Etikett: Kvinnohistoria

  • Pengar av Victoria Benedictsson

    Pengar av Victoria Benedictsson

    Pengar, av Victoria Benedictsson, är en klassiker som väcker både tankar och känslor. Tänk att det bara har gått cirka 100 år sedan det tydligen var helt ok med barnäktenskap.

    Pengar är en klassisk, feministisk roman av Victoria Benedictsson. Huvudpersonen är Selma, en ung flicka, som 16 år gammal blir presenterad för ett lämpligt parti – en oerhört rik brukspatron som fattat tycke för henne. Selma är moderlös och pappan har skickat henne till sin bror, som tagit henne under sina vingar och ser äktenskapet som Selmas stora möjlighet att ta sig någonstans i livet. Selma är inte övertygad. Mannen är betydligt äldre än hon själv och hon känner ingen attraktion över huvud taget. Med lite lock och pock, om hur patronens rikedom kommer att ge henne möjlighet till frihet och lycka, går hon ändå med på att förlova sig och snart står bröllopet. Boken följer sedan Selma några år fram i tiden. Hela tiden finns vännen Richard någonstans i bakgrunden. Som läsare ser man hur livet hade kunnat gå i en helt annan riktning om Selma hade tillåtits fatta ett eget, vuxet beslut kring äktenskapet, istället för att ge sig in i det förhållande hon naivt går in i utan att ha en aning om vad som väntar.

    Den frihet som skulle komma, den kommer inte. Selma är omyndig, har inte några egna pengar och har heller ingen makt. Benedictssons roman är en intressant skildring av hur kvinnors situation kunde se ut vid 1800-talets slut. Över hundra år har passerat, men är det så lång tid, egentligen? Ja, när jag läser den här romanen känns det verkligen avlägset, alltihop. Att läsa om barnbröllopet är rent provocerande, känner jag. Hur i helvete kunde man tycka att det var en bra idé att låta barn gifta sig? Med äldre gubbar som då kunde förgripa sig på dem sexuellt? Herregud, vilket sjukt samhälle! Sedan tänker jag lite till och inser att Sverige långt in i modern tid har haft (kanske i viss mån fortfarande har!) en pinsam acceptans för barnäktenskap ingångna i andra länder.

    Att läsa Pengar är att bli påmind om och att bli tacksam över hur mycket som har förändrats sedan den här tiden (i Sverige). Det blir en intressant historielektion om en tid långt från dagens allmänna rösträtt, föräldraförsäkring med mera, med mera.

    Samtidigt som det är en stark och känsloväckande läsning kan jag erkänna att jag aldrig helt fastnade i berättelsen. Jag får känslan av att författaren månat så mycket om att få ut sitt budskap att själva storyn och persongalleriet hamnar lite i andra hand. Det är också en spretig bok. Den inleds med några kapitel som skildrar vänskapen med en ung man, som också saknar makt (och pengar) för att låta livet gå i den riktning kan själv skulle vilja. Plötsligt tappas hela den karaktären bort och den potentiellt intressanta historien berörs inte mer. Det kommer en och annan liknande inflikning som illustrerar något författaren vill ta upp, men det blir aldrig en riktigt bra helhet. Oavsett tycker jag att det här är en viktig och intressant bok, en klassiker väl värd att läsa.

    Pengar

    Förlag: Telegram förlag (2014).
    ISBN: 9789174231267.

    Victoria Benedictsson

    Victoria Benedictsson (1850–1888) var en svensk författare. Hon gav ut sina böcker under pseudonymen Ernst Ahlgren.

  • Kvinnor i Umeå: En historisk guide

    Kvinnor i Umeå: En historisk guide

    Kvinnor i Umeå är en bok där framväxandet av Umeå och folkhemmet beskrivs genom korta biografier av 95 fascinerande och inspirerande kvinnor med koppling till staden.

    Kvinnor i Umeå är en bok där ett stycke Umeå-historia berättas genom 95 korta biografier över kvinnor med koppling till staden. Boken är indelad i fem områden: Väst på stan, Västra centrum, Östra centrum, Öst på stan och Sjukhusområdet, områden där det också funnits viktiga platser för tidens kvinnor, såsom Folkskolelärarinneseminariet och Umeå elementarläroverk för kvinnor.

    De flesta av bokens kvinnor är födda någon gång mellan åren 1850 och 1930 och var således med och satte sin prägel på staden och samhället under tiden kring förra sekelskiftet, en tid då mycket också hände för Sveriges kvinnor i stort. Jag tänker inte minst på lika och allmän rösträtt för kvinnor (1919), men också en tid då folkhemmet började växa fram: högre utbildning började bli möjligt även för kvinnor, sociala insatser började erbjudas så smått, barn fick en annan status – en intressant tid som skildras genom dessa 95 vanliga och ovanliga kvinnor som här lyfts fram.

    Kvinnohistoria har sällan nedtecknats och för den som, liksom jag, inte är så insatt är det lätt att tro att ”alla” kvinnor under den här tiden var hemmafruar. Den här boken har gjort mig medveten om hur många det var som hade helt andra liv. Här finns lärare, politiker, kaféinnehavare, hotellägare, tandläkare, läkare, apotekare, sjukhuspiga, strykerska, bibliotekarier, arkitekt, sjuksköterskor, fotograf, rektorer, telegrafister, sekreterare, handarbetare, konstnär, journalist, författare, vaktfru…

    Det är inspirerande och intressant att läsa om alla dessa kvinnor som från mitt perspektiv varit så osynliga fram tills nu. Här finns många pionjärer: första kvinnan i stadsfullmäktige (Helena Ljungberg), första kvinnliga kommunalrådet (Margot Wikström), första bibliotekarien (Signe Curtelius), första riksdagskvinnan (Ragnhild Sandström), första kvinnliga prästen (Ylwa Eriksson), första länsantikvarien (Karin Eriksson), första kvinnliga läkaren (Gunhild Söderbaum). Här finns också många som engagerade sig i tidens rörelser och föreningar, som Fredrika Bremerförbundet, Föreningen Majblomman, Handarbetets vänner, Husmodersföreningen, Hushållningssällskapet, Rösträttsföreningen. Man anar vilken övertygelse och kraft som dessa kvinnor besatt.

    Kvinnorna i boken är presenterade med korta texter (för många finns hänvisningar för den som vill läsa mer) som väcker mycket nyfikenhet. Texterna kretsar kring vad de gjorde och uppnådde och var de föddes och dog. Där emellan kan man ibland ana att de utöver det de uträttade och blev kända för också offrade något längs vägen. Förvånansvärt många är ogifta och begravdes i familjegrav tillsammans med mer eller mindre avlägsna släktingar. Förvånansvärt många från vissa generationer samlevde med kvinnliga vänner och begravdes tillsammans med väninnor. Jag anar att karriär och engagemang i tidens frågor inte nödvändigtvis gick att kombinera med äktenskap och familjeliv. Jag anar också att ogift knappast var likställt med ensam. Det verkar ha funnits en stor gemenskap. Det är min tolkning i alla fall. Boken väcker som sagt nyfikenhet, men innehåller samtidigt så korta texter att fördjupningen inte riktigt finns. Det hade knappast varit möjligt att brodera ut texten kring varje person i boken, så det är inte direkt någon kritik – jag bara konstaterar att jag vill veta mer, mer, mer om kvinnohistoria och hur Umeå har vuxit fram.

    Redaktör för Kvinnor i Umeå är idéhistorikern Kerstin Thörn. Jag fick upp ögonen för boken när jag var på en av hennes föreläsningar där hon berättade om några av bokens kvinnor. Jag kan rekommendera alla som får chansen att gå på någon av hennes föreläsningar eller stadsvandringar. Hon har mycket att berätta med entusiasm och engagemang!

    Kvinnor i Umeå

    Redaktör: Kerstin Thörn.
    Illustratör: Alma Thörn.
    Förlag: Mandatus (2022).
    ISBN: 9789189316249.

  • Bomullsängeln

    Bomullsängeln

    Bomullsängeln av Susanna Alakoski är en intressant, men kanske lite väl lång, bok om kvinnoliv och finskt 1900-tal. Betyg: 3 rökerier av 5.

    Bomullsängeln av Susanna Alakoski är den första delen i en planerad serie om kvinnors liv i 1900-talets Sverige och Finland. Mina tankar leds till Per Anders Fogelström och hans fantastiska Stad-böcker, men i Alakoskis tappning finns ett tydligt kvinnligt fokus, vilket känns välkommet. Ambitionen är att skriva om fyra generationer kvinnor och samtidigt skildra hur samhället utvecklas. I Bomullsängeln är det Hilda, en karaktär inspirerad av Alakoskis mormor, som står i fokus. Hon föds vid 1900-talets början in i en brokig familj, där hennes egen moder lider av psykisk sjukdom, men där den utökade familjen med mostrar och ”mostermän” ändå ger en varm uppväxt. Allt tar dock abrupt slut när Hilda som tonåring blir oplanerat gravid. Hon tvingas att lämna gården med sin nyfödde pojke på armen och hamnar så småningom i Vasa, där hon blir spinnerska på bomullsfabriken.

    Boken följer Hilda (och hennes barn) genom livet och i bakgrunden skildras också vad som sker i samhället, som Finlands självständighet och de två världskrigen. Det är ett ambitiöst verk, inte minst i arbetarskildringen och hur den berättar om kvinnors liv, villkor och vänskap under tidigt 1900-tal. Mest ömmande och intressant tycker jag att det blir när vi får följa Hilda under hennes tid på gården: pigors slit, kvinnors villkor, hur förödande det kunde bli att bli kär..! Sedan tycker jag tyvärr att det tappar lite. Det är en lång bok och jag förstår att det krävs många sidor för att skildra alla lager som Alakoski vill ha med. Det blir lite för långt för min smak, men jag älskar initiativet och kommer säkerligen att läsa fortsättningen.

    Bomullsängeln av Susanna Alakoski
    Bomullsängeln av Susanna Alakoski

    Uppläsare: Katarina Everlöf.
    Utgivningsår: 2019 (första utgåvan, Natur och kultur), 2019 (den här ljudboksutgåvan, Natur och kultur).
    Antal sidor: 430 (ca 14 h lyssning).
    ISBN: 9789127165908, 9789127160491.

    Hilda är alls inte ensam. Hon har katten Kisuli. Hon har Sanna-täti, som tar hand om allt och som föddes för en halv evighet sedan, samma dag som elden brände gamla Vasa till aska. Och hon har mor, som fått stirrsjukan och är bortom allt. Far är någonstans i Amerika.

    Men när Hilda har vuxit till sig hamnar hon i olycka, får lämna mostrarna, mostermännen och tryggheten på gården Sorola för att tjäna piga, koka lut, byka, sätta potatis, räfsa hö.

    Hennes mer oförvägna vän Helli förstår inte varför man ska slita så ont för någon annan och får med sig Hilda till Vasa, till den orangefärgade bomullsfabriken med pipa högre än Trefaldighetskyrkan.

    Här ska de arbeta. Här ska de bo och leva. Här ska de bli bomullsänglar.

    Med Bomullsängeln inleder Susanna Alakoski en svit romaner om kvinnors liv, arbete och längtan i Finland och Sverige under hela nittonhundratalet. En berättelse om fred och krig, där vardagsliv och världspolitik är trådar i samma väv.

    Förlagets beskrivning

    Susanna Alakoski

    Susanna Alakoski (född 1962) är en sverigefinsk författare som fick sitt stora genombrott med den augustprisbelönade romanen Svinalängorna 2006. Susanna Alakoski har en hemsida.