp och kan inte fullfölja sin roman som ska handla om fria kvinnor. I stället reflekterar hon över sitt eget liv i fyra olika anteckningsböcker – en gul, en röd, en svart och en blå. Böckerna tar i tur och ordning upp hennes yrkesliv, hennes politiska liv, hennes kärleksliv och hennes vardagsliv.
När Anna förälskar sig i en amerikansk författare på flykt från McCarthy-förföljelserna faller hennes värld i bitar. Samtidigt försöker hon i den femte, gyllene dagboken, föra samman tankarna från de fyra första minnesböckerna.
Den femte sanningen innebar Doris Lessings definitiva genombrott och är kanske den mest ambitiösa romanen. Ett mästerverk i sitt sätt att skildra vad det är att vara kvinna och porträttera vår tids livsfrågor.”
Nu har jag testat mig igenom ungefär alla tjänster för att lyssna/läsa böcker på mobilen och surfplattan. Det började med en jämförelse av Storytel och Mofibo och sedan följde jag upp med en test av Bookbeat. Nu har jag även haft ett par provveckor med Nextory (som tidigare hette E2GO om jag inte minns fel). Hur bra är Nextory?
En bra grej med Nextory är att det är den enda tjänsten som faktiskt erbjuder olika typer av abonnemang. Med abonnemanget ”bas” ges tillgång till ett slags grundutbud och med abonnemanget ”standard” ingår även de ”senaste nyheterna”. Fast riktigt så är det faktiskt inte, upptäckte jag. Jag ville till exempel lyssna på Doris Lessings Den femte sanningen som kom som ljudbok 2008 eller något ditåt och den fanns inte i basutbudet. Det verkar alltså vara lite mer godtyckligt vad som tillhör basutbudet och vad som inte gör det. Trots detta så tycker jag faktiskt att det är bra att erbjuda lite alternativ. Om man inte är så kinkig med att ha det senaste eller att ha ett gigantiskt utbud så kanske basutbudet är nog så bra. Nextory har också ett abonnemang som de kallar för ”premium”. Med ”premium” fås även tillgång till ”affärslitteratur” (vad nu det är?).
Den femte sanningen i Nextory-appen
Böckerna går att lyssna på eller läsa från Nextory-appen. Det går alltså inte att läsa på sin e-bokläsare eller liknande. På så sätt liknar Nextory både Storytel, Mofibo och Bookbeat. Över huvud taget är apparna väldigt lika tjänsterna emellan. Gränssnittet är rätt likt det som Mofibo kör med. Det vill säga, man möts av en startsida med de påbörjade böckerna. Det finns möjlighet att ställa in teckenstorlek, teckensnitt och att ställa en timer när man lyssnar. Läser man på flera enheter så synkas böckerna, d.v.s. om jag läser en bok på min surfplatta och sedan öppnar samma bok på min mobil så hamnar jag automatiskt på rätt ställe i boken. Tyvärr har jag upplevt att synkningen funkar lite sådär. Om appen råkar stänga ned av en eller annan anledning är det inte så säkert att den har synkat. Någon gång har min telefon fått slut på batteri och då kan man plötsligt hamna väldigt långt bak i boken när man öppnar den på nytt…
Med Nextory så har man tillgång till ett obegränsat antal böcker, men liksom hos Mofibo kan man man kan bara läsa 3 böcker i taget. Uppdatering: Mofibo erbjuder 10 offlineböcker sedan den 7/7 2016.
De påbörjade böckerna kan man också ha i offline-läge, så att de finns nedladdade på telefonen/plattan. Vill man öppna en 4:e bok får man stänga ned en av de tidigare böckerna. Man kan också spara böcker i en bokhylla, så att man kan öppna dem senare. När man är på jakt efter nya böcker så är de kategoriserade och det finns också topplistor som kan vara till hjälp och inspiration.
Exakt hur många böcker som finns hos Nextory är inte så lätt att ta reda på. De tidigare tjänsterna har jag testat genom att söka efter 10 slumpvis valda böcker som jag läste förra året. Här nedan finns en sammanställning över vilka böcker som finns hos Nextory. I mina tidigare jämförelseinlägg (Storytel & Mofibo, Bookbeat) finns motsvarande tabeller för de andra tjänsterna.
Nextory tycks helt sakna böcker på engelska (?); Ingen av de böcker som jag sökte efter finns på något annat språk än svenska i alla fall. I övrigt är utbudet bra, åtminstone med Standard-abonnemanget – samtliga böcker finns faktiskt som antingen e-bok eller ljudbok hos Nextory.
Priset då? Nextory har som sagt 3 olika abonnemang och basutbudet kostar bara 99 kr/mån. Det är billigare än såväl Mofibo som Storytel och Bookbeat. Det är dock ganska uppenbart att utbudet är lite mer begränsat med bas-abonnemanget. Om man vill ha standard-utbudet, som enligt min bedömning matchar ungefär den som Storytel och Bookbeat (och i viss mån Mofibo) kan konkurrera med så får man betala 199 kr/mån, vilket jag personligen tycker är i saftigaste laget. Storytel och Bookbeat tar bara 169 kr för sina abonnemang. Nextorys Premium-abonnemang kostar 249 kr/mån.
Så, vad är mitt intryck av Nextory och hur står sig Nextory jämfört med Bookbeat, Storytel eller Mofibo? Jag tycker att samtliga appar är jämförbara och användarvänliga. Det finns lite skillnader i hur många böcker man kan ha igång samtidigt och hur smidigt det är att växla mellan påbörjade böcker. För den som vill läsa fler än 3 böcker i taget är Nextory (eller Mofibo) inget bra val. I övrigt tycker jag att apparna är ”samma lika”. De viktigaste skillnaderna ligger istället i min mening i utbudet av böcker och i priset. För den som vill läsa böcker på engelska så verkar inte Nextory vara något att ha – jag har inte hittat en enda bok på något annat språk än svenska. I övrigt tycker jag att utbudet är helt jämförbart med de övriga tjänsternas. Utbudet hos Nextory framstår faktiskt som snäppet bättre med standardutbudet. Basutbudet är dock mer begränsat. Priset då? Ja, med basutbudet så är Nextory, som sagt, billigast på marknaden, medan standardutbudet, å andra sidan, kostar mer än alla de tre andra aktörernas abonnemang. Jag skulle inte vilja lägga 199 kr/mån för att läsa böcker på min mobil, faktiskt, så för mig är nog inte Nextory toppvalet, trots allt. Jag kan dock tänka mig att köra ett tag med Nextorys basabonnemang ett tag. Jag har bara provat Nextory under en kort tid och det kan ju hända att jag i praktiken tycker att basutbudet är helt okej. Jag har lite svårt att göra mig en bild av det just nu.
För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg där jag jämförde Storytel och Mofibo – två tjänster för att lyssna på ljudböcker och att läsa e-böcker på sin mobil eller surfplatta. Där har jag också skrivit lite allmänt om att läsa/lyssna på mobil/surfplatta. Nu har jag haft en gratis provmånad med konkurrenten Bookbeat och tänkte följa upp med mina intryck!
I min tidigare jämförelse jämförde jag utbud, användarvänlighet & funktioner samt pris.
Den femte sanningen i BookBeat-appen
Bookbeat är Bonnierägt och Bonnier har ju nära en monopolställning inom förlagsbranschen, så utbudet är inte precis skralt. Jag kan inte hitta någon information om exakt hur många titlar som de har i sin katalog. När jag jämförde Storytel och Mofibo så slumpade jag fram 10 böcker som jag hade läst under året och kollade upp vilka som fanns hos respektive tjänst för att göra mig någon slags bild av utbudet. Finns de här 10 böckerna även hos Bookbeat? Kolla in mitt äldre inlägg för att jämföra med Mofibo och Storytel.
Mitt intryck att ”det mesta” finns hos Bookbeat, så länge man är ute efter svenska böcker. Jag hittade faktiskt ingen bok på engelska nu när jag sökte. Mitt intryck är också att utbudet av e-böcker är lite skralare än vad jag t.ex. upplever att Mofibo kan erbjuda. Utbudet av ljudböcker tycker jag däremot är likvärdigt mellan Bookbeat och Storytel. Det är mitt intryck och jag har bara testat Bookbeat en månad, så det kanske blir lite skevt att jämföra. Tabellen säger ju i alla fall en del.
Startsidan hos BookBeat
Användarvänligheten då? Jo, jag tycker att Bookbeat fungerar smidigt. När man startar appen så hamnar man på en startsida där man enkelt kan klicka för att fortsätta att läsa/lyssna på den bok man läste/lyssnade på senast. Direkt under den senast öppnade boken finns också ”Mina böcker” där ens övriga böcker finns samlade. Vad som fungerar imponerande bra är synkningen mellan olika enheter. Jag upplevde ofta att synkningen fungerade lite sådär i Storytel. Hade jag läst några sidor på min platta så var det inte alls säkert att jag hamnade på rätt sida när jag sedan öppnade boken på min mobil. I allt väsentligt är annars Bookbeat, Storytel och Mofibo jämförbara vad gäller användarvänligheten, tycker jag. De har alla e-bokläsare där man kan ställa in teckenstorlek, bakgrundsfärg och sådant. Det finns timer på ljudboksuppspelaren och det är enkelt att spola bakåt eller framåt. Bookbeat gör det också enkelt för användaren att hitta nya böcker eftersom det finns flera menyer med teman, topplistor, utvalda böcker och så vidare. Bookbeat är med andra ord väldigt likt både Storytel och Mofibo. Precis som de andra två tjänsterna så är det också en förutsättning att man lyssnar/läser via appen, så det går inte att läsa på t.ex. en läsplatta.
En grej som jag verkligen inte får kläm på är dock hur många böcker som man kan ha offline och hur många böcker som man kan ha igång samtidigt hos Bookbeat. Hos Mofibo gäller att man bara kan läsa 3 böcker i taget (och ha dem i offlineläge) och hos Storytel är det max 5 offlineböcker i taget som gäller.Uppdatering: Hos Mofibo är det möjligt att ha 10 böcker offline samtidigt och Storytel erbjuder 5 offlineböcker i taget. Hos Bookbeat har jag, trots detektivarbete, inte kunnat lista ut vilken begränsning som gäller. De kanske inte ens har någon..? Upplys mig gärna, så att jag kan komplettera med info! 🙂
Hur mycket kostar det då? BookBeat är lite åt det mer kostsamma hållet, får man väl säga. Precis som Storytel kostar det 169 kr/mån, jämfört med t.ex. Mofibo då, som tar 129 kr/mån.Uppdatering: Mofibo har höjt priserna för nya användare från och med den 7:e juli 2016 och nu kostar både Mofibo, Storytel och Bookbeat lika mycket, d.v.s. 169 kr i månaden.
Så: vem vinner? Storytel, Mofibo eller Bookbeat? Precis som senast när jag ställde mig den frågan så vet jag inte riktigt vad jag ska svara! Jag gillar alla tre tjänster, på sitt sätt. Jag tycker att tjänsterna i mångt och mycket är lika bra och med det sagt så låter jag priset väga tungt och måste nog säga att jag gärna går tillbaka till Mofibo nu efter min provmånad med Bookbeat. Men! Utbudet av böcker upplever jag som bättre hos Bookbeat, så om man är kräsen och vill läsa mycket nytt så kanske Bookbeat ändå är ett bättre val. Bookbeat och Storytel tycker jag är mycket lika varandra. Jag kan inte kora någon vinnare mellan dem två. :). I och med att alla tre tjänsterna kostar lika mycket så skulle jag säga att Mofibo kanske är snäppet vassare för den som främst är ute efter e-böcker medan Bookbeat eller Storytel är toppvalet för den som är mest ute efter ljudböckerna. Jag kan personligen inte kora någon vinnare mellan Bookbeat och Storytel eftersom jag tycker att de är lika bra!
Avd. för grubblerier är en bok som jag önskar att jag hade läst istället för lyssnat på trots att uppläsaren faktiskt råkar ha en av de mer behagliga rösterna och göra en av de bättre uppläsningarna som jag har hört. Det här är nämligen en bok där stilen och formen är en stor del av berättelsen. Jag tycker att det är alldeles för lätt att missa nyanserna när man lyssnar istället för att läsa själv och i det här fallet hade jag helt klart velat ta in språket i min egen takt.
Boken följer hur som helst ett berättarjag som träffar sin blivande make, blir förälder och sedan ser sitt äktenskap smulas sönder. Det är ett äktenskaps uppgång och fall, skildrat i korta och ofta humoristiska stycken som berör och väcker tankar. Många kan nog uppleva Avd. för grubblerier som en hemskt rörig historia eftersom den består av stycken som kan kännas lösryckta emellanåt, men om man ger boken en chans och kommer in i den så griper den tag. Jag undrar just hur själva texten ser ut; jag som har lyssnat på ljudboken har ju endast fått ta del av Odile Nunes tolkning som uppläsare. Jag måste återigen berömma henne. Det är en väldigt bra uppläsning som fångar stämningen i boken på ett imponerande sätt.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en filosofisk och finurligt skriven bok om kärlek och separation.
Betyg: 4 planeter av 5.
Om Jenny Offill och Avd. för grubblerier
Jenny Offill (född 1968) är en amerikansk författare och lärare. Hennes stora genombrott fick hon med bestsellern Dept. of speculation (Avd. för grubblerier). Jenny Offill har en hemsida.
Originalets titel: Dept. of speculation.
Översättare: Alva Dahl.
Uppläsare: Odile Nunes.
Utgivningsår: 2014 (första amerikanska utgåvan), 2016 (första svenska utgåvan, Natur & kultur), 2016 (den här ljudboksutgåvan, Adelphi audio).
Antal sidor: 187 (ca 3 h lyssning).
ISBN: 9789127145733, 9789188315403.
Andras röster: Bearbooks, Bernur, Bokhora, Feministbiblioteket, Fiktiviteter.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
””Min plan var att aldrig gifta mig. Jag skulle bli ett konstnärsmonster i stället. Kvinnor blir nästan aldrig konstnärsmonster eftersom konstnärsmonster bara är upptagna av konst, aldrig av världsliga ting. Nabokov fällde inte ens ihop sitt eget paraply. Vera slickade frimärkena åt honom.”
”Avd. för grubblerier” är en roman om ett äktenskap och om det svåra i att hålla fast vid varandra när livet inte blev som man föreställt sig. Berättaren i Jenny Offills lyriska, sorgsna och roliga roman är en författare som överrumplades av kärleken i vuxen ålder. Ett giftermål, ett kolikbarn och en inställd roman senare har de första årens intensitet ersatts av avstånd. Maken har en affär med en yngre kvinna och nu befinner sig ”hustrun” på en annan plats, undrande och ensam. Avd. för grubblerier är den avsändaradress som makarna brukade använda i sina brev till varandra. Nu grubblar hustrun över vad som har fört dem hit.
Med humor, ett gnistrande bildspråk och sällsam skärpa berättar Offill en rafflande äktenskapsroman som verkar långsamt och kraftfullt. Längs vägen åkallar hon Kafka, Rilke, ryska kosmonauter och stoikerna, och fångar ett livs alla skiftningar mellan mörker och ljus.”
När hundarna kommer av Jessica Schiefauer är en omskakande, spännande och tankeväckande unga vuxna-bok om kärlek, livet och ett brutalt mord. Betyg: 4 hundar av 5.
När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
När hundarna kommer är en bok om liv och död. När Ester träffar Isak blir det bådas första stormande förälskelse. Under några intensiva veckor är de helt upptagna av varandra och att upptäcka sin sexualitet. När den första brusande, susande tiden har passerat så börjar dock tvivlen komma. Isak tycker inte att Ester doftar lika gott längre. Det är något som saknas.
Så händer det fruktansvärda, något som skakar om hela samhället, ja, hela landet: en pojke blir brutalt misshandlad och mördad av nynazister. Isaks bror blir snabbt kopplad till brottet. Esters och Isaks uppbrott kommer av sig och Ester sluter sig snabbt till Isaks sida. Konflikter med såväl föräldrarna som skolan uppstår, men Ester är fast besluten att stötta sin pojkvän genom det här. Ingenting annat är riktigt viktigt, men för Isak är det inte helt lätt att hantera alla omsorger och all omtanke. Han börjar känna sig kvävd.
Med När hundarna kommer lyckas Schiefauer på pricken fånga tonårsliv och hur totalt uppfyllande och förblindande en förälskelse kan upplevas. Det här känns autentiskt och trovärdigt in i minsta detalj. Sidoberättelsen om mordet är också briljant. Den har naturligtvis många kopplingar till det verkliga fallet med John Hron, som utsattes för mycket grovt våld och mördades av jämnåriga nynazister 1995. På sätt och vis hade Schiefauer kunnat tränga ännu djupare ner i det ämnet. Det hade varit väldigt intressant att få läsa en tolkning av vad som händer i människor som är kapabla att utsätta andra för något så rått och ont. Samtidigt tycker jag faktiskt att hon har gjort en bra avvägning. Det är en välskriven och tankeväckande ungdomsroman.
Jessica Schiefauer (född 1978) är en svensk författare som blivit dubbelt (!) belönad med Augustpriset. 2011 belönades hon för ungdomsromanen Pojkarna och 2015 belönades hon för När hundarna kommer. Jessica Schiefauer har en fansida på Facebook.
Förlagets beskrivning
”Den här sommaren älskar Ester och Isak varandra vettlöst. Den här sommaren kommer deras kärlekshistoria att solkas, falla sönder och återuppstå. Den här sommaren misshandlas en ung pojke till döds vid en stilla insjö. Och Isaks lillebror var där när det hände. Jessica Schiefauers När hundarna kommer är en förtätad och aktuell berättelse om kärlek, besatthet och om våld.
Ester och Isak. Isak och Ester. Två unga människor i ett litet samhälle i Sverige. Småstadstristessen den här våren löper sida vid sida med de nynazistiska strömningar som blir allt synligare: Ett hakkors i svart bläck på mattebokens pärm, en torshammare om halsen, skrålande fyllesång om fosterlandet på festerna.
När Ester och Isak en vårkylig kväll möts på en av festerna vid sjön förändrar de varandra. Deras förälskelse väcker dem till liv.
Ester sover allt oftare över i Isaks pojkrum, äter frukostmackorna vid hans köksbord.
Isak har en lillebror som heter Anton.
Och det här är berättelsen om Esters och Isaks stora kärlek. Och det är berättelsen om när Anton tog en annan människas liv.”
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
