Den här boken köpte jag när jag var i Belgien senast, men det tog över ett halvår innan jag faktiskt började att läsa den. Anledningen till detta var att den var alldeles för svårläst för mig, som inte har läst så himla mycket franska när allt kommer omkring och vid det laget hade jag heller inte läst boken på svenska, vilket för mig alltid försvårar läsningen av böcker på främmande språk.
När jag köpte Le portrait de Dorian Gray trodde jag att det jag köpte var en barnboksversion, men det visade sig att det inte alls var så. Det enda som skiljer den här boken från originalet, förutom språket då såklart, är bilderna, som lättar upp texten lite. Annars är det en rätt tungläst bok om man inte kan franska jättebra. Först när jag hade läst Dorian Grays porträtt på svenska kunde jag förstå vad det var jag egentligen läste. Ett tips om man funderar på att ge sig på en krånglig bok på ett språk man inte kan så bra är att läsa samma bok på svenska parallellt.
När den unga och undersköna Dorian har fått sitt porträtt avmålat slås han av sin skönhet och önskar att han för alltid skulle vara lika ung och vacker. Hans önskan uppfylls och Dorian fortsätter att visa upp samma oskuldsfulla och vackra anlete trots att tiden går.
Dorian blir hänsynslös, egoistisk och med sin naiva syn på vikten av skönhet förstår han inte att visa känslor när hemskheter inträffar runt omkring honom. Hans liv börjar fördärvas och han skaffar sig många ovänner och begår ett fruktansvärt brott, men är fortfarande lika vacker och omärkt av tiden. Vad som förfaller i hans ställe är porträttet, som får ett grymt och otäckt utseende. Dorian skräms över porträttet, som speglar hans själ, och han blir livrädd för att någon ska se porträttet och förstå vilka hemligheter han döljer.
Den här klassikern är en ganska otäck historia om vad som kan hända om man tappar all mänsklighet. Den är också en intressant bok om skönhetens makt. Inte nog med att Dorian inte vågar åldras, det är också så att hans skönhet får människor att dras till honom och bli beroende av honom. Hans vackra yttre lurar andra att tro att han är den bästa av alla människor. Skönhet är ett ganska centralt ämne i boken och moralen är lätt att hitta. Dorian får inte ut mycket av att behålla sin ungdom när hans själ ruttnar och bokens slut är därför inte så förvånande.
Boken innehåller väldigt mycket intressant och framför allt finns det en vän till Dorian som säger mycket, stundvis provocerande, saker, som man kan fundera lite över. Ändå känns boken emellanåt ganska seg. Jag läste boken som en del av arbetet om 1900-taleslitteraturen på litteraturhistorian i skolan. Det känns konstigt att boken räknas in till 1900-talet eftersom den för det första skrevs tidigare och dessutom känns naturalistisk. Hela boken är en enda studie i vad som kan hända med människor som har ”sålt sin själ” och språket, med ibland tröttsamt långa beskrivningar, känns också naturalistiskt. Inget ont om naturalismen, men efter att ha läst såväl Madame Bovary som Thérèse Raquin känner jag mig sugen på att för en gångs skull läsa något annat i skolan.
När jag läser Madame Bovary känns det lätt att jämföra huvudpersonen, Emma Bovary, med Don Quijote – han som läste för många romaner och fick för sig att han var en riddare. Fast när det gäller Emma är det såklart ingen riddare, som hon inbillar sig att hon är. Istället känns det som om hon har läst lite för många romantiska romaner och börjat tro att hon lever i en sådan.
Emma är nämligen otroligt naiv och tror nog att hon är en liten adelsfröken, som kan strö pengar omkring sig. Kärleken blir en stor besvikelse när den inte visar sig vara lika fantastisk som i böckerna. Trots att hon försöker att recitera vackra dikter om kärlek och smärta kan hon inte känna några äkta känslor för sin lite tråkiga man, Charles.
Emma blir frustrerad och olycklig över att hennes liv inte har utvecklat sig som hon hade väntat sig. Hon försöker att lösa problemet genom att skaffa sig älskare, men det blir aldrig exakt som hon har planerat eftersom älskarna förr eller senare inte känner sig riktigt bekväma med hennes stora krav om evig kärlek och andra konstiga fordringar. Samtidigt som kärleken håller på att driva Emma till vansinne ställer hennes slösaktiga leverne till problem och det visar sig snart att hon har lyckats ställa sig i en nästan orimligt stor ekonomisk skuld.
Visst skulle man kanske kunna tycka att det är synd om Emma, som tvingas leva ett liv som hon inte alls känner sig nöjd med, men det känns ändå väldigt svårt att sympatsiera med henne. Jag blir mest irriterad av hennes humörsvängningar, hennes krav och hennes bortskämdhet. Om alla kvinnor var sådär på 1800-talet är jag himla glad att samhället har förändrats.
Jag läste en reviderad upplaga och den var inte speciellt svårläst. Att läsa boken är alltså inget problem, men under läsandets gång får man kanske räkna med lite irritation. Det är såklart intressant att läsa den här gamla klassikern, men själva berättelsen i sig kan kännas ganska fånig och lite överdriven. Det är en helt okej bok, men jag tror inte att jag hade valt att läsa den om det inte vore för att jag behövde läsa den till ett skolarbete.
Thérèse Raquin har under sin uppväxt bott tillsammans med sin sjuka kusin, Camille, och när hon blir äldre blir hon också tvungen att gifta sig med honom. Äktenskapet är allt annat lycklig och Thérèse äcklas av sin man. När hon träffar Laurent förändras hela hennes tillvaro. Laurent blir Thérèses älskare och de älskar passionerat. Det som stör dem båda är dock Camille och faktumet att de måste hålla sina möten hemliga.
Så växer tanken på att röja Camille ur vägen fram. När de tre är på en utflykt i en båt är det inte svårt att få Camille över bord. Camille drunknar och det hela sköts på ett sådant sätt att ingen utomstående tvekar över att det hela var en fruktansvärd olycka. I såväl Thérèse som i Laurent gnager dock skuldkänslorna och istället för att leva tillsammans i lycka får de en mycket komplicerad relation och de båda lider svårt av tanken på vad de har gjort.
Det här är en ganska rå och mörk berättelse om hur människors egoism kan få fruktansvärda konsekvenser. Jag tycker att det är en fascinerande historia. Det är inte alltid jag kan se miljöerna framför mig när jag läser, men i den här boken känner man nästan smutsen och äcklet medan man läser. Jag är egentligen avskräckt från att läsa klassiker eftersom jag alltid har haft uppfattningen att klassiker är väldigt djupa och svåra att läsa. Den här boken är dock inte alls svårtillgänglig ! Bra!
En av berättelserna i Djungelboken känner vi nog alla till och det är såklart den som handlar om den lilla pojken Mowgli som växer upp bland vargarna, men Djungelboken är faktiskt mer än så. Djungelboken innehåller faktiskt sju olika berättelser och gemensamt för dem är att de handlar om djurs öden och äventyr i Indien.
Boken är en gammal barnboksklassiker och jag valde att läsa en fransk version. Originalet, The Jungle Book, utkom redan vid 1800-talets slut och har hunnit läsas och älskats av flera generationer. Själv måste jag nog erkänna att jag har för dåliga franskakunskaper för att kunna förstå hela boken, men det här är en söt och stundvis spännande bok, som charmar läsare än idag. Det i sig gör den läsvärd.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en sann barnboksklassiker om några djurs öden och äventyr i Indien.
Betyg: 3 pantrar av 5.
Om Le livre de la jungle och Rudyard Kipling
Rudyard Kipling (1865-1936) var en brittisk författare och poet. Han debuterade som författare 1891 med boken The light that failed. Han är kanske mest känd för Djungelboken (The jungle book) som kom 1894 och som följdes upp av Andra djungelboken (The second jungle book) året därpå. Många av hans böcker utspelar sig liksom Djungelboken i Indien. Kipling bodde sina första år i Indien och skildrade britternas kolonialvälde i flera av sina böcker. 1907 belönade Kipling med Nobelpriset i litteratur. Han var då, och är fortfarande, den yngsta nobelpristagaren i litteratur någonsin.
Översättare: Louis Fabulet, Robert d’Humières.
Illustratör: Philippe Mignon.
Originalets titel: The jungle book.
Utgivningsår: 2003 (den här utgåvan, Gallimard), 1894 (första utgåvan på engelska), 1896 (första svenska utgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 220.
Andra delar i serien: Andra djungelboken.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Un loup et sa compagne découvrent un Petit d’Homme errant tout nu dans la forêt. Mowgli : ainsi va l’appeler Mère Louve qui l’adopte comme un de ses petits, refusant de le livrer à Shere Kahn, le tigre boiteux. Furieux, le tigre vient exiger son dû au Conseil du Clan où, selon la loi, chaque petit du Peuple Libre doit être présenté devant les autres loups. Mais l’ours Baloo et la panthère Bagheera interviennent en sa faveur. Mowgli va grandir sous leur protection. Mais Shere Kahn rôde dans l’ombre…”
När upplysningsfilosofen Voltaire gav ut den här boken på 1700-talet måste den ganska överdrivna och ironiska boken ha väckt mycket uppmärksamhet. Boken är en elak satir där bland andra filosofen Leibniz får sig en känga för sin teori om orsaker och verkan och för sitt påstående att allting är ordnat till det bästa. I boken behandlar Voltaire många ämnen som var aktuella när boken skrevs och vore det inte för de bra förklaringarna i slutet av boken skulle åtminstone inte jag ha förstått så mycket av vad Voltaire egentligen vill säga. Tack vare förklaringarna kan man dock hänga med i boken och förstå vad Voltaire egentligen menar och vem han förlöjligar eller skriver om.
Själva boken handlar om Candide som på grund av sin kärlek till den vackra Kunigunda blir utsparkad från det slott där han har bott. I och med denna händelse tar sig en lite skruvad, men faktiskt underhållande, berättelse fart och vi får följa Candide på en lång resa i jakten på den försvunna Kunigunda.
Berättelsen i sig är rätt kul och fantasifull, men det bästa med boken är all kritik och betraktelser som Voltaire smyger in i historien. Sista kapitlet är i mitt tycke bäst eftersom det innehåller en del intressanta funderingar kring lyckan och var man finner den.
Den här klassikern utspelar sig under vikingatiden och handlar om trälarna Holme och Ausi, som rymmer från sin härskare när han bestämmer att deras nyfödda barn ska sättas ut i skogen för att dö. Holme och Ausi hamnar då i Birka, där de bland annat kommer i kontakt med en missionär, som övertygar Ausi om att kristendomen är den rätta religionen.
Boken är en intressant och spännande historia om livet i Sverige för ungefär 1 000 år sedan. Jag har alltid haft svårt att sätta mig in i hur det var att leva på den tiden eftersom det känns så avlägset och svårt att föreställa sig, men medan man läser den här boken känns det nästan som att man är närvarande vid de blodiga striderna och de vilda bloten. Utöver själva historielektionen är förstås spännande att läsa om hur det går för Ausi och Holme, även om jag ofta irriteras över hur lite Ausi har att säga till om och andra saker som känns främmande. Fast detta är givetvis ingenting som gör boken sämre, för det är självklart att livet såg annorlunda ut vid den tiden som boken utspelar sig på. Det här är en klart läsvärd bok, särskilt om du är intresserad av svensk historia.
En natt drömmer Old Major, den gamla grisen på Mr Jones bondgård, en dröm i vilken människorna på gården är borta. Han berättar om sin dröm för de andra djuren och gör dem på så sätt medvetna om hur illa det är att tvingas slita åt människan. Han får de andra djuren att förstå att de är hänsynslöst utnyttjade och att Mr Jones tvingar dem att arbeta hårt tills de inte orkar längre och då belönas de med att slaktas. Efter Old Majors tal inser djuren att en revolution måste ske och de börjar att drömma om den dag då gården blir deras och allt slit och allt jobb bara gagnar dem själva.
Revolutionen genomförs betydligt fortare än väntat och alla djuren är lyckliga över att i fortsättningen bara vara herre över sig själva. De skriver ned sju budord, som säger att alla djur är lika mycket värda, att inget djur får döda ett annat djur, att djur inte får dricka alkohol, sova i sängar eller bära kläder, att alla som går på två ben är fiender och att alla som går på fyra ben eller har vingar är en vän.
En ny tid börjar för djuren och de flesta jobbar gärna hårt eftersom de vet att allt de nu gör kommer att gynna dem själva. Grisarna, däremot, ser sig som lite smartare än de andra och tar som uppgift att bestämma vad som ska göras på gården. Grisarna Snowball och Napoleon blir genast tongivande och eftersom de alltid har olika uppfattningar i alla frågor blir det ofta livliga diskussioner.
Konflikten är ounviklig när Snowball och Napoleon börjar att diskutera huruvida det är en god idé att bygga en väderkvarn eller inte. Det blir Napoleon som får sin vilja fram och från den stunden är det han som styr och ställer på gården. Plötsligt börjar Napoleon och de andra grisarna att bryta mot det ena budordet efter det andra, men Napoleon är listig nog att använda propaganda för att få djuren att tro att allt är precis som de kom överens om efter revolutionen.
Det här är en vacker, sorglig och lite obehaglig berättelse, som bakom historien om djuren på bondgården tydligt handlar om Sovjetunionens bildande och livet under Stalins regim. Det är lätt att känna igen de olika personerna och företeelserna i Sovjetunionen. Samhällskritik är aldrig så lätt att ta till sig som när den projiceras på någonting som är lätt att känna igen och där allting blir absurt. Det här är en viktig och intressant bok om världens största supermakt, men också en berättelse om några djur som inser att deras drömmar har smulats sönder.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en riktig klassiker där Sovjetunionens bildande och livet under Stalins regim skildras genom en historia om några djur på en farm.
Betyg: 4 grisar av 5.
Om George Orwell och Animal farm
Eric Arthur Blair (1903 – 1950) var en brittisk författare och journalist som skrev under namnet George Orwell. Han har skrivit odödliga klassiker som 1984 och Djurfarmen (Animal farm). I hans böcker skildrar han ofta orättvisor i samhället.
Utgivningsår: 1945 (första brittiska utgåvan Secker and Warburg), 2011 (utgåvan på bilden, Penguin India), 1946 (första svenska utgåvan, Bonnier).
Svensk titel: Djurfarmen (översatt av Nils Holmberg).
Antal sidor: 104.
ISBN: 9780143416319, 9780141036137.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Mr Jones of Manor Farm is so lazy and drunken that one day he forgets to feed his livestock. The ensuing rebellion under the leadership of the pigs Napoleon and Snowball leads to the animals taking over the farm. Vowing to eliminate the terrible inequities of the farmyard, the renamed Animal Farm is organized to benefit all who walk on four legs. But as time passes, the ideals of the rebellion are corrupted, then forgotten. And something new and unexpected emerges…”
Om man inte läser den här boken på fransklektionerna på högstadiet så läser man den definitivt när man börjar på gymnasiet. Själv har jag läst Le petit prince två gånger och jag känner mig sugen på att läsa den även på svenska.
Boken är en smått poetisk, filosofisk och framför allt gullig barnbok som handlar om en liten prins, som bor på en asteroid tillsammans med en speciell liten blomma. För att ta reda på hur han ska kunna älska sin blomma ger han sig ut i rymden, där han träffar på många underliga människor och till slut hamnar på jorden.
På jorden träffar den lille prinsen bokens berättare, som är en vuxen man som har kraschat med sitt flygplan mitt ute i öknen. Den lilla prinsen berättar om sina upplevelser i rymden och det är denna berättelse som boken består av. Genom sin resa genom rymden och alla möten han gör på sin resa når han insikter om människor och kärlek.
Boken innehåller mycket klokt och fint och det finns många lite bevingade citat från just den här boken. Framför allt pekar den mycket på hur vuxna har en tendens att tappa sin förmåga att drömma och fantisera för att de är för upptagna med siffror och att stressa omkring. Jag tycker att det är en tänkvärd och läsvärd bok. Riktigt fin, även för vuxna!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Den här boken köpte jag när jag var i Belgien senast, men det tog över ett halvår innan jag faktiskt började att läsa den. Anledningen till detta var att den var alldeles för svårläst för mig, som inte har läst så himla mycket franska när allt kommer omkring och vid det laget hade jag heller inte läst boken på svenska, vilket för mig alltid försvårar läsningen av böcker på främmande språk.
