Bokblomma

Etikett: Bokklubb

Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

Bokklubben vid livets slut, av Will Schwalbe, är en fin roman om den sista tiden i livet för författarens mamma och en bok om böcker de läser. Böcker, som leder in dem på samtal om livet och döden.

Bokklubben vid livets slut är Will Schwalbes kärleksförklaring till sin bortgångna mamma, Mary Anne, och samtidigt en kärleksförklaring till litteraturen. När boken tar sin början har mamman fått reda på att hon har långt framskriden cancer med en mycket oviss prognos. Under tiden som följer kommer Mary Anne behöva spendera en hel del tid på sjukhus och hon har ofta sällskap av Will. Deras samtal under sjukhusvistelserna leder inte sällan in på böcker och snart har de en egen liten bokklubb, där de läser och diskuterar allt från nobelpristagaren Alice Munro till den svenska deckarförfattaren Stieg Larsson.

Som läsare är det alltid spännande att ta del av andras tankar kring böcker de läst. När två personer läser en och samma bok kan upplevelserna blir totalt olika. Är det någonsin möjligt att läsa utan att blanda in sig själv och sitt eget bagage? Kanske just därför är böcker en tacksam ingång för att tala om livet självt. Och om döden.

Utöver att vara en bok om böcker, är Bokklubben vid livets slut såklart en bok om ett liv som går mot sitt slut. Jag har, tack och lov, sluppit förlora en närstående i cancer, men jag förstår att det är en sjukdom som, mer än många andra sjukdomar, är en lång resa. Jag tycker att Schwalbe skildrar det så fint. Livet kan ta slut när som helst – en cancerdiagnos gör inte en person mindre levande här och nu. Wills mamma fortsätter att engagera sig i sin hjärtefråga: att öppna ett bibliotek i Kabul, hon fortsätter att tjata på barnen att resa, flytta, göra vad de vill i livet och hon fortsätter att göra allt för sina barnbarn. Livet fortsätter på sätt och vis som vanligt, men någonstans finns alltid vetskapen om att livet kan ta slut mycket snart. Att diskutera begravningen blir lika naturligt som att boka in att närvara på en stor middag med en förening hon är engagerad i. Framtiden och slutet existerar sida vid sida.

Det är alltid berörande att läsa personliga och kärleksfulla berättelser av det här slaget. Självklart kändes den här läsningen. Ändå blev den inte den gråtfest jag kanske hade väntat mig; Det är mer en rörande bok om kärleken till sin mamma än en sorglig bok om döden. Och så är det naturligtvis en bok om böcker och vad läsningen kan betyda.

Jag har mycket positivt att säga om Schwalbes fina självbiografiska roman. Jag måste dock också erkänna att den bjöd en del motstånd – det är någonting som får språket att kännas tungt och segt. Det flyter inte. Jag behövde gång på gång stanna upp och läsa om stycken. Sedan är det ju också så att när en person minns en förlorad närstående tenderar det att bli ganska platt. Det är inte direkt som att författaren skriver någonting kritiserande eller negativt om sin mor. Självklart hade jag inte väntat mig det eller velat det, för den delen, men det blir som sagt platt och för mig som inte kände Mary Anne blir hon märkligt nog aldrig särskilt levande i den här boken (oavsiktlig ordvits..!).

Bokklubben vid livets slut

Amerikansk titel: The end of your life book club.
Översättare: Charlotte Hjukström.
Förlag: Modernista (2013).
ISBN: 9789174992458.

Will Schwalbe

Will Schwalbe (född 1962) är en amerikansk författare, journalist och entreprenör.

2022-09-16
Bokcirkel! Nu läser jag Min europeiska familj

Veckorna bara springer iväg. Det känns som att det var typ igår som jag skrev att vi bokcirklat, men det var väl cirka fyra veckor sedan, antar jag, för nu har jag hunnit bokcirkla med båda mina bokcirklar.

I jobbets bokcirkel så har vi väl mer hamnat i att vi boktipsar varandra – och det är ju kul! Men till nästa gång så bestämde vi oss faktiskt för en bok istället för att alla läser olika… Så nästa gång blir det kanske lite mer diskussion om en och samma bok. 🙂 Vi röstade och kom fram till att vi ska läsa Karin Bojs Min europeiska familj, som hon för övrigt belönades med Augustpriset för förra året. Jag har redan börjat läsa. Och av en slump så läser min sambo också en bok om människans historia just nu (fast han läser Sapiens av Yuval Harari). Så vi kan nästan bokcirkla lite hemma… Och diskutera människans historia alltså!

Min europeiska familj av Karin Bojs

I bokcirkeln Picket & pocket hade vi en mycket intressant diskussion om Tom Malmquists I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Det vidgar verkligen vyerna att diskutera det man läser! Varje gång vi bokcirklar så slås jag av hur mycket jag läser in egna tankar och erfarenheter i texten. Ibland känns det som att vi läser heeelt olika böcker i bokcirkeln. 🙂 Nästa gång ska vi diskutera Kära Liv och Caroline. För andra gången på rad har jag alltså redan läst boken. Hehe. Men det är i alla fall en bok som är lätt att bläddra igenom för att fräscha upp minnet.

Kära Liv och Caroline av Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli

2016-10-31
Hej då Strändernas svall, nu får du bo på biblioteket igen

Nu händer det. Strändernas svall har följt mig i 6 år. För 6 år sedan hade jag precis börjat exjobba på det som idag är min arbetsplats. Det var en spännande tid. Jag jobbade med ett roligt och tvärvetenskapligt projekt som fick allt jag gjort under studietiden att fogas samman på ett naturligt sätt, trots att jag medvetet valt att göra ett exjobb som låg långt från utbildningens inriktning. Det var en rolig tid också utanför jobbet. Merparten av mina vänner studerade fortfarande, så jag kunde fortfarande njuta utvalda delar av studentlivet utan att det blev alltför awkward. Det var också en jobbig tid. Den våren sökte jag 60 jobb utspritt över hela Sverige, blev kallad till två intervjuer och fick ingen av tjänsterna. Det är den krassa verkligheten för den som utbildar sig inom något så mossigt som kemi. Jag funderade på om jag skulle kunna bo kvar i Umeå. Vågade knappt tro att jag kunde det.

Men kvar blev jag ju. Sedan dess har jag också flyttat tvärsöver gatan till en större lägenhet, som inte bara rymmer mig och mina kläder utan också rymmer min sambo och hans samling av brädspel. Jag jobbar fortfarande på samma ställe, fast jag har även skaffat mig en doktorstitel.

Och till slut läste jag faktiskt ut Strändernas svall, som jag lånade första gången den 2:a september 2010. Jag tänkte läsa den till en bokklubbsträff på jobbet, men hann inte.

Dags att återlämna Strändernas svall

Och nu får biblioteket tillbaka den! Tack för lånet.

Dags att lämna tillbaka biblioteksböckerna

2016-08-29
Att hitta böcker (då och nu)

Det som har slagit mig lite när jag har skrivit om mina favoritböcker från när jag var barn och tonåring är att datorernas och de smarta mobilernas intåg verkligen har påverkat hur jag hittar böcker. Att hitta böcker är något helt annat nu jämfört med då.

När jag var liten spelade biblioteken en mycket större roll än idag. Idag går jag till biblioteket om jag vill läsa någon specifik bok som jag inte har hemma och som inte går att få tag på som e-bok på något enkelt/billigt sätt (t.ex. i min app för ljudböcker eller från biblioteket). Då gick jag till biblioteket och botaniserade bland hyllorna. Eftersom jag bodde i ett mindre samhälle med ett ganska litet bibliotek så var utbudet lite ”sådär”. Jag läste många random böcker kan man väl säga: 70-taliga ungdomsböcker, ännu äldre djurböcker och diverse böcker som jag aldrig har hört talas om vare sig förr eller senare.

Bokklubbar spelade också en stor roll när jag var liten. Jag prenumererade på En bok för allas utgivning och var med i bokklubben Läslusen, Pollux hästbokklubb och någon mer bokklubb som jag inte ens kommer ihåg namnet på. Från de kunde man köpa ”månadens bok” eller ”månadens bokpaket” eller så kunde man beställa böcker från sortimentet. Vilket jag gjorde. Det blev alltså någon slags redaktion som fick inspirera mig till läsning.

Böcker med röda ryggar

Jag köpte också böcker på ett helt annat sätt än idag. När det var bokrea så köpte jag på mig högvis med böcker som verkade intressanta baserat på framsida eller baksidestext eller baserat på att jag läst något från samma författare förut.

Över huvud taget så läste jag ”författare” snarare än böcker på den tiden. Gillade jag en Peter Pohl-bok så gick jag till biblioteket och lånade fler av hans böcker. Tills alla Peter Pohl var utlästa och jag fick hitta någon ny författare att beta av.

Böcker av Peter Pohl

Så gör jag inte idag. Som bokbloggare översköljs jag av läsinspiration. Dels läser jag en del andra bokbloggare (och instagrammare, för den delen) och dels blir jag försedd med rätt mycket nyhetsbrev och pressmeddelanden från förlagen. Jag brukar också bläddra igenom de stora förlagens kataloger inför både sommaren, hösten och våren. Vidare lyssnar jag på en drös podcasts med boktema och kollar emellanåt på bokprogram på TV (Babel, alltså) samt läser kultursidorna i morgontidningen (i mitt fall: DN). Det slår mig ofta hur oooootroligt uttjatade specifika böcker kan bli i perioder. Det märks verkligen när ett recensionsdatum har passerat och en viss bok, som marknadsförs massivt, plötsligt poppar upp på alla bloggar, instagramkonton och poddar samtidigt. Och samma författare intervjuas samma vecka både i SVT, Sveriges radio och i tidningen. Vare sig man vill det eller inte så ligger väl de där böckerna och författarna och pockar lite i medvetandet någonstans. Och förr eller senare så läser jag de där böckerna som det surras om. Min fantastiska väninna är en sådan bok. Det känns som att jag till stor del kommer över mina böcker genom marknadsföring snarare än något annat. Det skrämmer mig lite!

Och jag har inte tid att läsa igenom hela författarskap. Jag har bara tid att läsa de där ”guldkornen” som ”alla” snackar om. Faktum är att jag är ganska avigt inställd till att läsa saker ”på vinst och förlust”. Jag vill inte läsa böcker som jag inte ”tror på” och sållar därför bort böcker som jag misstänker är lite medelmåttiga. Jag brukar använda appen Boktipset för detta. Boktipset gissar betyg på olästa böcker. Jag brukar sällan ta mig tid att läsa böcker som har ett uppskattat betyg lägre än 4. Hehe. Debutanter och egenutgivare riskerar helt klart att filtreras bort av mig.

Men vad ska man göra? Jag tycker ändå att jag får till en bra blandning av böcker. Även om jag faktiskt saknar det där med att gå omkring och botanisera på ett bibliotek (fast jag har nog en romantiserad bild av det där – det är nog inte hälften så roligt som jag tror och jag har verkligen ingen lust att läsa mossiga 70-taliga böcker och annat som man kan råka springa över på ett bibliotek). Och även om jag själv tycker att det känns lite trist att läsa samma sak som ”alla andra” hela tiden.

Att vara med i två bokcirklar är väl det som rubbar mönstret lite, i och för sig. Där kommer jag emellanåt i kontakt med böcker som inte har omnämnts i någon av alla ”kanaler” som jag följer för att få boktips. Tur det!

Hur väljer du böcker?

2016-08-15