Boken tar sin början vid 40-talet på den amerikanska landsbygden. Lilla Marya växer upp hos sin farbror med familj eftersom hennes pappa har blivit mördad och mamman har gett sig iväg. Det är ingen helt lätt uppväxt som skildras. Marya känner stort utanförskap. Det är inte bara avsaknaden av ”riktiga” föräldrar utan också att hon inte alls strävar efter samma saker som sina skolkamrater som gör att hon inte passar in. De andra tjejerna gifter sig unga, skaffar barn och skaffar arbete på någon av hålans affärer. Marya får stipendier och lämnar sin uppväxtort för att studera litteratur och filosofi.
Så fortsätter berättelsen. För varje kapitel har det gått några år fram i tiden, men det är fortfarande samma Marya. Marya, som söker bekräftelse hos älskare. Marya, som kämpar med att få fortsätta sin tjänst på universitetet. Marya, som inte riktigt har gjort upp med sitt förflutna.
Boken har en hel del likheter med den påstått självbiografiska boken Jag ska ta dig dit, men det större tidsspannet gör att man kanske inte får samma djupdykning i den här boken. Här berättas Marya liv i korta, avgränsade episoder. Inget fel i sig, för Oates gör det på ett sätt så att det alltid är gripande och spännande. Fint berättat.
När den ansedda författaren Joshua Seigl anser sig behöva en assitent, för att komma igång med sitt i stort sett avstannade arbete, blir det helt oväntat en obildad och ung kvinna som får anställningen. Till skillnad från de andra som aspirerat för platsen har hon ingen direkt utbildning eller något intresse av litteratur, men Seigl känner sig mycket fäst vid denna flicka, Alma, som han känner att han behöver beskydda och hjälpa. När han senare råkar ut för en neurologisk sjukdom, som gör att han stundvis har svårt att röra sig, blir behovet av hans assistent ännu större än tidigare och han känner sig glad över att han har Alma.
Alma kommer helt uppenbart från svåra förhållanden och hon har råkat ut för många otäcka övergrepp. Någon äkta kärlek eller omtanke verkar hon inte ha stött på och inom henne finns en stor bitterhet och ilska som bottnar i en stor osäkerhet. Påhejad av den man, som hon själv benämner som sin ”älskare”, men som egentligen är hennes råa och känslokalla hallick, bestämmer hon sig för att hata sin nya arbetsgivare. Hatet ursäktar hon med att Seigl är jude och det som från början mest är en massa föraktfullt prat om honom och en del småstölder från honom blir till öppet prat om att hon vill döda honom.
Den rena ondska som kommer från denna totalt trasiga kvinna är plågsam att läsa om. Det är så innerligt och rått och rätt igenom ondskefullt att sympatier är helt omöjliga att känna för den stackars tjejen.
Seigl beskrivs som oändligt sårbar. Han är helt ovetande om det som pågår runt honom och är fullt och fast övertygad om att Alma bara vill honom gott. Att hans nya assitent trasar sönder förhållandet till hans syster och försvårar för honom på andra sätt kan han inte heller se. Han är lyckligt omedveten om verkligheten och känner sig mot alla odds upplivad av sin nya assistent, som han anser tillför viktiga saker i hans liv. Livet verkar annars i mycket ha stannat upp. Han har en mängd ofullbordade manuskript omkring sig, men tycks sakna självförtroende för att slutföra någon av dem och ge ut den uppföljare, till debutromanen, som alla väntar på. Han lever ensam och verkar rädd för att slå sig ned med den kvinna som han trots allt tycks älska. Han vill alla gott, men han så tankspridd och godtrogen att han lätt blir utnyttjad av dem omkring honom.
Boken tar en del stora och spännande svängar och som läsare tvingas man inse att ingenting är svart eller vitt. Det är två märkliga människor som boken handlar om och Joyce Carol Oates berättar om dem med en oerhörd skicklighet. Fantastiskt skrivet och en mycket berörande och fascinerande berättelse! Boken gör ofta ont att läsa, men man glömmer den inte efteråt.
Tre flickor växer upp hos en fostermamma och blir till tre kvinnor med helt olika liv. Margareta blir forskaren som inte har fått en egen familj och som förgäves försöker att hålla ihop det lilla som finns kvar av band mellan systrarna. Christina blir den duktiga, prydliga och perfekta läkaren och Birgitta blir fyllkärringen, horan, den som hela tiden sviker de andra. Alla är de helt ovetande om att det finns en fjärde syster. Hon som valdes bort. Hon heter Desirée, är CP-skadad och ligger på långvården. Hon kan inte tala och är i ständigt behov av hjälp, men hon besitter krafter som inte så många människor har. Hon kan sätta sig bakom andras medvetande och följa med dem. På så sätt kan dansa i andra mäniskors kroppar och hon kan utnyttja fåglar till att se vad hennes systrar gör. Så följer hon sina systrar och styr dem mot att träffas en till gång.
Det är en berättelse om Desirées sätt att övervaka sina systrar och se hur deras liv har blivit. Ett liv som hon själv aldrig kunde få eftersom hon som handikappad på 50-talet inte ansångs vara värd att behålla utan vara dömd till att leva på institution resten av livet. Men det är också en berättelse om tre kvinnoöden; tre livsöden som kommer sig av det förflutna och den uppväxt som man aldrig kan komma ifrån. Både gripande, fascinerande och spännande! En mycket bra bok!
I den tredje och avslutande delen av Thorvalls böcker om Hilma och hennes dotter Signe är det Signe som står i centrum. Hon har lyckats nå framgångar inom sitt drömyrke som modetecknerska och har gift sig med mannen hon älskar, Lars-Ivar. En helt problemfri tillvaro är det dock inte. Det finns en oro att Signe ska ha ärvt sin fars psykiska sjukdom, men det verkar som att hon har klarat sig från den. Frisk är hon däremot inte. Med jämna mellanrum kommer ångesten och den sliter sakta itu hennes äktenskap.
Det är en gripande bok om ett kvinnoöde. En mycket läsvärd och bra bok! Den kallas spegelroman eftersom det då och då inflikas delar ur Cora Sandels böcker om Alberte, som Signe identifierar sig mycket med. Jag har inte läst Sandels böcker och hade därför svårt att se vad denna spegling tillför boken, som står mycket bra för sig själv utan hänvisningar till klassiker.
När Hilmas psykiskt sjuke man dör i sviterna av hjärtproblem, står hon plötsligt ensam med ansvaret över deras dotter Signe. Det är många som tycker synd om henne och pratar om ”den stackars unga änkan”, men Hilma, som hela sin liv har sett det naturligt att slita och jobba hårt, går rakryggad igenom det.
Det är en mycket fin berättelse om en mor och ömheten för hennes enda dotter. Allt hon tar sig för med gör hon för Signes skull och för att skydda henne från allt som skulle kunna skada henne. Hennes tankar är ofta hos henne och hon oroar sig över att dottern ska ha ärvt faderns svåra sjukdom.
Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Att läsa När man skjuter arbetare… gav en massa frågor om vad som hände sedan. Här får vi veta vad som hände sedan och följa Signe när hon växer upp i sin nästan onaturligt starka mors vård. Boken innehåller, åtminstone i den första delen, många tillbakablickar till den första boken i serien. Det känns lite tjatigt när man redan har läst den, men å andra sidan är tillbakablickarna helt nödvändiga för att man ska hänga med i handlingen ifall man har missat den första boken.
Det här är ett fantastiskt kvinnoporträtt och samtidigt en bok om livet i 30- och 40-talets Sverige. Fascinerande och berörande!
Trots att den här boken handlar om Marilyn Monroe ska den inte läsas som en biografi utan som den skönlitterära bok den är. Jag är kluven till detta. Marilyn Monroe är en närmast mytomspunnen person som med sitt utseende och sin hårfärg snarast har blivit ett begrepp. Att låta henne vara huvudperson i en skönlitterär bok är ett enkelt sätt att fånga intresset och att pocka på läsarens nyfikenhet utan att ge svar på hur Monroes liv egentligen var. Hennes liv och leverne gör dessutom att boken ofta andas lite tantsnusk. Det var inte riktigt vad jag hade förväntat mig av den här boken. Å andra sidan är det en gripande bok om ett människoöde, oavsett hur mycket av det som är sant eller inte.
I boken får vi följa Monroes liv från början till slutet och genom hennes karriär. Det är en mycket ensam och utnyttjad människa det handlar om. Innerst inne vill hon använda sin skådespelartalang åt seriöst skådespeleri, men i Hollywood vill folk bara suga ut pengar med hjälp av hennes fantastiska kropp. Vad Monroe också drömmer om är att ha den familj hon själv aldrig har haft och att få ett barn, men även här misslyckas hon.
Det är svårt att inte beröras av Monroes öde och det är lätt att känna med henne i hennes motgångar. Joyce Carol Oates gör här ett mycket trovärdigt och vackert porträtt av en kvinnas liv. Om det handlar om Monroe eller inte spelar egentligen inte så stor roll. Joyce Carol Oates har återigen lyckats skriva en mycket bra roman om en kvinnas liv i USA.
Det är 30-talets Sverige och det anses som någonting stort att den enkla skogshuggardottern Hilma får gifta upp sig i klassamhället. Att hennes blivande make, läroverksadjunkten Sigfrid, bär på en sinnessjukdom underlåter svärföräldrarna att nämna, trots att sjukdomen på grund av ärftlighet gör att Sigfrid enligt lag egentligen inte får gifta sig. Det är Hilmas enkla bakgrund som gör att man inte tar så noga på detaljen om Sigfrids sjukdom. Sjukdomen blir dock en tung last för Hilma.
Sigfrid är frisk i långa perioder, men hamnar förr eller senare i en manisk fas då han inte kan kontrollera sig själv och får en väldigt stark sexuell drift. Vid tiden före bröllopet börjar Sigfrid att bli ohanterlig och under bröllopsnatten utsätts Hilma för ett svårt övergrepp. När Hilma och Sigfrid sedan får ett barn tillsammans kommer tillfällen då mannen också föröker att förgripa sig på den gemensamma dottern.
Hos Hilma startar ett oroligt pedantiskt tvång att ständigt putsa och hålla rent och att alltid vakta dottern noga från alla faror, som till exempel hennes egen man. Det är nästan en övermänskligt stark kvinna vi får läsa om, men det är också en kvinna som kommer från ett strängt kristet hem, där arbete är en dygd och gnäll inte passar sig.
Vad som heller inte passar sig är att tro sig vara något större än den man är. Sigfrid är socialist, men hos Hilma och hennes familj känns det viktigt att ge Gud vad Gud tillhör och Kejsaren vad Kejsaren tillhör, som det står i Bibeln. Med andra ord ska man veta sin plats och ibland är det nästan komiskt att läsa om hur starkt befästad den tanken är. Hilmas föräldrar är människor som väljer att äta wienerbröden först efter ett par dagar, eftersom det vore ett allför stort frosseri för Gud att tolerera om de skulle äta färska wienerbröd, och Hilma är en kvinna vars stora njutning är att, efter ett rejält storständande, kunna sätt sig ner i lugn och ro och dricka något så enkelt som en kopp silverte.
Sigfrids och Hilmas olika livssyner står i kontrast till varandra och det gör också de samhällsklasser som de kommer från. I bakgrunden Hilmas berättelse finns också de nya tankarna om arbetarnas frigörelse, som började spira under den här tiden. På det sättet är boken både ett sorts tidsdokument och en väldigt gripande och vacker berättelse om en kvinnas många gånger svåra liv vid en mentalsjuk människas sida.
Det här kanske inte är ett litterärt mästervärk, men det är ändå en viktig och läsvärd bok eftersom den berättar om saker som det inte borde tigas om.
Boken är den sanna historien om Mia Eriksson och hennes familj som tvingas att hålla sig gömda i Sverige, som om de vore flyktingar, eftersom de är förföljda och mordhotade av Mias ex-fästman. Myndigheterna kan ingenting göra. De försöker att hjälpa på sitt sätt, men det blir fel mest hela tiden och läget blir allt mer desperat när dottern i familjen blir apatisk och tynar bort allt mer.
Som läsare blir man helt mållös av beundran när man läser om Mia och henns mans oerhörda krafter. De ger aldrig upp utan kämpar för att deras barn ska kunna ha ett så drägligt liv som möjligt och för att ex-fästmannen inte ska nå dem.
Deras situation är så fruktansvärd att man nästan inte kan tro att den är sann.
Det kanske värsta är att det finns väldigt många kvinnor, som liksom Mia har råkat ut för kvinnomisshandel, och väldigt många människor, som liksom Mia och henns familj lever gömda under oerhört svåra förhållanden. Det händer alltså idag, i Sverige.
Obegripligt egentligen!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Boken tar sin början vid 40-talet på den amerikanska landsbygden. Lilla Marya växer upp hos sin farbror med familj eftersom hennes pappa har blivit mördad och mamman har gett sig iväg. Det är ingen helt lätt uppväxt som skildras. Marya känner stort utanförskap. Det är inte bara avsaknaden av ”riktiga” föräldrar utan också att hon inte alls strävar efter samma saker som sina skolkamrater som gör att hon inte passar in. De andra tjejerna gifter sig unga, skaffar barn och skaffar arbete på någon av hålans affärer. Marya får stipendier och lämnar sin uppväxtort för att studera litteratur och filosofi.
