Etikett: Böckerna om Signe

  • 5 riktigt bra trilogier

    Ibland vill man stanna lite längre i en läsupplevelse, men ändå inte plöja en hel tegelsten på en gång. Då är trilogin det optimala valet: en lagom lång serie som låter en dela upp läsningen, men ändå följa några huvudpersoner och besöka deras värld under en lite längre tid. Idag tipsar jag om några favorittrilogier från blandade genrer och med blandade utgivningsår.

    Trilogin om Maj

    Jag skrev om Maj-trilogin här om veckan, men den är även ett självklart val på den här listan. Jag älskade Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj, hennes slit och våndor. Det är också ett underbart stycke kvinnohistoria och något för den som vill få en känsla för vad livet som hemmafru kunde innebära på 30-talet och framåt.

    Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris.

    Liv till varje pris av Kristina Sandberg
    Liv till varje pris av Kristina Sandberg

    Trilogin om Signe

    Kerstin Thorvalls trilogi om Signe är en romanserie, men böckerna innehåller stora självbiografiska inslag. Böckernas Hilma är baserad på Kerstin Thorvalls mamma och böckernas Signe är baserad på Thorvall själv. Den första boken skildrar moderns äktenskap, som utifrån såg ut som en klassresa, men som i verkligheten var något av en resa ned i förtvivlan eftersom hennes make snart visade sig vara psykiskt sjuk och under maniska episoder började förgripa sig på henne. Ur det föds en stor beskyddarinstinkt som är kvävande för Signe och påverkar henne mycket. Det är böcker som verkligen berör och väcker många tankar om kvinnors roll och plats i historien och kanske också förklarar hur Kerstin Thorvall kom att bli den på många sätt excentriska person hon var.

    När man skjuter arbetare…, I skuggan av oron, Från Signe till Alberte.

    När man skjuter arbetare... av Kerstin Thorvall
    När man skjuter arbetare… av Kerstin Thorvall

    janakippo-trilogin

    Karin Smirnoffs böcker om Jana Kippo är några av de senaste årens mest uppmärksammade böcker och det är lätt att förstå varför. De liknar verkligen ingenting annat. I böckerna får läsarna följa janakippo, som i bokens första del återvänder till sin hembygd för att få upp hennes missbrukande tvillingbror på fötter igen. Det här är böcker med väldigt egna karaktärer och mycket mörker, berättat med ett lekfullt språk. En riktig läsupplevelse!

    Jag for ner till bror, Vi for upp med mor, Sen for jag hem.

    Jag for ner till bror av Karin Smirnoff
    Jag for ner till bror av Karin Smirnoff

    Rosa: prinsessa av Fäholmarna

    Barbro Lindgrens böcker om bullterriern Rosa finns i en samlingsvolym, men den består alltså av tre böcker som är skrivna med Lindgrens alldeles säregna stil. Jag vet ingen som kan skriva så rättframt om sorg och död som hon, som exempel; I den här boken ryms såklart kärlek, mest av allt. Kärleken till en en hund. Böckerna är också något av en biografi, som mellan raderna berättar om ett liv som har sin gång.

    Kungsholmens ros, Rosa på bal, Prinsessan Rosa.

    Rosa prinsessa av Fäholmarna av Barbro Lindgren
    Rosa prinsessa av Fäholmarna av Barbro Lindgren

    Engelsforstrilogin

    Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens urban fantasytrilogi börjar bli lite gammal nu, men jag hoppas att den fortfarande kan kännas okej att läsa för någon tonåring och inte uppfattas som alltför daterad. Jag tyckte verkligen att den var otroligt bra! Båda författarna är oerhört skickliga på att porträttera olika människor. Här blir det extra intressant eftersom huvudpersonerna är väldigt annorlunda som personer och har helt olika status i klassrummet, men när mörka krafter närmar sig och det visar sig att det är just de som är de utvalda att ställa allt till rätta så måste allt annat läggas åt sidan.

    Cirkeln, Eld, Nyckeln.

    Engelsforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
    Engelsforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

    Har du någon favorittrilogi?

  • Det mest förbjudna (TV-versionen)

    Nu börjar det bli bråttom för den som vill se miniserien Det mest förbjudna på SVT Play. En dryg vecka är det kvar innan de 3 avsnitten försvinner. Jag har bara hunnit med det första avsnittet än. 😮 Är det någon mer än jag som har haft svårt att hinna med så kommer alltså en påminnelse här!

    Serien är en fri tolkning av romanen med samma namn och det var faktiskt inte allt för länge sedan jag själv läste Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna, som kom ut 1976 och som rätt tydligt handlar om Thorvall själv: hur hon brottas med relationen med modern, hennes skuldkänslor över att inte vara en god mor och med sitt begär hon inte kan tygla och som inte passar ihop med det att vara en ordentlig kvinna. Jag är svårt förtjust i Thorvalls böcker om Signe, särskilt den första delen, När man skjuter arbetare…. Även Signe-böckerna är att betrakta som självbiografiska och jag kan tycka att de ger en bättre bild och större förståelse för hur allt hänger ihop, medan mycket i Det mest förbjudna hänger lite mer i luften.

    Hur som helst är Thorvall en mycket fascinerande författare. Serien har fått ett blandat mottagande, men jag kommer verkligen försöka att se klart. Och för alla er som eventuellt har missat böckerna: läs! När man skjuter abetare… är lätt på min topp 5 över bästa böcker jag läst i hela mitt liv (på riktigt).

  • Tematrio: Barndomsskildringar

    Jag hoppade över förra omgångens Tematrio, för den handlade om bokliga nyårslöften och jag har ju inga i år. 😉 Den här veckan är jag dock mer än gärna med, för temat är inom en av mina favoritgenres: uppväxtskildringar.

    Berätta om tre läsvärda barndomsskildringar!

    Thorvalls böcker, som är inspirerade av hennes egna uppväxt och till stor del behandlar hennes mammas komplicerade äktenskap och den svåra relationen mellan mor och dotter, hör till några av mina favoriter. Trilogin börjar med När man skjuter arbetare…

    En annan uppväxtskildring som jag tyckte var väldigt gripande är Morgan Allings biografi Kriget är slut. Väldigt inspirerande bok!

    Min tredje bok den här veckan är ytterligare en av mina favoriter och även den en biografi: Bodil Malmstens Mitt första liv. I den berättar Malmsten om sin uppväxt och några av de svåraste sakerna berör hon bara med några rader. Det kan man kosta på sig när man är en sådan skicklig författare som Malmsten.

  • Kerstin

    Av Kerstin Thorvall har jag läst alla böckerna om Signe (första boken är När man skjuter arbetare…) och de har verkligen berört mig. Särskilt den första boken ger en gripande bild av ett kvinnligt livsöde. Den handlar om Hilma, som gör en klassresa när hon gifter sig med läroverksadjunkten Sigfrid. Att han är psykiskt sjuk får hon inte veta något om förrän äktenskapet är ett faktum och övergreppen mot henne börjar. Hilmas stora drivkraft är dock att skydda den älskade dottern Signe och det är just hennes starka kärlek och outsinliga ork som fascinerade mig som läsare.

    Jag har länge velat läsa mer av Thorvall, för jag är säker på att hon har fler fantastiska titlar i sin bibliografi. Det mest förbjudna, den p.g.a. sexscenerna omtalade boken från 1976, står faktiskt i min bokhylla och väntar.

    För den som vill läsa mer om Thorvall och hennes liv och författarskap så finns det en nyutkommen intervjubok med och om henne. Dagarna med Kerstin heter den och den är skriven av Caroline Roosmark och Åsa Mattsson.

  • Ådalen

    Imorgon är det 80 år sedan skotten i Ådalen, då fem personer sköts ihjäl av militär efter en arbetskonflikt. Göran Greider skrev en fin krönika om händelsen här om veckan (DN, 8:e maj). Själv förknippar jag Ådalen 31 med en av mina absoluta favoritböcker, När man skjuter arbetare…. Redan titeln skvallrar om händelsen, men främst handlar den inte om Ådalen, utan om en kvinna som gifter upp sig klassmässigt, men som egentligen går rätt in i ett äktenskap som kommer att innebära stora uppoffringar, eftersom mannen visar sig vara psykiskt sjuk och begår övergrepp på både henne och deras gemensamma dotter.  Hur som helst är det en fantastisk bok om klassfrågan och på sätt och vis är väl Ådalen 31 också en klassfråga (vems var skulden att händelsen alls inträffade?).

    Lite andra böcker om klass, klassresor och klassklyftor: Håpas du trifs bra i fengelset, Presidentens hustru, Lilla himlafågel, Min far hade en dröm, Pälsen.

  • Från Signe till Alberte: kärleksfullt och förtvivlat

    Från Signe till Alberte: kärleksfullt och förtvivlat

    I den tredje och avslutande delen av Thorvalls böcker om Hilma och hennes dotter Signe är det Signe som står i centrum. Hon har lyckats nå framgångar inom sitt drömyrke som modetecknerska och har gift sig med mannen hon älskar, Lars-Ivar. En helt problemfri tillvaro är det dock inte. Det finns en oro att Signe ska ha ärvt sin fars psykiska sjukdom, men det verkar som att hon har klarat sig från den. Frisk är hon däremot inte. Med jämna mellanrum kommer ångesten och den sliter sakta itu hennes äktenskap.

    Det är en gripande bok om ett kvinnoöde. En mycket läsvärd och bra bok! Den kallas spegelroman eftersom det då och då inflikas delar ur Cora Sandels böcker om Alberte, som Signe identifierar sig mycket med. Jag har inte läst Sandels böcker och hade därför svårt att se vad denna spegling tillför boken, som står mycket bra för sig själv utan hänvisningar till klassiker.

  • I skuggan av oron

    I skuggan av oron

    När Hilmas psykiskt sjuke man dör i sviterna av hjärtproblem, står hon plötsligt ensam med ansvaret över deras dotter Signe. Det är många som tycker synd om henne och pratar om ”den stackars unga änkan”, men Hilma, som hela sin liv har sett det naturligt att slita och jobba hårt, går rakryggad igenom det.

    Det är en mycket fin berättelse om en mor och ömheten för hennes enda dotter. Allt hon tar sig för med gör hon för Signes skull och för att skydda henne från allt som skulle kunna skada henne. Hennes tankar är ofta hos henne och hon oroar sig över att dottern ska ha ärvt faderns svåra sjukdom.

    Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Att läsa När man skjuter arbetare… gav en massa frågor om vad som hände sedan. Här får vi veta vad som hände sedan och följa Signe när hon växer upp i sin nästan onaturligt starka mors vård. Boken innehåller, åtminstone i den första delen, många tillbakablickar till den första boken i serien. Det känns lite tjatigt när man redan har läst den, men å andra sidan är tillbakablickarna helt nödvändiga för att man ska hänga med i handlingen ifall man har missat den första boken.

    Det här är ett fantastiskt kvinnoporträtt och samtidigt en bok om livet i 30- och 40-talets Sverige. Fascinerande och berörande!

  • När man skjuter arbetare…

    När man skjuter arbetare…

    Det är 30-talets Sverige och det anses som någonting stort att den enkla skogshuggardottern Hilma får gifta upp sig i klassamhället. Att hennes blivande make, läroverksadjunkten Sigfrid, bär på en sinnessjukdom underlåter svärföräldrarna att nämna, trots att sjukdomen på grund av ärftlighet gör att Sigfrid enligt lag egentligen inte får gifta sig. Det är Hilmas enkla bakgrund som gör att man inte tar så noga på detaljen om Sigfrids sjukdom. Sjukdomen blir dock en tung last för Hilma.

    Sigfrid är frisk i långa perioder, men hamnar förr eller senare i en manisk fas då han inte kan kontrollera sig själv och får en väldigt stark sexuell drift. Vid tiden före bröllopet börjar Sigfrid att bli ohanterlig och under bröllopsnatten utsätts Hilma för ett svårt övergrepp. När Hilma och Sigfrid sedan får ett barn tillsammans kommer tillfällen då mannen också föröker att förgripa sig på den gemensamma dottern.

    Hos Hilma startar ett oroligt pedantiskt tvång att ständigt putsa och hålla rent och att alltid vakta dottern noga från alla faror, som till exempel hennes egen man. Det är nästan en övermänskligt stark kvinna vi får läsa om, men det är också en kvinna som kommer från ett strängt kristet hem, där arbete är en dygd och gnäll inte passar sig.

    Vad som heller inte passar sig är att tro sig vara något större än den man är. Sigfrid är socialist, men hos Hilma och hennes familj känns det viktigt att ge Gud vad Gud tillhör och Kejsaren vad Kejsaren tillhör, som det står i Bibeln. Med andra ord ska man veta sin plats och ibland är det nästan komiskt att läsa om hur starkt befästad den tanken är. Hilmas föräldrar är människor som väljer att äta wienerbröden först efter ett par dagar, eftersom det vore ett allför stort frosseri för Gud att tolerera om de skulle äta färska wienerbröd, och Hilma är en kvinna vars stora njutning är att, efter ett rejält storständande, kunna sätt sig ner i lugn och ro och dricka något så enkelt som en kopp silverte.

    Sigfrids och Hilmas olika livssyner står i kontrast till varandra och det gör också de samhällsklasser som de kommer från. I bakgrunden Hilmas berättelse finns också de nya tankarna om arbetarnas frigörelse, som började spira under den här tiden. På det sättet är boken både ett sorts tidsdokument och en väldigt gripande och vacker berättelse om en kvinnas många gånger svåra liv vid en mentalsjuk människas sida.

  • Stockholmskärlek: En berättelse från åren 1884-1885

    Stockholmskärlek: En berättelse från åren 1884-1885

    Det här är den andra boken om Signes liv i Stockholm i slutet av 1800-talet. Boken kan läsas fristående, men gör sig kanske bäst om man först läser den föregående boken, Apelsinflickan.

    I den här boken jobbar nu Signe för en låg lön på ett bokbinderi. Eftersom hon är kvinna får hon bara göra slitgörat trots att hon är duktig och har bundit en bok som skulle kunna vara vilket gesällprov som helst.

    Kvinnan hade under den här tiden en svår situation och förväntades vara hemma och sköta hushållet istället för att gå på fackföreningsmöten eller annat som ansågs vara för männen. Många kvinnor tvingades till prostitution, däribland Signes vän Fia.

    Signe har ett liv fullt av kärlekstrassel och problem. Hennes stora kärlek, Björn, har gett sig av till Amerika och Signe vet inte om hon kan lita på hans löfte om att komma tillbaka. När Signes pappa dör blir hon alldeles ensam och Fia och hon flyttar ihop och lyckas klara sig, men Fia är gravid och ska snart föda, vilket såklart är ett svårt problem när man är så fattig att man knappt har råd till hyran. I Stockholm finns det flera änglamakerskor och Signe vill inte att Fias barn ska hamna hos en sådan medan Fia själv vill helst bli av med sitt barn så fort som möjligt.

    Boken handlar om några kvinnors liv och svårigheter i Sverige under den här tiden. Det är både upprörande och intressant att läsa om hur det faktiskt var. Ibland kan språket kännas lite för gammaldags och jobbigt att läsa, men det är egentligen inget stort minus. Jag tycker det här är en mycket bra bok. Man bör absolut läsa den!