Den här boken handlar om trettonåriga Harry, som lever i ett litet samhälle i 50-talets Sverige. Bästa kompisen heter Hasse och de brukar fiska eller bygga kojor tillsammans. Så flyttar Maj till staden. Maj är den sötaste flicka Harry har sett. Hon har ett gigantiskt hår och vågar säga emot den orättvisa läraren och ställa upp för den mobbade Tocken. Både Harry och Hasse blir kära i Maj och innan någon vet riktigt hur det har gått till kommer Harry på sig själv med att tävla med Hasse om Majs uppmärksamhet. Nu följer en tid med svartsjuka, men också en tid där Hasse, Harry och Maj gör en massa roliga, hemliga och farliga saker tillsammans.
Trots att de inte har så stora likheter med varandra får den här boken mig att tänka på Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Jag vet inte om det kan bero på att båda böckerna på sätt och vis handlar om vänskapen mellan två pojkar, om det var för att båda böckerna innehåller en del fina beskrivningar av den tid den utspelar sig i, om det beror på den sköna stämning som finns i boken eller om det beror på något annat.
Maj darlin är en bok om vänskap, besvikelser, hemligheter, den första kärleken och den stora sorgen. Trots att boken utspelar sig i en annan tid kan man mycket väl känna igen sig i både det ena och det andra. Man läser boken med ett litet leende i mungipan samtidigt som mycket är ganska allvarligt. I slutet händer något helt oväntat, vilket vänder hela boken och ger den ett extra plus.
Jag blir inte klok på den här boken. Efter att ha läst den har jag nämligen ingen aning om vad den egentligen handlar om. Trots detta finns det något i den som jag gillar. Jag kan bara inte sätta fingret på vad det är.
Bokens huvudperson är en tjej i 25-årsåldern. Hon känner sig inte riktigt bekväm med sitt liv. Sedan en tid tillbaka är hon tillsammans med Stefan, som är både trevlig och snygg, men hon väntar ständigt på att den rätte ska dyka upp.
Hon gillar inte sitt utseende, men plågar sig själv i högklackat och sminkar sig ordentligt varje dag i förhoppningen att hon ska se snygg ut ifall den rätte faktiskt dyker upp en dag.
Så reser Stefan bort tillsammans med en vän och bokens huvudperson får inte följa med. Hon känner sig plötsligt väldigt ensam och orkar knappt gå ut ur lägenheten.
Boken påminner mig om Jonas Gardells böcker. Den här boken, liksom Gardells böcker, handlar om ensamma människor och om sorg, saknad och rädsla. Kamalas bok är dock mer förvirrande. Kapitlen är korta och de första ägnas åt att beskriva huvudpersonen och hennes liv. Det känns därför aldrig som om boken kommer igång riktigt. Jag upplevde det som att det aldrig hände något i boken, men det kanske är meningen att man ska få den känslan. Huvudpersonens liv är ju faktiskt inte speciellt händelserikt.
I en del av huvudpersonens känslor kan man känna igen sig, men jag har läst många liknande böcker förr, så jag kan inte påstå att boken gav mig något nytt. Hur som helst var den ändå en trevlig läsning och en bra sak är att det bland allt det allvarliga finns det en humor i språket.
För ett år sedan när 13-åriga Randi kom hem från skolan låg det två brev på bordet i vilka hennes mamma berättade att hon hade flyttat. Det följande året blev ett hemskt år för Randi, som var tvungen att sköta allt hushållsarbete och dessutom var tvungen att ta hand om sexåriga systern Meggie.
Nu har mamman kommit tillbaka och pappan och Meggie gläds åt att hon är tillbaka, men Randi är inte glad. Hur kan mamma bara tro att det går att komma tillbaka när hon har gjort dem så illa?
Det här är en bra bok om att kunna säga förlåt och att gå vidare trots att det gör ont.
Femtonåriga Sara har blivit hopplöst förälskad i den nya killen på skolan och trots att en kompis varnar henne för att killen är halvkriminell blir Sara och han ett par.
Killen heter Johan och han är till en början väldigt trevlig, men en dag kommer andra sidor fram. Johan visar sig vara rasist och Sara råkar få veta att han och hans gäng har misshandlat en kille.
Sara inser att hon måste anmäla sin pojkvän och det är också precis vad hon gör. I och med detta tar deras förhållande slut och efter detta följer en period av hot och trakasserier mot henne. Alla på skolan tycker att Sara är en idiot, som har skvallrat på sin egen pojkvän.
Det här är bra bok om ungdomskriminalitet. Man kan känna igen sig ganska bra i boken eftersom ungdomarna i den är vanliga människor. Ändå tycker jag att boken stundvis inte är så trovärdig. Det gäller särskilt när Saras och Johans förhållande beskrivs. Jag vill också gärna tro att hoten och trakasserierna är lite överdrivna. Folk, som i princip inte kände vare sig Johan eller Sara, ger sig på Sara på riktigt otäcka sätt. I verkligheten skulle det noginte gå till så. Man får heller aldrig reda på riktigt vad det var som hände och vem som låg bakom angreppen mot Sara. Boken tar liksom inte slut och det är synd eftersom det annars är en bok om ett viktigt ämne.
Efter succéfilmen Amelie från Montmatre fick Anna-Lena Brundin och Katrin Jakobsen idén att göra en bok om deras favoritställe i Paris. Denna bok är skriven och illustrerad av Katrin, som bor i Montmatre sedan åtskilliga år tillbaka, och Anna-Lena, som har en lya i samma statsdel.
Som Parisälskare tycker jag att det här är en härlig bok. Den är fylld av kåserier och svartvita foton och längst bak i boken finns dessutom en jättetrevlig guide till den lilla kullen i Paris.
Kåserierna är roliga och trevliga och handlar om allt från missförstånd i tvätteriet till sniglar på restaurangen. De fina fotona, vars bildtexter är både tänkvärda och lite roliga, ger en extra krydda till boken.
Jag sträckläste boken och efter att ha lagt den ifrån mig kände jag genast för att göra en lista på allt jag ska göra när jag åker till Paris nästa gång. Efter att läst boken förstår jag med ens att min lilla visit vid Sacré-Cœur och Place du Tertre kanske inte är allt som finns att se av Montmartre.
Samtidigt som jag verkligen gillar den här boken upplever jag den är lite som en reklambrochyr. När jag läser den undrar jag i mitt stilla sinne om Montmartre verkligen är så perfekt, idylliskt och trevligt jämt.
Hur som helst är det här en kul och trevlig bok, som jag särskilt rekommenderar till den som planerar att åka till Paris. Boken får också ett plus i kanten för det trevliga förordet, som går i samma stil som början till filmen om Amelie.
Silvi, 16 år, bor ensam med sin mamma i en lägenhet i Stockholm. Pappan har fått tidig Alzheimers och ligger på sjukhus och mamman är deppad över att pappan inte längre kan tala och ibland knappt känner igen henne. Allting har plötsligt blivit meningslöst för mamman och Silvi själv tycker också att allt känns rätt svårt just nu. Dessutom är det sommarlov och kompisarna har rest bort. Hon ägnar det mesta av dagarna åt att gå runt och fundera över meningen med livet.
Varje dag jobbar Silvi också på sjukhuset. Hon är där dagligen för att mata sin pappa, som inte äter annars. Silvi börjar känna att det är meningsfullt att arbeta på sjukhus och få använda ”hela sig” i arbetet. Av patienter och personal på sjukhuset får hon också många bra svar kring det där med meningen med livet.
Samtidigt funderar hon mycket på om det kan vara rätt att hjälpa någon med svåra smärtor att dö. Vore det rätt att döda sin pappa om han skulle bli mycket dålig, lida svårt och aldrig mer kunna bli bra?
Det här är en härlig bok om en ung tjejs funderar kring livet, kärleken och andra typiska tonårstankar.
Den fjärde delen i Per Anders Fogelströms fantastiska serie om Stockholm utspelar sig i den osäkra tiden mellan åren 1925 och 1945.
Emelie står fortfarande i bokens centrum, men den handlar också om människorna runt omkring henne. Emelie kämpar med att hjälpa de runt omkring henne, som har det svårt, och hon får nya skyddslingar i och med att Tyra dör och lämnar barnen åt sitt öde hos deras kriminelle far. Emelie börjar dock känna av att hon håller på att bli gammal och hon får också finna sig i att inte kunna hjälpa lika ivrigt som förut.
Emelies bror, byggmästaren August, känner pressen från jobbet. Byggbranchen är en osäker branch och han tycker att det känns svårt att lämna över byggföretaget åt sonen, som kanske inte klarar av att ta allt ansvar.
Man får även följa en mängd andra personer och jag har stundvis ganska svårt att hålla isär alla människor. Ibland framkommer det inte riktigt vem kapitlet handlar om och det kan kännas ganska förvirrande. De krångliga släktbanden finns åtminstone nedskrivna längst bak i boken och det är ju bra!
Trots detta är det här en härlig bok, som med värme beskriver livet i Stockholm under en tid då det hände ganska mycket: Stockholm expanderade ordentligt och den ekonomiska krisen avlöstes av det andra världskriget. När man läser boken slås man av hur tiden sätter sina spår på människorna och jag har fått en hel del insikter i hur vi blir märkta av det som sker runt omkring oss. När man läser historia i skolan får man sällan reda på vad som hände de ”vanliga” människorna, men den här boken berättar om just detta, vilket är väldigt bra. Det här är också den bok i serien då man kanske tydligast märker hur de fattiga får det bättre och hur livsvillkoren sakta förändras.
Det är med sorg jag lägger ifrån mig Jonas Gardells böcker och lite extra tråkigt känns det sedan den här boken har blivit utläst. Nu har jag nämligen plöjt igenom i stort sett alla böcker skrivna av Jonas Gardell . Vem ska nu störa och beröra på det där sättet som bara Gardell kan? Vem ska nu beskriva livet idag på ett sådant sätt att man blir tagen över hur lätt det är att känna igen sig? Vem ska peta på alla problem i samhället?
Jag antar att jag måste fösöka hitta en till favoritförfattare nu när både Gardells och Pohls böcker i princip är utlästa allihop, men det blir nog inte lätt.
I Mormor gråter och andra texter kommer Gardell verkligen till sin rätt. I hans böcker är kapitlen ofta korta och lite fyndigt skrivna. Ibland är varje kapitel nästan som en liten historia för sig, som ett kortare textstycke lagom att citera. I den här boken är de olika texterna i samma storlek som kapitlen i hans böcker oftast brukar vara och det känns ganska lagom.
Full av ironi och med glimten i ögat behandlar Gardell svåra ämnen som längtan efter att höra till och att bli sedd och om ämnen som, när de ursprungligen skrevs, var högst aktuella. Varenda text är tillräckligt bra för att jag skulle vilja citera dem i sin helhet. Citerat ur boken har jag också gjort och vissa texter har jag dessutom läst om flera gånger. Det här är en helt fantastisk bok. Kanske är det här till och med en av de absolut bästa gardellböckerna.
Den här boken har lånat sin titel från en dikt, ”Of Mice and Men”, som handlar om en mus som genom en slump får sitt vinterbo förstört av en bonde. Liksom dikten kan man säga att den här boken handlar om förhoppningar och drömmar som krasas sönder.
Boken utspelar sig i 1930-talets USA, där de båda kamraterna George och Lennie vandrar runt på olika bondgårdar och jobbar. Den stora drömmen är att skaffa ett eget ställe och slippa jobba åt någon annan eftersom frihet är något de båda längtar efter.
Lennie är stor och otroligt stark, men är begåvningshandikappad och klarar sig inte utan George. Lennie älskar att känna på mjuka saker, men är omedveten om sin egen styrka. Många gånger när har han tagit upp möss för att klappa på dem har det slutat med att han klämt ihjäl dem i sin hand.
Drömmen om ett eget ställe är stark hos dem båda och kanske är inte det där stället alltför långt borta. George vet en stuga, som är till salu, och snart har de skrapat ihop de pengar som behövs.
Det här är en vacker och sorglig berättelse om en ganska udda vänskap och arbetet mot att uppfylla den stora drömmen. Boken är tunn och berättelsen är ganska kort, men det gör ingenting. Det här är en fantastisk bok.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Den här boken handlar om trettonåriga Harry, som lever i ett litet samhälle i 50-talets Sverige. Bästa kompisen heter Hasse och de brukar fiska eller bygga kojor tillsammans. Så flyttar Maj till staden. Maj är den sötaste flicka Harry har sett. Hon har ett gigantiskt hår och vågar säga emot den orättvisa läraren och ställa upp för den mobbade Tocken. Både Harry och Hasse blir kära i Maj och innan någon vet riktigt hur det har gått till kommer Harry på sig själv med att tävla med Hasse om Majs uppmärksamhet. Nu följer en tid med svartsjuka, men också en tid där Hasse, Harry och Maj gör en massa roliga, hemliga och farliga saker tillsammans.
