Konturer av Rachel Cusk är en roman där en kvinnas livshistoria berättas mellan raderna medan andra håller låda om livet, kärleken och spruckna förhållande. En intressant introduktion till resten av trilogin, men inte så mycket till bok när man läser den ensam. Betyg: 3 båtutflykter av 5.
Konturer av Rachel Cusk inleds på ett flyg där huvudpersonen, Faye, hamnar bredvid en främmande man som plötsligt börjar berätta sitt livs historia. De är båda på väg till Aten, där Faye ska undervisa i skrivande. Den främmande mannen är bara den första i en lång rad människor som vill öppna sig för Faye och prata om livet, kärleken och spruckna relationer. Det är slående hur få som visar något intresse eller ställer någon fråga till Faye själv. Hon blir en lyssnare, som endast skildras mellan raderna, filtrerat genom andras monologer. Det är intressant uppbyggt och det känns också träffande beskrivet. Har vi inte alla träffat dessa pladdrande och självupptagna människor som suger åt sig allt i ett samtal och förvandlar det till en monolog? Personer som lyckas få alla ingångar och trådar att riktas mot dem själva, personer som inte kommer på tanken att visa den andre någon nyfikenhet eller intresse.
Som titeln antyder är det bara konturerna av Faye som ritas upp i den här romanen. Resten fylls säkerligen i i de övriga delarna i trilogin: Transit och Kudos. Det är intressant och modigt uppbyggt, att låta historien växa fram såhär långsamt och uttänkt. Samtidigt känner jag mig lite besviken. Rachel Cusks trilogi om Faye har hyllats unisont och jag hade väntat mig mer, trott att Konturer skulle stå mer för sig själv och fungera bättre som roman än vad den faktiskt gör. Jag tror säkert att trilogin som helhet kan vara riktigt mäktig, men Konturer känns mest som en lång, lång inledning till något större. Något för den tålmodige.
Innan jag lämnade landet åt jag lunch på en klubb inne i London, inviterad av en miljardär som man försäkrat mig höll på sina liberala principer. Han satt i sin uppknäppta skjorta och pratade om den programvara han utvecklade för att hjälpa organisationer att identifiera vilka i personalen som mest sannolikt skulle bestjäla och förråda dem framöver. Tanken var att vi skulle diskutera ett litterärt magasin som han funderade på att lansera: dessvärre var jag tvungen att bryta upp innan vi hann komma till saken. Han insisterade på att stå för en taxi till flygplatsen, vilket kom väl till pass eftersom jag var sent ute och min resväska var tung.
Ur Konturer av Rachel Cusk
Originalets titel: Outline (engelska). Översättare: Rebecca Alsberg. Utgivningsår: 2014 (första amerikanska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag). Läs även: Transit, Kudos. Antal sidor: 200. ISBN: 9789100172213.
Faye åker till Aten för att undervisa. Under några infernaliskt varma sommardagar möter hon en rad individer som alla gör henne till åhörare medan de berättar om sina liv. En efter en redogör de för sina äktenskap, familjerelationer, drömmar, misslyckanden och farhågor, och gradvis träder även Fayes utsatthet fram. Konturer är en roman som består av samtal: om skapande och självutplåning, separation och förluster – om att ana existensen i mötet med andras berättelser.
I Rachel Cusks verk blir lyssnandet ett slags berättande, och Konturer växer till en unik studie av hur berättelser styr våra liv. Romanen ingår, med de efterföljande delarna Transit och Kudos, i en trilogi som världen över hälsats som en förnyelse av romankonsten.
Förlagets beskrivning
Rachel Cusk
Rachel Cusk (född 1967) är en kanadensisk författare, bosatt i England. Hon fick sitt stora internationella genombrott med romanerna om Faye, Konturer, Transit och Kudos.
Bränn alla mina brev av Alex Schulman är en intressant och brännande berättelse om familjehemligheter som får konsekvenser genom generationer. Betyg: 3+ bilar av 5.
Bränn alla mina brev av Alex Schulman är Schulmans fjärde roman om människor i sin närhet. Sedan det stora genombrottet med Skynda att älska, som handlar om Schulmans far, har han hunnit med att skriva om sin fru (Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött) och sin mor (Glöm mig). Nu söker sig Schulman ett led bakåt i generationerna och tecknar ett porträtt av sin mormor, Karin Stolpe, och hennes man, Schulmans morfar, Sven Stolpe. Karins och Svens relation var aldrig lycklig och Sven Stolpe uppfattades av familjen till stora delar som en tyrann och som en tvär och elak man, som ständigt körde med och tryckte ned sin fru.
Upptakten till boken är att Schulman börjar känna igen vissa av morfaderns drag i sig själv. Han känner att hans ilska inte alltid är proportionerlig och han inser till sin egen skam att hans barn till del är rädda för honom och för hans reaktion när de har gjort något fel. Schulman frågar sig var hans ilska kommer ifrån och frågar sig var Sven Stolpes livslånga ilska hade sitt ursprung.
Han läser sig igenom författaren Sven Stolpes hela produktion och gräver djupt i arkiven över hans texter, brev och annat. Fram tonar en bild av familjehemligheter och olycklig kärlek med konsekvenser över generationer.
Det är en otrolig berättelse om Schulman har vaskat fram i sitt ivriga grävande i gamla källor. En hel del har han väl fått skarva och fylla i för att få ihop en bok som fungerar som helhet, men som roman fungerar det verkligen. Det är både spännande, hjärtskärande och tankeväckande. Jag känner verkligen med alla inblandade i den här berättelsen, inte minst Karin Stolpe, en av många kvinnor som tvingats ge upp stora delar av sina egna drömmar och tankar om livet – för vad? Vad är det som får kvinnor att stanna i destruktiva förhållanden?
I det stora hela tycker jag att Bränn alla mina brev är en riktigt bra roman. Kopplingen till Alex Schulman och hans egen vrede känns dock lite onödig, kan jag tycka. Han går inte in på djupet i detta. Jag fick mest känslan att han vävde in sig själv för att också veva in några av alla sina poddlyssnare, följare, och göra dem intresserade. Det hade inte behövts, för Karin och Sven Stoples berättelse står på egna ben och Schulman har lyckats göra dem levande och berättelsen intressant alldeles utan att plocka in sig själv.
Uppläsare: Alex Schulman. Utgivningsår: 2018 (första utgåvan, Bookmark förlag), 2018 (den här ljudboken, Bookmark förlag). Antal sidor: 275 (ca 6 h lyssning). ISBN: 978-91-88745-14-9, 9789188745149.
Efter ett uppslitande gräl inser Alex att han bär på en vrede, ett odefinierbart mörker. Besatt av att ta reda på dess ursprung följer han ledtrådar som tar honom tillbaka till sommaren 1932 och vintern 1988, och de ödesdigra händelser som kom att förändra allt.
I Bränn alla mina brev väver Alex Schulman samman tre perspektiv till en berättelse som överskrider både tid och rum. Med hjälp av autentiska brev och dagboksutdrag avtäcker han inte bara århundradets kärlekshistoria, utan även dess tragiska konsekvenser. Det är en gripande och djupt personlig skildring av passion och svartsjuka, och hur ett möte i det förflutna kan skapa svallvågor över årtionden.
Förlagets beskrivning
Alex Schulman
Alex Schulman (född 1976) är en svensk författare och poddare. Tillsammans med Sigge Eklund har han en av Sveriges äldsta och mest lyssnade poddar, Alex & Sigges podcast. Schulman fick stort genomslag som författare 2009 med boken Skynda att älska, som handlar om hans pappa. Alex Schulman instagrammar under @alexschulman.
Nyckeln till Caroline av Peter Barlach är en underhållande feelgoodroman om hyresvärdstrassel, en het advokat och en gammal dam som inte vill leva längre. Betyg: 4 insulinsprutor av 5.
Nyckeln till Caroline av Peter Barlach är en feelgoodroman om Caroline, som kämpar på med sin tapas-restaurang. Verksamheten går knappt runt och det finns ett stort behov av att bygga ut köket. Plötsligt får hon dessutom en ny hyresvärd, som vill att hon flyttar ut och lämnar plats för mer lukrativa kedjor. Caroline spjärnar emot, men det är en svår kamp när hyresvärden är en rik man med makt och kontakter. Som tur är får hon hjälp av Oscar, en advokat som är villig att hjälpa henne. Det dröjer inte lång tid innan Caroline blir tänd på sin advokat.
När Caroline inte sliter på sin restaurang spenderar hon en hel del tid på äldreboendet Låg Sol, där hon brukar besöka sin tidigare granne, Nancy. Nancy är nu riktigt skröplig och gammal och yrar om att hon vill dö. Dessutom får hon sällan besök av sina anhöriga. Caroline grubblar över vad hon kan göra för Nancy. Går det att barmhärtighetsmörda henne och komma undan med det?
Enligt en blurb på framsidan kan Nyckeln till Caroline beskrivas som ”En svensk Bridget Jones”. Jag vet inte om det ligger så mycket i det, men Caroline är åtminstone, i likhet med Bridget (?), en väldigt opolerad och frispråkig person, vilket jag tycker är uppfriskande. Dessutom är den här boken spännande, bladvändande och underhållande. Det finns passager som inte känns så trovärdiga, men jag hade överseende med det och tyckte att boken var både avkopplande och härlig att läsa. Det är förmodligen svårt att skriva något i romance- eller feelgoodgenren utan att det på ett eller annat sätt blir upprepande eller rent av kliché, men den här boken sticker ut genom att vara lite extra skruvad tack vare Carolines bryderier vad hon ska göra för Nancy. Det är faktiskt en väldigt udda berättelse och jag gillade det. Jag måste dock erkänna att jag tyckte att slutet var lite abrupt och knasigt, men jag gissar att författaren ville avsluta och lämna en öppning för en uppföljare.
När jag hade börjat läsa Nyckeln till Caroline insåg jag förresten att den är den andra, fristående boken om Caroline. Det finns en del referenser till den första boken, men det är inget som direkt stör handlingen även om jag verkligen blev nyfiken över vad som hänt i den tidigare boken. Jag kanske får ta och läsa den! Och ja, det finns en del tre också.
”Får jag kika på kontraktet?” undrar han när hon gått ut.
Han läser igenom det löjligt snabbt.
”Jag gissar att Bjurström kommer att rikta in sig på det här: ’Hyresgästen förbinder sig att i alla delar iaktta sundhet och ordning i sin restaurangrörelse och följa alla eventuella föreskrifter och förelägganden utfärdade av eventuella tillsynsmyndigheter’.”
”Det gör jag.”
”Och du har din besittningsrätt och borde kunna sitta lugn i båten, och ändå har du ingen chans, Caroline, vet du varför?”
”Nä.”
”Av 5,7 miljarder skäl.”
”Han är rik, va?”
”Topp 20 i Sverige. Och hur blev han det?”
”För att han äter såna som mig till frukost?”
”Och såna som mig till lunch.”
Ur Nyckeln till Caroline av Peter Barlasch
Utgivningsår: 2016 (första utgåvan, Lind & Co). Antal sidor: 298. Läs även: Konsten att vara Caroline, Det är jag som är Caroline, Carolines pris. ISBN: 978-91-7461-483-1, 978-91-7461-628-6, 978-91-7461-544-9, 978-91-7461-535-7. Andra som läst: Bims blogg, Bokföring enligt Monika, gittesvensson.blogg.se, Maddes bokblogg.
Peter Barlach
Peter Barlach (född 1968) är en svensk författare och dramatiker. Han debuterade 2007 med ungdomsromanen Inte bara tennis och har sedan dess skrivit ett flertal böcker, både för unga och för en äldre publik. Carolines pris (2018) är hans senaste roman.
Viktig av Terese Alvén är en självbiografisk bok om att insjunkna i anorexia och att ta sig upp igen. Betyg: 4 New York-resor av 5.
Viktig av Terese Alvén är en personlig berättelse om att drabbas av en ätstörning. Terese gör tidigt klart att hon inte är utbildad inom ämnet eller utger sig för att kunna ge professionella råd, men hon hoppas att hennes berättelse ska kunna ge hopp till andra drabbade.
I boken rullar Terese tillbaka bandet till sin barndom. Hon beskriver sig själv som lång, den största tjejen i klassen, och som en flicka med låg självkänsla. Hon beskriver hur hon inget annat ville än att smälta in och se ut som de smala tjejerna, att uppfylla det perfekta idealet. Hon beskriver hur det här bidrog till hur hon så småningom kastade sig in i vuxenlivet med en stark övertygelse om att hon skulle göra en nystart, där det också ingick att bli smal. Det märks att Terese är driven och motiverad: redan i tonåren började hon ta för sig och jobba extra och instruera gruppträning och som mycket ung hoppade hon på en PR-utbildning som ledde henne till ett halvårs vistelse i New York. Det var där hennes nya, smala jag skulle formas. Terese rasade i vikt medan hennes nära och kära befann på andra sidan Atlanten.
Personligen har jag aldrig varit drabbad av någon ätstörning. Om Tereses berättelse är den peppiga berättelse som författaren själv hoppas kan jag därför inte bedöma, men jag tror att den kan betyda något för andra drabbade genom att vara ett exempel på att allting faktiskt kan bli bra igen. Berättelsen är rak och ärlig. Terese Alvén beskriver ingen lätt resa att ta sig tillbaka till ett liv som frisk och fri, men hon berättar att det faktiskt går att ta sig upp. Långsamt. Jag vet att ätstörningar för många innebär ett livslångt kämpande mot ångest. För Terese är sjukdomen dock en solskenshistoria genom att hon faktiskt blev helt frisk. Så härligt med en solskenshistoria! Jag tror att den här boken kan vara läsvärd för den som känner på sig att förhållandet till mat är på väg att gå överstyr, men det är också en intressant bok för oss som själva inte har de problemen. Ätstörningar är en problematisk och komplex sjukdom och den här boken kan säkerligen bidra till lite mer förståelse.
Men varför har jag egentligen läst den här boken, just nu? Ja, du känner kanske till Terese Alvén? Om inte, så är hon alltså en av Sveriges största influencers inom träning och hälsa och en flitigt anlitad instruktör och föreläsare, exempelvis på träningsresor. Hon är också skribent och har genom året synts i många artiklar och uppslag med träningspepp samt att hon arbetar som redaktör för Marathon-gruppen, som anordnar många svenska lopp, däribland Stockholm Marathon. Vidare har hon en podd som fokuserar på rörelseglädje för familjen. Och så har hon ju skrivit en flera böcker, som alla kretsar kring hälsa på olika sätt. En riktigt aktiv hälsoinspiratör med andra ord!
Till och från genom åren har jag följt Terese Alvén, framför allt genom hennes blogg, som en gång i tiden startade under namnet Spark i baken. Hon var verkligen tidigt ute med att driva en (tränings)blogg och hon har alltid stått ut från mängden; Medan många andra influencers fokuserar på att kränga proteindrycker eller att visa upp rumpan i snygga tights, så har Terese alltid hållit fast vid att förmedla träningsglädje och att skildra lyckan i att röra på sig. Hennes träningsblogg är den enda träningsblogg jag har stött på som verkligen känns glad och peppig.
Trots att jag inte alls känner Terese, eller ens har träffat henne i något sammanhang, så måste jag erkänna att jag blev starkt berörd när jag i våras hörde att hon hade drabbats av äggstockscancer. Jag uppfattar att Terese är en person som alltid försöker hitta någonting positivt i allt; att hon är en i grunden stabil och glad person som instinktivt försöker vända motgångar istället för att fastna i ältande. Det gick inte annat att tro än att Terese skulle komma tillbaka efter sitt svåra besked och att hon så småningom skulle komma tillbaka med full entusiasm. Det kändes med andra ord helt ofattbart när hon genom sin man och genom en nära vän meddelade att hon i själva verket var döende. Den 11:e juni somnade Terese Alvén in för gott i närvaro av sina närmsta. Det hann bara gå en dryg månad från det att hon fick en cancerdiagnos tills att hennes liv var över.
Sedan Terese blev mamma ägnade hon mycket av sin tid åt att inspirera till rörelseglädje för hela familjen och de syntes ofta i hennes kanaler. När jag läste om Tereses död kunde jag inte sluta tänka på hennes barn och familj och det oerhörda de drabbats av genom förlusten av sin mamma, fru, syster, dotter. Hur kan två barn tillåtas mista sin mamma? Hur kan en mamma tillåtas ryckas bort från livet och därmed inte få vara där för sina barn? Tusen tankar om livet och vad som är viktigt på riktigt kom över mig. Och igen, jag känner verkligen inte Terese. Jag har såklart också haft egna sorger, drabbats av tråkigheter och haft närstående som drabbats av tråkigheter, men under en tid blev Terese bortgång också en liten sorg hos mig, på något vänster, och en påminnelse för mig om att livet är förbannat skört. Det är underligt att man kan bli så påverkad av någon man faktiskt inte kände, men ”kändisar” kan verkligen komma att betyda något för sina ”fans” och när det gäller influencers så blir det ju lite speciellt eftersom följarna har kunnat följa personen under lång tid.
När det hade lagt sig lite så kändes det tomt för mig. Det är banalt i sammanhanget, men det kändes tomt att inte kunna läsa några fler ord från Terese. Det var det som ledde mig till den här boken, Terese Alvéns biografi. Vid sidan av att skildra sin sjukdomstid och vägen tillbaka så är Viktig naturligtvis också en berättelse om hur Terese formade sitt liv som frisk: giftermålet, barnen, karriären, däribland bloggen. Jag tror att boken är särskilt läsvärd för de som följt Terese Alvén, men jag hoppas också att den, alldeles oavsett, kan vara peppig och ge lite tröst åt den som kämpar med en ätstörning. Jag hoppas att den här och hennes andra böcker fortsätter att leva och inspirera. Terese arbetade för övrigt på ytterligare en bok när hon blev sjuk och den är planerad att komma ut nu i höst (slutförd av hennes nära vän Jane Haglund).
Ytterligare en vän till Terese, Helena Olmås, startade en insamling hos Cancerfonden under Tereses sjukdomstid och den finns fortfarande kvar som en minnesinsamling. Den som kan och vill har därför möjlighet att dela med sig på Spring för Terese, en insamling som i dagsläget är uppe i över 1 000 000 kr (!), ytterligare ett litet tecken på vilken utstrålning Terese hade och hur hon kunde engagera och peppa. Jag har själv bidragit med en liten summa och bara dagarna efteråt hade jag särskild anledning att återigen ge ett litet bidrag till Cancerfonden eftersom att jag nåddes av beskedet att en tidigare kollega till mig har gått bort, ungefär samtidigt som Terese faktiskt. Min tidigare kollega blev 64 år, Terese blev bara 37. Nu måste utvecklingen gå framåt så att prognosen blir bättre för fler av alla de som drabbas av cancer!
Jag inser att det här inlägget handlar mer om Terese Alvén (och om min reaktion på hennes bortgång) än om boken, men det var svårt att koppla bort boken från den sammanhang som gjorde att jag valde att läsa den just nu. Det är hur som helst en personlig och bra bok om att insjukna i anorexia, vad sjukdomen kan ge för konsekvenser (fysiskt och psykiskt och för anhöriga) och om att allt trots allt kan vända och livet bli fantastiskt. Med facit i hand kan vi också konstatera att livet kan bli oväntat kort och att det inte finns någon tid att förlora. Låt oss alla göra vad vi kan för att ta vara på den tid vi fått. <3
En kväll när jag skulle gå och sova ville Camilla och Louise prata med mig. De hade allvarliga ansiktsuttryck och jag förstod att det inte var något positivt samtal som väntade. De satte sig på varsin sida om mig i soffan och berättade att de var oroliga över att jag inte åt tillräckligt, att jag motionerade för mycket och hade gått ner massor i vikt. De misstänkte att jag inte mådde bra och hade ätstörningar. Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Såg de inte att jag åt lika mycket som de gjorde? Det var de som åt lite, inte jag. Jag var tjock, så jag var tvungen att tänka på vad jag åt. Att de tyckte att jag var jättesmal rann av mig som vattnet på en gås. Det var svårt att lyssna på dem när jag hade en annan åsikt.
Terese Alvén inspirerar varje vecka tusentals tjejer till ett hälsosamt liv genom sin populära träningsblogg ”Spark i baken”. Men det har inte alltid varit så. Terese har haft en allvarlig ätstörning som var nära att kosta henne livet. I denna självbiografi visar hon upp delar av sig själv som många i hennes närmsta omgivning inte vet om.
Förlagets beskrivning
Terese Alvén
Terese Alvén (1982 – 2019) var en svensk hälsoinspiratör, skribent och influencer. Hon drev en av Sveriges första och största träningsbloggar och skrev flera böcker om hälsa och rörelseglädje. Hennes blogg finns fortfarande bevarad på teresealven.se.
Svemester av Niklas Kämpargård är en inspirerande och bra bok om att semestra i Sverige. Betyg: 4 kanalresor av 5.
Svemester av Niklas Kämpargård är en bok om att semestra i Sverige. Jag känner till begreppet ”hemester” sedan tidigare, men nu har jag också lärt mig vad ”svemester” betyder. Egentligen är det inga konstigheter. Runt om i Sverige finns det pärlor att upptäcka och vare sig man suktar efter storslagna naturupplevelser eller en lyxig och avkopplande weekend någonstans så har vårt eget land mycket att erbjuda. Varje år reser utländska turister till Sverige för att få uppleva vårt ”big five”, där exempelvis norrsken ingår, och för att njuta av Sveriges natur och mycket annat i vårt vackra land. Boken Svemester uppmuntrar oss svenskar att göra detsamma.
När jag växte upp var svemester en självklarhet. Bortsett från några båtresor till Åland (som fågelvägen ligger cirka 10 mil från min hemort) var jag inte utomlands förrän på högstadiet, då jag och mamma reste med buss till Frankrike. Innan dess spenderades sommarloven och vinterns ledigheter i allmänhet hemma (jag har förmånen att ha fått växa upp i en liten sommarstad vid havet) eller på campingar i Mellansverige. Ibland kan jag nästan skratta åt alla som pratar om flygskam, svemester etc. Kom igen och kom ner på jorden! Det är inget konstigt att semestra i Sverige eller att resa ut i Europa med andra färdmedel än flyg. Nu för tiden anses det närmast radikalt att resa med tåg/buss eller att semestra på hemmaplan, men jag kan egentligen inte se varför. Att välja Sverige framför t.ex. en chartersemester vid Medelhavet eller att välja en bussresa ut i Europa istället för att ta flyget är inget speciellt eller komplicerat (behöver inte vara det i alla fall) eller någonting. Jag och min familj gjorde det innan klimatfrågan ens var en fråga som diskuterades i samhället och vi gjorde det absolut inte för miljöns skull. Det där är liksom ett helt vanligt sätt att semestra för otroligt många människor.
Med detta sagt är jag såklart glad över att den här typen av inspirerande och peppiga böcker kommer ut och kanske får ängsliga, trendkänsliga medelklassmänniskor att våga göra något ”nytt” (för dem).
Boken ger tips både på färdmedel, boenden, restauranger och caféer och aktiviteter. Det finns en stor spridning i tipsen, men det handlar mindre om sådant som många säkert redan känner till, typ Skansen och Astrid Lindgrens värld, och mer om tips på cykelleder, stora loppisar, gårdsbutiker och unika boenden (ishotellet i Jukkasjärvi känner du kanske till, men hur vore det att bo i arkitektoniskt spännande boenden bland trädtopparna?). En del resmål och aktiviteter känns lämpliga som en endagsutflykt eller som ett kul utflyktsmål, värda en omväg under resan genom Sverige. Annat är lite mer avancerat i sammanhanget, t.ex. de ganska kostsamma (och säkert helt fantastiska) resorna med Inlandsbanan. Kämpargårds svemester-tips sträcker sig från Skåne i söder till de nordligaste landskapen. Jag tror att boken både kan öppna ögonen på den som blivit lite hemmablind och glömt bort de lokala smultronställena och för den som planerar att resa bort och vill ha lite restips med sig.
Jag gillar den här boken! Den är inspirerande, snygg och har gjort mig mer nyfiken på att upptäcka nya platser i Sverige. Det jag eventuellt kan sakna är ett enkelt sätt att slå upp boenden/matställen/aktiviteter på specifika geografiska platser. Uppdelningen är helt enkelt inte sådan. Kämpargård har istället valt att sortera alla restips under teman: spännande ”glampingar” (lyxigare campingar) i Sveige snarare än ”här kan du bo och det här kan du se och göra i Västerbotten”, om du förstår vad jag menar. Jag tycker att Kämpargård har valt rätt uppdelning för inspirationen, men boken är kanske mindre bra som reseguide, helt enkelt. Gott så! Jag tycker att det här är en riktigt fin bok. Bläddra gärna i den när det är dags att planera semesterns äventyr nästa gång. Sverige har så många unika och intressanta platser och upplevelser att erbjuda!
Varför åka långt när nästan allting finns nära? Niklas Kämpargård guidar dig genom Sveriges exotiska sevärdheter och utmanande äventyr med hänsyn till både klimat och plånbok!
När klimatutmaningarna får många att fundera på om man verkligen ska göra den där långresan till varmare breddgrader ökar intresset för att uppleva Sveriges alla sevärdheter. Bortsett från fantastiska vinterupplevelser finns också världskända restauranger, mysiga kaféer, härliga hotell och en lång rad unika upplevelser som gör Sverige exotiskt.
Fördelen med att resa i Sverige är att det inte behöver kosta så mycket då både friluftsliv och naturupplevelser oftast är helt gratis och äventyret ligger hyfsat nära. Som att njuta av midnattssolen, spana efter varg, cykla dressin, paddla kajak eller besöka världsarvet i Karlskrona. Svemester: så reser du smart och hållbart i Sverige ger dig råd och tips om hur du kan resa hållbart och klimatsmart. Det är nu det är dags att uppleva Sverige.
Förlagets beskrivning
Niklas Kämpargård
Niklas Kämpargård (född 1976) är en svensk skribent och fotograf. Han har skrivit ett flertal böcker om resor, självhushållning och krisberedskap. Niklas Kämpargård har en blogg.
Orten av Joakim Zander är en spännande roman om oroligheter i orten, IS-resenärer och ett politiskt spel med konsekvenser. Betyg: 3 trendspaningar av 5.
Orten av Joakim Zander är en en fristående fortsättning på Simmaren, en roman som följer juristen Klara Walldéen. Jag hade ingen koll på att Orten är en uppföljare, så jag har faktiskt inte läst den föregående boken, men det gjorde ingenting. Klara befinner sig nu i London och har fått jobb på ett forskningsinstitut där hon arbetar med att utreda huruvida delar av polisen skulle kunna privatiseras. Plötsligt händer en serie stressande märkligheter: hon blir bestulen på sin dator och en kollega blir knuffad framför ett tåg. Varför är någon till synes ute efter utredningen?
Historien vävs ihop med ett par andra livsöden. I den fiktiva förorten Bergort bor Fadi, som rycks med och blir rekryterad av IS och försvinner. I New York bor Fadis syster, Yasmin, som är trendspanare. När hon får höra om broderns försvinnande återvänder hon till Stockholm och snart visar det sig att det finns korruption och dolda agendor i det som händer Klaras utredning och vad som händer i orten och med Fadi.
Orten är spännande och måste ha känts helt brännande när den kom ut 2015, mitt under den stora flyktingvågen och den tid då IS fortfarande var ett hett ämne. Det här säger kanske mer om mig än något annat, men IS-spåret gör att boken känns märkligt gammal, äldre än de fyra år den faktiskt är. IS är inte på tapeten på samma sätt längre och på något sätt tror jag att det är till bokens nackdel. Fortfarande är den dock spännande, såklart, och det är alltid lite kittlande när spänningsromaner antyder att det pågår saker under ytan i vårt (relativt) korruptionsfria och trygga lilla Sverige. Jag tycker också att det var intressant att få följa Fadi under hans IS-resa. I Orten ryms flera intressanta ämnen och berättelser. Ändå är det något som saknas för mig. Jag har svårt att sätta fingret på det, men jag tycker att en det finns en del trådar som hade kunnat följas upp mer och en del händelser känns lite för osannolika för att jag ska köpa det. Sammantaget är det ändå en läsvärd spänningsroman. Är man sugen på att lyssna på den som ljudbok så finns den inläst av Harald Leander, som försöker fånga ”orten” i språket och som alltså gör en ganska ”dramatiserad” inläsning. Det är en smaksak om man gillar det eller ej, men för mig gick det hem.
Uppläsare: Harald Leander. Utgivningsår: 2015 (första svenska utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2015 (den här ljudboken, Bonnier audio). Antal sidor: 409 (ca 12 h lyssning). Läs även: Simmaren och andra böcker i serien om Klara Walldéen. ISBN: 9789146229421,9789176510841. Andra som läst: Crimegarden, Deckarbloggen, Deckarhuset, Som ett sandkorn….
Yasmine Ajam har flytt sitt förflutna i stockholmsförorten Bergort och jobbar som trendspanare i New York. En dag får hon ett meddelande som gör att hon omedelbart måste återvända – de uppror som är på gång i förorten verkar ha med hennes brors plötsliga försvinnande att göra. Samtidigt i London har Klara Walldéen fått jobb på ett forskningsinstitut med en dunkel agenda. Hon blir bestulen på sin dator och strax efter blir en av hennes kollegor knuffad framför ett tunnelbanetåg. Även Klara måste bege sig tillbaka till Stockholm. Under några heta dagar i augusti korsas deras vägar och fram träder en skrämmande bild av ett skrupelfritt samhälle där mäktiga intressen är beredda att gå över lik för att nå sina mål.
Orten är den fristående fortsättningen på succén Simmaren. Simmaren är såld till 30 länder och filmrättigheterna är nyligen köpta av ett amerikanskt filmbolag.
Förlagets beskrivning
Joakim Zander
Joakim Zander (född 1975) är en svensk författare och doktor i juridik. Han har varit verksam vid flera EU-institutioner. Han debuterade 2013 med spänningsromanen Simmaren. Joakim Zander twittrar under @JoakimZander.
För alltid tillsammans av Julie Cohen handlar om precis det som titeln skvallrar om: kärlek och passion (och familjehemligheter). Inte min kopp te. Betyg: 1+ båtar av 5.
För alltid tillsammans av Julie Cohen tar sin början när Robbie och Emily har nått ålderns höst. De har levt tillsammans i över femtio år, men nu går de skilda vägar: Robbie lämnar ett avskedsbrev och vandrar iväg för att aldrig mer komma tillbaka. Därefter får läsaren följa Emily och Robbie bakåt i tiden. Självklart visar det sig att de har en hel del i bagaget och snart vecklar det ut sig en riktigt stor familjehemlighet.
Boken har en spännande uppbyggnad genom att Robbies och Emilys historia berättas baklänges. Författaren slänger också in flera överraskningar som gjorde att jag in i det sista blev förvånad över utvecklingen. Paradoxalt nog kändes För alltid tillsammans, trots detta, som en precis så genomsnittlig och förutsägbar story som titeln antyder. Det här är verkligen ”romantisk, känslosam berättelse modell 1A”, om jag uttrycker mig så. Det är komplett med adopterade ungar, föräldrar som inte accepterar barnens val av partner, dilemmat ”passion eller tråkig, trygg kille”, affärer vid sidan av… Allt är gammal skåpmat, som i och för sig har rörts ihop och förpackats i en och samma roman.
Jag är förmodligen lite fel målgrupp för den här typen av böcker. Obs: jag delar inte in böcker i ”fin” och ”ful” litteratur eller något sådant, däremot är jag helt enkelt inte speciellt förtjust i romance. Här blev det i mitt tycke svårt töntigt, dessutom. Särskilt Emilys och Robbies första träff fick mig att nästan himla med ögonen för att det kändes så löjligt och klyschigt.
Nej, det här var ingenting för mig! Men kanske är det en avkopplande bok för den som vill läsa något lättsmält, avkopplande och samtidigt milt överraskande i sommar.
I köket fyllde de två kvinnorna diskmaskinen, de jobbade ihop på ett självklart sätt. Vissa av Emilys vänner hade problem med sina svärdöttrar, men Emily visste att hon var lyckligt lottad. Shelley berättade för henne om deras planer för resten av helgen runt den fjärde juli, nationaldagen. De skulle åka upp till Rangeley där Shelleys familj hade en sommarstuga vid sjön. Där skulle de stanna kvar ett par veckor så att ungarna kunde leka med sina kusiner och Shelley kunde träffa sin familj. ”Det är det bästa med att vara lärare”, sa hon och svepte in resterna av tårtan i plastfolie. ”Sommarlovet.”
Ur För alltid tillsammans av Julie Cohen
Originalets titel: Together (amerikanska). Översättare: Karin Andræ. Uppläsare: Viktoria Flodström. Utgivningsår: 2017 (första amerikanska utgåvan), 2019 (första svenska utgåvan, Norstedts), 2019 (den här ljudboksversionen, Norstedts). Antal sidor: 377 (ca 11 h lyssning). ISBN: 978-91-1-308926-3, 9789113089607.
En vanlig morgon vaknar Robbie i sin säng med sin fru Emily sovande bredvid. Precis som han har gjort nästan alla morgnar under deras 54 år tillsammans. Han stiger upp och klär på sig, gör kaffe, matar hundarna, precis som han brukar. Han gör i ordning frukost till sin fru, och skriver sedan en lapp som han lämnar på Emilys nattduksbord innan han går ut genom dörren för att aldrig mer återvända.
Från den dagen får vi följa Robbie och Emilys liv bakåt i tiden. Längs vägen lär vi känna ett par som stått enade genom lycka och sorg, genom framgång och motgång. Ett stabilt och kärleksfullt par som verkar ha överkommit alla hinder. Men ju längre bak i tiden vi kommer, desto tydligare förstår vi att de båda bär på en hemlighet som de gör vad som helst för att dölja.
Förlagets beskrivning
Julie Cohen
Julie Cohen är en amerikansk författare, föreläsare och lärare i kreativt skrivande. Hon har en hemsida, en Facebook-sida och twittrar under @julie_cohen.
Små eldar överallt av Celeste Ng är en intressant bok om hemligheter som bubblar under ytan på den perfekta familjen och en bok som kretsar kring olika sidor av moderskap: surrogatmödraskap, adoption, abort. Det är mångbottnat, men lite spretigt. Betyg: 3+ fotografier av 5.
Små eldar överallt av Celeste Ng är en roman som vrider och vänder på många sorters moderskap: en kvinna i behov av pengar är på väg att bli surrogatmoder, en tonåring blir oplanerat gravid och vill göra abort, ett par drömmer om barn och får plötsligt möjlighet att adoptera en liten flicka, en övergiven flicka (eller är hon?). Mor och döttrar är centrala teman, men också vänskap och klassfrågan. Vilka hemligheter bubblar under ytan hos den perfekta familjen i det välmående medelklasskvarteret? Och hos den ensamstående mamman och hennes dotter?
Det finns många intressanta bottnar i Små eldar överallt och jag tycker att författaren har vävt ihop alla berättelser på ett snyggt sätt, även om det i och för sig känns som ett dåligt val av mig att lyssna på den här boken som ljudbok. Jag har en känsla av att det hade varit lättare att hålla isär alla karaktärer och händelser om jag hade läst själv. Handlingen kastas nämligen fram och tillbaka i tid och rum och det kändes inte direkt vinnande att gå på ljudboksversionen.
Jag gillade verkligen Små eldar överallt och tyckte att den var intressant, men jag måste erkänna att jag tyckte att det blev lite rörigt med alla karaktärer och parallella berättelser. Sådana här berättelser, som följer ett tydligt tema, kan också bli lite väl tillrättalagda och mot slutet kände jag det nästan som att det nästan blev lite sökt: allt faller på plats och vävs ihop på ett sätt som i och för sig är elegant, men som kändes lite förutsägbart också, på sitt sätt.
Den här boken har blivit en stor succé och en internationell bestseller och jag kan förstå det, men jag hade nog önskat mig en berättelse som vågade röra sig lite mer fritt kring temat moderskap istället för att rama in det med väldigt symbolmättade och tydliga scener.
Hur kunde allt gå så snett i en så lycklig familj som Richardsons? När började idyllen Shaker Heights att förändras? Var det när Mia Warren flyttade in med tonårsdottern Pearl i släptåg? Eller började det redan vintern innan, när ett spädbarn hittades övergivet utanför brandstationen? En roman om hemligheter och lögner, om starka blodsband och om en moderskärlek så intensiv att den når bortom dem.
”Små eldar överallt” har legat på New York Times bästsäljarlista i nästan ett år och sålt i över 1 miljon exemplar i USA. Den vann Goodreads Choice Awards pris för bästa roman 2017 och ska filmatiseras till teveserie med Reese Witherspoon och Kerry Washington som producenter och skådespelare.
(förlagets beskrivning)
Originalets titel: Little fires everywhere (amerikanska). Översättare: Anna Strandberg. Uppläsare: Gunilla Leining. Utgivningsår: 2017 (första amerikanska utgåvan), 2019 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2019 (den här ljudboken, Bonnier Audio). Antal sidor: (ca 13 h lyssning). ISBN: 9789100177348, 9789178271481.
Celeste Ng
Celeste Ng (född 1980) är en amerikansk författare. Hon debuterade 2014 med romanen Everything I never told you som finns översatt till 15 språk (dock ej svenska!). Hennes senaste bok är den stora bestsellern Små eldar överallt som nu är på väg att bli TV-serie. Celeste Ng har en hemsida, en Goodreadssida och en Facebooksida samt twittrar under @pronounced_ing.
Bullet journal-metoden av Ryder Carroll är en bra introduktion till planeringsverktyget Bullet journal, BuJo, skriven av metodens upphovsman. Kanske lovar boken lite väl mycket mirakel, men okej, jag känner mig inspirerad till att plocka upp en del. Betyg: 4 prickar av 5.
Bullet journal-metoden av Ryder Carroll är förmodligen den ultimata guiden till att använda en bullet journal; Den är i vart fall skriven av metodens upphovsman. Kanske använder du bullet journal eller vet vad det handlar om, kanske inte. För att ge en kort introduktion så kan jag väl sammanfatta det med att det är en att göra-lista, loggbok/dagbok och kalender i ett. Det enda som behövs är en anteckningsbok, vilken som helst (fast helst med prick-mönstrade eller blanka sidor), och en penna. Det är flexibelt och sympatiskt i sin enkelhet. Behövs någon särskild räknare eller lista av något slag, så är det enkelt att bara lägga till den. Det handlar om korta noteringar, enkla symboler, och att hela tiden reflektera, rensa bort, ringa in vad som känns intressant för nå sina mål. Ironiskt nog finns det en uppsjö av bullet journal-inspiration att hitta på nätet: det finns en hel värld där ute av rena konstverk till bullet journals. Det är inte fel i sig, särskilt inte eftersom att en viktig del av metoden är också just det: det avkopplande i att sitta ned en stund och skriva för hand. Det är dock inte färgglada uppslag som är grejen med bullet journal (vilket jag ärligt talat trodde innan jag läste den här boken) och det är den här boken också väldigt tydlig med.
Varför har jag läst den här boken? Det är en bra fråga, som kommer att få ett långt svar. Jag är en person som gillar ordning & reda, struktur och ”var sak på sin plats”. Jag har genom åren avverkat en mängd planeringssystem och metoder. Jag har testat papperskalendrar, digitala att göra-listor, spelifierade att göra-listor, post it-lappar, dagliga planer, boka in mig själv i kalendern, att göra-listor med belöningssystem, pomodoro. Jag har också avverkat diverse digitala planerings- och anteckningsverktyg och att göra-listor. Grundproblemet är att mitt liv, särskilt min jobbsituation, kan upplevas rörig och att jag har en väldigt ryckig arbetsbelastning. Jag har många små (och stora) projekt som löper på samtidigt och i långa perioder kan jag sällan sitta ned och jobba färdigt med en uppgift i taget. Jag försöker att ”multitaska” (det sämsta man kan göra om man vill jobba effektivt) och lösa saker medan de uppkommer, men det är svårt. Ibland har jag jordens plan för veckan, men sedan rasar allt ihop för att det dyker upp ett mejl som måste hanteras eller någon ny omständighet som gör att saker och ting måste prioriteras om. Ibland dyker det upp så komplexa problem att jag inte ens vet var jag ska börja och då gör jag som så många andra: skjuter upp lagom länge, låter mig distraheras av vad som helst, går och tar en till kopp kaffe, ja, ni kanske vet?! Problemet kan inte direkt lösas av någon ny planeringsmetod av något slag, men ibland kan ett fungerande system göra att saker flyter på lite mer friktionsfritt och när min arbetssituation har varit som mest rörig har jag länge haft en tendens att gå till förrådet med kontorsprylar för att hämta ut fräscha block och pennor och göra en ny att göra-lista. Vända blad. Börja med ett blankt papper. Eller också har jag installerat någon ny mirakel-app. Det har känts bra, men har sällan varit sådär klockrent effektivt. Faktum är att jag har landat i (för åratal sedan) att alla system är bra – ett tag, men sedan brukar det bli för komplicerat, bli för många olika ställen för att fylla i likartade saker, för dålig flexibilitet, och då står jag där igen, med tomma block och pennor och klurar på hur sjutton jag ska göra systemet bättre. För ett tag sedan började hur som helst några av mina kollegor att ge sig in på BuJo och som den planeringsnörd jag är så ville jag genast testa och jag lånade därför boken Bullet journal-metoden.
Inte heller Bullet journal löser någonting i grunden, men jag uppskattar i alla fall flexibiliteten och att man kan forma den efter sina behov. Jag har också fått en del tips på hur jag kan anteckna kortare, så att det känns meningsfullt att gå tillbaka och läsa. Jag tycker också att jag har fått en välbehövlig påminnelse om att listor och projekt kan ändras. Jag sitter inte längre med milslånga att göra-listor som inte ens går att beta av. Till delar är boken mer en bok om personlig utveckling än en guide till BuJo-metoden och jag kan erkänna att jag är rätt avigt inställd till den ”nyfrälsta” tonen i boken, men visst har det funnits en hel del användbart att påminnas om och en del konkreta tips att ta till sig av.
Jag har några personliga reflektioner som går bortom bullet journal-metoden, men som jag ändå gärna vill dela med mig av. Jag tror nämligen att vi är rätt många som har fantastiska jobb där man till stor del lägger upp sina dagar och hittar på sina arbetsuppgifter själv (så ser det åtminstone ut för många inom min bransch). Det är jättekul att ha ett fritt & kreativt jobb, men det finns också en risk att det blir jättestressigt eftersom absolut ingen eller ingenting förklarar när man producerar för lite eller jobbar på för hårt. Det sker i princip aldrig att någon talar om att jag är på väg åt fel håll, jobbar med fel saker, eller, det omvända, att jag är inne på rätt spår. Ibland känns det som att jag åstadkommer absolut 0 på mitt jobb (och sedan jobbar man ju naturligtvis på en arbetsplats som anammat new public managment och ska därför rapportera timmarna på något projekt och belasta någon slags uppdragsgivare med den kostnaden – JIPPI!) . Jag har insett att ungefär alla jag känner, på alla möjliga arbetsplatser, upplever ungefär samma stress. Jag tycker att man borde kunna prata om det här mer. Ibland gör jag det med vissa kollegor: ventilerar olika metoder för att försöka komma tillbaka på banan efter en svacka. För mig fastnar det ofta i att jag hamnar i komplicerade frågeställningar som jag inte ens vet hur jag ska börja angripa, så då gör jag ”inget” istället. Några minuters diskussion kan verkligen ge nya perspektiv och lösa upp hela knuten. Det ger i grunden mer än att försöka ”anteckna” sig fram till något. För mig är det tydligt – appar, anteckningsböcker och roliga system i all ära – för mig ger det verkligen mer effekt att diskutera med andra. Vi kommer alla ha perioder där vi retsamt låter oss distraheras av mobilen, mejl, och, för min del, nya anteckningsböcker från förrådet. Vi kommer alla ha perioder när det känns som att vi inte åstadkommer något. Så ser arbetslivet ut, som jag ser det, och det fina är att i genomsnitt åstadkommer man ju ändå något i slutändan. Folk borde sluta skämmas över hur det är och fokusera på att göra något konkret för att ändra situationen. Ibland är det enklare än vad man kanske tror och det är inte nödvändigtvis BuJo som är lösningen.
Men tycker du att BuJo verkar kul – kör för all del på det. Testa för flexibilitetens skull eller om du tycker att det är rofyllt och återhämtande att skriva för hand i en fin anteckningsbok. De stora fördelarna med bullet journal, som jag ser det, är att man kan hålla sig hyfsat till ett och samma system och inte behöver sväva iväg till olika anteckningsböcker och appar hit och dit. Det är flexibelt och går att bygga ut på olika sätt, så som det passar en bäst. Och, viktigt: en bärande del i systemet är att regelbundet rensa bort sådant som inte längre känns viktigt. Allt handlar om att regelbundet stanna upp och se till att man håller sig på banan och jobbar med det som känns meningsfullt för en själv. Jag uppskattar de delarna av metoden, helt klart. Och är du intresserad av bullet journal-metoden är det här en bra bok att börja med för att sätta igång.
Originalets titel: The bullet journal method (amerikanska). Översättare: Kjell Waltman. Utgivningsår: 2018 (första amerikanska utgåvan), 2018 (första svenska utgåvan, Volante). Antal sidor: 302. ISBN: 9789188869296.
I åratal testade Ryder Carroll otaliga organiseringssystem, online och offline, men inget av dem passade hans sätt att tänka. Han sökte ett sätt som skulle hjälpa honom att bli konsekvent, fokuserad och effektiv tills han av ren nödvändighet utvecklade metoden själv. Han kallade den Bullet journal. När han började dela med sig av sitt system till sina vänner som stod inför liknande utmaningar, blev det viralt. Bara ett par år senare, till hans stora förvåning, är Bullet journaling en världsomspännande rörelse.
Bullet journal-metoden handlar om mycket mer än att organisera dina anteckningar och att-göra-listor. Det handlar om vad Carroll kallar medvetet levande: att rensa bort distraktioner och fokusera din tid och energi på det som är verkligt meningsfullt, både på arbetet och i ditt privatliv. Det handlar om att spendera mer tid på det du bryr dig om, genom att jobba mot färre mål. Hans nya bok visar hur du kan…
Samla dina tankar: med bara papper och penna kan du få koll på vad du lägger tid på och få överblick över dina framsteg.
Organisera ditt liv: finn lugn i vardagen genom att attackera dina att-göra-listor på ett systematiskt, medvetet och produktivt sätt.
Forma din framtid: ta vaga drömmar och nyfikenheter till meningsfulla mål, och bryt sedan ner dessa mål till genomförbara steg som leder till stora förändringar.
Carroll skrev den här boken för frusterade list-skrivare, överväldigade multitaskare och kreativa som behöver lite struktur. Vare sig du har använt en Bullet journal i flera år eller aldrig har sett en tidigare kommer Bullet journal-metoden ta dig från att vara en passagerare till att bli pilot över ditt eget liv.
Förlagets beskrivning
Ryder Carroll
Ryder Carroll är en amerikansk produkdesigner och bullet journal-metodens upphovsman. Vill du veta mer om bullet journal, kolla in www.bulletjournal.com.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.