Aggression, av familjeterapeuten Jesper Juul, är en bok som frågar sig om aggression betraktas som ett tabu och som varnar för vad det tabut kan leda till under ett barns uppväxt.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Aggression, av familjeterapeuten Jesper Juul, handlar om precis det boken heter: Aggression. Tesen är också densamma som bokens underrubrik: att aggression har blivit ett nytt och farligt tabu. Jag skulle vilja börja med att säga att jag inte upplever att mitt barn (eller någon annan i min närhet, för den delen) någonsin har varit aggressiv. Anledningen till att jag har läst den är för att den har varit månadens bokcirkelbok i mars. Det kändes emellertid väldigt intressant att läsa något av Juul, för jag vet många som, oberoende av varandra, har tipsat om Jens Juul. Jag vet inte hur många delningar från FamilyLab jag sett på Facebook genom åren, eller hur många som läst och uppskattat bästsäljaren Ditt kompetenta barn.
Visst finns det mycket i Aggression som känns angeläget och intressant. Jag tvekar inte kring att Jesper Juul hade mycket klokt att säga om hur man bör bemöta barn. Mycket i boken känns självklart för mig. Kärnan, som jag tagit till mig, är att barn måste tillåtas att visa känslor, av alla sorter, och måste få möta andras känslor, för att lära sig att hantera dem. Boken innehåller också många tankar om vikten av att visa intresse, nyfikenhet, empati snarare än att skälla eller skuldbelägga.
En del tankar tycker jag går i klinch med metoder jag alldeles nyligen råkade läsa i Barn som bråkar, vilket såklart påminner mig om att världen aldrig är svart eller vit och att det saknas universalmetoder som fungerar för precis alla människor, i precis alla situationer.
Jag tycker att Aggression har varit en tänkvärd och intressant läsning. Med det sagt måste jag erkänna att det finns några saker jag inte kommer riktigt överens med. För det första tycker jag att Juul uttrycker sig svepande och raljant. Det räcker inte för författaren att skriva att han uppfattar det som en dålig idé att som förälder ”curla” och låta barn alltid få som de vill, han måste också i stort sett skriva att den förälder som beter sig så är en barnmisshandlare. Han uttrycker sig tvärsäkert och bestämt, ofta helt utan källhänvisning eller noter. Delar känns dessutom otroligt mossiga. Juul skriver att pojkar behöver komma hem och bråka & slåss med sina pappor. På otaliga ställen påpekas att flickor och kvinnor har ett helt annat sätt att uttrycka aggressivitet, men det ges aldrig någon förklaring till varför det kan ha blivit så eller hur man bör bemöta flickor.
Nja, nej, precis allt känns inte klockrent i den här boken, men visst finns det mycket att ta med sig och ha i tankarna när man lever med ett känslostarkt barn.
Aggression
Aggression finns översatt till svenska av Ulrika Junker Miranda och utgiven av Wahlström & Widstrand (2013). ISBN: 9789146224303.
Jesper Juul
Jesper Juul (1948–2019) var en dansk familjeterapeut och författare. Han grundade också utbildnings- och rådgivningsorganisationen FamilyLab.
Barn som bråkar är en lärorik och användbar bok för oss föräldrar till känslostarka barn. Här finns verktygen till lågaffektivt bemötande, ett sätt att undvika kaos.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Barn som bråkar är en bok om lågaffektivt bemötande, skriven av psykologen Bo Hejlskov Elvén och skribenten Tina Wiman. Jag måste börja med att säga att jag absolut inte har ett bråkigt barn. Jag har aldrig upplevt att vår dotter har bråkat. Däremot är hon en mycket viljestark snart-tvååring och hon har alltid haft starka känslor. Mycket starka känslor. Det är inte helt lätt att hantera, ärligt talat – en helt vanlig dag kan innehålla en närapå ändlös räcka situationer som kan resultera i att det blir för mycket, vilket inte är kul för någon.
Barn som bråkar har varit en mycket lärorik och bra bok för mig. Den har gett många nya tankar om vad man kan förvänta sig av ett barn och hur påverkade vissa individer blir av andras känslor. Barn som bråkar är lättläst och ger handfasta råd och verktyg för att undvika att situationer drar iväg och att det blir onödiga och jobbiga känsloutbrott. Eftersom boken är uppbyggd kring exempel från familjer med barn i alla möjliga åldrar, finns det förmodligen något att hämta för alla föräldrar till känslostarka barn.
Jag har inte följt debatten, men jag har noterat att det någon gång har svävat förbi kritik mot lågaffektivt bemötande i skolan. Jag vet inga detaljer om det. Kanske är inte lågaffektivt bemötande den optimala metoden för alla i alla situationer. Jag upplever dock att den funkar mycket bra hos oss. En mycket läsvärd bok för föräldrar!
Barn som bråkar
Barn som bråkar finns utgiven av Natur & kultur (2015). ISBN: 9789127141988.
Ny nordisk design är en bok som ger en kort introduktion till några av nordens mest intressanta(?) nya formgivare. En kul bok att bläddra i!
⭐⭐
Betyg: 2 av 5.
Ny nordisk design är en faktabok som presenterar några av Nordens mest uppmärksammade samtida formgivare och en del förgrundsgestalter i stil med Arabia, Finn Juhl och Svenskt Tenn. Det är en kul bok att bläddra i om man har intresse för inredning och design. Jag skulle beskriva mig själv som ”lagom intresserad” – jag tycker att det kan vara väldigt kul med inredning och jag ser gärna program stil med Grand Designs på TV, men jag är inte tillräckligt intresserad för att själv plöja ner de summorna som krävs för att inreda med ”designermöbler”. Jag nöjer mig med att titta och det är gott så. Här finns en hel del jag känner igen och ännu mer som är helt nytt för mig. Exempelvis hade jag väl aldrig hört talas om någon isländsk formgivare innan jag läst den här boken.
Det är en trevlig bok, men med det sagt måste jag erkänna att jag inte riktigt vet vem boken riktar sig till. Det finns rikligt med snygga bilder, men texterna känns varken som en fördjupning för den redan insatte eller som en bra introduktion för den som inte kan så mycket om fältet. De flesta texter är av typen ”fråga-svar”, där formgivarna har fått i stort sett samma frågor om inspirationskällor och bakgrund. Det blir snabbt enformigt. I stort sett alla inspireras av naturen och tycker att Köpenhamn är en fantastisk stad. Okej. Men varför inte berätta om designen istället?
Sedan finns det alltid ett litet problem med ordet ”ny”. Den här boken utkom 2015 och jag har ingen aning om hur urvalet till den har gjorts. Kanske är alla bokens formgivare fortfarande aktiva och skapar intressant design, kanske inte. Boken ger en ögonblicksbild över vad som var hett och intressant 2015, antar jag, men jag saknar en övergripande beskrivning av bokens ”nu” – vad kännetecknar egentligen ny nordisk design? Skiljer den sig från tidigare designklassiker? Vart är den på väg?
Som sagt: en trevlig bok, men kanske inte det uppslagsverk jag kanske hade hoppats på.
Ny nordisk design
New nordic design gavs ut första gången 2015. Den finns översatt till svenska av Ole Andersson och utgiven av Historiska media (2015). ISBN: 9-789175-453842.
Melodifestivalen, av Hanna Fahl, är en underbar kärleksförklaring till Mello: artisterna, musiken, showen, programledarna, politiken, frisyrerna. En komplett bok om folkfesten svenskar antingen älskar eller älskar att hata.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
Melodifestivalen, av Hanna Fahl, är den ultimata boken för den som vill djupdyka ner i Melodifestivalens då och nu. Läsaren får följa med från början, till det 50-tal när den europeiska radio- och tv-unionen kom på idén att börja direktsända en musiktävling. Eurovision song contest var född och snart började Sverige sända sina uttagningar, det som kom att bli dagens Melodifestival.
Boken berättar om ett Melodifestivalen som förändras: popen får en självklar plats, populariteten går upp och ner – och kräver till slut ett nytänk, som blir i form av den TV-serie vi nu har vant oss vid att följa varje senvinter. Vissa personer har gjort ett stort avtryck, som Bert Karlsson, med sina många vinnare under 80-talet, och Thomas G:son, med sitt rekord i antalet bidrag. Andra har glömts bort genom åren. Till varje kapitel om Melodifestivalens historia har Fahl sympatiskt nog valt att lyfta fram några bortglömda pärlor.
Det är svårt att överraska ett fan med någonting helt nytt med en sådan här bok. Det tycker jag dock inte att man kan vänta sig heller och framför allt spelar det ingen roll: boken har en perfekt avvägning mellan fakta & historik och ett mer personligt urval av personer, musik, händelser, värda att lyfta fram. Tillsammans med de många, stora, härliga bilderna blir det en underbar bok både för stora fans och den som bara är lite nyfiken.
Boken är inte ny: den kom ut 2018 och jag köpte den på bokrean några år därefter. Här finns med andra ord en viss otillfredsställande lucka som aldrig går att fylla: Melodifestivalen pågår, förhoppningsvis mycket länge till, och det kommer att tillkomma fler år, med fler bidrag, mellanakter, frisyrer och låttexter som skulle behöva analyseras i en sådan här bok. Tack för att det i alla fall finns en bok som på ett såhär trevligt sätt tar sig an Melodifestivalen under de första 60 åren!
Melodifestivalen
Melodifestivalen finns utgiven av Bokförlaget Max Ström (2018). ISBN: 9789171264404.
Hanna Fahl
Hanna Fahl är en svensk journalist. Hon jobbar sedan många år tillbaka på DN, där hon också har bevakat Melodifestivalen.
Handbok i möblering, av Frida Ramstedt, är en bok som till skillnad från ”all annan” inredningsinspiration fokuserar på möblerna och vad de är tänkta att användas till, istället för att i första hand fokusera på hur möblerna ser ut på bild. Det är uppfriskande, intressant och lärorikt: en måste-bok för den som har det minsta…
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
Handbok i möblering, av Frida Ramstedt, är den kompletta guiden för den som vill ha tips och råd kring möbler och möblering, eller för den som bara råkar vara intresserad av heminredning och hållbarhet. Om man bläddrar i inredningsmagasin eller följer inredningskonton på sociala medier är det lätt att känna att inredning och möblering handlar om konsumtion, vilket inte känns direkt hållbart. Ramstedts vinkel är dock en annan: med kunskap och medvetna val kan heminredning bli någonting bättre än så. Handbok i möblering är ingen snobbig bok, långt därifrån, men Ramstedt öppnar ögonen för vad som är en dålig möbel – i regel billiga möbler där det har kompromissats med både design och material och där risken är överhängande för att den snart behöver bytas ut. Plötsligt förstår jag vad som är så irriterande med den där billiga byrån här hemma, den som knappt går att använda eftersom lådorna inte går att dra ut helt och det mesta av utrymmet därför är opraktiskt oåtkomligt. Jag förstår varför jag inte gillar typ någon soffa, de flesta soffor är nämligen designade för den som vill halvligga och kolla på TV, inte för den, som liksom jag, helst sitter upprätt och typ dricker kaffe eller läser en bok. Sådana som jag behöver soffor med mindre djup sits.
I kapitel om stolar, bord, soffor, förvaringsmöbler, men också om material och en intressant tidslinje, ger Ramstedt handfasta råd, varnar för vanliga anledningar till felköp och delar med sig av en himla massa bra kunskap om möbler. Det kan verka så självklart att möbler i grunden har en funktion, men när jag läser boken inser jag hur orimligt nyskapade den här boken är. De allra flesta fokuserar ju faktiskt mer på hur möbler ser ut på bild än hur de faktiskt fungerar i ett verkligt hem och för just den person som tänkt använda dem.
Det här är inte boken för den som vill bläddra igenom hemma hos-reportage eller kasta ett öga på tillrättalagda och stylade heminredningsfoton, men det är verkligen en läsvärd bok för den har det minsta intresse för inredning. Eller för den som står i begrepp att köpa något nytt (eller begagnat) till sitt hem.
Handbok i möblering
Handbok i möblering finns utgiven av Polaris fakta (2022). Om du gillade Handbok i möblering, missa inte Handbok i inredning och styling av samma författare. ISBN: 9789189215634.
Frida Ramstedt
Frida Ramstedt är en svensk författare, föreläsare och bloggare med inriktning mot inredning. Hon driver Trendenser.se, en av Nordens största bloggar inom just inredning.
Granna granen av Maria Flinck är en kulturhistorisk julpysselbok som väcker längtan till en jul som är lite mindre konsumtion och lite mer mys.
Granna granen av Maria Flinck är en bok om julgranens historia och om historiskt julpyssel. Den börjar med ett kapitel där författaren berättar om julgranens föregångare och hur julgranen gjorde sig en plats i våra hem. Därefter kommer avsnitt med instruktioner för att göra allt från blomdekorationer till girlanger att hänga i granen. Författaren har gjort ett riktigt grävjobb för att hitta material till boken. Hon har plöjt gamla tidskrifter, letat i dagböcker och rotat i museernas arkiv efter ledtrådar till hur man valde att klä sina julgranar 1870–1930. Det är mycket som inte har bevarats i några samlingar. Vem sparar på gammalt pappersjulpynt? Tyvärr inte så många!
När jag först hade boken i min hand och bläddrade igenom den undrade jag för mig själv vem som någonsin skulle vilja göra några av dessa julprydnader. Vill man ha vaddtomtar eller pappersmorötter i sin gran? Svaret är: JA. Flincks korta historik över julgranen var tillräckligt härlig och nördig för att 1) få mig att önska att jag också forskade om något som gav mig anledning att studera julgransprydnader på museum och 2) fascineras över gångna tiders engagemang över julpynt. Så som Flinck beskriver det var själva tillverkningen en stor del av grejen och granarna kläddes inte sällan efter ett visst tema och i vissa färger. Det fanns ett viktigt överraskningsmoment och julgransplundringen var något större och viktigare än idag.
Jag blev så glad av att läsa om gamla tiders julfirande och julgranstraditioner. Jag älskar julen och har samlat på julgransprydnader i åratal. Jag älskar att klä min gran i kulor och krimskrams. Det är plast och glitter och knasigheter i en enda röra. Och så kommer det att förbli. Men det hindrar mig inte från att också längta efter Maria Flincks granar: granar som är klädda i omsorgsfullt utklippta och hopfogade små strutar och överösta med hundratals glittrande stjärnor. Eller granar enbart klädda i underbara pappersblommor, något som tydligen totalt har gått ur tiden, för jag har då aldrig sett någon gran klädd med blommor! Granarna i den här boken känns brutalt annorlunda mot dagens plastiga Disneygranar. När jag läser den här boken påminns jag om hur mycket av julen som är kidnappad av konsumtionssamhället. Dagens jul är så mycket… pengar och plast. Den här bokens historiska granar är fyllda av… tid – ofta tid som lagts ned av borgerliga fruar som känt kravet att sitta och handarbeta för att skapa lite extra jultrevnad. Det är kanske inte ett ideal att sikta mot det heller, men det behöver såklart inte vara antingen eller.
Efter att ha läst den här mysiga och härliga boken är jag verkligen sugen på att, någon gång, komplettera granen med lite mer pyssel och lite mer kulturhistoriskt roliga pynt. Nog har jag gjort smällkarameller i mina dagar, men några sådana finns inte beskrivna i den här boken. Här har jag lärt mig en himla massa annat. En del är så avancerat att jag är 100% säker på att jag aldrig kommer att ha tålamod att göra någon av dem. Men annat skulle även jag kunna göra. Vissa pynt är markerade som särskilt lämpliga att göra tillsammans med barn, så nog finns det även pynt som de flesta kan klara av.
Låna gärna den här boken på biblioteket, bläddra i den och få en dos annorlunda julstämning. Att faktiskt tillverka granens julpynt känns främmande idag. Det är så härligt att någon har sett till att dessa traditioner har blivit nedtecknade och möjliga för oss att till delar ta upp igen!
Granna granen
Granna granen av Maria Flinck
Förlag: Bonnier (1998). ISBN: 9134520252.
Maria Flinck
Maria Flinck (född 1957) är en svensk konsthistoriker, etnolog och författare.
En liten bok om konst är en liten och lättläst bok om konsthistoria.
En liten bok om konst är precis vad det låter som: en liten bok om konst. Den är rent fysiskt liten: ca 10 cm × 10 cm. På knappa 80 sidor ges en kort introduktion till konst genom historien – från stenålderns grottmålningar till samtida och nutida konst. Varje kapitel ges ett uppslag med text och bild. Det är självklart väldigt kortfattat och förenklat. De exempel som ges på konstnärer inom varje område är så få att det inte ens skrapar på ytan. Och det kan man ju heller inte förvänta sig av en bok som främst riktar in sig på att vara liten och väcka nyfikenhet.
Jag misstänker att boken främst riktar sig till unga. Själv hittade jag den bland bibliotekets gallrade böcker och trots att jag förmodligen inte är rätt målgrupp har jag läst med glädje. Jag är väldigt förtjust i konst, men har ändå ganska dålig koll på konsthistoria. Impressionism, kubism, dadaism… Det är många ”ismer” att försöka hålla isär. Med den här boken har jag fått bättre koll med en liten insats. En trevlig liten bok!
Japanese Woodblocks: Masterpieces of Art, av Michael Robinson, är en fin introduktion till japanska träsnitt från Edoperioden.
Japanese Woodblocks: Masterpieces of Art är en trevlig bok att bläddra i för den som är nyfiken på japanska träsnitt och blocktryck. Boken inleds med omkring 25 sidor introduktion och följs sedan av en mängd bilder på konst, indelade i kategorierna ”Beautiful Women”, ”Landscapes”, ”Kabuki Theatre” och ”Flora and Fauna”. Fokus ligger på Edoperioden (1603–1867), när japanskt vardagsliv gärna skildrades i konsten, Ukiyo-e, och då den japanska teaterformen Kabuki var stort. Bilderna följer i stort en speciell estetik, som för många är bekant genom exempelvis Under vågen utanför Kanagawa av Katsushika Hokusai. Men det finns mycket mer att upptäcka än Hokusais ikoniska konstverk.
Jag läste nyligen en bok om Gustav Klimt i samma serie och jag gillar verkligen båda Masterpieces of Art-böckerna. Det här är inga tegelstenar för den som vill fördjupa sig och det är heller inga rejäla coffeetable-böcker för den som vill inreda med böcker, men det är definitivt passande böcker för en intressant introduktion till konst. Vackra och trevliga böcker!
Japanese Woodblocks
Förlag: Flame Tree Publishing (2014). ISBN: 978-1-78361-212-3.
Michael Robinson
Michael Robinson är en brittisk skribent. Han undervisar även i konst och design.
Gustav Klimt: Masterpieces of Art, av Susie Hodge, är en trevlig introduktion till Klimts konst, från hans tidiga tak- och väggmålningar till ”The Golden Phase”, landskapsmålningarna och porträtten.
Gustav Klimt: Masterpieces of Art, av Susie Hodge, är en trevlig introduktion till Gustav Klimts konst. Det är ingen omfattande biografi eller koloss till coffeetable-bok, men en härlig bok på den som vill veta mer om Klimts konstnärskap och framför allt för den som vill bläddra bland några av hans viktigaste verk. Efter omkring 30 sidor med kort fakta följer avsnitt med ett urval av hans tidigaste verk, ”The Golden Phase”, landskap och porträtt. Här finns rikligt med bilder, tryckt på tjockt och härligt papper.
Jag är ingen konstkännare, men jag tycker om konst och jag har länge haft ett särskilt öga för Klimt. Första gången jag kom i kontakt med Klimts konst var genom en poster föreställande Kyssen (Der Kuss). Då visste jag ingenting om vare sig verket eller konstnären, men många med mig har nog fastnat för den fantastiska målningen av ett par i omfamning, där kropparna närmast smälter samman med den gyllene bakgrunden. Mitt intresse väcktes igen med filmen Kvinnan i guld, som handlar om målningen Porträtt av Adele Bloch-Bauer I och kampen för den rättmätiga ägaren att få tillbaka den målning som stals från familjen av nazisterna. Även detta porträtt hör till ”The Golden Phase” och är helt otroligt vacker. Klimt har dock fler sidor och den här tjusiga boken har gett mig en fin introduktion till dem. Kan rekommendera alla som är nyfikna på Klimt att bläddra i den här boken.
Gustav Klimt: Masterpieces of Art
Förlag: Flame Tree Publishing (2014). ISBN: 978-1-78361-139-3.
Susie Hodge
Susie Hodge (född 1960) är en brittisk författare och konstnär.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
