När jag var lite yngre läste jag den gripande boken Eldens hemlighet som handlar om Sofia, från Moçambique, som miste sina ben när hon trampade på en mina. Det här är den fristående fortsättningen.
Sofia har nu hunnit bli femton år och bor med sin mamma och sina syskon i en liten by. De är mycket fattiga och mamman sliter på deras åker varje dag. Sofia har anpassat sig ganska bra till ett liv utan ben och hon kan gå med sina proteser. Om dagarna går hon i skolan och drömmen är att bli läkare.
Sofias liv vänds dock upp och ned när storasystern, Rosa, tappar sin hacka. Rosa är trött och orkeslös och påminner Sofia om en tjej som hon träffade medan hon låg på sjukhuset. Den tjejen led av aids. Sofia blir alldeles kall av rädsla för att mista sin syster. Rosa och hon kan prata om nästan vad som helst med varandra, men nu ser det ut som om systern ska ryckas ifrån henne alldeles för tidigt.
Det här är en minst lika gripande och viktig bok som Eldens hemlighet. Den handlar om en fruktansvärd sjukdom som fattiga inte kan bromsa, men den handlar också om en stark och ung flicka som är på väg att bli vuxen.