Det här är den fjärde och avslutande delen i Vilhelm Mobergs fantastiska romansvit om utvandrarna. I den här boken har Karl Oskar Nilsson med familj bott många år i Amerika. De klarar sig väl i det nya landet och får stora skördar. De har råd med både kor, hästar och andra djur, men det hårda livet som nybyggare har satt sina spår i både Karl Oskar och Kristina. Kristina kan aldrig mer vakna utsövd och hon har inte längre samma krafter som förut. Hon förtröstar dock till Gud och vet att hon kommer leva så länge Gud vill det. Karl Oskar har fortfarande ont i sitt ben som han skadade när han var på väg att rånas för länge sedan.
Så en dag blir Kristina sämre än någonsin förut och hon och hennes make sätts på en stor prövning.
Böckerna om utvandrarna är några av de bästa böckerna som jag har läst någonsin. De innehåller verkligen allt: både humor och sorg. Man blir tagen av böckerna och lever sig in i dem och känner med huvudpersonerna i allt som händer dem. Samtidigt är det här en skickligt berättad roman om en del av vår historia. Det här är böcker som man kan lära sig en hel del av samtidigt som det är fantastiska böcker att läsa för sitt nöjes skull.
Den fjärde delen i Per Anders Fogelströms fantastiska serie om Stockholm utspelar sig i den osäkra tiden mellan åren 1925 och 1945.
Emelie står fortfarande i bokens centrum, men den handlar också om människorna runt omkring henne. Emelie kämpar med att hjälpa de runt omkring henne, som har det svårt, och hon får nya skyddslingar i och med att Tyra dör och lämnar barnen åt sitt öde hos deras kriminelle far. Emelie börjar dock känna av att hon håller på att bli gammal och hon får också finna sig i att inte kunna hjälpa lika ivrigt som förut.
Emelies bror, byggmästaren August, känner pressen från jobbet. Byggbranchen är en osäker branch och han tycker att det känns svårt att lämna över byggföretaget åt sonen, som kanske inte klarar av att ta allt ansvar.
Man får även följa en mängd andra personer och jag har stundvis ganska svårt att hålla isär alla människor. Ibland framkommer det inte riktigt vem kapitlet handlar om och det kan kännas ganska förvirrande. De krångliga släktbanden finns åtminstone nedskrivna längst bak i boken och det är ju bra!
Trots detta är det här en härlig bok, som med värme beskriver livet i Stockholm under en tid då det hände ganska mycket: Stockholm expanderade ordentligt och den ekonomiska krisen avlöstes av det andra världskriget. När man läser boken slås man av hur tiden sätter sina spår på människorna och jag har fått en hel del insikter i hur vi blir märkta av det som sker runt omkring oss. När man läser historia i skolan får man sällan reda på vad som hände de ”vanliga” människorna, men den här boken berättar om just detta, vilket är väldigt bra. Det här är också den bok i serien då man kanske tydligast märker hur de fattiga får det bättre och hur livsvillkoren sakta förändras.
Den här boken har lånat sin titel från en dikt, ”Of Mice and Men”, som handlar om en mus som genom en slump får sitt vinterbo förstört av en bonde. Liksom dikten kan man säga att den här boken handlar om förhoppningar och drömmar som krasas sönder.
Boken utspelar sig i 1930-talets USA, där de båda kamraterna George och Lennie vandrar runt på olika bondgårdar och jobbar. Den stora drömmen är att skaffa ett eget ställe och slippa jobba åt någon annan eftersom frihet är något de båda längtar efter.
Lennie är stor och otroligt stark, men är begåvningshandikappad och klarar sig inte utan George. Lennie älskar att känna på mjuka saker, men är omedveten om sin egen styrka. Många gånger när har han tagit upp möss för att klappa på dem har det slutat med att han klämt ihjäl dem i sin hand.
Drömmen om ett eget ställe är stark hos dem båda och kanske är inte det där stället alltför långt borta. George vet en stuga, som är till salu, och snart har de skrapat ihop de pengar som behövs.
Det här är en vacker och sorglig berättelse om en ganska udda vänskap och arbetet mot att uppfylla den stora drömmen. Boken är tunn och berättelsen är ganska kort, men det gör ingenting. Det här är en fantastisk bok.
Den här boken, som från början skrevs som en protest mot nazismen, utspelar sig i ett framtidssamhälle, där precis allt är övervakat av staten och den enskilda människan bara är en undersåte till staten och inte har något eget värde. I alla hus finns ”polisögon” och ”polisöron”, som lyssnar och ser allt som händer. Ingenting är hemligt och minsta fel man gör kan innebära att man blir straffad.
Det enda som invånarna kan hålla för sig själva är sina tankar. När bokens huvudperson, Leo Kall, uppfinner en ny drog blir det snart ändring på detta. Med den nya drogen, ”Kallocain”, tvingas den som får substansen kan tala sanning, att öppna sig och berättar allt de tänker och funderar på. Snart börjar alltså även tankarna att övervakas.
I staten finns det människor som längtar efter något annat och mer mänskligt än denna vidriga värld de lever i. Det finns de som längtar efter frihet. Dessa människor anses farliga för samhället och med Kallocainets hjälp kan snart deras farliga tankar dömas som vilket brott som helst.
Det här är väldigt bra, men skrämmande bok. Man får många nya tankar när man har läst den och den är ingen bok som man bara lämnar ifrån sig. Jag tror den kräver en del eftertanke. Mest fascinerande med boken tycker jag ändå är att den faktiskt är skriven som en protest mot nazismen. Modigt!
Den här klassikern utspelas i Sverige vid 1800-talets slut och i centrum står författarens mamma, Mia. Mia är i sjuårsåldern när boken tar sin början och hennes mamma har precis gift sig och därmed skaffat Mia en styvfar.
Mias föräldrar är statare och de lever under mycket enkla förhållanden och är väldigt fattiga, men trots de dåliga förutsättningarna kämpar modern hårt med att hålla rent och snyggt i huset och att hålla ordning på allt. När styvfadern kommer in i familjen blir dock allting med ens mycket svårare. Styvfaderns drickande resulterar i förlorade jobb och familjen tvingas att flytta omkring. Mia flackar hit och dit och kan inte förstå hur modern kan ha gift sig med en sådan karl.
Den här boken berättar om ett liv, som kan kännas väldigt avlägset för mig som har växt upp under en helt annan tid. Jag känner med alla de starka kvinnor som fick kämpa så hårt med att hålla ihop det lilla de hade: alla dessa kvinnor som stod ut med att leva med elaka och nersupna män och samtidigt orkade ta hand om barn och slit och allt annat. Jag beundrar dessa kvinnor!
Boken är både bra och intressant, men kan ibland kännas lite förvirrad. Boken berättas på sätt och vis av en vuxen Mia, som ser tillbaka på sin barndom, och ibland är inte allting i kronologisk ordning. Detta gör inte så mycket utan ger tvärtom boken lite extra realism. Då och då kommer dessutom små inflikningar; ”Jag minns än idag…”, ”… än idag undrar jag…”. Det händer dock vid några tillfällen jag har svårt att hålla reda på när allting faktiskt hände.
Det här är den nästan äckligt gulliga berättelsen om den lilla schweiziska flickan Heidi. När Heidi blir föräldralös hamnar hon till slut hos sin enstöring till farfar, som bor ensam uppe i bergen. Farfadern har dåligt rykte i byn och vill inte tala med någon av byborna, men när Heidi flyttar in lyser hans liv upp igen.
Då får Heidi plötsligt chansen att åka till en förmögen familj i Frankfurt och vara sällskap åt en ung och funktionshindrad flicka. Heidi åker dit och blir väl mottagen. I Frankfurt får hon lära sig en massa nya saker och hon blir mycket god vän med såvä flickan som de andra i huset. Heidi lider dock svårt av hemlängtan och slits mellan att åka tillbaka till sin farfar och att stanna i Frankfurt.
Visst är det här en söt och trevlig berättelse, men jag stör mig något fruktansvärt på att Heidi är så populär och fantastisk. Boken handlar nästan inte alls om hur hon och flickan blir så goda vänner, som de faktiskt blir i boken. Just därför tycker jag att boken känns hemskt orealistisk. Hur som helst ska jag inte såga den här boken totalt. Det här är en riktig klassiker och trots att den har några år på nacken är den läsvärd.
Med den här boken avslutas Per Anders Fogelströms klassiska serie om Stockholm. Vi har nu hamnat i 60-talet och boken koncentrerar sig mest kring barnbarnen till de personer som serien ursprungligen handlade om.
Livet för de unga ser inte alls ut som det gjorde för de unga tidigare. Nu startar raggarkulturen och andra ungdomskulturer och istället för att kämpa för sina rättigheter söker de unga spänning på annat håll.
Det här är en bra avrundningen på Fogelströms porträtt av Sverige. Jämför man med tidigare delar i serien är förändringen i Stockholm uppenbar och det finns en del intressanta delar i boken, där personer tänker tillbaka på sin ungdom och ser hur de har blivit märkta av den tid de växte upp i.
I boken finns också en salig blandning av personer och därför får man en ganska bra inblick i såväl livet för de som har det riktigt dåligt, som livet för de som har lyckats bra i livet. Detta ger ännu fler möjligheter att jämföra och se hur olikt livet kan te sig.
Det jag saknar med boken är en riktig helhet. Vid det här laget har antalet huvudpersoner blivit lite för många för att man ska kunna få en riktigt bra bild av varje person. Boken hoppar lite fram och tillbaka mellan olika personer och mellan kapitlen kan det också vara ganska stora tidsmässiga skutt.
Annars är det här, som sagt var, en intressant bok och Fogelströms stockholmsböcker har vid det här laget blivit självklara favoriter hos mig.
Andra världskriget har tagit slut och det är många som har kommit ifrån varandra och som letar efter sina nära och kära. Martina har förlorat båda sina föräldrar och har bott hos en fosterfamilj sedan hon bara var några månader gammal.
Ursula är Martinas mamma. Under kriget träffade hon Achim, men han var tvungen att ge sig ut i kriget och lite senare fick Ursula brev om att han hade stupat. Hon gav sig då av med sitt barn, men hon och lilla Martina råkade komma ifrån varandra på en tågstation. Efter den händelsen skaffade sig Ursula både man och barn och hon bor nu i en annan stad tillsammans med Richard och deras lilla och sjukliga son Helmut.
Nu, nästan nio år efter det att Ursula miste sitt barn, läser hon en efterlysning i en tidning. Röda korset söker efter Barn 312:s föräldrar. Ursula förstår direkt att barnet måste vara hennes Martina. Hon hamnar nu i en svår situation. Richard vet ingenting om Ursulas barn från det tidigare förhållandet och Ursula vet att han skulle bli vansinning om han fick veta något eftersom det finns få saker som Richard tycker mindre om än sådana här ”skandaler”. Det skulle dessutom kunna skada hans karriär om det läckte ut att Ursula har undanhållit för honom att hon har ett utomäktenskapligt barn.
Samtidigt, i en annan stad, läser Achim samma efterlysning. Han stupade aldrig under kriget, men satt i koncentrationsläger i många år. När han blev utsläppt sökte han förgäves efter Ursula och barnet. Nu har han alltså hittat sitt barn igen.
På så sätt råkar Ursula och Achim komma i kontakt med varandra igen efter alla dessa långa år, då de både trodde att de hade förlorat varandra för evigt. Gamla känslor väcks till liv, men ingen av dem kan lämna allt de redan har för att flytta ihop igen.
De är heller inte de enda som påstår sig vara Martinas föräldrar. Nu gäller det att kunna bevisa vem som talar sanning om barnet.
Det här är den helt osannolika berättelsen om två föräldrars kamp för sitt barn. Det är en bok om kärlek och trassliga relationer och delar av den känns faktiskt intressant. Jag tycker att det kan vara spännande att läsa om hur ”vanliga” människor blev drabbade av kriget, men tyvärr faller det mesta i boken på att det helt enkelt inte är trovärdigt. Bara en sådan sak som att Martina glatt lämnar den fosterfamilj, som hon bott hos hela sitt liv, för att istället flytta hem till okända människor känns bara löjligt.
Det finns väl ingen som har missat ”Rödluvan”, ”Hans och Greta” och de andra sagorna av bröderna Grimm? Som liten fick åtminstone jag höra historierna ett otal gånger och nu har jag läst dem på nytt i denna engelska version.
Boken gjorde mig riktigt förvånad på många sätt. Bland annat pryds framsidan av en bild på Rödluvan trots att ingen saga i boken ens liknar den gamla klassikern. Hans och Greta har också försvunnit, eller åtminstone bytt namn till ”Roland and May-bird” och ändrats en hel del från hur jag minns den. De sagor som finns om Hans och Greta handlar om helt andra saker. Självklart är det fel att säga att sagorna har ändrats i den här boken eftersom sagorna finns i sin originalform i den, men det känns lite tråkigt att inte känna igen sig.
Det är mycket i boken som har bytt namn och ändrats om och många av sagorna är väldigt lika varandra. Samma tema kommer åter om och om igen. Sagorna känns också förlegade och ganska trista med dessa evigt vackra, snälla prinsessor och IQ-befriade hemmafruar.
Fast nu ska jag inte vara allt för kritisk. Man måste kanske säga att sagorna hör till vår kultur och är väldigt gamla. Sedan riktar de sig kanske inte till min målgrupp direkt (?). Själv har jag fått en överdos av sagor efter den här boken och kan kanske inte riktigt uppskatta dem.
Något annat underligt med sagorna är att de i början kan handlar om något för att sedan raskt byta handling och handla om något helt annat. Ibland hänger man inte alls med, men engelskan i boken är gammaldags och svår att förstå, så mina problem att inte följa med i handlingen kan mycket väl bero på mig.
Hur som helst kan det här vara en ganska trevlig bok att läsa om man vill öva lite på att läsa engelska och visst är det lite nostalgiskt med dessa sagor.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Det här är den fjärde och avslutande delen i Vilhelm Mobergs fantastiska romansvit om utvandrarna. I den här boken har Karl Oskar Nilsson med familj bott många år i Amerika. De klarar sig väl i det nya landet och får stora skördar. De har råd med både kor, hästar och andra djur, men det hårda livet som nybyggare har satt sina spår i både Karl Oskar och Kristina. Kristina kan aldrig mer vakna utsövd och hon har inte längre samma krafter som förut. Hon förtröstar dock till Gud och vet att hon kommer leva så länge Gud vill det. Karl Oskar har fortfarande ont i sitt ben som han skadade när han var på väg att rånas för länge sedan.
