Tolvåriga Susan har blivit bjuden till sin kompis Dinah i Vermont. Själv bor hon i Virginia, så resan dit är ganska lång, men hon tackar ja direkt. På lördagen samma vecka har hon lovat sin pojkvän, Phil, att komma på ett möte i hans ponnyklubb, men nu har hon ingen möjlighet att ringa och berätta att hon inte kan komma och därför ber hon sina båda vänner, Lisa och Carole, att ringa honom.

Lisa och Carole ringer till Phil och han bjuder dem att komma på mötet i Susans ställe. Det tackar ja, men vad kommer Susan att tro? Kommer hon att tro att de tänker ”sno” Phil från henne?

Susan har en trevlig vecka hos sin vän. I Vermont råder det ”sirapsvecka”, vilket innebär att medlemmarna i Dinahs ridklubb rider runt och samlar in sav från lönnarna. Det hålls också en tävling, där den som samlar in mest sav vinner, och därför är alla så upptagna att alla ridlektioner inställda. Susan och Dinah vill gärna rida i alla fall och de lyckas övertala en av ridskolans hästskötare att få rida ut själva. Det är något de kommer att få ångra.

Det här är en bra och spännande hästbok. Gillar man hästböcker är det här en bok man gillar.

De tre vännerna Carole, Lisa och Susan samt den snobbiga och bortskämda Veronica ska åka till England för att tävla i gymkhana. De tycker allihop att det ska bli jättekul att komma dit för att tävla och dessutom ska de träffa deras italienska vänner, som också är där p.g.a. tävlingarna. I England bor även deras kompis, Tessa, som de också ser fram emot att få träffa.

Veronica gläder sig extra mycket över resan. Hon har hört en legend som berättar om att en skatt ska finnas nedgrävd alldeles i närheten av tävlingsplatsen, men hon är inte ensam om att känna till legenden. Lisa, Carole och Susan har också hört talas om den och tillsammans med Tessa bestämmer de sig för att spela Veronica ett spratt.

Det här är en bra, spännande och rolig hästbok. När jag var yngre älskade jag alla böcker i den här serien. Självklart är boken både overklig och lite förutsägbar, men är man fast bland hästböckerna tror jag att man uppskattar den ändå.

Caroles häst, Starlight, har fått en knäledsinflammation och måste vila i två veckor. Carole tycker visserligen att det ska bli kul att få lite extra tid över till att pyssla om honom, men samtidigt är det trist att inte kunna rida. Som tur är kommer veterinären, Judy, med det bra förslaget att Carole kan få åka med henne och vara hennes assistent. Carole, som själv gärna vill bli veterinär när hon blir stor, tackar ja direkt. Under dessa två veckor får Carole uppleva både liv och död, men det bästa av allt är att hon får träffa det underbara fullblodsstoet Prancer och till och med får se på när hon tävlar.

Caroles kompis, Lisa, är däremot inte speciellt glad. Hennes favorithäst, Pepper, har blivit gammal och ska nu pensioneras från ridskolan. Det är dags för Lisa att provrida några av de andra ridskolehästarna, men ingen kan ju gå upp mot Pepper.

Både Lisa, Carole och deras vän Susan har i alla fall en sak att glädjas åt: den före detta tävlingsryttaren Dorothy De Soto ska komma till ridskolan och göra en riduppvisning. Det tycker de ska bli jättespännande.

Det här är en bok som jag tyckte mycket om på den tiden jag älskade hästböcker. Förutsägbar? Javisst. Men nog är den charmig.

Lisa, Carole och Susan är jätteglada eftersom deras vän, den berömda filmstjärnan Skye Ransom, ska spela in en film på ridskolan där de tre vännerna rider. Lisa får dessutom tillfälle att själv spela en liten biroll, vilket hon tycker är jättebra eftersom hon då får en inblick i det glamourösa och roliga filmstjärnelivet. Lisa har dock fel: det är både jobbigt och ansträngande att göra film och särskilt svårt blir det när Skye visar sig vara hästrädd. Carole, Lisa och Susan bestämmer sig för att försöka att hjälpa honom, men det blir svårare än vad de hade trott.

Filminspelandet är dessutom tidskrävande och Lisa upptäcker till sin besvikelse att hon inte kan hjälpa sina vänner med att planera den överraskningfest, som de skulle ordna tillsammans för Caroles pappa. Klarar Carole och Susan verkligen av att fixa hela festen själva? Lisa är annars den som brukar vara mest logisk och praktisk i sällskapet och hon hade verkligen behövts nu.

Filmstjärna till häst tycker jag är en både bra och rolig hästbok, men liksom de flesta andra hästböckerna är den lite förutsägbar. Det gör dock inte så mycket så länge man hästbiten, är i rätt ålder och gillar hästböcker.