Etikett: Feminism

  • Ja till Liv!: Liv Strömquists ABC

    Titeln Ja till Liv! ger omedelbara associationer till abortmotståndare, men om man börjar läsa Liv Strömquists knivskarpa seriealbum med förväntningar att den ska vara propaganda mot aborter, så kommer man att bli grymt besviken. Ja till Liv! är tvärtom en bok där Strömquists vänstersympatier och feministiska åsikter får ta stor plats och det är Arbetslinjen som står i fokus vid bokstaven A. Serien Arbetslinjen utspelar sig 1000 år framåt i tiden och handlar om ett märkligt fynd som man har gjort under utgrävningar av Peppes Bodega. Fyndet består av en tavla som kallas Arbetslinjen och det är ett verk som verkligen förbryllar forskarna, som för det första aldrig tidigare har hittat några tecken på att moderater kunnat producera någon form av kultur och som dessutom inte kan förstå vad Arbetslinjen egentligen gick ut på. Hur kunde man uppleva en arbetsbrist när det fanns så otroligt mycket att göra? Varför gav de mest behövda jobben sämst betalt? Varför trodde man att arbete gav en känsla av mening med livet, när man samtidigt var tvungen att kontrollera att alla verkligen sökte jobb?

    Det var länge sedan jag läste något så roligt och träffsäkert. Jag håller inte med Strömquist i alla hennes åsikter och det finns serier som jag bara tycker är plumpa, men som helhet är boken fantastisk. Varje mening sitter där den ska och bilderna är snygga och detaljrika. Inte sällan är bilderna kollage med inklistrade dumheter från tidningar och citat från andra medier. Den här ABC-boken är något av det bästa och mest tankeväckande jag har läst på på länge. En riktigt bra satir!

  • Det går an

    Det går an

    ”Den första svenska feministiska romanen” står det på framsidan till den här ljudboksversionen av Carl Jonas Love Almqvists lilla (ja, bara tre CD!) roman från 1839. Vem passar bättre som uppläsare än Gudrun Schyman? Jag tycker att hon gör det galant i alla fall.

    Det går an är berättelsen om hur den självständiga och starka Sara träffar Albert, som är sergeant. De träffas på en ångbåt, på resa från Stockholm, och de kommer att göra sällskap resten av resan och ända hem till Sara. Saras mamma är änka, vilket möjliggör att hon och dottern får driva ett glasmästeri. För Sara är det ekonomiska oberoendet viktigt och hon är inte den som låter karlar eller andra bjuda henne på middag eller betala för henne i andra sammanhang. Hon håller inte bara hårt i det ekonomiska utan strävar också efter frihet även på andra plan, inte minst i relationer. Boken väckte faktiskt stor uppståndelse när den kom och det ansågs enormt vågat att Sara förespråkar att par lever ihop utan att dela på sina tillgångar och utan att formellt gifta sig. Att Albert är förälskad i Sara är uppenbart, men går det an att leva som Sara vill? Spoilervaning. Men ja: det går an!

    Jag tycker att det här är en fantastiskt fin bok och sedd i sitt sammanhang är den oerhört intressant. Det är lätt att tro att vi idag lever i ett modernt och fulländat samhälle och att det på 1800-talet var ”rena 1800-talet”, men när jag läser/lyssnar på en bok som Det går an slås jag av hur högaktuell den fortfarande är.  Det här är fortfarande en bok som man kan diskutera och som fortfarande är relevant.

  • Garp och hans värld

    Garp och hans värld

    Garp växer upp som enda sonen till feministen och sjuksköterskan Jenny Fields och i den här boken får vi sedan följa honom i hans minst sagt händelserika liv. Det här är en förbluffande bok som bjuder på både spänning, tårar, äckel och skratt.

    Boken är tjock och innehållsrik, men mycket i den kretsar kring feminism och andra jämställdhetsfrågor eftersom just jämställdhetsfrågor följer Garp, som är son till en känd feminist, vän till transsexuella Robert/Roberta och själv är författare till en bok som många tar till sig som feministisk. Den kan också kanske sägas handla om överbeskyddelse och svårigheterna att skydda de man älskar.

    Som sagt var är boken tjock och jag ser det som ett litet minus att den är så lång eftersom jag inte tycker att alla utvikningar är meningsfulla. Boken är charmig och precis som i Ciderhusreglerna av samma författare fick jag en känsla av att känna bokens huvudpersoner. Irving är duktig på personporträtteringar och han är också duktig på att samla ihop udda, men ändå mänskliga människor i sina böcker.

    Personerna till trots kunde jag dock inte ta till mig boken riktigt och jag vet faktiskt inte varför. Bokens längd eller okoncentration från min sida kan mycket väl vara orsaken till att jag inte tänker ge boken mer än 3 av 5 betyg. Boken är verkligen läsvärd och gav mig många nya tankar, men det tog sin lilla stund för mig att plåga mig igenom boken och man kan kanske inte säga att den är speciellt realistisk hela tiden. Och tur är väl det!