Per Anders Fogelström har inte bara skrivit en mycket bra romansvit om Stockholm från 1800-talets mitt och hundra år framåt utan har också skrivit tre romaner om Stockholm under 1700-talet. Det här är den första delen i denna trilogi och i den får man främst följa några personer som sliter på Barnängens klädesfabrik.
Liksom Fogelströms böcker i sviten om Stockholm är det här en väldigt bildande bok. De tuffa villkoren och de svåra förhållandena hos arbetarna, som närmast är att betrakta som livegna, skildras på ett trovärdigt och intresseväckande sätt. Varje kapitel kan sägas ta upp en ny förteelse från 1700-talets Stockholm och det gör att boken ibland nästan känns som en faktabok. Givetvis är det en skönlitterär bok och i varje kapitel får man följa olika personer som t.ex. Sofia, som blir skickad till tukthus efter att ha flytt tillsammans med en vän som gjort sig skyldig till mord. Några kapitel ägnas då att berätta om hur rättssystemet såg ut och hur tukthuset fungerade. Sofias bror, Per, är en annan person som man får tillfälle att läsa mer om. Per hör till en av de få som lyckas ta sig upp från arbetarnas omöjliga situation och han börjar arbeta som bokhållare på Barnängen. Så får man i några kapitel lära sig mer om hur livet kunde se ut för de lite mer bemedlade människorna.
Vad jag trots allt saknar är intressanta människor eller i alla fall lite mer djupgående berättelser om dem. Boken vill berätta så mycket att personerna i den hamnar lite i skymundan och det aldrig känns som att man lär känna dem. En del saker känns inte heller hundra procent trovärdigt. Åtminstone hakar jag upp mig på detaljen att Per lyckas lyfta sig från att ha varit en helt betydelselös arbetare till att bli en av de viktigaste männen på klädesfabriken. Det här är en klart intressant bok och i det stora hela tycker jag att den är väldigt bra, men den känns inte lika fulländad som somliga andra av Fogelströms böcker om livet i Stockholm.
I den här boken heter inte kapitlen ”Kapitel 1”, ”Kapitel 2” o.s.v. utan de heter ”Första aftonen”, ”Andra aftonen” o.s.v. Meningen är att de ska ge känslan av att det är en berättelse som förs vidare med den muntliga traditionen, så som många afrikanska myter och berättelser har gjort och säkert gjordes under kolonialtiden, då den här boken utspelar sig.
Sexton aftnar innehåller boken och under dem hinner huvudpersonen, Eden, berätta mycket från sitt liv. Det handlar en hel del om krocken mellan de svartas traditionella liv och livet som kolonisatörerna för, men framför allt handlar den om livet i Kamerun under den här tiden. Livet som Eden och de andra i hennes by lever känns oerhört främmande och konstigt: det är månggiften, oäktingar, riter som är så viktiga att fantasin och verkligheten blandas ihop, prostitution, ett vulgärt språk, mord och krig, som skiljer sig något enormt från de vitas krig.
Har man någon gång tyckt att det lätt blir klyschigt och fånigt att tala om hur exotiskt och annorlunda livet i Afrika kan se ut, så bekräftar den här boken att alla ens fördomar om afrikaner egentligen var sanna. Åtminstone var de det vid det förra sekelskiftet. Det här är en intressant läsning och det finns mycket att förundras och förfasas över i den här boken. Vad jag inte uppskattar är att verkligheten gärna blandas ihop med fantasierna och att ”kapitlen” ibland känns som om de lika gärna hade kunnat läsas fristående. Fast kanske finns det en poäng med att gränsen mellan verklighet och fantasi ibland är lite flytande. Redan i inledningen riktas lite kritik mot det synsätt som skildras i boken: ”Under loppet av de fruktansvärda händelser som följer här kommer ni kanske att förstå varför afrikaner aldrig tror på vad de ser och varför vårt folk fyrtio år efter självständigheten fortfarande står med fötterna i den gamla tiden och huvudet i tjugohundratalet.” och kanske kan det där citatet sammanfatta ganska mycket av vad den här boken handlar om.
I Spanien pågår ett inbördeskrig och det är oroligt i Portugal, men änklingen Pereira är inte speciellt medveten om vad som händer i omvärlden. Han är redaktör för en liten kvällstidning, där han ansvarar för kulturdelen, och han bryr sig inte om politik.
Så kommer Pereira i kontakt med en ung man som kämpar mot fascismen och plötsligt börjar en långsam förändring hos den gamle mannen.
Fånigt nog visste jag nästan ingenting om det spanska inbördeskriget och diktaturen i Portugal när jag började läsa den här boken. Om man inte känner till den delen av historian missar man sannolikt ett och annat när man läser den här boken, men trots det kan jag inte annat än älska Påstår Pereira. För mig är skildringen av samhällsförändringarna och kriget inte det viktigaste eller det bästa i den här boken. Nej, det riktigt fina med den här boken är beskrivningen av Pereiras förändring från att ha varit en mycket stillsam och ovetande man till att faktiskt vakna upp och protestera.
Jag är också mycket förtjust i sättet som boken berättas på. Boken är skriven som om någon återberättar vad Pereira själv säger och den är mest en stillsam redogörelse för händelserna. Några tankar eller känslor finns inte beskrivna i boken, men det spelar ingen roll eftersom boken lyckas skildra stämningarna ändå.
Påstår Pereira handlar egentligen om många allvarliga saker, men boken igenom känns den ändå som alltigenom trevlig. Att ogilla Pereira är omöjligt. Att ogilla den här boken kan nog också vara omöjligt.
Det är vid 1900-talets början och de två polackerna Stansilaw och Bronislaw ska åka till Australien eftersom Bron ska studera antropologi och Stas vill resa iväg för att försöka komma undan sorgen efter sin fästmö, som har begått självmord. Bron och Stas har varit vänner sedan barnsben, men under resan blir det snart oundvikligt att de skiljs åt.
Så åker Stanislaw tillbaka till Polen och går ut i kriget medan Bronislaw undersöker urbefolkningens liv på ön Boyowa utanför Nya Guinea. Bronislaw kommer också att gifta sig med den politiskt engagerade Ellie Rose medan Stansilaw har mer svåra förhållanden till kvinnor och lever ett bohemiskt liv medan han försöker att etablera sig som konstnär och författare.
Den här boken är en mindre tegelsten och den hinner också behandla ganska många ämnen på de nästan 500 sidorna. Klart intressantast och bäst är dock de kapitel som handlar om Ellie Roses funderingar kring kvinnofrågor och de kapitel som handlar om när Bronislaw förbluffas över hur fria kvinnorna på Boyowa är. I den här boken finns det väldigt mycket klokt och bra formulerat kring kvinnans situation på den här tiden och det är väldigt läsvärt.
Även Stas, Brons och Ellie Roses levnadsöden är intressanta och gripande att läsa om, men ibland är språket i boken så högtravande och poetiskt att figurerna i boken nästan upphör att kännas mänskliga. Detta till trots älskar jag sättet som boken berättas på. Språket är oerhört vackert och medan man läser boken dras man verkligen med i handlingen. På vissa ställen var det nästan så att ögonen tårades medan jag läste! Stundvis är språket dock på gränsen till pretentiöst.
Ändå är den här boken en av de bästa som jag har läst. Det är på samma gång en fin skildring av livet kring de två världskrigen och en bok om kärleken och vänskapen och vad vi offrar för dem.
År 78-79 lever folket i Pompeji sina liv lyckligt ovetande om att Vesuvius vulkanutbrott snart kommer att ödelägga hela staden. I boken får vi följa några av invånarna: en olyckligt kär mima, en man vars solur sackar efter och en hel del andra.
Kanske skulle man kunna tro att en historisk bok är ganska dammig och tråkig, men den här boken är faktiskt allt annat än det. Den är till och med betydligt roligare och mer underhållande än vad jag trodde att en sådan här bok kunde vara. Språket är väldigt modernt och finurligt och människorna beskrivs på ett sådant sätt att man skulle kunna tro att de var nutidsmänniskor. Det gör att boken blir så mycket mer än en historiebok, där allting är precis korrekt och exakt och inget utrymme ges för att ge människor levande beskrivningar.
Förmodligen är inte Pompeji den bästa boken om man vill söka fakta om staden som ödelades för nästan 2000 år sedan, men den ger en åtminstone en känsla av hur livet såg ut då och det märks att Lundgren verkligen har gjort en gedigen research. Framför allt är det här en skön och lättsam bok om en intressant och fascinerande stad och om livet under romartiden.
När Griets familj börjar få det svårt ekonomiskt tvingas hon att börja jobba som tjänsteflicka hos konstnären Vermeer och hans familj. Jobbet är slitsamt och består till stor del av tvättning och arbete i köket, men den bästa uppgiften är att få städa i ateljén, där inte ens Vermeers fru får gå in.
Vermeer är en tystlåten man, som inte säger mycket till Griet, men hon känner ändå någon slags dragning till honom. Griet har också samma konstnärsögon som Vermeer och får därför hjälpa till med saker i ateljén. Detta måste ske i hemlighet för att inte väcka svartsjuka och ilska hos Vermeers fru, som ogillar Griet.
När Vermeers mecenat, van Ruijven, fattar tycke för Griet och önskar få en målning av henne hamnar Griet i en svår situation där hon riskerar sin anställning för att sitta modell för en tavla.
Det här är en härlig roman om en flicka i 1600-talets Holland och det är också historien om en målnings tillkomst. Självklart är historien påhittad, men det är ändå intressant att läsa om hur en målning växer fram. Tidigare har jag inte riktigt tänkt på att det faktiskt finns en historia bakom varje målning.
Själva historien om Griet tycker jag inte lika mycket om som beskrivningarna av livet på den där tiden och beskrivningarna av konstnärens arbete. Historien om Griet är ofta osannolik. Jag har t.ex. svårt att förstå hur Vermeers hustru kan ha en sådan avsky mot Griet och varför Griet måste hålla hemligt att hon hjälper sin husbonde i hans arbete. Ett annat irriterande moment i boken är att Vermeer förvirrande nog ofta, men inte alltid, benämns som ”han”, vilket gör att man stundvis inte fattar vem författaren syftar på.
Bortsett från detta är det här en väldigt bra bok och skönt nog är den helt fri från sentimentaliteter och romantiskt tjaffs. Just avsaknaden av den fåniga Romeo och Julia-historia, som kunde tänkas finnas i den här boken, ser jag som någonting väldigt positivt eftersom boken annars hade blivit ännu mer osannolik. Apropå kärlek omtalas faktiskt den här boken ofta som romantisk och på förlagets hemsida kallas den till och med för en kärlekshistoria. Det förstår jag mig inte på alls och jag är glad att jag totalt har missat den delen.
Boken är lätt att läsa och jag läste ut boken på bara några dagar. Det säger mycket om hur fängslande och bra den här boken är, men som sagt var är det inte en direkt fulländad bok.
När 16-åriga Sally Lockharts pappa dör efter ett skeppsbrott blir hon ett mysterium på spåren. Hon får ett mystiskt brev som hennes far måste ha skrivit innan skeppet han var på förliste och Sally är snart på jakt efter en förklaring till hur olyckan egentligen gick till. I historien har också opium och en mycket eftertraktad rubin stor betydelse och Sally har tur att hon är ovanligt självständig för att vara en ung kvinna vid 1800-talets slut.
Boken är en spännande berättelse, som utspelar sig i 1870-talets London. Miljöerna i boken känns trovärdiga och intressanta och från första stund vill man veta hur alla mysterium i boken egentligen hänger ihop. Tyvärr reds inte allting upp i slutet och som läsare lämnas man med några frågetecken. En del lösningar däremot är väldigt snabbt överstökade vilket är lite synd. Jag hade gärna sett att boken hade klarats upp lite bättre på slutet, men som helhet är det här en bra bok.
Året är 1944 och Erik är bara 16 år gammal när han följer med sin kusin och idol Kaspo in i kriget i Finland. I början känner han stolthet och han drömmer om att bli en hjälte, men snart visar sig den brutala och blodiga verkligheten och kriget ter sig plötsligt bara meningslöst och vansinnigt.
Det här är en övertygande och ganska rå skildring av andra världskriget och en modig pojkes kamp för fosterlandet.
Den tredje och avslutande delen i trilogin om trälen Holme fortsätter på samma tema som de två tidigare böckerna.
Att Holme har rymt från sin härskare och nu lever som en fri man tillsammans med sin familj sticker i ögonen på vissa människor och han får också fiender eftersom många skräms av hans otroliga styrka. På Birka fortsätter religionsmotsättningarna och stridigheter mellan hedningarna och de kristna tar Holmes hjärtefråga om trälarnas frihet ur fokus.
Boken är en spännande historia och det är intressant att ta del av den här historiska romanen, men liksom när jag läste den andra boken i trilogin störs jag av att Holme är så övermänskligt stark och fläckfri. Boken känns också lite seg eftersom det är blodiga och lite enformiga strider mest hela tiden och det hela tiden tjatas om Holmes önskan att hjälpa trälarna. Det är en bra bok, men den första boken var bättre.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Per Anders Fogelström har inte bara skrivit en mycket bra romansvit om Stockholm från 1800-talets mitt och hundra år framåt utan har också skrivit tre romaner om Stockholm under 1700-talet. Det här är den första delen i denna trilogi och i den får man främst följa några personer som sliter på Barnängens klädesfabrik.
