Idag tänkte jag tipsa om böcker där naturen har en stor roll (kanske till och med en huvudroll). Visst är det fantastiskt med naturen? Jag läste en så tankeväckande artikel en gång. Nu hittar jag inte igen den, men det var en artikel på Insidan i DN, om jag inte minns fel. Den handlade i alla fall om forskning kring vilka rum som människor i olika kulturer väljer för att möta sin sorg. För en del hade kyrkorum och liknande en stor betydelse, men för många svenskar låg det närmast till hands att gå ut i naturen. Det kändes så fint på något sätt och så lätt att relatera till också, även om jag själv aldrig har mött en sorg på det sättet. Det finns en slags kraft i naturen och ett slags lugn. I en skog är det lätt att få perspektiv på saker.
Sedan är jag väl ärligt talat inte alltid så kompis med den där naturkraften, kan jag erkänna. Jag älskar att ha en skogsdunge bakom huset och att ha nära till fina områden att ströva omkring i. Jag tycker också om att kunna plocka svamp och bär, men det ska helst vara i ett område där jag verkligen hittar. Att ge sig ut i skogen, bara sådär, det passar inte mig – jag känner mig otrygg och ensam i stora skogar. Det handlar inte om någon skräck för något konkret (även om jag helst vill slippa att stå öga mot öga med en björn…), utan om någon väldigt diffus rädsla och en känsla av att vara väldigt, väldigt liten. Jag kommer knappast att synas på någon fjällvandring, nej, men att vara ute i naturen, det älskar jag och har gjort sedan jag var liten och gick på Skogsmulle <3.
Med denna långa introduktion… Här kommer 5 böcker där naturen har en stor plats:
Lars Lerin är en av världens bästa akvarellmålare och, nu för tiden, en av Sveriges mest omtyckta och folkkära TV-personligheter. Han har skrivit/illustrerat ett flertal böcker och en av de allra finaste är Naturlära, som såklart kretsar kring naturen. Det är för akvarellernas skull man läser Naturlära, men de är å andra sidan helt överrumplande bra och vackra, om de så bara skildrar fiskar i en hink eller långa rader av trädstammar. Ibland finns det vackra och det intressanta i det mest oväntade eller välbekanta.
Apropå att hämta kraft i naturen, i Korparna söker sig huvudpersonen, en ung kille, till en fågelsjö för att komma bort från hemmet, med en psykiskt sjuk pappa och stress över gården som knappt går runt. Det är en oerhört stark roman om att bli vuxen (för tidigt) och att försöka gå sin egen väg när det finns stark press utifrån. Och så är det en bok om fåglar, fåglar, fåglar.
Det finns en hel del poesi som skildrar naturen och en poet som verkligen har låtit naturen få utrymme i sina texter är Eva-Stina Byggmästar. Naturbarn är en antologi med dikter från 30 år av Byggmästars författarskap och det ges generöst med utrymme för just dikter om naturen. Det verkligen brusar och porlar och lockar till att själv ge sig ut.
Naturbarn av Eva-Stina Byggmästar (och Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen)
De osynliga är egentligen inte en bok med svulstiga miljöbeskrivningar eller långrandiga beskrivningar av naturen och väder & vind, men ändå tycker jag verkligen att den här boken passar på det här temat. Boken utspelar sig på en avlägsen norsk ö under 10- och 20-tal. Allt naturen ger är av värde: fisk, måsägg, dun, allt som stormar spolar upp. Ön är inte stor, men den är allt. Ute i världen skakar det och blir krig, men på ön spelar anda saker större roll, som tillgången på vatten. Jag älskade att läsa om människorna på den här ön, men De osynliga är också en bok som väckte många tankar om vårt liv på jorden och hur beroende vi är av vad naturen ger.
De osynliga av Roy Jacobsen
Djuren i Gamla skogen av Colin Dann
Den här boken tar jag mest med av nostalgiska skäl. Det är nämligen en av de första längre böcker jag läste på egen hand. Kanske håller den inte för en omläsning, men för mig kommer den alltid att ha hög nostalgifaktor. Det är alltså en barnbok om djur på flykt när människan är på väg att skövla deras skog.
Djuren i den gamla skogen av Colin Dann
Har du någon favoritbok där naturen tar en stor plats?
Eat good av Johan Rockström, Victoria Bignet, Malin Landqvist och Gunhild Stordalen är en ambitiös och faktaspäckad bok om hållbar och hälsosam mat. Betyg: 5 jordklot av 5.
Eat good är en kokbok, men det är också en bok som tar sig an den stora och komplexa frågan: vad ska man egentligen äta ifall man vill äta både hälsosamt och hållbart? Vad är ens hållbart? Kan man äta bananer som fraktats hit från andra sidan jordklotet? Är ekologiskt samma sak som klimatsmart? Borde alla bli veganer? Vad händer i sådant fall med ”öppna landskap”? Är det okej att äta vilt?
Jag har ofta känt att så fort jag tror mig ha svaret på någon av alla dessa frågor som rör hållbar utveckling och mat så är det någon som kastar in ett påstående som ruckar på allting. Den här boken gör inte att allt faller på plats och känns enkelt, men den känns som något stadigt att hålla sig i och jag tycker att jag har fått mycket mer kött på benen efter att ha läst den här faktaspäckade boken. Det har verkligen varit intressant läsning, faktiskt! Och då är jag alltså redan miljöpartist sedan säkert ett decennium och har brytt mig om miljöfrågor sedan jag såg Tippen på sommarlovsmorgon när jag var liten. Jag hör alltså till ”de redan frälsta” och kan förmodligen lite mer än snittet om hållbar utveckling. Ändå har jag lärt mig väldigt mycket av den här boken, vilket jag är glad över. Ibland kan den här typen av böcker bli en radda självklarheter. Jag menar, vi vet ju redan att det är en bra idé att minska matsvinnet och att undvika kött (för det vet väl alla vid det här laget?!), men den här boken går alltså djupare än så. Kanske tappar den en del läsare på grund av detta, kanske inte.
Jag hoppas i alla fall att många inspireras av den här tjusiga och snygga boken. Matfotot är riktigt snyggt och lockande och hela boken känns lyxig och genomarbetad, både textmässigt och formmässigt. Om man vill kan man skippa faktadelarna och bara använda Eat good som en vanlig kokbok. Här finns omkring 70 recept, som faktiskt inte nödvändigtvis är veganska, om det känns viktigt.
De senaste åren har klimatfrågan äntligen kommit upp på agendan och blivit något som faktiskt diskuteras lite överallt. Jag tycker mig märka små förändringar överallt. Jag läser i tidningen att svenskarnas flygresor har börjat plana ut och att julhandeln för ovanlighetens skull inte slog rekord nu senast. Inför jul läste jag faktiskt mer om att konsumera mindre till jul än om julklappsinspo. Det verkar som att folk verkligen tänker till kring både flygresor och konsumtion. Jag märker att folk runt omkring mig testar att åka tåg, på resor där de annars brukade ta flyget, och att allt fler äter vegetariskt, åtminstone emellanåt. Kanske är vi på väg åt rätt håll. Det vill man ju ändå tro! Och vill man själv göra skillnad så just maten en bra grej att börja med eftersom att livsmedelssektorn står för omkring en tredjedel av världens sammanlagda växthusgasutsläpp.
Hållbarhet handlar dock inte bara om att äta klimatsmart. Någonstans i ekvationen måste också hälsan komma in. Eat good tar även upp hälsoaspekter i sina faktadelar, vilket också är intressant, inte minst för att hållbarhet och hälsa brukar gå hand i hand (men inte alltid, vilket den här boken inte hymlar med).
Den här boken har satt många nya tankar och insikter i huvudet. Den har också gett mig en hel del handfasta tips kring hur man kan minska matsvinnet och den har lockat mig till att testa en del nya recept. Jag tycker att det här är en riktigt bra bok faktiskt. Jag rekommenderar den till alla som gillar mat, hållbar utveckling, hälsa och/eller vetenskap. Jag försöker att avhålla mig från att diskutera vad jag tycker om fackböcker som bygger på ”inspiration” (eller pseudo-vetenskap) snarare än fakta (dessa böcker är otaliga, inte minst inom hälso-genren…). Jag kan nämligen bli TOKIG på den typen av böcker. Här känner jag mig i alla fall trygg med att verkligt kunniga människor har medförfattat: Johan Rockström är professor i miljövetenskap och Victoria Bignet är doktorand inom hälsosam och hållbar kosthållning vid Stockholm Resilience Center. Bland författarna finns också kokboksförfattaren Malin Landqvist och filantropen Gunhild Stordalen, som också är grundare och ordförande för stiftelsen EAT.
PS: Visste du att det går åt 264 liter vatten för att framställa en kopp kaffe (240 ml), medan det ”endast” krävs 27 liter vatten för att framställa en kopp te? Min sambo tyckte spontant att man borde dricka te. Eller vatten. ”1 liter vatten motsvarar 1 liter vatten”, som han upplyste mig om. Mind blowing! 😉
Eet good av Johan Rockström, Victoria Bignet, Malin Landqvist och Gunhild Stordalen
”Det här är kokboken som hjälper dig att rädda världen i ditt eget kök. Inget annat påverkar vår miljö och jordens klimat så mycket som framställningen av mat och vår matkonsumtion. Detta är mänsklighetens största enskilda utmaning, för samtidigt som denna miljöpåverkan måste minska, behöver jordens växande befolkning förses med hälsosam mat där produktionen håller sig inom planetens gränser.
Svaren är inte alltid enkla och entydiga. Forskare över hela världen brottas med dessa utmaningar. Alla är dock överens om att det finns enormt mycket som går att göra hemma i köket – det är där som den egna förändringsresan måste börja.
Denna kokbok presenterar mer än sjuttio recept på mat som är både hälsosam och hållbar. Att laga och äta mat kan vara fyllt av njutning – särskilt om man vet vad man kan äta med gott samvete. Recepten har huvudsakligen inspirerats av det nordiska köket, men med många inslag av medelhavsmat – och lite råvaror från Asien och Sydamerika. Ingredienserna i bokens recept är alla miljösmarta – och maten blir garanterat god!
Boken har skapats av professor Johan Rockström, som står för det vetenskapliga underlaget, och kocken Malin Landqvist, som står för recepten. Doktoranden Victoria Bignet skriver texterna och inledningen skrivs av stiftelsen Eats grundare Gunhild Stordalen. Här finns också en omfattande Q&A; som svarar på de vanligaste frågorna kring produktion och konsumtion av mat.
Detta är en generös, inspirerande och viktig kokbok som verkligen kan få dig att göra skillnad – hemma i ditt eget kök.”
(förlagets beskrivning)
Foto: Wolfgang Kleinschmidt. Utgivningsår: 2018 (första svenska upplagan, Max Ström). Antal sidor: 221. ISBN: 9789171264374.
De osynliga av Roy Jacobsen är en fängslande bok om 10- och 20-talet på en nordnorsk ö. Vilka livsvillkor! En rik och fantastisk bok. Betyg: 5 onödiga hästar av 5.
De osynliga av Roy Jacobsen utspelar sig i den nordnorska skärgården under 10- och 20-talet. På ön Barrøy bor en familj som delar efternamn med sin ö och i De osynliga får läsaren följa dem i deras liv och stretande på den här avlägsna och avskärmade platsen. Framförallt får läsaren följa Ingrid, dottern i familjen, genom uppväxten på ön.
Jag sögs omedelbart in i De osynliga. Livsvillkoren är så speciella, så fascinerande och Jacobsen har skrivit fram människor som verkligen kommer nära och som jag bryr mig om. Ibland lyckas en författare mana fram karaktärer som nästan känns som vänner och Jacobsen lyckas verkligen med detta. Jag ville bara fortsätta läsa, samtidigt som jag inte ville att boken skulle ta slut.
För mig väcktes också många tankar om våra liv här på jorden. Tänk att vi lever i en tid där så mycket står på spel, där vi genom konsumtion och huvudlöst resande och frossande kör slut på planetens alla resurser, förbrukar allt tills ingenting finns kvar för kommande generationer. Livet på Barrøy är av nödvändighet någonting helt annorlunda: här krävs det att varje liten rikedom tas tillvara: fisken, dunet, måsäggen, allt som spolas upp på land när det stormar. Väder och vind, naturens krafter, kan när som helst rasera de många dagsverken som lagts ned på att bygga ett nytt båthus. Samtidigt är jorden det enda att hålla fast vid när stormarna rasar; I en scen tar Ingrids pappa med sig sin lilla dotter rakt ut i stormen för att visa att ön kommer att stå kvar, att den inte kommer att svepas bort.
Allt i romanen är så litet – och så oändligt stort. Sådant vi brukar ta för givet betyder allt. Rent vatten till exempel. Sådant som i ett annat perspektiv skakar om hela världen, som Första världskriget t.ex., utspelar sig bara i periferin och rör inte det dagliga.
De osynliga är en fantastisk och rik roman. Jag är så glad att det finns en fortsättning i romanerna Vitt hav och Fartygets ögon.
De osynliga av Roy Jacobsen
De osynliga
Originalets titel: De usynlige (norska). Översättare: Staffan Söderblom. Uppläsare: Peter Andersson. Utgivningsår: 2013 (första norska utgåvan), 2015 (första svenska utgåvan, Norstedts), 2019 (den här radioföljetongen producerad av Sammi Nummelin för Sveriges radio). Antal sidor: 222 (ca 9 h lyssning). Läs även: Vitt hav, Fartygets ögon. ISBN: 9789113060484.
Roy Jacobsen
Roy Jacobsen (född 1954) är en norsk författare som debuterade 1982 med novellsamlingen Fangeliv och som har skrivit ett flertal kritikerrosade böcker. Han är också ledamot av Norska Akademien.
Förlagets beskrivning
I ett kargt klimat i ett nordnorskt kustområde utspelas Roy Jacobsens nya roman, som blivit en makalös försäljningsframgång i hemlandet och av många hyllats som hans bästa bok. Det är en roman som baseras på verkliga händelser mellan 1913-1928 och platsen är den vackra ön Barrøya som ligger vid Helgelandskusten.
Här bor Hans Barrøy, 35 år, hans hustru, hans åldrande far och hans lillasyster Barbro som inte tycks duga mycket till. Men det här är romanen om Ingrid, som vi får följa från dagen hon döps fram till tjugoårsåldern då hon blivit en stark och självständig ung kvinna. Av sin mor får hon lära sig att sköta ett hushåll, av sin far får hon lära sig vad det innebär att växa upp på en ö och vad naturen förväntar sig av människorna där.
Nyfiken grönare av Cecilia Blankens och Kristin Johansson är en inspirerande vego-kokbok som uppmuntrar till improvisation och kreativitet i köket. Betyg: 4 krutonger av 5.
Nyfiken grönare av Cecilia Blankens och Kristin Johansson
Nyfiken grönare av Cecilia Blankens och Kristin Johansson är en snygg och inspirerande kokbok som prickar in två aktuella och starka trender: vegetarisk mat och klimatsmart matlagning. Jag vet inte om det ligger något i det, men ibland talas det lite föraktfullt om att folk köper kokböcker (och kök!) i fantastiska mängder, men lägger väldigt lite tid på att laga mat. Jag hör emellanåt folk ifrågasätta om kokböckernas recept någonsin blir lagade. Det roliga är att Nyfiken grönare är en vegetarisk kokbok, som vill locka till improvisation och kreativitet snarare än att erbjuda färdiga recept. Det är lyckat, för boken har också som idé att tipsa om sätt att minska matsvinnet och att ta hand om rester och där är improvisation och kreativitet nycklar.
Själv hör jag till den kategorin människor som fyrkantigt följer recept till punkt och pricka. Jag har som vana att sätta mig ner någon gång i veckan och fundera ut vad jag ska laga för rätter framöver och jag brukar därför bara köpa hem sådant som jag hade tänkt använda i matlagningen. Jag är också väldigt noga med att frysa in allt som blir över. Hos mig är det ingenting konstigt att frysa in överbliven matlagningsgrädde, kokta potatisar eller ens små snuttar av pepparkaksdeg som ingen orkade baka ut – det mesta går att använda förr eller senare. Kokt potatis är t.ex. guld att ta fram och mosa ner i vegetariska biffar och burgare av olika slag och pepparkaksbitarna kan vara kul att strössla över glass. Lite självgott vill jag alltså påstå att jag är rätt duktig på att ta hand om mina rester och den mat jag köper hem, men jag inser samtidigt att jag har mycket att lära. Trötta grönsaker och slattar av diverse såser och röror hamnar lätt i min kyl och just grönsaker är något som jag ofta måste slänga för att de helt enkelt har hunnit möglat innan jag har kommit på att göra något vettigt av dem.
Nyfiken grönare tipsar om att hitta flöden för maten: det som ena dagen var en pastasås har potential att senare bli en soppa eller en fyllning till en matig macka eller en paj. Den tipsar också om att låta kylskåpsfynd bli ingredienser i sallader eller pytt-i-pannor. Här finns också tips på ”sides” och gryn- och bönblandningar som kan hotta upp rester så att de får en till chans.
Det är en snygg och härlig bok. Åsa Dahlgren, som står för fotot, har verkligen tagit fräscht matfoto och fina foton över författarna (och deras barn). Barn, ja, det här är också en bok med många tips om hur vegomat och grönt kan presenteras på ett lockande sätt för kräsna barn och hur diverse grönsaksrester kan smusslas ned i t.ex. brödbaket för att både rädda resterna och kanske få barnen att få i sig lite mer grönt.
Jag tycker att Nyfiken grön är en väldigt fin kokbok. Jag har inte lagat något ur den ännu, men jag har verkligen blivit mer peppad på att improvisera mer i köket och boken har helt klart gett mig fler tips på hur rester kan kombineras ihop till nya rätter. Min plan är att laga mat på rester någon gång i veckan. Jag tror det kan bli kul! Och förhoppningsvis gott.
Nyfiken grönare av Cecilia Blankens och Kristin Johansson
Cecilia Blankens (född 1979) är en svensk skribent, bloggare och företagare, som bland annat har medförfattat kokboken Nyfiken grön. Hon är numera bosatt i Los Angeles. Cecilia Blankens instagrammar under @ceciliablankens och har en blogg.
Kristin Johansson
Kristin Johansson (född 1970) är en svensk matekonom och matkreatör som bland annat har medförfattat kokboken Nyfiken grön. Kristin Johansson har en blogg.
Förlagets beskrivning
”Att äta mer vegetariskt har vi lärt oss är bra för både hälsan, plånboken och miljön. Men hur får vi det att bli verklighet i vardagen? Med Nyfiken grön (2016) skapade Cecilia Blankens och Kristin Johansson sin egen moderna och lättsamma version av det vegetariska livet.
I denna uppföljare bjuder de på fler recept som imponerar på såväl den inbitne köttätaren som på barnen som fortfarande är skeptiskt inställda till det där med kikärter och grönkål. Författarna vill med enkla, smarta rätter visa att det inte är svårt att laga god vegomat.
Ett huvudfokus i boken är att använda och återanvända rester på ett smart sätt, för att spara både miljö, tid och pengar. Det spelar ju ingen roll hur bra mat vi väljer att laga om vi ändå slänger hälften! På så sätt kan en vardagsmiddag gå igen till en ny rätt nästa dag och rester från grillen förvandlas till en ljuvlig bakispizza. Med olika sides, inläggningar och röror skapas genvägar till att enkelt sätta ny smak på maten.
Bli inspirerad att våga smaka på maten och att laga mat även utan recept. Sällan har det varit så lätt och inspirerande att äta grön och klimatsmart mat!”
Slow fashion av Jennie Johansson och Johanna Nilsson
För mig känns klimatfrågan som vår tids riktigt stora ödesfråga och det är också en fråga som engagerar mig. Jag försöker verkligen att göra ett så litet klimatavtryck som möjligt, t.ex. genom att leva utan bil, välja tåg framför flyg när det är praktiskt görbart och genom att mestadels äta vegetariskt. Ingenting av just det som jag räknade upp känns som några uppoffringar, men självklart finns det annat som känns rätt utmanande faktiskt. För min del känns det svårt att avstå från att shoppa (billiga) kläder. Jag är inte omedveten om att textilindustrin är riktigt smutsig och miljöbelastande och att billiga kläder dessutom innebär att någon annan har fått betala. Textilbranschen utnyttjar oerhört många människor, varav en stor andel kvinnor, som jobbar under usla förhållanden och med slavliknande löner. Jag vill naturligtvis inte stödja detta. Jag kan i och för sig också säga att jag inte är den som shoppar för shoppandets skull. Jag är också noga med att ta hand om mina kläder så att de håller länge, och att verkligen använda de plagg jag har. Men ändå: går det att kombinera ett modeintresse med någon slags önskan om att leva hållbart?
I boken Slow fashion diskuteras ämnet av Jennie Johansson, verksamhetsledare för Stockholm Stadsmissions butik Remake, och Johanna Nilsson, som har mer än tio års erfarenhet av rättvis handel och hållbar utveckling och som bland annat har det egna smyckesmärket JohannaN och hållbart mode-butiken Replik. Det är alltså två genuint intresserade och kunniga personer som ger sin syn på saken. I boken tar de både upp på vilket sätt textilindustrin är problematisk ur hållbarhetssynvinkel, skriver om material och kvalitet samt ger handfasta tips om hur plagg kan vårdas och lagas. Jag har lånat boken på biblioteket, men kan nästan känna att jag skulle vilja ha ett exemplar hemma för att kolla upp materialval när jag står inför klädinköp och för att rakt på sak får lite instruktioner för hur småtrasiga kläder kan fixas till eller fräschas upp. Det här är faktiskt en riktigt praktisk bok!
I övrigt måste jag erkänna att Slow fashion mest tar upp sådant som jag redan vet. Den här boken gav inte just mig den där aha-upplevelsen som många andra kanske upplever av att läsa den. Däremot måste jag säga att jag särskilt uppskattar en sak som så väldigt få brukar diskutera när hållbart mode kommer på tal: stil.
Det finns så många tidningar, modebloggare, podcasts o.s.v. som tipsar om att ”investera” i ”klassiska plagg”. Jag vet inte hur många gånger jag i de här kanalerna har fått hurtiga tips om att köpa en klassisk vit skjorta, en snygg trenchcoat etc… Den som ger den här typen av råd har inte tänkt klart tanken. Varför skulle det vara hållbart att köpa en klassisk vit skjorta? Personligen använder jag inte vita skjortor och varför skulle jag börja göra det? Och vem tror på fullaste allvar att den fortfarande känns kul att ha om t.ex. 5 år bara för att plagget betraktas som ”klassiskt”? Även klassiska plagg kan ha olika snitt och passformer som följer olika trender. Jag vill påstå att det inte finns några klassiska plagg. Allting går i cykler, så förr eller senare blir säkerligen den där ”klassiska trenchen” helt fel och sedan helt rätt på nytt. Det allra viktigaste är naturligtvis att shoppa sådant man vill ha och kommer att bära! Och det är något som författarna till den här boken skriver rakt ut. Tack för det! Hållbart mode handlar inte om att köpa klassiska nyckelplagg utan om att göra medvetna val – och hitta sin egen stil.
Jag gillar den här boken! Den är informativ, lättläst och proppfull med inspirerande bilder. Dessutom har en källhänvisningar längst bak och det glädjer mig eftersom jag hör till de som verkligen ogillar när folk kastar ur sig en massa ”fakta” utan att redovisa vad den baseras på. Det enda jag inte gillar, och det här säger förmodligen mer om mig än om någonting annat, är att författarna genomgående använder ordet ”en” istället för ”man” (t.ex. ”bara för att en vill göra rätt och gott är det inte alltid att en kan”. Tro inte att jag är en sådan som säger saker i stil med ”hen är engelska för höna” (jag säger troligen ”ja, och barn är engelska för lada”), men jag råkar faktiskt tycka att det är lite väl ängsligt att filtrera bort ordet ”man”. För mig är ”man” könsneutralt och att istället läsa ”en” saktar bara ner läsningen för mig.
Kommer jag att shoppa mindre och mer genomtänkt efter att ha läst den här boken? Ärligt talat så tror jag inte det! Nu är inte jag någon shopaholic, men jag vill faktiskt uppdatera garderoben emellanåt. Däremot tror jag att jag kommer att bli duktigare på att identifiera (och undvika) plagg som förmodligen inte kommer att hålla så många tvättar. Dessutom har jag precis bestämt mig för att laga hålet på mina svarta jeans istället för att kasta hela byxorna. Så lite har jag nog inspirerats av den här boken trots allt och jag hoppas att fler läser och tänker till!
I korthet
Rekommenderas för: Den modeintresserade som vill lära sig mer om det problematiska med textilindustrin och hur man kan förhålla sig till detta utan att släppa sitt intresse.
Betyg: 4 lappade byxor av 5.
Slow fashion av Jennie Johansson och Johanna Nilsson
Om Jennie Johansson, Johanna Nilsson och om Slow fashion
Jennie Johansson är utbildad inom textilt hantverk, modevetenskap och marknadskommunikation och arbetar som verksamhetsledare för Stockholm Stadsmissions butik Remake. Johanna Nilsson är föreläsare, bloggare och driver bland annat det egna smyckesmärket JohannaN. Deras bok Slow fashion (2016) har en egen webbsida och författarna uppmanar läsarna att diskutera boken och ”slow fashion” i sociala medier under hashtagen #slowfashionboken.
Foto: Roger Olsson.
Illustratör: Pär Wickholm.
Utgivningsår: 2016 (första utgåvan, Ordfront förlag).
Antal sidor: 183.
ISBN: 9789170379161.
Köp hos t.ex. Adlibris, Bokus, CDON.
Förlagets beskrivning
”Varje år kastar den genomsnittlige svensken hela åtta kilo kläder rakt ner i soporna. Kanske är plaggen av så dålig kvalité att de går sönder redan efter en användning, eller så håller de bara inte för de allt snabbare trendväxlingarna. Innerst inne vet vi att allt detta köp-och-slängande är ohållbart men hur ska vi göra i stället?
I en bok som är lika delar modemanifest och praktisk handbok besvarar Jennie Johansson och Johanna Nilsson frågor som: Vad är för- och nackdelarna med bambuviskos? Vad är fegmärkning, greenwashing, och hur lagar man ett par jeans så att det blir riktigt snyggt? Helt enkelt hur får man sin garderob att hålla längre?
Oavsett om du är en modeälskande klädnörd eller om kläder bara är något du använder till att skyla din kropp, är denna bok en ovärderlig hjälp på vägen mot ett mode där eftertanke, medvetenhet och miljö står i fokus.”
Jag har länge funderat på vad det är som är fel i den här världen. Vi har ett jordklot med ändligt med resurser och ändå baseras hela vårt system på konsumtion – att förbruka de här resurserna i en rasande takt. En liten unge kan förstå att någonting är fel i den ekvationen. Det finns fler aspekter såklart – och på något sätt så lyckas verkligen Nina Björk formulera det och få ner det i den här boken.
Det här är en verkligt tankeväckande, berörande, störande och intressant bok; Jag har fått många aha-upplevelser. Plötsligt inser jag vad som egentligen är så störande med att kvinnor i mycket högre utsträckning än män jobbar deltid – och därmed får leva i fattigdom som pensionärer. Det störande är att det är så självklart att jobba, göra karriär och tjäna pengar – sådant som gynnar den enskilde och möjliggör mer konsumtion. Det är däremot inte självklart att vara hemma och ”investera” i t.ex. barn, i någon annan än en själv, något som inte kommer att ge pengar. Varför vill vi ens ha ett sådant samhälle? Plötsligt förstår jag också varför jag inte gillar idén med att ta in städhjälp och annat som ska få ”livspusslet” att gå ihop. Visst är det förjävla tråkigt att t.ex. diska & tvätta på sin fritid, men det verkligt störande är att vi måste jobba så mycket, konsumera så mycket, att så många känner att de måst köpa tjänster för att utföra de här hushållsuppgifterna som de inte längre orkar med eftersom att de jobbar för mycket. Varför jobba så hårt? För att kunna vila sedan? När då?
Det och tusen andra tankar har jag fått av den här boken. Jag kan inte koka ner det på samma sätt som Nina Björk. Jag kan bara konstatera att jag verkligen tycker att hon har lyckats slå huvudet på spiken och skrivit en verkligt viktig bok. Synd att det bara är vi som håller med som läser (antar jag). Det här samhället är sjukt och borde förändras. Jag önskar att fler läste sådana här böcker och fick en tankeställare. Det är dags att värdera tid, vilket är det enda vi egentligen har här på jorden, snarare än pengar.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som någon gång har insett ett det här med konsumtion inte fungerar och som vill läsa en verkligt intressant och klok bok som sitter fingret på vad som är så störande med det här systemet.
Betyg: 5 Disneyprinsessor av 5.
Om Nina Björk och om Lyckliga i alla sina dagar
Nina Björk (född 1967) är en svensk författare och journalist som bland annat har gjort sig känd genom sina feministiska debattinlägg, t.ex. genom boken Under det rosa täcket, som är hennes debutbok från 1996.
”De senaste åren har jag känt det som om samhället, kulturen och ekonomin vill lära mig att ställa en och samma grundläggande fråga inför varje situation i livet: What’s in it for me? Vad tjänar jag på det här? Man kan kalla det egoism. Eller ekonomism, tendensen att alltid räkna. Samtidigt ser jag andra förhållningssätt. Samtidigt lever jag med altruism, kärlek, solidaritet. Allt finns där. Samtidigt. Och jag vill gärna bringa lite reda i det. Försöka förstå vilka slags människor vi uppmanas att vara och vilka vi är och blir.”
”Jag har en dröm”, sa Martin Luther King i ett berömt tal. ”Har du också en dröm?” frågar Myresjöhus i en samtida annons. Båda vänder sig till människan som en drömmande varelse. En varelse som vill förändring – av livet, världen, det egna jaget. Här rannsakar vi tillsammans med Nina Björk olika samtida drömmar. Vi ser på Disneyfilmer, läser föräldratidningar, analyserar annonser, besöker arbetsförmedlingen, följer riksdagsvalet 2010 och ser kronprinsessan Victoria gifta sig. Varje tid har sin dröm om vad en samhällsduglig människa är. Hur ser vår tids dröm ut och varför? Lyckliga i alla sina dagar är en diskussion kring de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige. Det handlar om pengar. Och det handlar om människor. Vilka är deras värden? Vilka deras värderingar? Och vad händer när själva människolivet blir en fråga om förtjänst?
Idag gör jag en dykning ner i arkivet igen. Throwback thursday, #tbt, ni vet? Jag har kallat det Nostalgitorsdag ett tag, men nu kände jag att jag ville ha ett lite kortare ord. 🙂
Hur som helst. Jag hittade ett inlägg där jag uppmärksammar att Månpocket och Bonnier pocket hakat på ekotrenden och tagit initiativet till klimatsmarta pocketböcker: klimatkompenserade, FSC-märkta och med ett bidrag till världsnaturfonden. Jag tyckte att det var kul, men genomskådade det såklart som ett PR-knep. Då, liksom nu, konstaterade jag att man inte kan konsumera sig ur en klimatkris. Vill man göra en verklig insats för miljön får man dra ner på konsumtionen. Helt enkelt. Sedan skriver jag:
Jag blir ibland lite förvånad när jag läser bokbloggar där bloggare berättar om sina imponerande bokhyllor med, ibland, hundratals outlästa titlar. När bokbloggare pratar om ”köpstopp” innebär begreppet att man vill försöka minska antalet inköp för att ”outläst”-hyllan helt enkelt har blivit för välfylld, inte att man vill ”köpstoppa” för att försöka minska konsumtionen i klimatsyfte. Naturligtvis har jag ingen åsikt om andras bokinköp, men när jag läser om det så inser jag att jag nog helt saknar den där ”samlar”-genen som andra litteraturälskare tycks bära på. Och glad för det blir nog miljön. Och biblioteken.
Och här kommer det pinsamma. Hur många olästa böcker har jag i min hylla? Jo, 57 pappersböcker! 😮
Men någon shopoholic är jag faktiskt inte. Jag vet inte riktigt hur jag har samlat på mig alla dessa böcker… Men det är väl det att det har skett över lång tid. Sedan är det kanske också en del av problemet att konsumtion är så inrotat i vår kultur och ett sådant vanligt tidsfördriv att vi gör det utan att reflektera…
Hur många outlästa böcker har du? Har du haft köpstopp någon gång?
Och här är några böcker och inlägg på temat hållbar utveckling/miljö/klimat. Köp inte den här boken är kanske den mest relevanta boken jag läst om den här frågan. I den får läsaren följa när författaren utmanar sig själv till ett år med köpstopp.
Miljöfrågor ligger mig varmt om hjärtat och jag har läst ett antal böcker som tar upp klimatfrågan och frågan om hållbar utveckling. Bland annat har jag läst f.d. språkröret Maria Wetterstrands bok om goda, gröna exempel. Jag tyckte egentligen inte att den var så bra, mest för att den var så kortfattad. Hur som helst har jag sett att Maria Wetterstrand och Gabriel Liljenström nu är aktuella med en ny miljöbok, som kort och gott heter Vad är miljö?. Förlaget skriver:
”De miljöval vi gjorde för 70 år sedan påverkar oss än idag, och trots att problemet med ozon minskat uppstår det då och då hål i atmosfären. Samtidigt är har människan blivit van vid att äta alldeles för mycket kött, åka alldeles för mycket bil och skylla miljöproblemen på någon annan.
Många verkar fråga sig: Ska vi offra våra bekväma liv för att rädda någon jädra hackspett?
Andra exempel på frågor som tas upp i boken är: Vilken är den värsta miljöförstöraren? Varför gillar vi att se katastroffilmer? Om jorden var ett företag, vem skulle köpa aktier i det då?
Vad är Miljö är en del av 100-frågor-serien, som är uppbyggd efter principen fråga-svar och syftar till att på ett humoristiskt och intelligent sätt ge nya perspektiv på viktiga ämnen.”
Den här vill jag läsa, faktiskt! Miljöfrågan är så komplex och det är så svårt att förstå vad man kan göra för att göra skillnad… Jag tror att det här kan vara en lättsam och lagom bok att läsa för att läsa sig mer om det här.
För fem år sedan läste jag Köp inte den här boken, som handlar om Ann-Christin Grammings år med köpstopp. Boken är i princip hennes blogg i bokform. Gramming var nog lite före sin tid när hon redan 2007 utmanade sig själv till att ta ett år utan klädshopping, uteluncher, fika på stan och all annan shopping som inte var absolut nödvändig. Sedan dess har jag sett flera böcker som tar upp ungefär samma sak, t.ex. Modemanifestet, som handlar om ett år utan klädinköp, och nu senast: Shopstop, där kulturjournalisten Gunilla Brodrej skriver om hennes år utan annan shopping än mat, drivmedel, resor och underhållning. Jag hörde henne berätta i någon intervju att det t.ex. ledde till att hon plockade upp folks tappade vantar och tog hem…
Jag bryr mig oerhört mycket om miljö- och klimatfrågan och för mig känns det viktigt och bra att människor lyfter frågan om konsumtion och hållbar utveckling. Det är de rikas privilegium att köpa för mycket och samla på sig för mycket prylar. Det är nästan stötande att det ges ut böcker som berättar om hur utmanande och svårt det är att inte shoppa. Med tanke på hur många som knappast ens kan få mat för dagen! Men hur man än vrider och vänder på det så behövs sådana här reportage. Konsumtion har blivit en religion och jordens resurser räcker liksom inte till för att folk ska använda shopping som ett sätt att skapa identitet och hitta lyckan. Jag tycker också att Fredrik Lindström pratade väldigt fint om det i sitt vinterprat i Vinter i P1 från juldagen.
Viktiga frågor om sagt! Jag vet inte om jag kommer att komma mig för att läsa Brodrejs bok egentligen, men jag är glad att den har kommit ut och jag tror det vore bra om fler utmanade sig till köpstopp, om inte ett helt års köpstopp, så åtminstone en kortare period. Det kan nog behövas för att inse hur mycket vi i vår del av världen faktiskt köper på oss… Inte för att jag är något gott exempel själv, men… Jag försöker faktiskt att tänka till.
I bokbloggsvärlden så brukar för övrigt köpstopp poppa upp lite nu och då, men då syftas det specifikt på att undvika att köpa fler böcker. Och då finns det ändå bibliotek! 😉
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
