Ljudet av fötter av Sara Lövestam är en fin och berörande bok om moderskapets många sidor. Inte minst handlar den om det moderskap som aldrig tycks bli: att vara ofrivilligt barnlös.
Ljudet av fötter är första delen i Sara Lövestams fina romansvit om moderskapets många sidor. Allra mest handlar den om Monika, en kvinna som lever med ofrivillig barnlöshet. Försöken har pågått under elva år: tillsammans med en partner och på egen hand. Behandlingar har följts av behandlingar och nu står hon inför sitt sista IVF-försök.
Jag har många vänner och bekanta som levt eller lever med något liknande, men ingen har berättat särskilt detaljerat om den resan och jag har heller inte vågat fråga, ängslig som jag är över att peta i någons sår. Jag har läst i intervjuer att Lövestam själv levt med ofrivillig barnlöshet i många år (och accepterat det). Det märks. Det här är en roman med många detaljer som vittnar om att författaren vet hur det är – allt från de tekniska detaljerna kring alla behandlingar, injektioner och sjukhusbesök till den känslomässiga berg-och-dal-banan som pågår år efter år: att kastas mellan hopp och sorg, om och om igen. Livet för Monika behöver också anpassas till situationen: aktiviteter planeras utifrån hur hon förväntar sig att må under nästa behandling, mat och dryck anpassas ifall det skulle finnas ett levande foster som växer där inne. Det är lätt att förstå att barnlängtan kan uppta nästan all tid och energi för den som lever mitt uppe i IVF-behandlingar.
Det är fint att få följa Monika på den här resan. Jag har lärt mig mycket om vad ofrivillig barnlöshet kan bära med sig. Lövestam skriver, som alltid, lättillgängligt och med känsla. Som läsare blir man berörd. Här finns också en ambition att berätta om mycket mer: oplanerade graviditeter, adoption, att vara fostermamma. Under den här speciella tiden för Monika, den sista IVF-behandlingen, börjar hon släktforska och söka sina egna rötter. På så sätt berättas också andras berättelser om moderskap. Kanske blir det lite spretigt, lite väl mycket som författaren vill få med för att skildra allt hon tänkt sig. Men det gör inget! Ljudet av fötter är första delen i en trilogi och jag kommer absolut att läsa de andra delarna.
Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen är en vemodig liten roman om en förälskelse som övergår till kärlek och som sedan rinner dem ur händerna.
Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen är en kort roman om ett äktenskap i förfall. Berättaren är en medelålders man, sedan länge gift med en kvinna han älskar och med kvinnan som också är mamma till två (av hans tre) barn. Det är ett modernt förhållande, i brist på bättre ord: mannens liv utgår till stor del från hemmet, som både är hans arbetsplats (han är författare) och något han också tar stort ansvar för att hålla ihop med matlagning och städning och omsorg. Kvinnan är högutbildad, läkare, och jobbet tar mycket av hennes tid. När hon genom jobbet blir bekant med deras sportige granne börjar mycket tid också gå åt till att sällskapa med honom på skidturer, på hästryggen och i klätterhallen. Äktenskapet står skenbart stadigt. De kan prata öppet om vänskapen mellan kvinnan och grannen – och om hur attraktiv han är. Till slut glider äktenskapet dem ändå ur händerna.
Det finns bitar i den här romanen som är ofattbart bra. Det finns meningar som fångar precis hur jag föreställer mig att det kan vara att förlora varandra. Gulliksen beskriver skickligt häftig förälskelse, som övergår till öm kärlek och som sedan försvinner i intet. Det är sorgligt och vemodigt på ett sätt som är svårt att skaka av sig.
Med det sagt vet jag inte om jag tyckte att den här romanen var så himla bra egentligen? Trots sitt ringa sidantal (ca 170) känns den lång och seg. Det finns någonting malande i berättelsen, kanske för att hela boken utspelar sig bland författarjagets tankar. Jag förstår heller inte det greppet: allt berättas från hans synvinkel, även de delar som handlar om vad hans fru tänker och gör. Hur ska man läsa det? Som hans fantasi om hur hon tar hela situationen? Jag vet inte.
Det här är en speciell bok och jag ser fram emot att bokcirkla den på söndag, för jag känner på mig att det här är en bokcirkelbok som kommer att leda till intressanta diskussioner. Jag kan tänka mig att man antingen älskar Berättelse om ett äktenskap eller tycker att den är obegriplig och seg. Ärligt talat vet jag inte vilken av kategorierna jag själv ramlar in i.
Berättelse om ett äktenskap
Norsk titel: Historie om et ektenskap. Översättare: Urban Andersson. Förlag: Weyler förlag (2016). ISBN: 978-91-7681-037-8.
Geir Gulliksen
Geir Gulliksen (född 1963) är en norsk författare.
Ett hål om dagen av Louis Sachar är en modern ungdomsboksklassiker om Stanley Yelnats, som hamnar på ett arbetsläger i öknen. Det är en bok som påminner om hur många tillfälligheter och märkligheter livet kan bjuda på.
Ett hål om dagen av Louis Sachar handlar om fjortonårige Stanley Yelnats som blivit oskyldigt anklagad för att ha stulit ett par dyrbara gymnastikskor. Straffet blir att åka till Camp Green Lake, ett arbetsläger för ungdomar som begått brott. Sjön, som stället är uppkallad efter, är intorkad sedan länge – det har inte fallit en droppe regn på åratal och en öken har brett ut sig. Här tvingas Stanley och hans medfångar utstå hettan medan de gräver hål: ett hål om dagen. Lägrets chef hoppas att de ska hitta något, men inte mycket döljer sig i sanden.
Det här är ingen actionfylld bok, men den är ändå märkligt fängslande. Vad letar de efter? Det är en skickligt komponerad berättelse där ledtråd efter ledtråd slängs ut utan någon uppenbar koppling för att sedan vävas ihop på ett snyggt sätt. Vill man läsa något lättläst och något som är lätt att komma in i är Ett hål om dagen ett fint val. Det är en överraskande och fin liten berättelse där jag också tyckte mycket om att läsa om Stanley och dynamiken mellan lägerfångarna.
Ett hål om dagen kom ut första gången i slutet av 90-talet och beskrivs som en modern ungdomsboksklassiker, men mig hade den förmodligen gått fullständigt förbi om det inte vore för bokcirkeln. Att upptäcka nya böcker är en av många fördelar med att bokcirkla! Den här passade dessutom väldigt bra att diskutera med andra Här finns många kopplingar och ledtrådar och tillfälligheter att diskutera, i vår bokcirkeln var det nog inte någon som hade upptäckt alla kopplingar som finns att upptäcka i boken. Trots att det är en till synes väldigt enkel och lättläst historia rymmer den förvånansvärt mycket. Vi diskuterade också hur den kommit att kallas för en klassiker och kunde konstatera att det nog spelar in att den känns så tidlös. Här finns inga störande tidsmarkörer som gör att den känns daterad. Fint!
Kanske ser jag inte boken som ett litterärt mästerverk, men jag uppskattade den verkligen och jag jag kan se varför den är populär att läsa i skolorna.
Ett hål om dagen
Amerikansk titel: Holes. Översättare: Peter Lindforss. Förlag: B. Wahlströms (2016). ISBN: 9789132168857.
Louis Sachar
Louis Sachar (född 1954) är en amerikansk författare.
En dag i Ivan Denisovitj liv av Aleksandr Solzjenitsyn är en smärtsam berättelse om förtrycket i ryskt arbetsläger.
En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn är en kortroman om den fruktansvärda tillvaron i ryskt arbetsläger, Gulag. Boken följer Ivan Denisovitj som avtjänar ett tioårigt straff som han dömts till av egentligen ingen orsak alls. Det heter att han spionerat. Det som skedde var att han tillfångatogs av tyskar under Andra världskriget. Andra lägerkamrater har ännu längre straff framför sig: 20 år, 30 år, ingen tidsbegränsning alls. Endast en av dem har varit spion på riktigt.
Läsaren får följa Ivan under en dag i lägret. Det är en riktig misärlitteratur och feelbad i sin renaste form. Kölden är fruktansvärd, hungern enorm, arbetsbördan omänsklig. Att överleva handlar om att hålla sig framme vid rätt tillfällen, skaffa rätt vänner och att hitta sätt att blidka lägervakterna. Det som smärtar mest med läsningen är ändå lögnerna och förtrycket. När man har vuxit upp i en demokrati är det plågsamt att läsa om människor som får sina liv raserade utan att kunna göra något åt det över huvud taget. Här beskrivs ett system där vem som helst kan råka riktigt illa ut och där ingen rättvisa finns, inga rättigheter kan krävas. Att tänka på vilken diktatur Ryssland alltjämt är och vilka lögner som genomsyrar dagens ryska samhälle gör att man blir så… uppgiven på något sätt. Finns det något hopp om Ryssland? Och andra diktaturer för den delen? En dag i Ivan Denisovitjs liv utkom första gången på 60-talet men är tyvärr aktuell än idag. Än idag finns arbetsläger, straffläger, omskolningsläger, vad man nu vill kalla det. Förtryck. Fy, fan.
En dag i Ivan Denisovitjs liv
Rysk titel: Odin den’ Ivana Denisovic?a. Översättare: Hans Björkegren.
Aleksandr Solzjenitsyn
Aleksandr Solzjenitsyn (1918–2008) var en rysk författare. Han belönades med Nobelpriset i litteratur 1970.
Stormvakt av Kristina Ohlsson är en spännande deckare som utspelar sig i en småstad på västkusten, där en kvinna har försvunnit, förmodligen ofrivilligt.
Stormvakt av Kristina Ohlsson är en deckare som utspelar sig en småstad på Västkusten. Det är lågsäsong och ödsligt när August Strindberg kommer till Bohuslänska Hovenäset. Han har precis lämnat Stockholm, ett sprucket förhållande och en framgångsrik karriär i finansbranschen för att göra en omstart i livet. Nu har han köpt en lokal där han planerar att starta upp en second hand-affär. Kontrasterna mot Stockholm är stora.
När August flyttar ner är hela samhället väldigt engagerade i ett uppskakande försvinnande. Den omtyckta lågstadieläraren Agnes försvann en stormig natt och har aldrig återfunnits. Hennes son är hysterisk i sitt sökande och drar runt med den närapå jämnåriga kompisen Karl, som är desto mer avvaktande och ovillig att leta. Lokalpolisen Maria Martinsson tror inte att Agnes har försvunnit frivilligt.
Det är en spännande och annorlunda deckare, ovisst in i det sista om försvinnandet är frivilligt eller inte. Jag kan inte påstå att jag blev överraskad av upplösningen, men jag har i och för sig aldrig varit särskilt förtjust i deckare där författare slår knut på sig själva i sin iver att överraska. Den typen av deckare spårar alltid ur. Det finns delar i Stormvakt som inte känns hundra procent trovärdigt eller lättköpt, men för mig är det okej. Jag gillade den här deckaren! På många sätt är den en typisk deckare, men det finns en twist. Vi har väl alla läst tusen deckare där huvudpersonen är en polis med personliga problem. Visst har Maria Martinsson det tufft hemma. Minst sagt. Men det är inte den typiska ”polisen som försummar sina relationer” eller ”polisen som super”. Det här är polisen som blir slagen hemma. Det är en intressant sidohistoria, inte minst för att det är många som är drabbade av samma sak och det är något som tyvärr kan drabba vem som helst, till och med en polis som utreder fall där andra kvinnor blivit utsatta för våld.
Stormvakt
Förlag: Forum (2020). ISBN: 9789137156804.
Kristina Ohlsson
Kristina Ohlsson (född 1979) är en svensk författare. Hon har tidigare arbetat som analytiker på Säpo.
Mats kamp av Mats Jonsson är en fantastisk serieroman om att bli förälder – att drabbas av en så stor rörelse att man svimmar och att nästan gå sönder i försöken att räcka till.
Mats kamp är en självbiografisk serieroman av Mats Jonsson. Den tar sin början kring millennieskiftet på Södermalm. Mats har precis träffat sin blivande fru, Vicki, och livet kretsar kring indiemusik och utekvällar. Allt är ljust, även när de 36 kvadratmetrarna känns trånga och när pengarna tar slut. Åren går och snart närmar de sig en punkt när det börjar bli läge att bestämma sig: barn eller inte barn? Fördelar vägs mot nackdelar. Plötsligt är Vicki gravid.
Jonsson tar läsaren med genom graviditet, kaotisk förlossning, den skakiga tiden efteråt och de första åren som förälder. Att bli förälder är någonting otroligt. Jag påstår inte att det är meningen med livet, men det är i vart fall något omvälvande och något som förändrar allt i grunden. Och denna helt otroliga erfarenhet är samtidigt en helt allmängiltig erfarenhet, som delas med de flesta andra. Jag tror att Mats kamp kan vara det finaste jag läst om att få barn: att närmast gå sönder av pressen som kommer från alla håll och att svimma av rörelse för att det är så fantastiskt. Boken spänner över allt. Det är fint, roligt, sorgligt och varmt i en fantastiskt skickligt avvägt blandning.
Jag älskar den här boken! Den har stått oläst i hyllan i många år och inte för att man måste ha barn för att kunna uppskatta Mats kamp, men för mig, som snart fyller 1 år som förälder, passade den alldeles särskilt fint att läsa just nu. Det finns mycket igenkänning i den här boken, både när det gäller föräldraskapet och i annat.
Mats Jonsson har en fin känsla för detaljer som definierar tiden och situationen. Tiden: ett Stockholm där kvarter efter kvarter gentrifieras och där bopriserna skenar, en värld som strax ska skakas till av en global finanskris, ett samhälle där lärare blir utbrända på löpande band och där kulturarbetare får streta på i en högst osäker värld där projekt kan avblåsas från en dag till en annan. Situationen: att lämna bekymmerslösa, barnfria år, med all tid i världen, bakom sig och kliva in i en ny värld med en kärlek så stor att den knappt går att hantera och prioriteringar som kastas om. Mitt i allt detta gäller det att försöka räcka till. Mats kämpar hårt med jobbet, konflikterna på jobbet, jobbet på den föräldrakooperativdrivna förskolan, jobbet med att hålla allt glänsande rent hemma, ja, nästan onödigt välstädat, och så Ellen, dottern som egentligen är allt, allt, allt. Går ekvationen ihop? Nej. Boken är också en fin påminnelse om vad som är viktigt på riktigt och det finns passager i den där jag verkligen hade svårt att hålla tårarna borta. En så otroligt fin bok!
Och rolig. Så vansinnigt rolig!
Mats kamp
Förlag: Galago (2011). ISBN: 978-91-7037-710-5.
Mats Jonsson
Mats Jonsson(född 1973) är en svensk serietecknare och skribent.
Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata är en kortroman om att vara annorlunda och att navigera mellan att försöka följa normen och att själv välja hur livet ska se ut.
Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata är en liten roman om Keiko Furukura, som lever ett enkelt liv där det mesta kretsar kring närköpet där hon jobbar deltid. De andra timanställda är studenter eller andra unga personer som stannar under en begränsad tid och sedan tar sig vidare till något annat. För Keiko finns ingen annan eller större plan i livet. Hon jobbar och lever livet som biträde i butiken. Alla runt omkring störs av Keikos livssituation. Varför gifter hon sig inte? Varför skaffar hon sig inget ”riktigt” jobb. Alla försöker puffa henne i rätt riktning. Hon har till och med känt behovet att lära in en story, om dålig hälsa, som hon kan dra när andra ifrågasätter hennes deltidsjobb.
Keiko är en udda fågel och som läsare är det tämligen uppenbart att hon är autistisk, även om det inte skrivs rakt ut i boken. Det är intressant att få följa henne i hennes annorlunda värld och hur hon försöker att navigera mellan att passa in och att vara sig själv.
Det hinner bli rätt skruvat innan boken är slut. Det draget kanske inte kändes helt nödvändigt – den lågmälda berättelsen om Keiko hade räckt alldeles utmärkt. Men det är ingen stor invändning. Jag tyckte om den här boken och uppskattar verkligen sådana här berättelser där man får följa normbrytare av olika slag. Gillade du Projekt Rosie, som också följer en person med autistiska drag, kommer du nog tycka om boken om Keiko Furukura. Det här är dock inte en bok med samma humor som Projekt Rosie. Här finns faktiskt ett visst vemod. Men framför allt finns värme. Tänkt vad mycket bättre det vore om alla fick leva sina liv så som de själva önskade och om de slapp förhålla sig till normer och andras idéer om vad som är ett lyckat liv!
Missa den inte som Radioföljetong i uppläsning av Kristina Rådström! Du kan fortfarande ladda ned och lyssna på den i några veckor till.
Paradiset av Abdulrazak Gurnah är en annorlunda uppväxtskildring i ett Östafrika på väg att exploateras av kolonisatörer.
Paradiset av nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah utspelar sig i Zanzibar under tidigt 1900-tal, då både tyskar och britter kommer till landet och brutalt tar det de vill ha. Tolvåriga Yusuf lever med sina föräldrar i en liten by, som emellanåt får besök av farbror Aziz. En dag blir Yusuf ivägskickad med farbrodern. Först när de har lämnat byn får Yusuf veta att Aziz inte är hans farbror utan i själva verket en rik handelsman som nu har tagit Yusuf som slav och som pant för skulder som hans pappa dragit på sig. Nu får Yusuf arbeta i en handelsbod tillsammans med en ung man som gått samma öde till mötes som Yusuf.
Gurnah beskriver det inte som ett svårt öde eller ett stort lidande. Berättat från Yusufs ögon blir det mer en erfarenhet att lägga till andra erfarenheter. Det är en annorlunda uppväxtskildring där Yusuf undan för undan lär sig mer om livet och människorna runt omkring honom. Särskilt formande är den svåra resa han får följa med på in i landet. Aziz ska göra affärer och ett stort följe, komplett med musiker, tar sig under svåra umbärande iväg mot de sällsynta platser som ännu inte tagits över av européerna.
Yusuf har en speciell ställning. Som ung slav har han inte mycket att säga till om. Samtidigt verkar han överallt mötas med en förvånande värme och beundran. Hans skönhet slår an något hos de flesta han träffar. Aziz själv framstår inte bara som slavägare utan tycks också se Yusuf som en liten adept att ta hand om. Det här är en berättelse som överraskar på många sätt. Tiden, kulturen och människorna ligger fantastiskt långt från mitt liv, här och nu, men också otroligt långt från vad jag föreställt mig Zanzibar tidigt 1900-tal. Jag njöt av att få följa med på den här resan mot avlägsna och svårtillgängliga byar som inte längre finns och på Yusufs resa mot vuxenlivet. Jag har sett boken beskrivas som påminnande om Mörkrets hjärta. Jag håller inte med. Jag hade svårt att ta mig igenom Mörkrets hjärta, men Paradiset känns luftig och lätt. Lockande. Den är så annorlunda mot det mesta andra jag läst!
Samtidigt: vad handlar den om? Ibland tänker jag att jag har missat något. Vad vill Gurnah säga? Vad syftar ens titeln på? Jag vet faktiskt inte! Kanske spelar det ingen roll. En del böcker kan flyga över huvudet och ändå vara fantastiska. Jodå. Jag har läst en hel del nobelpristagare och alla har inte fallit mig i smaken, men Paradiset kan jag helt klart rekommendera. Kul att få bekanta sig med ett författarskap som annars lätt hade kunnat missas, känner jag.
Paradiset
Översättare: Helena Hansson. Originalets titel: Paradise. Förlag: Celanders förlag, Albert Bonniers förlag (2021). ISBN: 9789100197186.
Abdulrazak Gurnah
Abdulrazak Gurnah (född 1948) är en författare från Tanzania, nu bosatt i Storbritannien. Han tilldelades 2021 års Nobelpris i litteratur.
Dubbelporträtt av Agneta Pleijel är en roman om när Agatha Christie inför sin 80-årsdag motvilligt låter sig avporträtteras av expressionisten Oskar Kokoschka. Det hinner bli ett antal samtal om livet och konsten.
l Dubbelporträtt av Agneta Pleijel är deckarförfattaren Agatha Christie på väg att fylla 80 och hennes släktingar har tjatat sig till att hon ska sitta modell för ett porträtt. Agatha vill inte. Inte heller konstnären, Oskar Kokoschka, är speciellt entusiastisk, men sex sittningar ska det bli.
Under sittningarna växer det fram en förtrolighet och Christie och Kokoschka börjar samtala om sina liv och om konsten. Här möter expressionisten deckarförfattaren: konst vs. nöjesläsning. Ingången till deras respektive skapande är totalt olika, men det kanske intressantaste är de långa liv de båda har levt och återberättar.
Dubbelporträtt är ingen lång roman och jag tror tyvärr inte att den kommer att leva kvar länge i mitt minne. Eller nej förresten: två saker kommer definitivt leva kvar: 1) det mystiska när Christie är försvunnen under en dryg vecka och det efter stort pådrag och seriösa eftersökningar visar sig att hon har tagit lite semester och 2) Kokoschkas helt otroligt olyckliga kärlek till Alma Mahler, som leker med hans känslor och utnyttjar honom, och hur han försöker att bota det hela genom att göra en avbild av henne i form av en docka. Två helt otroligt märkliga bitar ur två långa liv, som det var mysigt att få följa i den här lilla romanen. Mysigt, som sagt, men kanske inte något som berörde mig på djupet.
Är du nyfiken på boken kan jag tipsa om att den finns inläst av författaren själv och går att lyssna på som Radioföljetong.
Dubbelporträtt
Agneta Pleijel
Agneta Pleijel är en svensk författare och litteraturkritiker. Hon fick sitt stora genombrott med romanen Vindspejare (1987).
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
