Det har regnat priser över den här boken och dess författare: Stora journalistpriset, Guldspaden och många andra, och jag förstår verkligen varför. Det här är på samma gång en angelägen och ändå lättillgänglig bok om det ohållbara i dagens fiske.
De flesta har nog, liksom jag, inte så stora kunskaper om fisket och hur det går till. Det kanske är många fler än jag som till och med tror att man gör ett aktivt val, något som påverkar, ifall man bojkottar att köpa torsk. Så är det inte. Det som inte säljs i Sverige säljs någon annanstans eller bränns upp för att inte priserna ska dumpas, och detta är bara en av de saker som kan tyckas märkligt när det gäller fisket idag.
Där ute pågår faktiskt en helt laglig utfiskning av våra hav. Djur utrotas, ekosystem rubbas, allt större båtar slåss om att fiska allt färre fiskar och miljoner efter miljoner pumpas in i denna bransch, som redan nu är för liten för att föda alla som sysslar med den.
Man blir helt klart uppgiven och ledsen över att läsa boken, eftersom det blir så uppenbart att pengar får gå före de omätliga skatter som finns i havet och eftersom politikerna gång på gång undviker att fatta beslut som kan göra skillnad. Isabella Lövin lyfter ändå fram ett antal lösningar som hon anser skulle kunna ge positiva förändringar och det känns bra. Kanske finns det lite hopp. Kanske.
Fram till dess undviker jag fortfarande att köpa torsk, såväl som ål, odlad lax och en hel radda andra fiskar som inte är hållbara att fiska upp eller odla fram. Utöver det hoppas jag att alla läser denna bok och får sig en tankeställare, för om ingen gör något har vi alldeles snart förstört fisket, som vi känner den, för all framtid för våra barn.
Det är 50-tal och Revolutionary Road heter en idyllisk gata i en fint medelklassområde i ett samhälle i USA. Gatan befolkas av fina små familjer som går på middagsbjudningar hos varandra, pysslar i trädgården och låter sina barn springa omkring ute och leka med varandra. Tittar man in i de små hemmen ser man dock något annat än den polerade yta som visas upp. Här finns mannen, som i hemlighet suktar efter grannfrun och drömmer om och försöker att hitta tillfället då han ska kunna ta steget att inleda en affär med henne. Här finns det äldre paret, som försöker att mörka att deras fantastiska son, den bildade matematikläraren, är institutionaliserad på ett mentalsjukhus. Och så är det Frank och April Wheeler, bokens huvudpersoner.
Utåt sett är de ett förtjusande och trevligt par, men innerst inne känner de att livet saknar sin mening. Frank avskyr sitt urtrista jobb och ägnar den mesta arbetstiden åt att skjuta allt arbete framför sig och att flörta med kontorets söta, unga kvinnor, som han inte sällan är otrogen med. April är en rastlös själ som inte gör annat än att längta bort från detta småstadsliv med dess trista människor och futtigheter. När hon kläcker idén att hon och Frank ska ta sina barn och flytta till Europa föds en helt ny motivation hos dem båda. Nu väcks drömmar om att säga upp sig, finna sig själv, göra något som betyder något.
Det är en högst berörande bok om drömmar, förhoppningar och misslyckanden. Den är inte helt olika många av Gardells böcker, där han tar upp ämnen som ensamhet, utanförskap och att hålla uppe en prydlig fasad, och Yates lyckas verkligen måla upp en trovärdig berättelse, som är lätt att dras med i. Språket är enkelt, men väldigt uttrycksfullt och fullt av roliga och påhittiga metaforer. Han lyckas exakt fånga stämningarna, karaktärerna och miljöerna och förmedla den växande känslan av hopplöshet och katastrof. Det är dock ingen domedagsbok, utan ger att visst hopp, även om den tydligt visar att livet inte alltid blir som man tänkt sig och att problem och svårigheter sällan går att fly från.
Jag tycker att det här är en underbar liten bok och det finns mycket i den som man kan lyfta ut och begrunda för sig. Läs bara detta:
Vår förmåga att mäta och fördela tiden erbjuder en nästan outsinlig källa till tröst.
”Synkronisera klockorna på noll sexhundra”, säger infanterikaptenen, och var och en av hans hukande löjtnanter finner en frist från skräcken när de för de två små visarna i lodrät linje medan tonvis av tung arterllerield fladdrar över himlen: den prosaiska, vardagliga urtavlan har, om än tillfälligt, återställt en illusion av personlig kontroll. Bra, intygar den och blickar nådigt upp mellan hårstråna och blodådrorna på varje ohyggligt sårbar handled; utmärkt: än så länge inträffar allt på utsatt tid.
I den här boken har författarna, en populärvetenskaplig författare och en professor i komplementärmedicin, med öppet sinne gått in för att ta reda på om några av våra vanliga alternativmedicinska metoder verkligen fungerar. Boken behandlar framför allt akupunktur, homeopati, örtmedicin och kiropraktik, men har också en rik bilaga där allt från reiki till detox tas upp.
För mig, som har utbildning inom design och utveckling av läkemedel, är det totalt obegripligt att alternativ medicin inte står under samma krav som riktiga läkemedel och konventionella metoder. För att lansera ett nytt läkemedel krävs det 10-15 år av forskning, prekliniska och kliniska tester och om läkemedlet släpps på marknaden följs den alltid av kontinuerlig uppföljning. På vägen ratas 99% av alla läkemedelskandidater för att de är overksamma, har kraftfulla biverkning eller på annat sätt inte håller måttet. Går man till en alternativmedicinare eller går till en vanlig hälsokostbutik kan man dock köpa, vanligen till helt makalösa priser, verkningslöst placebo, som utger sig för att vara riktig medicin och som i princip är okontrollerat och kan innehålla tungmetaller eller vad skit som helst. Detta säljs alltså till människor som är sjuka, ledsna, desperata och förmodligen outbildade. Det är så moraliskt vidrigt att jag saknar ord!
Det är givetvis synd att de som utövar och även de som betalar för att få alternativ medicin knappast är öppna för den här typen av böcker, för det är ju egentligen dessa människor som mer än andra behöver ett uppvaknande. Själv har jag aldrig någonsin trott att homeopatpreparat, d.v.s. rent vatten/rena sockerpiller, skulle ha någon effekt och jag har heller aldrig misstänkt att det är riskfritt eller ens effektfullt att ta örtpreparat istället för konventionella läkemedel, men jag har ändå lärt mig mycket nytt av denna bok, bland annat hur farligt och onödigt det är med kiropraktik, som jag aldrig ens har uppfattat som alternativmedicin eftersom det är så accepterat i samhället.
Läs gärna denna bok om du vill veta mer om vad alternativmedicin kan erbjuda. Som sagt har författarna gått in med öppet sinne för att bevisa alternativmedicinernas effekt (den ena författaren är för övrigt själv homeopat!), så allt sågas inte vid fotknölarna, utan allt är baserat på vetenskap och rimliga diskussioner. Boken är dessutom lättläst och fylld av historisk kuriosa.
Frågan om alternativmedicin är dock komplex, vilket man snabbt förstår om man tänker på hur kraftfull placeboeffekten är. Är det rätt att förbjuda något som, trorts att det saknar verkan, faktiskt hjälper den som är så desperat att han eller hon vill tro på det? Jag tycker att förattarna diskuterar detta på ett väldigt bra sätt och jag kan inte annat än hålla med dem i det de skriver i denna bok.
Fördjupade studier i katastroffysik av Marsha Pessl
Vilken bok! Det här är precis min typ av avkoppling! Fördjupade studier i katastroffysik är upplagd som en kursplan med introduktion, litteraturlista (kapitel) och en sluttentamen, som på ett kul sätt tar upp många av de frågor som man som läsare ställs inför under läsandets gång – och det är verkligen många frågor som väcks! Sympatierna hinner ändras både en och två gånger och man hinner både tappa andan av spänning, andas ut och stå inför en riktig cliffhanger igen medan de över 500 sidorna passeras.
Huvudpersonen är den sextonåriga Blue, som under hela uppväxten har flyttat fram och tillbaka över hela USA med sin professor till pappa. Mamman är död sedan länge och livet är mest kantat av pappans överbeskyddande omsorger och en nästan sjuk mängd böcker (i vart och vartannat stycke finns det referenser till litteratur och tidskrifter). Det är först när de slår sig ner i den lilla staden Stockton som den lillgamla Blue får jämnåriga vänner.
Lärarinnan Hannah Schneider för ihop henne med ett sammansvetsat gäng som kallar sig Aristokraterna. Plötsligt blir det en vana att varje vecka gå på middag hos Hannah tillsammans med Aristokraterna och diskutera smått och stort här i livet. Hannah lyckas charma dem alla. Hon ser dem, ger dem råd och tränger sig in i deras innersta. För mönstereleven Blue öppnar sig en ny värld, som inte bara består av att plugga och diskutera djupa ämnen med sin far, utan också består av galna fester med de nya vännerna och att tillsammans med dem smyga på deras märkliga vän och lärarinna. Hur nära Hannah än kommer dem, så avslöjar hon märkligt lite om sig själv och om sin egna bakgrund och liv. Det är först efter en katastrofal campingutflykt som allt ställs på ända och Blue plötsligt står ensam inför en mängd svek och frågor.
Jag blev helt fängslad av boken och kunde inte lägga den ifrån mig. Jag älskar det finurliga berättandet, de roliga referenserna, humorn och mörkret. En både spännande och välskriven roman!
I korhet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en finurligt berättad roman som bjuder på stor spänning och många överraskningar – och roliga bokreferenser.
Betyg: 5 böcker av 5.
Om Marisha Pessl och Fördjupade studier i katastroffysik
Marisha Pessl (född 1977) är en amerikansk författare. Hon debuterade med den uppmärksammade Fördjupade studier i katastroffysik (Special topics in calamity physics) 2006. Pessl har en hemsida, en fansida på Facebook och twittrar under @marishapessl.
””Jag skrev den här redogörelsen ett år efter att jag hittade Hannah död.
Jag trodde att jag hade lyckats utplåna alla spår av den där natten inom mig. Men jag hade fel.
Varje natt när jag slöt ögonen och försökte sova såg jag henne framför mig igen, precis som jag fann henne, hängandes från en tall i en orange förlängningssladd. Nacken var bruten som en tulpanstjälk och ögonen såg ingenting.
Eller så var det just det som var problemet. De hade sett allting.”
Sextonåriga Blue har aldrig bott på samma plats i mer än en termin. Tillsammans med sin pappa, den erkände gästprofessorn, har hon rest runt i USA och fått det mesta av sin skolundervisning i bilen. Trots detta, eller kanske just därför, är Blue en toppstudent som vet mer om den klassiska litteraturen än om det liv som tonåringar förväntas leva. Men när Blues pappa plötsligt beslutar sig för att Blue ska tillbringa hela sitt sista år i high school på ett och samma ställe, tar hennes liv en oanad vändning. På ärevördiga St. Gallway School blir hon indragen i en grupp studenter som kallas ”De blåblodiga” och vars tillvaro kretsar kring Hannah Schneider, skolans karismatiska filmlärare. Snart befinner sig Blue i en komplicerad härva av konspirationer, svek och död.”
Jag gillar verkligen den här boken! Det bästa jag vet hos böcker är när språket används mer än för att bara föra berättelsen framåt, när språket används som en del av berättelsen. Jonathan Safran Foer gör det och i den här boken är det inte bara språket som är en del av berättelsen, utan här skildras också känslor med hjälp av bilder. Ibland är texten inte ens läslig. Ibland är den inringad med rött. Jag gillar det! Det är annorlunda och det tillför något till den här berättlesen, med lilla Oscar Schell som huvudperson.
Oscar har förlorat sin pappa i 11:e september-attacken. Sorgearbetet består bland annat av att i hemlighet lyssna på de meddelanden som pappan talade in på telefonsvararen när olyckan hände, men kanske framför allt tar det sitt utryck i ett hopplöst letande efter ett visst lås. Oscar har nämligen hittat en nyckel som har tillhört pappan och på kuvertet som nyckeln låg i det står namnet ”Black”. Nu går sökandet över hela New York hos alla som heter Black i efternamn. Det blir ganska många möten med helt vanliga och alldeles excentriska människor.
Parallellt med berättelsen om Orscar berättas historien om Oscars farfar, som aldrig har träffat sin son eller sitt barnbarn. Det är en märklig man, som har förlorat sitt tal och istället skriver allt han vill säga i en bok. Det mest märkliga är kanske förhållandet, till farmodern, som är så kantat av regler och överenskommelser att de alldeles har lyckats undvika att komma varandra nära. Trots detta står de varandra otroligt nära och kan nästan intiutivt kommunicera trots att farfadern inte kan tala och trots att farmodern ser dåligt.
Jag har påbörjat den här boken flera gånger när jag var yngre, men jag har aldrig kommit någon vart förrän nu. Efter att ha läst den kan jag inte riktigt förstå varför jag ryggade tillbaka tidigare, för jag gillar verkligen den här boken. Kanske blev jag lite avskräckt efter att ha läst Sofies värld, som är mer fakta än skönlitteratur. Jostein blandar även i Spelkortsmysteriet in filosofiska frågor och resonemang och ger några historielektioner, men mest är det skönlitteratur.
I centrum står Hans Thomas som reser igenom Europa med sin pappa för att leta reda på Hans Thomas sedan länge försvunna mamma. Under resan luras de att göra en avstickare till en liten by, där Hans Thomas blir bjuden på bullar av en märklig bagare. En av bullarna innehåller en liten, liten bok, som Hans Thomas läser i hemlighet med hjälp av ett förstoringsglas. I bullboken berättas en spännande berättelse om en skeppsbruten man och på något märkligt sätt verkar boken kopplad till Hans Thomas själv och bagaren i den lilla byn.
Det är både spännande och intressant läsning! Boken väcker många tankar om vad som är fantasi och vad som är verklighet och vad ödet är för något. Det är framför allt en ungdomsbok, men jag kan verkligen rekommendera vem som helst att läsa den.
Sista gången Nikki ser sin mamma är på morsdagsfirandet. När hon ett par dagar senare tittar förbi hittar hon sin mor knivskuren, mördad, i garaget.
Efter följer en tid av sorg. När det är dags att städa ur moderns hus väller minnen fram och det dyker också upp frågor om vem mamman egentligen var och vilka hemligheter hon kanske hade.
Det är en väldigt varm berättelse om en omtänksam mamma och hennes dotters sorgearbete. Det är fint berättat och berör djupt utan att bli sentimentalt. I bakgrunden berättas även en annan berättelse: berättelsen om hur Nikki blir utnyttjad av en gift man som aldrig riktigt tycks kunna avsluta äktenskapet med sin fru för att helt och fullt engagera sig med Nikki. Oates skriver ofta om dessa kvinnor, hur de hoppas och väntar och anpassar sig, men alltid blir svikna. Oates är verkligen mästare på att skildra dessa kvinnoöden. Jag tycker verkligen om den här boken! Den är så angelägen. Så fin!
Det är snart jul och Tor sliter med att få tillvaron att gå runt som grisbonde, när hans mor plötsligt insjuknar. Vid moderns dödsbädd återförenas så Tor med sina bröder: Margido och Erlend. Margido, som är en präktig och ordentlig karl, lever ensam och arbetar som begravningsentreprenör. Sin mor och bror har han inte haft särskilt mycket kontakt med de senaste åren. Erlend har haft ännu mindre kontakt med sin familj. Sedan tjugo år tillbaka lever han med sin pojkvän i Köpenhamn och familjen har han brutit med helt eftersom de inte kan acceptera hans sexuella läggning.
Tors fram till nu hemlighållna och vuxna dotter, Torunn, tar sig också ner till den gamla släktgården för att träffa farmodern en första och sista gång. För Margido och Erlend blir det en stor överraskning att brodern har en dotter, men det finns plötsligt fler familjehemligheter som börjar rullas upp. Boken utspelar sig under bara några dagar, men under dessa dagar hinner huvudpersonernas liv vändas upp och ner ganska rejält.
Det är en fin liten berättelse, men jag har lite svårt att till hundra procent beröras av den. Det blir för platt, för lyckligt, för enkelt och dessutom ganska orealistiskt. Trots det hade jag stor behållning av boken, för den är avkopplande och Ragde kan verkligen konsten att måla upp miljöer. Här kan man verkligen se smutsen på den gamla släktgården, känna hur illa grisarna luktar och man förstår precis hur huvudpersonerna är och ser ut och hur livet ter sig i det lilla norska samhället. Allt är väldigt exakt och noggrannt berättat och beskrivet. Jag gillar det! Man sugs verkligen med i boken för att den är så bra berättad. Det här kanske inte är bok som jag kommer att minnas länge, men jag är definitvit sugen på att läsa fortsättningen och att läsa mer av denna författare, om det finns fler böcker översatta till svenska.
Ni kanske känner till Chappaquiddickolyckan, då Ted Kennedys sekreterare omkom i en bilolycka efter det att Kenney hade kört ned i ett vattendrag? Det tog lång tid innan Kennedy, som själv lyckades simma i land, att anmäla olyckan och kroppen efter den döda sekreteraren plockades upp först dagen därpå. Den här boken har starka kopplingar till den här händelsen, men i centrum står en kvinna som heter Kelly. Det är, som så ofta i Joyce Carol Oates böcker, en ung, sviken kvinna det handlar om. Kelly har haft ett ofungerande förhållande med en man som hon inte ens kan prata om längre och nu är hon plötsligt på väg att starta en affär med Senatorn, som hon har träffat på en fest.
Kelly och Senatorn lämnar festen i en bil med den kraftigt berusade Senatorn bakom ratten. De ska hinna med en färja, men kör fel och med hög hastighet åker de av vägen och ner i vatten, som sakta hotar att dränka Kelly. Senatorn själv tar sig ur bilen genom att sparka bort Kelly och simma därifrån.
Kvar blir Kelly, ensam, väntande på att Senatorn ska återvända, att ambulansen ska komma, att hon ska kunna magpumpas för att få ut det svarta vattnet från hennes kropp. ”Kommer jag att dö? – så här?”, frågar hon sig medan kvällens händelser och hennes liv rullas upp i det medvetande som hon sakta håller på att förlora.
Det är inte tjock bok, men den rymmer tillräckligt för att skildra den vansinniga skräck en sådan här händelse kan tänkas utlösa. Paniken, rädslan, kommer de inte och räddar mig snart?. En mycket otäck bok faktiskt, för den tränger verkligen in på djupet. Den går fort att läsa ut, men tar desto längre tid att smälta. Fantastiskt berättat!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Det har regnat priser över den här boken och dess författare: Stora journalistpriset, Guldspaden och många andra, och jag förstår verkligen varför. Det här är på samma gång en angelägen och ändå lättillgänglig bok om det ohållbara i dagens fiske.
