I veckan har årets nomineringar till Augustpriset presenterats och Tematrio handlar om just prisvinnare: berätta om tre prisade böcker du läst eller har lust att läsa (välj bland August eller andra priser).

En Augustprisvinnare som verkligen är fantastisk är Korparna av Tomas Bannerhed. Det är en gripande och drabbande bok om en ensam pojke och hans uppväxt på en gård och med en psykiskt skör pappa.

Jag tycker också hemskt mycket om Svinalängorna av Susanna Alakoski. Alakoski skriver viktiga och läsvärda böcker om fattigdom och utanförskap i Sverige. Det är böcker som måste läsas idag!

Som tredje prisad författare tar jag Orhan Pamuk, som belönades med Nobelpriset 2006. Oskuldens museum är bland det bästa jag läst. Det är en mångbottnad berättelse om det moderna Turkiet och om en man med förföljelsemani. Pamuk lyckas på ett oerhört skickligt sätt väva ihop berättelsen och mellan raderna skildra vad som händer i verkligheten och vad som händer i den psykiskt sjuke huvudpersonens huvud.

Tematrio fortsätter att testa grammatikkunskaperna. 😉 Den här veckan är uppmaningen Berätta om tre bra böcker med prepositioner i titlarna!

Som första bok väljer jag Helena von Zweigbergks fina och insiktsfulla relationsdrama Anna och Mats bor inte här längre. Jag fällde faktiskt en tår när jag läste den; tycker von Zweigbergk verkligen skriver fint om ett förhållande som tar slut.

Som andra bok tar jag Vägen mot Bålberget, Therése Söderlinds tegelsten om en kvinna som anklagas för att vara häxa. Boken rör sig också i nutid och följer en kvinna som börjar släktforska och undra vilka de här kvinnorna var, de som brändes på bål för 10 generationer sedan.

Min tredje bok i den här trion får bli en lättsam sådan: Fånge i hundpalatset av Martina Haag. Älskar hennes tokroliga böcker. Just den här handlar bl.a. om livet med en hund som är en korsning mellan världens mest högljudda hundraser…

Tematrio fortsätter med grammatiktema: Berätta om tre bra böcker med possessiva pronomen i titlarna!

Min mormor hälsar och säger förlåt. Fin feel good-bok om en liten tjej som förlorar sin mormor och som ger sig ut på ett skattjakt, som mormodern hittade på innan hon gick bort. Jakten leder henne till hennes grannar; en samling original.

Jag ringer mina bröder. Fantastisk liten bok om rasism och misstänkliggörande. Skriven av en av Sveriges skickligaste författare, Jonas Hassen Khemiri. Väldigt spännande använt språk!

Välkommen till din psykos. Kul och tänkvärt seriealbum av Nanna Johansson. Som vanligt levereras sylvass samhällskritik.

Tematrio fortsätter med teman som anknyter till grammatik. Den här veckan är temat räkneord: Berätta om tre romaner eller noveller som innehåller räkneord. 

Jag börjar med en bok som har passat bra på flera av de senaste omgångarna med Tematrio: Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig. Det är en riktigt fin (och vemodig) memoarbok från Sveriges kanske skickligaste och stilsäkraste författare, Bodil Malmsten.

Siffran sju finns också i titeln till Mo Yans tegelsten Ximen Nao och hans sju liv. Det är kanske den mest tunglästa bok jag tagit mig igenom, men någonstans var det värt det ändå. 😉 Boken är en fantasifull och svårtolkad berättelse om Kinas moderna historia, berättad genom Ximen Nao och de djur han återföds till efter det att han mördats under det kommunistiska partiets maktövertagande.

Som tredje bok väljer jag Tage Danielssons novellsamling Sagor för barn över 18 år. Rolig sagobok med sagor om PR-män, politiker m.fl…

Tematrio fortsätter att testa grammatikkunskaperna… 😉 Den här veckan är uppmaningen att berätta om tre bra böcker med personliga pronomen i titlarna.

Jag heter inte Miriam. Jag tjatar om den här i typ varje Tematrio, men boken är bra, aktuell och viktig, så jag fortsätter att ta upp den. Boken handlar om Miriam, som på sin 85 års-dag avslöjar något hon dolt i alla år: att hon är rom. Gripande berättelse om att överleva förintelsen.

Jag ringer mina bröder. Fantastisk och enorm bok på ca 100 sidor… Boken kretsar kring rasism och att bli misstänkliggjord bara genom att vara. Skriven av en sann ordkonstnär (Jonas Hassen Khemiri)!

Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig (glömde jag verkligen denna i min trio med böcker med långa titlar?!). Memoarer från en annan ordkonstnär, Bodil Malmsten. Liv, död och samhällsfrågor. Fantastiskt skrivet.

Tematrio fortsätter med ordklasser och den här veckan handlar det om att berätta om tre bra böcker med adjektiv i titlarna! Jag kan erkänna att det var så länge sedan jag gick i skolan, och därmed behövde bekymra mig om grammatik ;), att jag har glömt det mesta. Jag hade redan förra veckan svårt att komma ihåg vad som är verb och adverb… Och adjektiv och adverb är väl egentligen snäppet lättare att förväxla… Jag tar alltså inget ansvar för grammatiska felaktigheter i min trio den här veckan… 😉

Tre nyligt utlästa böcker med adjektiv (hoppas jag) i titlarna:

De obotliga optimisternas klubb. En riktig tegelsten som utspelar sig i Paris under 50- och 60-talet. Boken hinner beröra familjekriser, kriget i Algeriet med mycket mera, men det jag tar med mig mest är hur till synes obetydliga händelser och tillfälligheter kan få stora konsekvenser här i livet.

Delhis vackraste händer. Härlig feel good om en Göran; medelsålders, frånskild och nu precis nybliven arbetslös eftersom han förlorat jobbet på den kommunikationsbyrå där han har jobbat i evigheter, dock mest med att surfa på fotbollssidor. En resa till Indien kommer att förändra hans liv. Till det bättre…

Brinnande livet. Mästerlig novellsamling av nobelprisbelönade Alice Munro, som ju skriver så fantastiskt. Jag vet ingen som skriver noveller som hon: man vet aldrig vilken vändning hennes berättelser kommer att ta!

Den här veckan uppmanar Tematrio till att berätta om tre bra böcker med verb i titlarna! Här finns det nästan ett oändligt antal titlar som passar in, men jag tar tre som jag läst nyligt.

Jag heter inte Miriam är en av årets bästa böcker. Boken handlar om Miriam, som på sin 85-årsdag råkar berätta det hon har hållit hemligt i alla år: att hon är rom. En mycket gripande bok om romers situation och förintelsen.

En annan bok som jag blivit gripen av i år är Anna och Mats bor inte här längre, som handlar om ett par som separerar. Helena von Zweigbergk kan verkligen skriva om människor och relationer på ett fint sätt!

Som tredje bok tar jag Min mormor hälsar och säger förlåt. Roligt, träffsäkert och fint om en tjej som förlorat sin mormor och som nu är på den skattjakt som mormodern anordnade innan hon gick bort.

Den här veckan uppmanar Tematrio till att berätta om tre snyftböcker.

En riktigt sorglig bok som jag läst i år är den Den osynliga bron, som utspelar sig under Andra världskriget. Det säger sig självt att det hinner bli väldigt sorgligt, när handlingen nu kretsar kring ungerska judar.. I slutet av boken finns en dikt av Wislawa Szymborska citerad och jag måste erkänna att jag fällde tårar när jag läste den, för den summerade boken så himla bra och berörde verkligen.

En annan bok, som berörde mig starkt, trots att jag egentligen inte vet varför, för jag hör inte till målgruppen som borde känna igen sig, är Anna och Mats bor inte här längre. Det är väl för att Helena von Zweigbergk skriver så insiktsfullt och bra om människor och relationer. Man kan inte värja sig, utan känner bara med dem. Starkt. Boken kretsar kring Anna och Mats och deras separation.

Jag grät också av Häxringarna, som jag läste tidigare i år. Framför allt grät jag till det sista kapitlet, som handlar om en kvinna som tar farväl av sin döende mamma. Boken handlar om några kvinnor runt förra sekelskiftet och deras slit och ofta väldigt tuffa tillvaro, Den är oväntat rolig, men också sorglig och gripande. Man känner verkligen med de här tjejerna, som boken kretsar kring. De har det fan inte lätt alla gånger. Och Kerstin Ekman har sådan värme när hon skriver om dem. Fantastisk bok!