För cirka ett år sedan skrev jag ett inlägg om några av mina värsta så kallade hyllvärmare, d.v.s. olästa böcker som har blivit stående i bokhyllan i åratal. Hur har det gått? 😉

Jag är helt emot att läsa sådant jag inte är sugen på att läsa och det är väl tyvärr så att nyare böcker ofta framstår som lite mer lockande än gamla, halvt bortglömda titlar från hyllan. Med andra ord har jag inte direkt betat av mina hyllvärmare (inte de allra äldsta i alla fall).

Yarden har jag i alla fall läst! Kristian Lundbergs kortroman läste jag ut i somras och den håller jag faktiskt för en av årets starkaste läsningar. Det är en fantastisk liten bok om klass och rasism. Johanna Thydells novell Han tänkte på dem som färger har jag också läst ut (men inte bloggat om ännu).

De övriga hyllvärmarna från förra årets inlägg, Den felande länken, Skuggland och Bokklubben vid livets slut, får fortsätta in i 2019, antar jag. Skuggland är jag fantastiskt peppad på att läsa, egentligen, så den kommer jag nog att påbörja ganska snart.

En annan hyllvärmare som jag borde överväga att läsa är Kungens födelsedag av Hans Koppel. Framsidan är helt underbar och vad som också känns lockande är att jag redan har läst Vi i villa av samma författare och den tyckte jag var kanonbra. MEN. Jag har tyvärr läst ett och annat dåligt omdöme om Kungens födelsedag, så jag har på känn att den inte kommer att bli en lika stark upplevelse som Koppels tidigare roman. Kanske ska man inte gå så mycket på recensioner och andras omdömen, men…

Ytterligare en riktig hyllvärmare som jag borde läsa är Hon av av Viktor Andersson, en bok som jag fick som obeställt recensionsexemplar för drygt fem år sedan (!). Att jag inte har kommit mig för att läsa den beror nog mycket på att den faktiskt inte fick speciellt stort utrymme på kultursidorna och sådant. Ibland har jag en väldig hög tröskel för att läsa något som är helt okänt. Jag vill gärna ha ett pålitligt tips eller en recension med mig innan jag gör den tidsinvestering det innebär att läsa en bok. Men herregud, det är kanske just därför jag borde läsa Hon. Den har ju potential att bli en riktigt bra överraskning.

Har du några hyllvärmare som det börjar bli dags att ta tag i?

Jag har ett par gamla inlägg i arkivet där jag skriver om några hyllvärmare som aldrig tycks bli lästa. Om du inte känner igen uttrycket hyllvärmare så är det alltså böcker som har stått länge i bokhyllan. Hur har det gått med de böcker som jag har bloggat om tidigare?

Av de fem böcker som jag listade redan i mitt första inlägg (från november 2015) har jag fortfarande Kristian Lundbergs kortroman Yarden ståendes… I mitt andra inlägg (från november 2016) kvarstår deckaren Den felande länken av Stefan Tegenfalk. Det här är såklart böcker jag borde läsa någon dag… 🙂 Och naturligtvis vill jag verkligen läsa dem! Jag brukar försöka att få till en bra blandning i min läsning, men det är klart att det är lätt att ryckas med och börja låna & läsare lite nyare titlar och då kan ju de här gamla godingarna bli stående ett tag… Jag är i alla fall helt säker på att Yarden kommer att bli läst under 2018. Kanske kommer jag också ta mig an någon eller några av dessa gamla godingar:

Han tänkte på dem som färger av Johanna Thydell har jag haft hemma sedan 2013, då jag köpte den och några andra små noveller. Thydell är en hyllad och omtyckt ungdomsboksförfattare och själv har jag t.ex. läst hennes fina och sorgliga I taket lyser stjärnorna, som kretsar kring en ung tjej som förlorar sin mamma i cancer. Självklart känns det lockande att följa upp med en liten novell.

Skuggland av Jonas Brun fick jag i ett utskick 2012. Det var ju ett tag sedan… Boken beskrivs som en thrillerartad roman om två pojkar som försvinner spårlöst i ett 80-talets Sverige. Och om en pojke som blir kvar och berättar vad som hänt. Skuggland fick strålande recensioner när den kom. Att jag inte har läst den ännu är rätt obegripligt faktiskt!

Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe är ett annat utskick som jag tog emot för länge sedan (2013). Framsidan och titeln är såklart lockande, men när jag läste några ljumma recensioner tappade jag en del intresse. Boken handlar i alla fall om en svårt sjuk mamma och hennes son. De startar en bokklubb och hittar böcker att samtala om i den svåra situationen. Jag vill faktiskt läsa den här boken, trots andras omdömen. Faktum är att jag ofta tycker helt annorlunda än ”alla andra”… Så ingenting säger att jag inte skulle kunna tycka riktigt mycket om den här!

Har du läst någon av mina hyllvärmare, eller har du någon egen riktigt gammal goding som du känner dig manad att läsa snart..? 🙂

För ungefär ett år sedan bloggade jag om ett gäng hyllvärmare som funnits länge hemma hos mig utan att bli lästa. Jag måste poängtera att jag har en lång, lång lista över böcker som jag är nyfiken på och jag har liksom inte för vana att samla på mig böcker som jag inte vill läsa. Det är bara det att flödet av nya böcker är tämligen konstant, så den där listan fylls ju bara på… Och detsamma gäller hyllorna. Att en bok har stått länge och värmt mina bokhyllor betyder med andra ord ingenting speciellt. Just den boken har bara… eh… inte blivit läst ännu.

I alla fall! I mitt tidigare inlägg så bloggade jag om Strändernas svall och Hon älskade, som jag dessutom hade lånat på bibblan (år 2009). Och nu kan jag stolt meddela att jag har läst båda två! Och att jag har lämnat tillbaka dem! Strändernas svall smög jag ner i bokinkastet (eftersom biblioteket var stängt), men Hon älskade fick jag lämna tillbaka över disk. Biblioteket har ju liksom hunnit byta system för sina böcker sedan jag lånade de här böckerna en gång i tiden och Hon älskade behövde således märkas med en tagg för att kunna stoppas in i återlämningsautomaten… Och ja, jag fick frågan om jag har haft den länge…

Andra gamla hyllvärmare i mitt gamla inlägg är Yarden, Middlesex och Lasermannen. Lasermannen är ju förresten lite nyaktuell nu, eller vad man ska säga, eftersom författaren, Gellert Tamas, är aktuell med något som är lite av en uppföljare, Det svenska hatet. I samband med det har Lasermannen kommit i nyutgåva. Jag har inte hunnit läsa vare sig Yarden, Middlesex eller Lasermannen det här året, så om jag även i år ska lista fem ”hopplösa hyllvärmare” så får de stå kvar. Samtidigt borde jag väl fylla på med två nya:

L’occupation är en liten bok på franska. Jag har pluggat franska en gång i tiden och på den tiden brukade jag också köpa böcker på franska lite nu och då. Jag hade en tanke om att hålla igång franskan på det sättet. Just nu känns det dock vääääldigt avlägset att läsa böcker på ett språk som jag behärskar så dåligt som franska! Det känns som ett helt annat liv när jag köpte sådant här… Och det var det ju också! L’occupation köpte jag 2010 (och att jag vet detta kan jag tacka bloggen för! 😉 ). I alla fall; det är klart att jag kommer att läsa L’occupation förr eller senare. Och när jag har gjort det så är mitt förråd med olästa böcker på franska tomt och således kanske, kanske jag kan klicka hem den lilla boken Billie? Den har ju så söt framsida!

Vad mer har jag oläst? Ja, herregud, Den felande länken fick jag i recensionsexemplar 2012, på den tiden då jag fortfarande tog emot sådana lite nu och då och på allvar trodde att jag skulle ha tid att läsa. Det har jag ju uppenbarligen inte. Den här boken är del tre i en trilogi och jag har naturligtvis inga skarpa minnen av de två tidigare böckerna i serien (Vredens tid, Nirvanaprojektet). Jag har ju dessutom blivit så jävla pretto på sistone 🙁 att jag inte riktigt kan med deckare… Det känns därför högst oklart om jag någonsin kommer att läsa Den felande länken. Nu när jag skriver det så blir jag dock sugen på att ge den en chans.

Uppföljning kommer. 😉