God jul! Kanske firar du inte jul, men har åtminstone några extra dagars ledighet att njuta av. Oavsett så hoppas jag att du får en skön helg.
Jag slog in alla julklappar här om dagen. Det rymmer sig faktiskt 4 böcker bland mina klappar i år. Vilka de är tänker jag inte skriva, inte idag i alla fall. 😉
Jag är en stor julälskare (vi ställde ju liksom upp vår julgran i mitten av november… 😉 ). Därför roar det mig att det finns en och annan julbok som riktar sig till de allra minsta. Det ska böjas i tid… 😉
Jag såg att Olika förlag har gett ut en pekbok med jultema i år. Nice! Olika, som har ”ut med stereotyper – in med möjligheter!” som slogan, ger ut böcker som försöker att vara inkluderande och visa mångfald. Det här är alltså en bok som inte bara har jultema utan också visar många olika sorters tomtar, lucior och så vidare. Kul bok!
En annan aktuell julbok för barn är Astrid Lindgrens jul, med uppspelningsfunktion. I den läser Astrid Lindgren själv upp julsagor om Pippi, Emil, Madicken, Lotta, Barnen i Bullerbyn med flera. Den ser verkligen fin ut! Det finns ju väldigt mycket jul i Astrid Lindgrens böcker. Själv har jag i och för sig mest kommit i kontakt med Lindgrens jul genom filmatiseringarna av hennes berättelser, men ändå. Madickens julgran, tabberaset i Katthult… Jag vet inte exakt vilka sagor som boken innehåller, men det finns ju en och annan fin berättelse från Astrid Lindgrens värld att välja ut till en sådan här bok.
Apropå uppspelningsfunktion så finns det sedan flera år tillbaka en bok med julvisor och uppspelning. Bara att sjunga med! 😉 Svenska julvisor heter boken och är en av många musikböcker som ges ut av förlaget Max Ström.
Julen närmar sig och på ett kommunhus någonstans i Sverige sitter många medarbetare djupt nedsjunkna i arbete. Andra går omkring och oroar sig över de neddragningar som det ryktas om. Hur många kommer att bli uppsagda? Vilka verksamheter kommer att drabbas? Ytterligare några bestämmer sig för att sprida lite julstämning. Givet den minimala budget man har att förhålla sig till kommer man till slut fram till att det bästa sättet att skapa julstämning är att ställa ut trappljusstakar i kommunhusets fönster. Genom att ställa dem i utvalda fönster är det tänkt att de ska forma texten ”GOD JUL”. Det är en fin tanke att på detta enkla sätt göra något kul och fint för alla. I praktiken fungerar det dock inte över huvud taget. Snart har det dock utkristalliserat sig en grupp som tar projektet på ett mycket stort allvar och de är beredda att till nästan vilken pris som helst få det här att fungera. Andra har helt andra saker att bekymra sig över, naturligt nog.
God jul är en både knäpp och rolig liten historia, som i längd ligger någonstans mitt emellan en roman och en novell. Både personer och händelser i boken är tillspetsade såklart, men visst känner man igen drag hos bokens karaktärer i det verkliga livet – och själva hysterin kring julen är också något som på sätt och vis kan kännas igen hos de flesta, skulle jag tro. Karlsson har med den här boken lyckats plocka upp igenkännbara situationer och personer och gjort en mycket underhållande berättelse, som faktiskt inte direkt saknar svärta, för den delen. Jag tycker att det här är en riktigt bra bok. Jag kan särskilt rekommendera den som ljudbok, eftersom den är uppläst av författaren själv och Jonas Karlsson är sannerligen en bra uppläsare.
Observera den världssnygga framsidan förresten! Wow!
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en kort, underhållande liten berättelse om tröttsamt kontorstrubbel och ivern att till varje pris sprida lite julstämning.
Betyg: 4 upphandlingar av 5.
Jonas Karlsson (född 1971) är en svensk skådespelare och författare. Han tillhör Kungliga Dramatiska Teaterns fasta ensemble och har, utöver medverkan i ett antal teateruppsättningar, även synts i många tv-serier och filmer, nu senast i Hallonbåtsflyktingen, där han spelar en finlandssvensk man som önskar att han vore svensk. Karlsson debuterade som författare år 2007 med novellsamlingen Det andra målet. God jul är hans första lite längre berättelse. Hans senaste roman heter Jag är en tjuv och den kom ut 2015.
Uppläsare: Jonas Karlsson.
Utgivningsår: 2013 (första utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2014 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 164 (ca 3 h lyssning).
Andras röster: SvD, Sydsvenskan.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
”I Jonas Karlssons finurliga julhälsning skildrar han med sin sedvanliga pricksäkerhet och med ett stort mått av humor kontorslivets vedermödor under några hektiska veckor i december.
Det lackar mot jul i kommunhuset och ledningen diskuterar hur de ska kunna göra något festligt med husets fasad. Trots nedskärningar och stundande eventuella varsel är alla överens om att det vore trevligt att i år överraska med en spännande julhälsning för att sprida lite glädje till kommuninvånarna. Något speciellt och lite extra läckert, dock med noggranna krav på nollbudget.
Snart bjuds lokalpressen in för att dokumentera projektet som vittnar om den fina lagandan som råder i kommunhuset. Men julpyntningen visar sig vara svårare att genomföra än man först har trott. När Gunvald på fritidsförvaltningen har svårt att förstå vikten av att samarbeta förbyts julglädjen till regelrätt krigsföring.”
God jul, alla fina läsare. 🙂
Hoppas ni får lite lästid mellan allt eventuellt knäckätande och glöggdrickande. 🙂
Jag förstår inte hur tiden kan gå så fort… Helt plötsligt är det liksom jul. Imorgon!
Jag har tagit ut en del semester och hoppas på att få en del tid till läsning. Främst hoppas jag på att läsa ut Americanah, som jag har hållit på med ett bra tag nu. Det är en både bra och viktig bok och den är verkligen fylld av tänkvärdheter runt rasism. Jag vill också läsa Lilla smycket, som jag ju fick i present för inte så länge sedan. Jag är en sådan långsam läsare att jag inte har större ambitioner än så vad gäller läsningen.
En sådan här tid kanske man annars ska passa på att läsa juliga böcker.Veckans Tematrio uppmanar också till att berätta om tre bra böcker som handlar om julen. Det var ett tag sedan jag läste något med jultema, men jag hittade ändå några stycken när jag botaniserade i hyllan och det blev faktiskt fler än tre… Främst är det några favoriter från när jag var yngre/liten.
Dit hör Julmysteriet, som jag i många år läste varje jul. Jostein Gaarder skriver så mysigt spännande böcker, tycker jag! I den här kretsar handlingen kring en julkalender där det faller ut mystiska lappar.
Jag tycker också att Tomtemaskinen är en himla rar barnbok. Pettson ska ordna med en tomte åt sin katt, men kan man be någon att tomta för sin katt? Pettson bestämmer sig för att göra en tomtemaskin istället. Som alltid i Sven Nordqvists böcker är illustrationerna detaljrika och fina.
En klassisk berättelse med julanknytning är Granen av H.C. Andersen. Det är egentligen en ganska sorglig berättelse om när julen tar slut och granen kastas ut… Men det är en fin liten berättelse, som kanske ändå passar som läsning under julen.
En annan riktigt klassisk barnbok är Petter och Lottas jul. Illustrationerna och karaktärerna känner nog de flesta igen, men själva boken kanske inte så många har läst? Vet inte om den har hållit för tidens tand, men illustrationerna är ju hemskt fina i alla fall.
Sedan finns ju alla julskildringar i Astrid Lindgrens värld. Berättelsen om när Lotta på Bråkmakargatan ska ordna med en julgran är en riktig favorit som jag minns väl från när jag var liten. Dock måste jag ha lånat boken på bibblan, för den kunde inte hittas när jag letade i hyllorna. Däremot hittade en julbok som handlar om några andra av Lindgrens mest älskade karaktärer: barnen i Bullerbyn. Fin bok! Här är det Ilon Wikland som har gjort de härliga illustrationerna.
Julen i vuxenböcker skildras sällan som en härlig tid, har jag märkt. I Tiden det tar börjar fasaden rämna när en inte speciellt harmonisk familj ska fira jul. I pjäsen Mormor gråter är det också en föga harmonisk familj som står i fokus. Men det är faktiskt en både rolig och fin berättelse, även fast granen är sned, julskinkan är tillagad i microugn och så vidare… En annan som har en kass jul är Isabella i Martina Haags roliga Underbar och älskad av alla. Hennes jul spenderas i en unikt ful jultomtekostym hemma hos exet och hans nya…
Några glada jular finns i Torka aldrig tårar utan handskar-trilogin, där ett glatt kompisgäng firar jul tillsammans. Det sorgliga är dock att de blir allt färre medan åren går. En efter en drabbas av aids och just julen blir en tid som påminner mycket om förlusterna.
En sista julbok: Karl-Bertil Jonssons julafton. Ni har säkert sett den på TV, men berättelsen finns också i många utgåvor av Sagor för barn över 18 år, som även utan berättelsen om Karl-Bertils givmildhet på julaftonen är läsvärd i sig.
Förra veckan tipsade jag om några julklappstips med boktema. Jag fokuserade på prylar. Det är ju faktiskt rätt svårt att hitta en bra bok till en som läser! Risken är ju att personen redan har läst boken… Jag tänkte den här veckan följa upp med några tips på böcker. Kanske är det banala tips, men ändå! Här är mina förslag:
Om ni frågar mig så finns det få saker som är så roliga att få som hårda klappar, innehållandes böcker! Det kluriga med böcker är ju dock, tyvärr, att bokmalen är svår att överraska med en bok. Risken finns ju att 1) boken redan är läst 2) inte uppskattas av den kräsne. Det andra kluriga med att ge bort böcker är att mottagaren kanske inte ens är speciellt intresserad av att läsa (svårt att förstå, jag vet, men en del människor läser inte böcker!!). Så, när jag satte mig ner och funderade på boktips till den som vill ge bort böcker i jul, så började det stå rätt still…
Däremot har jag en del tips på bokrelaterade prylar!
En läslampa t.ex! Jag har god nytta av min. Min kille somnar nästan alltid före mig och då passar jag på att smygläsa lite på kvällarna. Jag har nog inte den mest praktiska varianten, men… Den är ganska söt i alla fall! Min är från Coolstuff, om någon undrar.
Tjusiga bokmärken är också roligt att ha. Jag har en superfin med inskription! Den har jag fått i present, så jag vet inte var man får tag på något liknande. Utöver den har jag en mängd andra varianter också.. Och det är ju tur, för jag har nästan alltid 3+ böcker på gång samtidigt… 😉
Bokstöd är egentligen överflödiga för bokmalen, för förmodligen finns det så många böcker att bokhyllorna sprängs och det inte behövs något bokstöd som håller uppe böckerna.. 😉 Men om det mot förmodan skulle behövas ett stöd, så finns det galet många fina. Själv har jag en enkel uggla från Åhléns. Skulle dock inte tacka nej till den här taxen från Ellos eller den här pingvinen från Svenssons i Lammhult (om jag hade behövt någon, men det gör jag inte :o):
Bokhyllor är kanske en knäpp sak att ge bort. Det är ju inte säkert att det finns plats för en sådan. Men låt oss säga att det gör det. I sådant fall tycker jag att Selfshelf är rolig. Och Bokomaten! Praktisk pryl… Jag skulle behöva en sådan, så kanske det inte blev så många böcker som förblev outlästa år efter år.. 😮
Sedan finns det ju typ oändligt många bokprylar där ute för den som vill vara nördig. Penguins bokmuggar är förmodligen mer sålda än böckerna själva 😉 Men fina är de! Vet ej var de finns att köpa i Sverige, dock.
Jag skulle heller inte tacka nej till någon av dessa smycken (från The literary gift company; ett brittisk företag, som jag faktiskt inte har testat att köpa från).
Feelgoodbibliotekarien har förresten en svensk shop med bokprylar, Bokbutiken!Här finns det också potentiella julklappar till boknörden! Som tröjor och muggar med boknördiga tryck.
Jag älskar verkligen att läsa och skriva. Älskar! Jag kan inte tänka mig att inte ha böcker i mitt liv och jag har jättesvårt att tänka mig att vara utan bloggen. Jag behöver läsa och skriva! Till vardags jobbar jag som ingenjör och en stor del av mitt jobb handlar således om att läsa vetenskapliga artiklar och att själv skriva artiklar och andra rapporter. Även detta är underbart. Fast… Jag kan inte komma ifrån en grej och det är att jag verkligen avskyr engelska!
Jag har aldrig haft lätt för engelska. Förmodligen spelar det in ganska mycket att vi till största delen saknade engelsklärare på högstadiet och fick ägna oss åt självstudier. Som ni förstår har jag inga bra grunder med mig från grundskolan och det där gigantiska kunskapsglappet som jag hade med mig när jag började gymnasiet har liksom stannat kvar. Chocken var ganska stor när jag började på universitet och insåg att svenskan inte var ett speciellt gångbart språk längre. Förutom några spridda kurser de första terminerna så gavs resten av utbildningen helt på engelska. Ibland var man rent av ensam svensktalande. Först år fyra kom en ny andningspaus med en kurs som oväntat gavs helt på svenska. Den kursen var… underbar. Att få uttrycka sig fritt, kunna sväva ut i rapporterna, våga ställa frågor när som helst och hur som helst utan några språkliga begränsningar. Jag älskade den kursen. Den hade nog kunnat handla om vad som helst.
Jag lärde mig att ta sig fram, men jag vande mig aldrig och jag tror aldrig att jag kommer att kunna tala engelska helt obehindrat heller. Jag kan verkligen inte småprata och skämta på engelska. Det står still! Det står också stilla när jag måste skriva. Om det tar mig några minuter att knattra ned en sådan här text så tar det mig säkert 20 min att författa något liknande på engelska. En gång när jag skrev på svenska så stannade en kollega, helt paff, utanför mitt kontor och frågade ”Skriver du nu? Jag kan inte ens skriva sådär snabbt om jag sitter och låtsasskriver och bara trycker ner tangenter på måfå!”. Ja, jag är snabb på svenska, men jag är också frustrerande långsam och osäker på engelska.
Jag har kollegor som vägrar att skriva rapporter på svenska, även om kunder och uppdragsgivare uttryckligen önskar att få rapporten på det språket. Jag är ganska ensam om detta, men jag ser noll begränsningar när jag får skriva på svenska. Visst, ibland kanske man får tänka några varv innan man kommer på en bra översättning till knepiga facktermer, men det är ingenting mot den begränsning jag känner när jag sitter och ska författa något på engelska. Då blir det helt blankt.
Jag fattar att det är nödvändigt att kunna engelska. Men jag kan inte komma ifrån att det känns trist också. Jag älskar ju som sagt att skriva, att ha flyt, att bara låta fingrarna dansa över tangenterna. Det där tillståndet infinner sig aldrig när jag sitter där med mina engelska rapporter…
Jag känner mig mer avslappnad inför franskan, faktiskt, trots att jag rent krasst kan mycket mindre franska än engelska. Det är väl just det att man som svensk förväntas vara ”flytande” på engelska och när man inte är det så får man typ skämmas. Den som pratar franska flytande kan ju briljera mer den kunskapen, liksom, men att vara superduktig på engelska är en underförstådd baskunskap, ungefär som att man som svensk förväntas vara läs- och skrivkunnig.
Långt inlägg. Kände bara för att bekänna detta. 😉 Det finns säkert fler därute som känner sig osäkra på engelska, även om det är något som ingen pratar om. Det är så himla fint att som svensk tala om att vara ”flytande på engelska”, att tanka ner amerikanska filmer utan textning, att läsa böcker på engelska och tvärsäkert säga att så mycket försvinner i översättningen att det inte är någon idé att läsa i svensk översättning. Men det är ingen som frågar om vi ska översätta engelska facktermer till svenska eller om det möjligen är ett problem att högre utbildning i Sverige ges på språk som gör att många studenter är tystare än vad de egentligen skulle vilja vara…
Nu har jag i alla fall köpt in denna bok och jag hoppas att den blir till någon hjälp… Ibland är ju engelskan tyvärr oundviklig. Köpte även en liten bonusbok. På svenska. 😉
Gissa vilken som känns mest inspirerande?
Köpte även en julklapp. Men den får ni inte se.
