Vi måste sluta ses på det här sättet, av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, är en unga vuxna-roman om kärlek och vuxenblivande.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 3.5 av 5.
Vi måste sluta ses på det här sättet, av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, är en unga vuxna-roman om kärlek, vänskap och vuxenblivande. Huvudpersonerna, Hanna och Jens, träffas på ett uteställe under julens ledigheter, spenderar natten tillsammans, men byter inga nummer, ger inga löften till varandra om att ses igen. Ändå korsas deras vägar. Hon: går sista året på gymnasiet och längtar efter studenten – och efter att sticka till Paris med bästa kompisen, något hon planerar att göra bara dagar efter utspringet. Han: nyseparerad småbarnsförälder med ströjobb, där det senaste råkar vara som personlig assistent åt en gymnasieungdom som – japp, det stämmer – visar sig gå i Hannas klass.
Det finns en viss åldersskillnad och, framför allt, olika livssituationer och livserfarenheter. Förälskelsen är dock blind för alla eventuella problem och författarna lyckas skickligt skriva fram den där pirriga, omkullkastande, omvälvande nyförälskelsen. Det textas fram och tillbaka, dröjs kvar så att de ska ”råka” träffa varandra och, samtidigt, måste allt se normalt ut i klassrummet. Ingen av dem är bekväma med att flirta öppet: en elev och en typ lärare.
Samtidigt händer mycket annat i de bådas liv. Jens försöker skapa sig ett nytt liv, utan dotterns mamma. Hanna är också på väg att skapa sig ett eget liv: lämna barndomen bakom sig. Vägen dit är spännande, hela världen väntar. Någonting måste dock lämnas kvar: något som skaver är hennes barndomskompis och bästa vän i klassen. Deras liv börjar gå i olika riktningar och att dejta Jens gör inte direkt att hon prioriterar gamla vänner.
Vi måste sluta ses på det här sättet är en fin bok, på många sätt. Som småbarnsförälder känner jag igen mig i en hel del skildringar av småbarnslivet och när jag läser kastas jag tillbaka i tiden och minns hur det kunde vara att vara 18 år och på väg att bli vuxen. Här finns mycket igenkänning att hämta, på olika sätt.
Kanske är jag fel målgrupp (ja, såklart jag är, herregud!), men ändå måste jag erkänna att jag inte blev helt såld. Jag tycker boken känns lite väl lång och uppehåller sig för länge vid segt dejtande som inte leder någon vart. Jag blir inte ens övertygad om varför Hanna och Jens ser något hos varandra. Alltså, det säger väl mer om mig än om någonting annat, men såhär: jag levde länge utan barn och tyckte det var toppen, men när jag blev förälder så blev mycket annat extremt oviktigt i jämförelse. Livet som småbarnsförälder kretsar så mycket kring ens fantastiska lilla barn att mycket i mitt ”tidigare liv” känns främmande. Studentfirande? Tankar om att åka till Paris efter studenten? Ja, nej, det känns avlägset. Mycket avlägset. Jag har så svårt att se Jens, en sliten pappa, ens orka dejta en artonåring. De verkar ha skoj ihop, sådär som man kan ha som nyförälskad, absolut, men… Jag ser det liksom inte framför mig.
Det är mycket som är bra med Vi måste sluta ses på det här sättet, så är det, och för den som är ca 18 år är den säkert toppen. Medelålders tanter, som jag själv, borde kanske välja något annat.
Vi måste sluta ses på det här sättet
Vi måste sluta ses på det här sättet gavs ut av Gilla böcker 2013. ISBN: 9789186634421, 9789187457128.
Lisa Bjärbo
Lisa Bjärbo är en svensk författare och journalist.
Johanna Lindbäck
Johanna Lindbäck är en svensk författare och gymnasielärare.
Överlevarna, av Alex Schulman, är en roman om en uppväxt i en dysfunktionell familj och en berättelse om hur ett trauma slår sönder en hel familj.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 3.5 av 5.
Överlevarna, av Alex Schulman, är en roman, där läsaren, genom mellanbrodern Benjamin, får följa tre bröder och deras uppväxt i en dysfunktionell familj. Berättelsen rör sig framåt i ett antal episoder från barndomen, men rör sig också bakåt i kapitel som utgår från en nutid, då bröderna återses i vuxen ålder. På ett elegant sätt närmar sig de båda tidsperspektiven varandra tills allt når det trauma som fick familjen att fullständigt gå sönder. Det är ett intressant grepp – att låta berättelsen ömsom gå framåt och bakåt i tiden – och jag förvånas över att jag inte har läst något liknande tidigare. Det är enkelt, men genialt.
Samtidigt måste jag erkänna att det inte var helt lätt att få grepp om berättelsen. Det här är en bok där slutet gör hela berättelsen och det är med slutet som nycklarna fås till att lösa upp hela historien. Under läsningens gång satt jag däremot mest och funderade över vad författaren försökte säga, vad han försökte skildra. Allting kändes vagt och luddigt. Vilka är ens de här människorna? Föräldrarna framstår som alkoholiserade och både hem och barn ovårdade. Det finns något sjaskigt över allting. Och inte för att det ena utesluter det andra, för all del, men samtidigt framstår hemmet borgerligt, där det finns ekonomi att ha ett sommarhus vid vattnet, som exempel. Vad jobbar föräldrarna med, i den mån de jobbar? Oklart. Det här är alltså bara ett exempel på något som är ett frågetecken.
Allas relationer känns också oklara. Mamman framställs ömsom som en tyrann och ömsom som en mysig morsa som läser godnattsaga. Pappan framställs ömsom som en sadist och ömsom som den som skyddar pojkarna mot mammans nyckfulla beteende. Det kanske är precis så det fungerar i dysfunktionella familjer, vad vet jag, men jag förstod aldrig riktigt hur boken skulle läsas. Vem är god? Vem är ond? Vad vill författaren säga?
Kanske är det precis det Alex Schulman vill uppnå: skildra hur ett trauma kan ge all denna splittring och skada en familj till oigenkännlighet. Men jag kan inte hjälpa att jag läser och tänker att boken är lite för smart konstruerad för sitt eget bästa.
Överlevarna
Överlevarna gavs ut av Albert Bonniers förlag 2020. ISBN: 9789100182496, 9789100182502.
Alex Schulman
Alex Schulman är en svensk poddare, kolumnist och författare.
Nu levande är den avslutande delen i Sara Lövestams trilogi om Monika, en trilogi om liv utan barn och om att vara betydelsefull i andras liv.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4.5 av 5.
Med Nu levande avslutar Sara Lövestam sin trilogi om Monika och, som så ofta när man har fått följa en karaktär genom ett flertal romaner, känns det faktiskt väldigt tomt när sista bladet är vänt (bildligt talat, jag har lyssnat på ljudboken). Det har varit fint att få läsa om Monika och hennes kämpande med att försöka bli gravid. I Nu levande växlar barnlängtan snarare över till att försöka försonas med insikten att hennes liv kom att bli ett liv utan egna biologiska barn. Efter över ett decenniums försökande, där snart sagt varje månad har handlat om att pendla mellan hopp och förtvivlan, börjar Monika ge upp. Nu uppstår något av en tomhet: vem är hon ens utan allt detta? Det handlar om att skapa en ny identitet, som kretsar kring någonting annat än hormonbehandlingar och graviditetstester. Samtidigt har en man dykt upp, en man hon har en relation med och som vill bli pappa till hennes barn. Han är rent av beredd att betala för en äggdonation som avsevärt kan öka chanserna till en graviditet.
Parallellt med Monikas berättelse får läsaren också följa med i hennes stora intresse: släktforskningen. Monika letar sig bakåt i historien och läsaren får följa hennes släktingar, en generation i taget, in i 1800-talets Lappland. Hör ryms dramatiska livsöden, tragedier och familjehemligheter och det är omöjligt att läsa utan att bli berörd. De här delarna kompletterar nutidsberättelsen väl. Lövestam levandegör människor med vitt skilda erfarenheter: av att bära barn, att bli förälder, att inte alls bli förälder. Framför allt skriver hon fram det viktiga att livet inte alls handlar om att sätta barn till världen, utan kanske snarare om att kunna göra skillnad i andra människors liv. Med den här boken gläntar hon också lite på dörren och visar på möjligheten att historien är full av, till största delen oberättade, berättelser om människor som gjorde skillnad, som i allra högsta grad möjliggjorde att ett släktträd kunde växa vidare, men som inte alls skaffade barn.
Det här är en viktig, varm, fin och alldeles underbar bok. Kommer sakna Monika (och kanske ännu mer hennes anmödrar- och anfäder och deras fascinerande liv i ett Sverige som fanns alldeles nyss, men som känns väldigt långt borta).
Nu levande
Nu levande gavs ut av Piratförlaget 2022. Jag har lyssnat på ljudboksversionen, i uppläsning av Sara Lövestam och Ellen Jelinek. Nu levande är den avslutande delen i en trilogi. Läs även övriga delar: Ljudet av fötter och Bära och brista. ISBN: 9789164208484, 9789164235039.
Sara Lövestam
Sara Lövestam är en svensk författare och språkvetare.
I Fallvatten, av Mikael Niemi, har vattenmagasinen i norra Sverige fyllts till den grad att de plötsligt brister och orsakar en katastrof.
⭐⭐
Betyg: 1.5 av 5.
Fallvatten, av Mikael Niemi, är en roman om hur samhället kollapsar när damm efter damm går sönder och en enorm flodvåg börjar plöja fram och ta med sig allt i sin väg. Det är en spännande premiss och det känns alltid kul när Norrland får stå i centrum, särskilt när samisk kultur petas in helt okommenterat. Jag menar, nog har man läst diverse katastrof-romaner tidigare, men sällan (aldrig!) från glesbygd och nog har man läst böcker med inslag av samisk kultur, men sällan utan att det görs en poäng av det. Kul är väl inte rätt ord, men ni förstår kanske vad jag menar.
Fallvatten börjar rakt på sak och spänningen byggs upp effektivt. Vad är det som händer? Hur ska det gå? Jag läste med viss iver för att få reda på mer och för att se hur Niemi syr ihop det i slutet. Tyvärr höll det verkligen inte, i mitt tycke.
Boken följer ett antal karaktärer som var och en drabbas på sitt sätt. En man blir hindrad i ett självmordsförsök. En kvinna ger sig i panik iväg för att rädda den dotter hon fruktar är kvar hemma i det hus som obönhörligen kommer att svepas iväg. En man sjunker till botten i sin älskade bil. En del av det här är intressant, och på sina sätt underhållande, livsberättelser som passerar mellan raderna medan deras värld är på väg att gå under. Men mycket är bara… obegripligt. Om du läser boken får du vara beredd på våld, ultravåld, splatter och explicita och detaljerade beskrivningar av skador och tortyr, liksom våldtäkter (ja, plural) och sexuella övergrepp. Det är så osmakligt att jag skummade igenom vissa delar. Jag fattar inte alls vad allt detta tillför. Vad vill författaren säga? Tänker författaren att folk släpper alla spärrar och tappar det fullständigt när katastrofen kommer (så tänker inte jag)?
Nej, det här var ingenting för mig. Jag läste klart för att jag ville veta hur det slutade, men ett intressant slut blev det inte heller, som jag ser det. Det hade kunnat bli så intressant, det här, men för mig blev det ingenting.
Fallvatten
Fallvatten gavs ut av Piratförlaget 2012. ISBN: 9789164203977, 9789164241955.
Daisy Darker, av Alice Feeney, är en spänningsroman om en minst sagt dysfunktionell familj som träffas för ett 80-årsfirande. Alla kommer inte att komma levande därifrån.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
I Daisy Darker, av Alice Feeney, samlas en familj för att fira farmoderns 80-årsdag, men också, som det visar sig, bli delgivna hennes testamente. Alla vill de åt farmoderns hus, beläget i det spektakulära kustlandskapet i Cornwall, men de flesta har skäl att bli besvikna. Samma natt hittas farmodern död. Daisy Darker är en spännande bok – faktiskt så spännande att jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Här byggs stämningen upp väldigt effektivt med familjehemligheter, oläkta sår från tidigare konflikter och ett tidvatten som effektivt skär av familjen från omvärlden. Det blir en klassisk ”det slutna rummet”-berättelse där ingen verkar ha något tydligt motiv, men där ingen heller känns särskilt pålitlig.
Jag ville bara läsa, läsa, läsa och få reda på vad som egentligen pågår. Vad händer? Varför? Varför beter sig alla så irrationellt? Det kanske är oundvikligt att besvikelsen så småningom kommer. Allt vävs ihop på slutet, en del irrationella beteenden visar sig ha uppstått för att få ihop storyn, inget lämnas åt läsaren, en hel del kändes mycket förutsägbart och ja, plötsligt sitter man där och känner sig skriven på näsan och lite irriterad. Men ändå! Det var länge sedan jag slukade en bok på det här sättet och det kan inte innebära så mycket annat än ett högt betyg. En riktigt bladvändare! Sådana växer verkligen inte på träd.
Daisy Darker
Daisy Darker översattes till svenska av Åsa Brolin och gavs ut av Modernista 2023. ISBN: 9789180637046, 9789180637053.
I Kometen kommer, av Tove Jansson, väntar sig Mumintrollen jordens undergång. En komet är på väg och Mumintrollet och Sniff ger sig iväg för att ta reda på mer.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Kometen kommer är Tove Janssons andra bok om Mumintrollen. Mumintrollet och hans föräldrar har nu slagit sig ner i Mumindalen, där även det lilla djuret Sniff håller hus. Tillvaron består av utflykter, skattletande och drömmar om en alldeles egen katt. Så kommer Bisamråttan och sprider oro omkring sig. Det ligger något i luften – han anar en katastrof.
Mumintrollet och Sniff får för sig att en komet närmar sig och de reser iväg mot ett observatorium för att ta reda på mer om detta ödesdigra som hotar att förgöra dem. Längs vägen kommer välbekanta karaktärer som Snusmumriken och Snorkfröken in i bilden.
Kometen kommer är en mysig och rolig barnbok med ett visst mörker, naturligtvis. De små trollen väntar sig trots allt jordens undergång. Det jag främst tar med mig är dock den underfundiga humorn, som bygger mycket på figurernas alla små egenheter. Till skillnad från den första Muminboken, Småtrollen och den stora översvämningen, tycker jag verkligen att karaktärerna här får utrymme utvecklas på ett spännande sätt: Muminmammans hysteriska iver att skapa trivsel, Snusmumrikens lugn och bohemiska livsstil, Hemulens fixering vid sina samlingar, Snorkens viktigpetter-sidor, Sniffs barnsliga intresse för att ha och ha (i stark kontrast till Snusmumriken…), Snorkfrökens förtjusning i vackra ting… Det blir lite extra kul när man påminns om att Tove Jansson i hög grad använde folk i sin närhet när hon skrev fram dem.
Det här är en trevlig bok, helt enkelt! Många har nog, liksom jag, främst fått till sig Mumintrollen via TV, Pixiböcker och diverse prylar med Muminmotiv. Det förhöjer verkligen att också få berättelserna serverade så som de började – som böcker – och lära känna Mumindalens invånare i den takt de dyker upp i berättelserna. Jag har lyssnat i Tove Janssons egen uppläsning. Kan rekommenderas!
Kometen kommer
Kometen kommer är en omarbetad version av Kometjakten (1946) och gavs ut av Schildts 1968. Jag har lyssnat på en inläsning av Tove Jansson själv, utgiven av Sony music entertainment och Moomin Characters 1985. Övriga böcker om Mumintrollen är Småtrollen och den stora översvämningen, Trollkarlens hatt, Muminpappans memoarer (Muminpappans bravader skrivna av honom själv), Farlig midsommar, Trollvinter, Det osynliga barnet, Pappan och havet, Sent i november.
Tove Jansson
Tove Jansson (1914–2001) var en finlandssvensk konstnär och författare.
Onda nätters drömmar, av Peter Englund, handlar om en kritisk tid under Andra världskriget: november 1942. Denna avgörande månad skildras genom ett flertal verkliga personers ögon.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
I Onda nätters drömmar tar sig historikern Peter Englund an en kritisk månad under Andra världskriget: november 1942. Det var då Axelmakterna (Tyskland, Italien och Japan) besegrades på flera håll – viktiga avgöranden som fick vågskålen att tippa över något, men som inte på något sätt ledde till ett snabbt krigsslut (”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början.”, som Winston Churchill konstaterade).
Berättelsen drivs framåt genom att i korta kapitel skildra livet för ett antal verkliga personer, som på olika sätt påverkades av kriget. Englund ger röst åt soldater som var på plats vid viktiga slag, krigsfångar, förföljda judar och många andra. Var och en ger en liten pusselbit till hela den tragedi kriget utgjorde. För mig var boken upplysande på många sätt – inte minst genom att visa sidor jag inte riktigt förstått tidigare, exempelvis att ett stort antal kvinnor tvingades till prostitution. Annat har jag gläntat på tidigare, men har fortfarande svårt att orka ta till mig. Förintelsen. Jag vet inte vad jag ska skriva, ärligt talat. Självklart duckar inte Englund för att skriva även om Förintelsen, från olika personers synvinklar.
Jag läser och imponeras av Onda nätters drömmar. Det är en rejäl bok. Jag kan bara ana hur många brev, dagböcker, biografier och andra dokument Englund har plöjt i arbetet med boken. Här finns rikligt med noter och referenser: verkligen ett gediget verk. Samtidigt kan jag känna att just detta också förtar lite av läsupplevelsen. Englund är försiktig med att lägga ord i munnen på de personer han skriver om och han ägnar sig mycket litet åt att lägga till in egna känslor eller tolkningar. Jag tycker inte att personerna i boken blir särskilt levande för mig, det blir lite för torrt. Det är också knepigt att hålla isär alla berättelser. Det hade varit hjälpsamt om boken haft kapitelrubriker, som avslöjat vem kapitlet handlar om, men det gör det inte. Det känns rörigt.
Jag kan inte påstå att Onda nätters drömmar är en bok som lockar till sträckläsning, men det är ingen läsupplevelse jag hade velat vara utan. Det är en informationsrik och upplysande bok. Dessutom har ingen annan bok varit en lika stark påminnelse om det deprimerande faktum att krig kan pågå länge. Mycket länge. Och att varje krig innebär ett oerhört lidande. Krig pågår idag, som alla vet, på flertalet kontinenter och på de flesta håll ser freden inte ut att vara särskilt nära. På alla dessa platser finns det hundratals, tusentals, hundratusentals, miljoner livsöden som i olika grad påverkas av situationen. Offer och anhöriga. Soldater. Platser som bombas, utraderas. Har vi lärt oss något av historien? Jag vet inte. Men jag är glad att historiker som Peter Englund kan skriva om historia och krig så att läsaren också kan förstå lite mer av världen idag.
Onda nätters drömmar
Onda nätters drömmar gavs ut av Natur & kultur 2022. ISBN: 9789127160088, 9789127160095.
Peter Englund
Peter Englund är en svensk historiker och författare. Han har tidigare varit ledamot i Svenska Akademien.
I Småtrollen och den stora översvämningen, av Tove Jansson, letar Mumintrollet och hans mamma efter Muminpappan. Det är den första boken om Mumintrollen.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Småtrollen och den stora översvämningen är den första av Tove Janssons böcker om Mumintrollen. Här introduceras Mumintrollet, Muminmamman, Det lilla djuret (Sniff) och en del andra välbekanta figurer. Muminpappan finns med i bakgrunden – han har försvunnit för att ordna ett hus åt den lilla familjen.
Det är kul att följa med från början i Janssons klassiska Muminberättelser och jag förstår också att boken skrevs under Vinterkriget och att man kan hitta vissa paralleller mellan berättelsen, om flykten och letandet efter Muminpappan, och situationen under kriget. För mig är det ändå mest en saga med fantasifulla miljöer, som kanske hade passat att läsa för dottern.
Jag har lyssnat på berättelsen i uppläsning av Tove Jansson själv. Hennes berättande är väldigt behagligt att lyssna på. Samtidigt blir jag såklart nyfiken på hur boken ser ut. För nog är Tove Janssons illustrationer en stor del av Muminböckerna?
Småtrollen och den stora översvämningen
Småtrollen och den stora översvämningen gavs ut av Söderström 1945. Jag har lyssnat på en inläsning av Tove Jansson själv, utgiven av Sony music entertainment och Moomin Characters 1985. Övriga böcker om Mumintrollen är Kometen kommer (Kometjakten), Trollkarlens hatt, Muminpappans memoarer (Muminpappans bravader skrivna av honom själv), Farlig midsommar, Trollvinter, Det osynliga barnet, Pappan och havet, Sent i november.
Tove Jansson
Tove Jansson (1914–2001) var en finlandssvensk konstnär och författare.
Vi är inte här för att ha roligt, av Nina Lykke, är en rolig, dråplig och tänkvärd bok om en missförstådd(?) kulturman.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4.5 av 5.
Vi är inte här för att ha roligt, av Nina Lykke, handlar om något så bespottat som en kulturman, men boken berättas inte från det förväntade(?) perspektivet, en utsatt kvinnas, utan från mannen själv. Huvudpersonen, Knut, är en författare med en bästsäljare i bagaget. Den kritikerrosade romanen har inte följts upp av några större succéer: tvärtom har hans senare böcker sågats. På privatplanet har han också en svacka: separerad och med dålig kontakt med den vuxne sonen. Hans enda närvarande vän är en granne, som bara har tid när hans ständiga av-och-på-förhållande är av.
Nu är Norges största litteraturfestival i antågande och Knut blir inbjuden med kort varsel, så som det kan bli när förstahandsvalet, och kanske även andrahandsvalet, har tvingats avböja. Av en olycklig slump, eller kanske inte(?), är samtalet tänkt att involvera en viss verklighetsförfattare, som öppet har anklagat Knut för att ha antastat henne. Knut har en helt annan bild av händelsen och det är inte utan tvekan han tackar ja till medverkan.
Vi är inte här för att ha roligt gör något så märkligt som att skapa sympatier för en man som på många sätt framstår som oskön. Det handlar om en vit cis-man i övre medelåldern, därtill en, vid tiden, framgångsrik och rikskänd författare, som ställs mot en betydligt yngre kvinna på väg att bli ett namn i litteraturlivet. Det vore enkelt att måla upp Knut som en simpel snuskgubbe, någon som tycker sig ha rätt att ta för sig av det han vill ha och som därtill råkar vara rätt försupen, men genom att låta Knut stå i centrum framkommer en mer nyanserad bild.
Knut har verkligen på sig offerkoftan. Det ältas. Alla oförrätter mot honom tuggas om och om igen och det handlar inte bara om verklighetsförfattaren. Lykke skildrar scen efter scen där Knut plattats till. Författarsamtal med inte ens en handfull i publiken. Intervjuer där intervjuarna inte ens läst hans bok. Recensioner som inte enbart bedömer hans senaste roman utan också passar på att snacka ned Knut som person och risa hans tidigare verk. Lykke skildrar en kulturvärld där det kan gå snabbt att bli passé och där det mesta tycks handla mer om person än om litteratur.
Jag tycker att Vi är inte här för att ha roligt var överraskande bra och väldigt tänkvärd. Det är alltid kul med böcker som tar ett annat grepp än det förväntade och som därmed kan bidra med lite fler perspektiv. Det är lätt att glömma att varje liten person, hur idiotisk den än verkar, faktiskt bara är en människa. När jag läser den här boken känner jag faktiskt med Knut, hur knäpp han än är och vilka dumheter han än hasplar ur sig, och jag läser med en genuin önskan att han ska få lite upprättelse till sist. Vi är inte här för att ha roligt är dessutom, just det, rolig, inte minst i hur den driver med kulturbranschen. En mycket bra bok!
Vi är inte här för att ha roligt
Vi er ikke her for å ha det morsomt översattes av Marianne Mattsson och gavs ut av Wahlström & Widstrand 2023. ISBN: 9789146240747. Jag har lyssnat på den inläst av Leif Andrée för Radioföljetongen i Sveriges radio.
Nina Lykke
Nina Lykke är en norsk författare och grafisk designer.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.