Barnböcker är kanske inte min grej (jag är ju varken ett barn eller har några barn ;), men när jag såg de här böckerna (som jag hittade hos Barnboksprat) så var jag tvungen att göra ett inlägg.
Vilka roliga böcker! Jag hade gillat dem om jag hade haft dem när jag var liten. Jag älskade Skogsmulleträffar och djur & natur, så jag hade nog mer än gärna haft de här böckerna, där man kan lära sig att se skillnad på djur, träd, fiskar, svampar m.m…
Det har kommit ut en ny bok för skeptiker som mig (sedan tidigare har jag ju t.ex. läst Salvekvick och kvacksalveri, som på ett bra sätt smular sönder alternativmedicin). Boken heter Bluff och är skriven av Stephen Law, som är lektor i filosofi. Enligt baksidestexten ska boken:
…vaccinera oss mot sekteristers knep, religiösa och politiska fanatiker, förespråkare för alternativmediciner, konspirationsteoretiker och andra försåtliga övertygelser.
Nice! Få saker gör mig så förbannad som när människor blir pålurade verkningslöst skit i stil med homepatiska preparat eller när människor blir inlurade och utnyttjade i sekter och liknande. Det finns något väldigt fult i suga pengar ur människor som helt enkelt inte förstår, eller som är för sjuka och desperata för att vilja förstå.
För några veckor sedan såg jag dokumentärfilmen Palme, som jag för övrigt kan rekommendera varmt. Den är en intressant film, som inte bara säger något om Palme och vem han var som politiker, utan som också berättar intressant historia om ”Folkhemmet” och tiden då allting pekade uppåt och utvecklingen rusade fram i samhället. Nu har det också kommit ut en bok om samma ämne: Sveriges historia 1920–1965, som är en del i Norstedts serie om Sveriges historia. Den har naturligtvis ingen som helst koppling till Palmefilmen, men är ett tips för den som vill läsa mer om ”folkhemmet”.
Visste ni att man kan göra böcker av Wikipediaartiklar? Det vet i alla fall personen bakom pseudonymen Wade Anastasia Jere, som tydligen är ”författare” till över 5000 böcker. Jag läste i DN att nätbokhandlare blir spammade och har svårt att sortera bort alla fejkade böcker som egentligen bara består av automatiskt genererade böcker, baserade på Wikipediaartiklar. ”Böckerna” kan handla om allt från tågstationer till Haitis ekonomiska reformer, men ibland träffar de väldigt rätt och har liknande titlar som populär facklitteratur. Jag hade ju lite problem när jag handlade kursböcker senast, men jag är åtminstone glad att jag slapp få ett Wikipediahäfte för 900 kr istället för det jag hade tänkt…
Knasigt fenomen, det här med robotböcker. Dagens samhälle handlar verkligen inte om att aktivt söka information, utan om att kunna sortera bland all information man blir serverad. Det gäller ju kommentarsfältet på WordPressbloggar (men aldrig på min tidigare bloggplatoform, Textpattern!), e-posten och nu… bokhandlarna.
Ibland kan jag komma på mig själv med att gilla en bok för att den är schyst skriven, snarare än att berättelsen är särskilt nyskapande eller intressant. Att Jonas Hassen Khemiri hör till mina stora favoritförfattare är därför knappast förvånande. Han har ett lekfullt och spännande sätt att förhålla sig till språk och han drar sig inte för att låta karaktärerna i böckerna ta, minst sagt, stora språkliga friheter. Montecore är t.ex. fylld av hemsnickrade översättningar mellan engelska, svenska, franska…
Jag gillar verkligen när författare vågar ta ut svängarna med språket. Därför är jag också nyfiken över den aktuella faktaboken Hur låter svenskan, ejengklien?, där Olle Engstrand, professor, skriver om vårt talspråk: svenskans språkljud och satsmelodi, vad som kännetecknar de svenska dialekterna, hur talad svenska har utvecklats under århundradena, om skillnaden mellan talat och skrivet språk, om brytning, accenter, tvåspråkighet m.m. Kanske en bok för alla tröttsamma språkpoliser som tror att allting ska skrivas precis som det ”alltid” har gjort och som tror att det är god etikett att rätta andra… 😉
Nu har jag till slut fått både textbok och övningsbok från Adlibris, så nu har jag nästan rätt kurslitteratur till kursen som börjar om ett par veckor. Jag beställde en äldre upplaga av böckerna (eftersom det är den äldre upplagan som används på kursen), men fick i första vändan den nyare textboken (som jag inte vill ha!) och den övningsbok som hör ihop med den äldre upplagan (och alltså inte går att använda med den nya boken…). Jag ville reklamera textboken, men Adlibris tyckte det var i sin ordning att de skickat ett nyare bok än den jag hade beställt. Kompromissen blev att jag fick returnera övningsboken och de lovade att istället skicka matchande övningsbok så fort som möjligt. Den har låtit dröja på sig… Men det får jag nog lasta Posten för. Nu är den här i alla fall!
Tur att jag var tidigt ute med att beställa. De här böckerna har tagit nästan 3 veckor att skaka fram, och då är det inte ens helt rätt böcker. 😉
Nåja. Slutgnällt från min sida. Kundservice har varit snabba med att svara på mejl och allt sådant, så det har inte varit några problem på det sättet. Jag inser också att det är förlaget som luras och meddelar till Adlibris att de har böcker som de egentligen inte kan leverera. Jag önskar dock att Adlibris inser att de har ett fel i sitt system när de har kvar beställningssidor till böcker som har utgått. Det är ju inte jag som konsument som ska hålla koll, utan de får väl ställa bättre krav på förlagen!
Jag tycker om att läsa e-böcker och föredrar dem många gånger framför pappersböcker eftersom det är himla smidigt att ha med sig en tunn platta istället för en hel hög med böcker när man är ute och reser. Jag är inte precis ensam om min förtjusning för e-böcker. Det säljs t.ex. fler topplisteböcker i e-boksformat än tryckt format i USA, och nu har e-boksförsäljningen även gått om pappersboksförsäljningen hos bokhandelgiganten Amazon i Storbritannien.
Ändå tycker jag att det är förvånansvärt svårt att hitta vissa e-böcker. Jag satt här om veckan och letade hos stora nätbokhandlare efter elektroniska alternativ till de 1000-sidorsböcker som jag annars måste köpa till kurslitteratur och paja ryggen av att bära omkring på (jag bor i Umeå och pluggar i Uppsala, så jag måste släpa dem över ganska långa distanser, dessutom :P). Jag hittade inte mycket. En av böckerna fanns som ”eBook”, men när jag kollade närmare blev jag aldrig klok över ifall det innebar elektroniska resurser till pappersboken eller om man syftade på att boken i sin helhet också fanns som e-bok. Hur som helst så var priserna löjliga. Okej att momsen är högre på e-böcker, men att dubbla priset på böcker som redan från början kostar 500-800 kr? Jag kan inte förstå det här. Nog måste det väl finnas en marknad för elektroniska kursböcker? Ja, det måste det ju, särskilt med tanke på att man normalt sett läser några kapitel ur varje bok. Är det någon bok som borde vara elektronisk, så är det ju kurslitteratur.
På en en kurs som jag läste förra året så fanns kurslitteraturen i och för sig som e-bok på bibblan, men det gick bara att läsa medan man var uppkopplad, alternativt ladda ned ett avsnitt som var giltigt ett dygn. I längden kändes det krångligt…
Och det komiska är att det går att ladda ned ungefär alla kursböcker illegalt, hur lätt som helst, för den som är lagd åt det hållet. Det är ju sjukt. Snälla fackbokförlag, skärp er och ge ett bättre alternativ. Själv går jag inte den vägen, så det blir väl det vanliga: nackproblem och handbagage med övervikt…
I högarna ovan gömmer sig några förvånansvärt tunna fackböcker som trots allt med fördel hade kunnat vara en fil på min dator.
Jag är intresserad av miljöfrågor och det har inte undgått mig att maten är en stor del av klimatfrågan och andra miljöfrågor. Sedan tidigare har jag t.ex. läst Mat & klimat och Tyst hav, som handlar om matens koppling till hållbar utveckling. Nästa bok på temat har blivit Matens pris, en bok som jag faktiskt skrev här på bloggen att jag ville läsa och sedan fick av Hundöra. 🙂 Redan innan jag läste boken har jag lyssnat på några av de radioprogram som ligger till grund för boken.
Matens pris är en reportagebok som tar upp flera aspekter av hur vår mat produceras och vad de ger för påverkan på miljön. Jag är redan relativt påläst, men lärde mig förvånansvärt mycket nytt.
Boken behandlar till exempel frågan om sojaproduktion och den enorma mängd livsfarliga bekämpningsmedel som används för att driva denna monokultur som behövs för att göra djurfoder. Den handlar också om populära köttdieter och vem som bekostar en stor del av den forskning som brukar lyftas fram för att peka på fördelarna med att äta en kolhydratfattig kost. Ett kapitel ägnas också åt att informera om vilka enorma mängder energi som går åt för att på ett prispressat sätt odla paprikor i Holland. Boken är väldigt lätt att ta till sig, men slarvar inte bort källorna. Den känns faktiskt väldigt väl underbyggd och är hela tiden intressant och tankeväckande.
Som alltid är det lite trist att läsa den här typen av böcker, som kritiserar en livsstil som alla vi svenskar har och som inte är så lätt att ändra. Boken gör ett försök att fokusera på enkla åtgärder man kan göra för att minska sin miljöpåverkan, t.ex. att äta säsongsanpassat och minska mängden kött och mjölkprodukter. Ändå tycker jag att den borde vara lite tydligare med att det till stor del är politiska beslut som måste till och regler som måste stramas åt i Sverige och EU. Det blir fel om man förskjuter hela skulden till den enskilde konsumenten.
I det stora hela är det dock en mycket intressant och viktig bok och jag önskar verkligen att alla läste den och tog till sig av den information den delar med sig av. Tyvärr är det väl som vanligt att det mest är miljömuppar som jag själv som läser den här typen av böcker.
Andra som har skrivit om boken: BokrecensionerNU, DN, Kristianstadsbladet och Dantes bibliotek. Du hittar boken hos bl.a. Bokus och Adlibris.
Jag var i Berlin i påskas, men hann knappt påbörja den här faktaboken om Berlins historia innan jag reste iväg. Det gjorde inget. Det kanske till och med är en fördel att läsa den när man redan har bekantat sig lite med staden, för det är ingen lättsam reseguide det handlar om, utan en rejäl och gedigen genomgång av Berlins historia från medeltiden fram till nutid.
Det är sparsamt med bilder och i min pocketutgåva är de dessutom svartvita, så boken innehåller skapligt kompakt text. Ändå är den förvånansvärt lättläst och intresseväckande. Schimanski kan konsten att skriva både personligt och ändå göra en ambitiös redogörelse för fakta med källhänvisningar.
Boken är indelad i ett antal kapitel i kronologisk ordning och alla avslutas med en liten faktaruta med lästips och tips på platser att besöka i Berlin. Kul! Jag tyckte riktigt mycket om den här boken och är sugen på att resa tillbaka till Berlin. Det är en stad som har en intressant historia, inte minst 1900-talets historia, såklart.
