Etikett: Favoriter

  • Du rêve pour les oufs

    Du rêve pour les oufs

    Åh, vad jag gillar Faïza Guène! Jag tyckte hemskt mycket om Kiffe kiffe demain och den nyligt utlästa Du rêve pour les oufs är en nästan ännu större favorit. Tur att det finns sådana här lagom tjocka, lättlästa och finfina böcker som får mig att vilja fortsätta hålla igång franskkunskaperna.

    Ahlème är 24 år och bor i en förort till Paris tillsammans med sin pappa och yngre bror. Hon flackar runt på olika korttidsanställningar, skvallrar med sina vänner, dejtar hopplösa killar och försöker att hålla ordning på sin bror, som missköter skolan och ägnar sig åt tvivelaktiga affärer, trots att en utvisning till hemlandet, Algeriet ligger över honom som ett stort hot.

    Så mycket mer än drömmar finns det kanske inte att leva på för många som lever som Ahlème, men Ahlème själv beskrivs inte som ett offer, utan som en tjej med ganska mycket skinn på näsan. Jag tycker verkligen bra om berättelsen om henne, som blandar allvarliga ämnen med mycket humor och ett ungt språk. Trots att jag långt ifrån kan franska flytande tycker jag att boken är lätt att ta till sig på originalspråket och att den är väldigt kul att läsa. Hur den fungerar i översättning vet jag inte, men gissningsvis är den lika styltig och konstig som franska böcker tyvärr nästan alltid är i översättning!

    Det är såhär jag vill läsa Guène, på franska, och jag vill läsa mycket mer av henne!

  • Is och vatten, vatten och is

    Is och vatten, vatten och is

    Idag har jag spenderat en stor del av dagen i solen, som till skillnad från igår, faktiskt har varit framme. Skönt! Så idag har jag haft tid till läsning och jag har läst ut Is och vatten, vatten och is, som jag tyckte väldigt bra om.

    Boken handlar om Susanne, som precis har åkt iväg på expedition med isbrytaren Oden tillsammans med en stor grupp forskare, båtfolk och andra. Resan går genom mäktig polaris och bjuder på svindlande vyer. För Susanne blir det dock inte bara en spännande resa vid Arktis. När hon vid upprepande tillfällen råkar ut för att någon gör inbrott i hennes hytt och hotar henne bubblar en massa svåra känslor upp till ytan: känslor av att inte duga och att inte vara värd något, känslor som ligger djupt rotade.

    Bakgrunden till detta beskrivs i den parallella berättelen om Susannes uppväxt och de händelser som till slut leder fram till en stor tragedi i familjen. Susanne växer upp tillsammans med sina föräldrar och mammans systerson, Björn. Björn är sångare i ett popband och en stor tonårsidol, som knappt kan visa sig ute utan att bli översprungen av hysteriska tjejer. Det spännande turnélivet byts dock snart ut mot djupa ensamhetskänslor och många funderingar går också till hans egen mor, som lämnade bort honom redan när han var liten och sedan dess har spenderat sin mesta tid på sjön. Susanne, å sin sida, har sin mor nära sig, men modern har alltid varit mest fäst vid Björn och Susanne blir brutalt åtsidosatt. Det är en gripande berättelse om att bli bortvald och sakna någon, men också om att finna varandra i allt det svåra. Att berättelserna löper parallellt gör att det också blir en spännande läsning, för man förstår hela tiden att något hemskt måste ha skett och man förstår också att det måste finnas en koppling till det som händer på Oden, men det avslöjas bara bitvis gneom boken och lockar hela tiden till att läsa mer.

    För mig var det här en engagerande och spännande bok som lockade till sträckläsning. Vissa episoder kan jag väl i och för sig tycka är lite väl orealistiska, men jag väljer gärna att se förbi det. Det här är en fint berättad berättelse som på samma gång är sorglig och inger hopp.

  • Snabba cash: hatet, drivet, jakten

    Snabba cash: hatet, drivet, jakten

    Snabba cash - Jens Lapidus
    Min första tanke när jag hörde talas om den här boken är att titeln är lite fånig, rentav föråldrad, fastän den kanske egentligen är modern. Nu när jag har läst den förstår jag att det kanske inte spelar någon roll, för boken är verkligen tänkt att läsas nu och den vinner på är att den är just sådär modern och ”just nu” som den är. Miljöerna är Stockholm, Stureplan, och i bakgrunden figurerar välkända kändisar. Om några år är de förmodligen lika bortglömda som den här boken, skulle jag tro. Jag tycker ändå att den är bra och spännande. Trots att jag definitivt inte känner igen mig i den maffia som boken handlar om, så får miljöerna, språket, karaktärerna och allt det tidstypiska boken att kännas autentisk. Finns det en maffia i Sverige känner jag mig numera lurad att tro att den ser ut som i boken: juggar som säljer knark, ägnar sig åt trafficking och anlitar torpeder när det behövs, unga killar som drömmer om jetsetliv och börjar sälja knark o.s.v.

    För det är det den här boken handlar om. JW är den unge killen som hänger på Stureplan fast han inte har råd. Extraknäcket med att köra svarttaxi byts snart ut mot att kränga kokain till sina bratkompisar. Jeorge är latinon som gör en makalös rymning från Österåker och återigen dras in i kokainhandeln. Samtidigt som han smugglar kokain filar han på hur han ska kunna hämnas på de som angav honom och fick honom att hamna i fängelse. Mrado är jugoslaven som drar in pengar genom att ägna sig åt ”garderobsverksamhet”. Pengarna går dock inte rakt till honom, utan hamnar först och främst hos ledaren, Radovan, herr R, som, oroväckande nog, tycks ha tappat förtroendet för Mrado. När Mrado inte bekymrar sig över detta pumpar han upp sig på gymmet och drömmer om att träffa sin lilla dotter, vars mamma helst vill rycka henne från honom för gott och få ensam vårdnad. Det sista är en ganska snygg liten twist, som får Mrado att kännas lite mer mänsklig. Annars lider flera av karaktärerna brist på känslor och känns överdrivet kalla. Det tycks inte vara något särskilt att snitta upp en annan människas strupe eller att skicka en bomb till någon.

    Boken känns faktiskt till viss del ganska överdriven, men, som sagt, så fastnade jag för den ändå. Både det korthuggna språket och hela berättandet känns rätt för att berätta denna lite cyniska berättelse om några livsöden i den undre värden. Boken gör sig också väldigt bra uppläst av Morgan Alling, som skickligt växlar mellan de olika karaktärernas brytningar och uttryckssätt. Boken är faktiskt helt otroligt bra som ljudbok! Jag vet inte ens om jag hade uppskattat Snabba cash hälften så mycket som jag gjorde om jag verkligen hade läst den själv. Jag kan helt klart rekommendera att lyssna på Snabba cash!

    I korthet

    Rekommenderad för: Alla som vill läsa en spännande, aktuell deckare som känns helt autentisk.

    Betyg: 4 garderober av 5.

    Om Snabba cash och Jens Lapidus

    Jens Lapidus (född 1974) är en svensk advokat och författare. Snabba cash är hans debutroman.

    Uppläsare: Morgan Alling.
    Utgivningsår: 2006 (första svenska utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2006 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
    Antal sidor: 474 (ca 13 h lyssning).
    Andras röster: SvD, Bokhora.
    Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

    Baksidestext

    ”Jorge panikade. Sparkade allt vad han kunde mot kuken på polisen. Mannen vrålade. Jorge hade bara en sak i huvudet: kokset i bagageluckan. Greppade handtaget på luckan. Öppnade den. Slet upp NK-påsen. Polismannen slängde sig mot Jorge. Jorge höll sig fri. Polisen slet upp ett vapen. Skrek något. Jorge sprang. Mannen efter var snabb. Jorge var snabbare. Tacka Gud för tiden på Österåker och den träning han fått på sistone.”

    Snabba cash är en spänningsroman för 2000-talet, en skildring av samhällets mörka sida där känslokalla psykopater som saknar spärrar styr. Med ett rättframt språk och imponerande berättardriv skildrar Jens Lapidus brottets obönhörliga logik mitt ibland oss. På Stureplan, i Sollentuna, i villaförorterna. Det är en bild av Sverige som anas i medierna, men som vi inte riktigt vill kännas vid.

    JW är stureplanskillen som säljer kokain på de hetaste inneställena. Överklasskillarna han hänger med anar inte att han är en uppkomling som ljuger om sin bakgrund. Han vill vara som dom.

    Jorge är latinon som kan allt om koks och som går i land med en osannolikt tjusig rymning från Österåkeranstalten. Väl ute planerar han en grym hämnd mot dem som satte dit honom, juggemaffian med Radovan i spetsen.

    Mrado är underhuggare till Radovan. Tidigare var han en av krigsförbrytaren Arkans fruktade pojkar. Det enda han kan: att tortera och plåga utan hänsyn.

    Dessa tre mäns vägar korsas på ett ödesdigert sätt som bara kan sluta i en kamp om liv och död. Vägen dit går genom de finaste salongerna på Östermalm, genom fängelser och de tyngsta kriminella gängen, genom skitiga förortsbordeller där flickor hålls fångna, ja, kort sagt, genom ett helvete. Och varför? För snabba cash!”

  • Invasion!: pjäser, noveller, texter

    Invasion!: pjäser, noveller, texter

    Oj, vad jag gillar Jonas Hassen Khemiri! Han är helt fenomenal på att använda språket, att leka med språket, att kanske inte alltid hålla sig till språkliga regler, men ändå ha ett flyt i det. En del kanske bara känner till Khemiri som författaren som skrev en roman på ”rinkebysvenska” (Ett öga rött), men Khemiri är mycket mer än så, även om hans texter inte sällan innehåller karaktärer som talar förortsslang. Hur som helst; oavsett vilken dialekt han använder i sina berättelser gillar jag verkligen allt han skriver.

    I Invasion! har han samlat ihop ett par pjäser och ett antal noveller och kåserier. Själv fastnade jag nog mest för novellerna. Det är sällan noveller blir riktigt bra, för de riskerar att bli förkrympta längre berättelser och där saknas alltid något. Novellformatet är faktiskt ett alldeles eget format och Khemiri är av de som behärskar att förmedla något i det.

    Men inte bara novellerna är läsvärda. Jag slukar allt och längtar efter nästa roman!

  • Tyst hav: jakten på den sista matfisken

    Tyst hav: jakten på den sista matfisken

    Det har regnat priser över den här boken och dess författare: Stora journalistpriset, Guldspaden och många andra, och jag förstår verkligen varför. Det här är på samma gång en angelägen och ändå lättillgänglig bok om det ohållbara i dagens fiske.

    De flesta har nog, liksom jag, inte så stora kunskaper om fisket och hur det går till. Det kanske är många fler än jag som till och med tror att man gör ett aktivt val, något som påverkar, ifall man bojkottar att köpa torsk. Så är det inte. Det som inte säljs i Sverige säljs någon annanstans eller bränns upp för att inte priserna ska dumpas, och detta är bara en av de saker som kan tyckas märkligt när det gäller fisket idag.

    Där ute pågår faktiskt en helt laglig utfiskning av våra hav. Djur utrotas, ekosystem rubbas, allt större båtar slåss om att fiska allt färre fiskar och miljoner efter miljoner pumpas in i denna bransch, som redan nu är för liten för att föda alla som sysslar med den.

    Man blir helt klart uppgiven och ledsen över att läsa boken, eftersom det blir så uppenbart att pengar får gå före de omätliga skatter som finns i havet och eftersom politikerna gång på gång undviker att fatta beslut som kan göra skillnad. Isabella Lövin lyfter ändå fram ett antal lösningar som hon anser skulle kunna ge positiva förändringar och det känns bra. Kanske finns det lite hopp. Kanske.

    Fram till dess undviker jag fortfarande att köpa torsk, såväl som ål, odlad lax och en hel radda andra fiskar som inte är hållbara att fiska upp eller odla fram. Utöver det hoppas jag att alla läser denna bok och får sig en tankeställare, för om ingen gör något har vi alldeles snart förstört fisket, som vi känner den, för all framtid för våra barn.

  • Revolutionary Road

    Revolutionary Road

    Det är 50-tal och Revolutionary Road heter en idyllisk gata i en fint medelklassområde i ett samhälle i USA. Gatan befolkas av fina små familjer som går på middagsbjudningar hos varandra, pysslar i trädgården och låter sina barn springa omkring ute och leka med varandra. Tittar man in i de små hemmen ser man dock något annat än den polerade yta som visas upp. Här finns mannen, som i hemlighet suktar efter grannfrun och drömmer om och försöker att hitta tillfället då han ska kunna ta steget att inleda en affär med henne. Här finns det äldre paret, som försöker att mörka att deras fantastiska son, den bildade matematikläraren, är institutionaliserad på ett mentalsjukhus. Och så är det Frank och April Wheeler, bokens huvudpersoner.

    Utåt sett är de ett förtjusande och trevligt par, men innerst inne känner de att livet saknar sin mening. Frank avskyr sitt urtrista jobb och ägnar den mesta arbetstiden åt att skjuta allt arbete framför sig och att flörta med kontorets söta, unga kvinnor, som han inte sällan är otrogen med. April är en rastlös själ som inte gör annat än att längta bort från detta småstadsliv med dess trista människor och futtigheter. När hon kläcker idén att hon och Frank ska ta sina barn och flytta till Europa föds en helt ny motivation hos dem båda. Nu väcks drömmar om att säga upp sig, finna sig själv, göra något som betyder något.

    Det är en högst berörande bok om drömmar, förhoppningar och misslyckanden. Den är inte helt olika många av Gardells böcker, där han tar upp ämnen som ensamhet, utanförskap och att hålla uppe en prydlig fasad, och Yates lyckas verkligen måla upp en trovärdig berättelse, som är lätt att dras med i. Språket är enkelt, men väldigt uttrycksfullt och fullt av roliga och påhittiga metaforer. Han lyckas exakt fånga stämningarna, karaktärerna och miljöerna och förmedla den växande känslan av hopplöshet och katastrof. Det är dock ingen domedagsbok, utan ger att visst hopp, även om den tydligt visar att livet inte alltid blir som man tänkt sig och att problem och svårigheter sällan går att fly från.

    Jag tycker att det här är en underbar liten bok och det finns mycket i den som man kan lyfta ut och begrunda för sig. Läs bara detta:

    Vår förmåga att mäta och fördela tiden erbjuder en nästan outsinlig källa till tröst.

    ”Synkronisera klockorna på noll sexhundra”, säger infanterikaptenen, och var och en av hans hukande löjtnanter finner en frist från skräcken när de för de två små visarna i lodrät linje medan tonvis av tung arterllerield fladdrar över himlen: den prosaiska, vardagliga urtavlan har, om än tillfälligt, återställt en illusion av personlig kontroll. Bra, intygar den och blickar nådigt upp mellan hårstråna och blodådrorna på varje ohyggligt sårbar handled; utmärkt: än så länge inträffar allt på utsatt tid.

  • Salvekvick och kvacksalveri: alternativmedicinen under luppen

    Salvekvick och kvacksalveri: alternativmedicinen under luppen

    I den här boken har författarna, en populärvetenskaplig författare och en professor i komplementärmedicin, med öppet sinne gått in för att ta reda på om några av våra vanliga alternativmedicinska metoder verkligen fungerar. Boken behandlar framför allt akupunktur, homeopati, örtmedicin och kiropraktik, men har också en rik bilaga där allt från reiki till detox tas upp.

    För mig, som har utbildning inom design och utveckling av läkemedel, är det totalt obegripligt att alternativ medicin inte står under samma krav som riktiga läkemedel och konventionella metoder. För att lansera ett nytt läkemedel krävs det 10-15 år av forskning, prekliniska och kliniska tester och om läkemedlet släpps på marknaden följs den alltid av kontinuerlig uppföljning. På vägen ratas 99% av alla läkemedelskandidater för att de är overksamma, har kraftfulla biverkning eller på annat sätt inte håller måttet. Går man till en alternativmedicinare eller går till en vanlig hälsokostbutik kan man dock köpa, vanligen till helt makalösa priser, verkningslöst placebo, som utger sig för att vara riktig medicin och som i princip är okontrollerat och kan innehålla tungmetaller eller vad skit som helst. Detta säljs alltså till människor som är sjuka, ledsna, desperata och förmodligen outbildade. Det är så moraliskt vidrigt att jag saknar ord!

    Det är givetvis synd att de som utövar och även de som betalar för att få alternativ medicin knappast är öppna för den här typen av böcker, för det är ju egentligen dessa människor som mer än andra behöver ett uppvaknande. Själv har jag aldrig någonsin trott att homeopatpreparat, d.v.s. rent vatten/rena sockerpiller, skulle ha någon effekt och jag har heller aldrig misstänkt att det är riskfritt eller ens effektfullt att ta örtpreparat istället för konventionella läkemedel, men jag har ändå lärt mig mycket nytt av denna bok, bland annat hur farligt och onödigt det är med kiropraktik, som jag aldrig ens har uppfattat som alternativmedicin eftersom det är så accepterat i samhället.

    Läs gärna denna bok om du vill veta mer om vad alternativmedicin kan erbjuda. Som sagt har författarna gått in med öppet sinne för att bevisa alternativmedicinernas effekt (den ena författaren är för övrigt själv homeopat!), så allt sågas inte vid fotknölarna, utan allt är baserat på vetenskap och rimliga diskussioner. Boken är dessutom lättläst och fylld av historisk kuriosa.

    Frågan om alternativmedicin är dock komplex, vilket man snabbt förstår om man tänker på hur kraftfull placeboeffekten är. Är det rätt att förbjuda något som, trorts att det saknar verkan, faktiskt hjälper den som är så desperat att han eller hon vill tro på det? Jag tycker att förattarna diskuterar detta på ett väldigt bra sätt och jag kan inte annat än hålla med dem i det de skriver i denna bok.

  • Fördjupade studier i katastroffysik

    Fördjupade studier i katastroffysik

    Fördjupade studier i katastroffysik av Marsha Pessl
    Fördjupade studier i katastroffysik av Marsha Pessl

    Vilken bok! Det här är precis min typ av avkoppling! Fördjupade studier i katastroffysik är upplagd som en kursplan med introduktion, litteraturlista (kapitel) och en sluttentamen, som på ett kul sätt tar upp många av de frågor som man som läsare ställs inför under läsandets gång – och det är verkligen många frågor som väcks! Sympatierna hinner ändras både en och två gånger och man hinner både tappa andan av spänning, andas ut och stå inför en riktig cliffhanger igen medan de över 500 sidorna passeras.

    Huvudpersonen är den sextonåriga Blue, som under hela uppväxten har flyttat fram och tillbaka över hela USA med sin professor till pappa. Mamman är död sedan länge och livet är mest kantat av pappans överbeskyddande omsorger och en nästan sjuk mängd böcker (i vart och vartannat stycke finns det referenser till litteratur och tidskrifter). Det är först när de slår sig ner i den lilla staden Stockton som den lillgamla Blue får jämnåriga vänner.

    Lärarinnan Hannah Schneider för ihop henne med ett sammansvetsat gäng som kallar sig Aristokraterna. Plötsligt blir det en vana att varje vecka gå på middag hos Hannah tillsammans med Aristokraterna och diskutera smått och stort här i livet. Hannah lyckas charma dem alla. Hon ser dem, ger dem råd och tränger sig in i deras innersta. För mönstereleven Blue öppnar sig en ny värld, som inte bara består av att plugga och diskutera djupa ämnen med sin far, utan också består av galna fester med de nya vännerna och att tillsammans med dem smyga på deras märkliga vän och lärarinna. Hur nära Hannah än kommer dem, så avslöjar hon märkligt lite om sig själv och om sin egna bakgrund och liv. Det är först efter en katastrofal campingutflykt som allt ställs på ända och Blue plötsligt står ensam inför en mängd svek och frågor.

    Jag blev helt fängslad av boken och kunde inte lägga den ifrån mig. Jag älskar det finurliga berättandet, de roliga referenserna, humorn och mörkret. En både spännande och välskriven roman!

    I korhet

    Rekommenderas för: Alla som vill läsa en finurligt berättad roman som bjuder på stor spänning och många överraskningar – och roliga bokreferenser.

    Betyg: 5 böcker av 5.

    Om Marisha Pessl och Fördjupade studier i katastroffysik

    Marisha Pessl (född 1977) är en amerikansk författare. Hon debuterade med den uppmärksammade Fördjupade studier i katastroffysik (Special topics in calamity physics) 2006. Pessl har en hemsida, en fansida på Facebook och twittrar under @marishapessl.

    Originalets titel: Special topics in calamity physics.
    Översättare: Eva Johansson.
    Utgivningsår: 2006 (den första amerikanska utgåvan, Viking press), 2007 (första utgåvan, Natur & kultur).
    Antal sidor: 540.
    ISBN: 9789127114364.
    Andras röster: Annas bokblogg, BokhoraC.R.M. Nilsson, En boktoks tankar,  Pocketpocketpocket.
    Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.

    Baksidestext

    ”Jag skrev den här redogörelsen ett år efter att jag hittade Hannah död.

    Jag trodde att jag hade lyckats utplåna alla spår av den där natten inom mig. Men jag hade fel.

    Varje natt när jag slöt ögonen och försökte sova såg jag henne framför mig igen, precis som jag fann henne, hängandes från en tall i en orange förlängningssladd. Nacken var bruten som en tulpanstjälk och ögonen såg ingenting.

    Eller så var det just det som var problemet. De hade sett allting.”

    Sextonåriga Blue har aldrig bott på samma plats i mer än en termin. Tillsammans med sin pappa, den erkände gästprofessorn, har hon rest runt i USA och fått det mesta av sin skolundervisning i bilen. Trots detta, eller kanske just därför, är Blue en toppstudent som vet mer om den klassiska litteraturen än om det liv som tonåringar förväntas leva. Men när Blues pappa plötsligt beslutar sig för att Blue ska tillbringa hela sitt sista år i high school på ett och samma ställe, tar hennes liv en oanad vändning. På ärevördiga St. Gallway School blir hon indragen i en grupp studenter som kallas ”De blåblodiga” och vars tillvaro kretsar kring Hannah Schneider, skolans karismatiska filmlärare. Snart befinner sig Blue i en komplicerad härva av konspirationer, svek och död.”

  • Extremt högt och otroligt nära

    Extremt högt och otroligt nära

    Jag gillar verkligen den här boken! Det bästa jag vet hos böcker är när språket används mer än för att bara föra berättelsen framåt, när språket används som en del av berättelsen. Jonathan Safran Foer gör det och i den här boken är det inte bara språket som är en del av berättelsen, utan här skildras också känslor med hjälp av bilder. Ibland är texten inte ens läslig. Ibland är den inringad med rött. Jag gillar det! Det är annorlunda och det tillför något till den här berättlesen, med lilla Oscar Schell som huvudperson.

    Oscar har förlorat sin pappa i 11:e september-attacken. Sorgearbetet består bland annat av att i hemlighet lyssna på de meddelanden som pappan talade in på telefonsvararen när olyckan hände, men kanske framför allt tar det sitt utryck i ett hopplöst letande efter ett visst lås. Oscar har nämligen hittat en nyckel som har tillhört pappan och på kuvertet som nyckeln låg i det står namnet ”Black”. Nu går sökandet över hela New York hos alla som heter Black i efternamn. Det blir ganska många möten med helt vanliga och alldeles excentriska människor.

    Parallellt med berättelsen om Orscar berättas historien om Oscars farfar, som aldrig har träffat sin son eller sitt barnbarn. Det är en märklig man, som har förlorat sitt tal och istället skriver allt han vill säga i en bok. Det mest märkliga är kanske förhållandet, till farmodern, som är så kantat av regler och överenskommelser att de alldeles har lyckats undvika att komma varandra nära. Trots detta står de varandra otroligt nära och kan nästan intiutivt kommunicera trots att farfadern inte kan tala och trots att farmodern ser dåligt.

    En riktigt bra bok!