Det är om författarens egna föräldrar och mor- och farföräldrar som han skriver om i Vårt hjärta dog i New York, men lika mycket som han skriver om sina föräldrar skriver han om sig själv. För visst är det så att man formas som människa av de öden som man råkar ut för under livets gång och det är oundvikligt att historian sätter sina spår.
I boken är det ett svårt uppbrott från revolutionens Ryssland och en flytt från Amerika som förändrar livet för några av bokens huvudpersoner. Det är många människoöden som skildras och det känns som en väldigt insiktsfull och ärlig beskrivning av livet för den svårmodiga Karl Gustav, den olyckligt kära Hedvig, den tystlåtne Mauritz, Alvine, som flyr in i böckerna för att slippa den bistra verkligheten, och alla de andra huvudpersonerna.
Boken porträtterar dessa människor väldigt bra och man får verkligen en känsla för vad det är för sorts personer och framför allt får man kanske en insikt i varför de har blivit till de personer som de är.
Det här är en gripande bok, som inte bara skildrar några levnadsöden utan också ger läsaren en historielektion via de krig och händelser som rör sig i bakgrunden i huvudpersonernas liv.
Sandra har ägnat några år åt att resa runt i Thailand, men efter en tids sjukdom börjar hon definitivt att längta hem. Pengarna räcker dock inte till biljetten hem och hon lockas av ett erbjudande om att få pengar för att smuggla heroin. Hon bestämmer sig för att gå med på erbjudandet och det visar sig bli ett ödesdigert val. Hon åker fast i tullen och döms till Thailands lägsta straff för smuggling av narkotika – fängelse i 25 år.
Sedan följer en berättelse om hur Sandra lever i ett primitivt utformat thailändskt fängelse, där smuts, äckel och grymt våld är vardag, och efter det får läsaren följa Sandra i de brittiska fängelser, dit hon förflyttas. De är egentligen inte på något sätt trevligare än det Thailändska fängelset och Sandra får p.g.a. sitt långa fängelsestraff sitta av sin tid tillsammans med de ofta psykiskt sjuka människor som har begått de mest allvarliga brotten i Storbritannien.
Boken är en sann historia och det gör den ganska lätt att ta till sig. Självklart tycker man som läsare synd om Sandra, som får sitta så länge i fängelse för ett brott som hade krävt ett mycket mindre straff om hon hade dömts för det i Storbritannien, men ändå poängterar Sandra att hon förtjänade ett straff. Det tycker jag är bra, för det är på ett sätt ganska självklart att brottslingar ska straffas. Däremot kan boken väcka en debatt kring hur fängelser ska fungera och hur länder ska se på domar som har fällts i andra länder med helt andra straffskalor. I boken skildras fängelselivet som både brutalt och nedbrytande och det kan man såklart uppröras över. Det här är ju en dokumentär, så den är på det sättet väldigt intressant. Dock märks det att det inte är en ”riktig” författare som har skrivit boken. Dispositionen kan ibland vara lite underlig och över huvud taget känns det att språket inte är vad det kunde vara. Det hindrar mig lite från att sätta ett högt betyg på den här boken. Boken är bra och som skildring av verkligheten är den bra, men som spännande eller gripande skönlitteratur fungerar den sämre.
Den här klassikern utspelas i Sverige vid 1800-talets slut och i centrum står författarens mamma, Mia. Mia är i sjuårsåldern när boken tar sin början och hennes mamma har precis gift sig och därmed skaffat Mia en styvfar.
Mias föräldrar är statare och de lever under mycket enkla förhållanden och är väldigt fattiga, men trots de dåliga förutsättningarna kämpar modern hårt med att hålla rent och snyggt i huset och att hålla ordning på allt. När styvfadern kommer in i familjen blir dock allting med ens mycket svårare. Styvfaderns drickande resulterar i förlorade jobb och familjen tvingas att flytta omkring. Mia flackar hit och dit och kan inte förstå hur modern kan ha gift sig med en sådan karl.
Den här boken berättar om ett liv, som kan kännas väldigt avlägset för mig som har växt upp under en helt annan tid. Jag känner med alla de starka kvinnor som fick kämpa så hårt med att hålla ihop det lilla de hade: alla dessa kvinnor som stod ut med att leva med elaka och nersupna män och samtidigt orkade ta hand om barn och slit och allt annat. Jag beundrar dessa kvinnor!
Boken är både bra och intressant, men kan ibland kännas lite förvirrad. Boken berättas på sätt och vis av en vuxen Mia, som ser tillbaka på sin barndom, och ibland är inte allting i kronologisk ordning. Detta gör inte så mycket utan ger tvärtom boken lite extra realism. Då och då kommer dessutom små inflikningar; ”Jag minns än idag…”, ”… än idag undrar jag…”. Det händer dock vid några tillfällen jag har svårt att hålla reda på när allting faktiskt hände.
Den här boken handlar om två unga människors liv och den består av två delar.
I den första delen av boken får vi följa Lena Walter-Lax. Hon vantrivs med skolan och med en alkoholiserad pappa och ett dåligt självförtroende börjar hon hascha och upptäcker snart att det är skönt och får henne att känna sig lite bättre för stunden. Detta leder vidare till ett missbruk av tyngre droger, som t.ex. amfetamin.
Boken handlar också om Carl Wennerstrand, som med sitt kaotiska familjeliv finner gemenskap och vänner hos ett gäng med nazister. Livet som nazist leder till kriminalitet och bråk, som till slut blir svårt att stå ut med.
Både Lenas och Calles berättelser är gripande. Man tvingas nästan lägga ifrån sig boken ibland och försöka smälta allt hemskt den handlar om. Det är så otroligt svårt att förstå hur någon kan sympatisera med nazisternas idéer och det känns också svårt att läsa om hopplösheten i drogträsket.
Det här är en väldigt bra bok att läsa, som kanske passar särskilt bra i skolan. Den är bra eftersom den berättar från ”offrens” synvinkel. Det här är inte medias förvridna bild av verkligheten eller lärarnas förmaningstal under ANT-lektionerna. Det här är Lenas och Calles egna berättelser där de försöker förklara hur de hamnade där de hamnade, men också hur de lyckades ta sig upp. Det här är en smärtsam bok, men också en bok som inger hopp. För det går faktiskt att vända sitt liv, även om de allra flesta kanske stannar kvar i det helvete där de har råkat hamna.
Själv tyckte jag att boken var så bra att jag faktiskt sträckläste ut den på en dag. Läs den!
Waris lever ett tufft nomadliv i Somalia tillsammans med sin familj. De lever nära djuren, är beroende av sina kameler och livet går mycket ut på att kämpa för att få tag på vatten och mat. Nomadlivet medför också en del seder. En av dem är kvinnlig omskärelse. Som femåring blir Waris offer för denna grymma könsstympning, vilken ger henne skador för livet.
Som 13-åring är det tänkt att Waris ska giftas bort till en betydligt äldre man i utbyte av några kameler. Detta kan inte Waris finna sig i och därför flyr hon från sin familj och beger sig mot en stad, som hon inte ens vet vart den ligger.
Nu följer en svår tid för Waris, som till en början söker skydd hos släktingar i närheten, men som efter ett tag hamnar som hembiträde i London åt en moster och hennes man. Kontrasten mellan storstaden och öknen är stor och orsakar vissa problem.
Waris dröm är att bli fotomodell och denna dröm blir sann när hon upptäcks genom en slump, men trots att hennes karriär som fotomodell tar fart är Waris fortfarande samma person som hon var när hon levde som nomad och hon får en stark längtan efter sin familj.
Hade jag inte vetat att den här boken är en biografi hade jag avfärdat den med orden att den är alldeles för orealistisk, men nu kan jag bara förundras och fascineras över Waris Diries fantastiska liv. Jag ska erkänna att jag flera gånger stör mig på Waris medan jag läser boken. I boken framstår hon som otäckt målmedveten och vissa gånger är hon riktigt elak. Jag vet faktiskt inte vad det är, men det är något med Waris som jag inte gillar och stundvis är det med en viss irritation jag läser boken.
Trots detta är det här en bra och viktig bok. Det är oerhört intressant att läsa mer om nomadlivet i det otroligt fattiga och krigsdrabbade Somalia och sedan jämföra det med jobbet som supermodell i västvärlden. Det här är också en bok som har lärt mig mer om kvinnlig omskärelse och fått mig att förstå det grymma och hemska med detta. Jag rekommenderar alla att läsa den här boken. Det är en bok som berör och en bok som stör med sin otäcka skildring av omskärelsen.
Sioma Zubicky är en av de judar som överlevde förintelsen under andra världskriget. Det här är hans självbiografi, där han berättar om sin brokiga uppväxt på cirkus och hur sedan allting drastiskt förändrades när han blev deporterad till förintelselägret i Auschwitz 1943.
Det är en mycket viktig bok att läsa eftersom den handlar om en människa som faktiskt var där och eftersom den handlar om en människa som upplevde det helt ofattbara. Jag rekommenderar alla att läsa den här boken. Den är bra och framför allt är den tankeväckande och viktig för att det som hände under förintelsen aldrig ska få hända igen.
Anne Frank var jude och levde under andra världskriget. När hon var 13 år gammal blev hon, hennes föräldrar och hennes äldre syster tvungna att gå under jorden och gömma sig i ett hus i Amsterdam, där Anne och hennes familj tvingades att stanna i flera år. Under hela den här tiden skrev Anne dagbok och det här är den alldeles sanna berättelsen om Anne och hennes familjs svåra liv under kriget.
Boken beskriver Annes problem med att hålla sams med föräldrarna, den stora rädslan för allt som händer runt omkring i världen och hur fruktansvärt krävande det var att hålla sig gömd. Den handlar också om Annes kärlek till Peter, som var en pojke som bodde i samma hus.
Anne Franks dagbok borde alla läsa. Den är bra och man får en inblick i hur det kunde vara att leva som förföljd jude vid den här tiden. Boken är väldigt tankeväckande. Av någon konstig anledning känns det förvånande att Anne hade så många vanliga tonårsbekymmer, trots kriget och den svåra situation de levde i. Men varför skulle hon inte ha det? Egentligen var hon ju en hel vanlig tonårstjej! Jag tycker att hemskheterna under det andra världskriget är svåra att ta till sig eftersom de känns så avlägsna, men Anne är så mänsklig och vanlig att det är svårt att inte bli berörd.
Kyra Petrovskaya Wayne heter författaren till den här självbiografiska boken, som utspelar sig på vintern 1941 när hon var 19 år och bodde i det belägrade Leningrad.
Staden kom att vara belägrad av tyskarna under 900 svåra dagar. Särskilt vintrarna var svåra, då det ofta var över 40 minusgrader, vilket gjorde att vattenledningarna frös sönder. Istället fick man hämta smutsigt vatten från floden Neva. Bristen på mat var svår och maten var hårt ransonerad. Otroligt många svalt eller frös ihjäl och staden blev dessutom ideligen bombad. Det fanns vid den här tiden många desperata Leningradbor som kunde mörda för att få tag på ett ransoneringskort eller ett par skor.
Kyra, som i vanliga fall är skådespelerska, har blivit tvungen att jobba på ett stort sjukhus, där man tar hand om krigsskadade. Sjukhuset är ganska bristfälligt, liksom allt annat, men man gör sitt bästa och överallt finns det hopp om bättre tider.
En dag när Kyra är på väg hem från sitt jobb träffar hon på den lilla pojken Sjurik. Han går omkring i ruinerna efter ett i raden av bombade hus och letar efter sin mamma, som han aldrig kommer att återse. Hon är död och hans pappa är ute i kriget, så nu är han alldeles ensam.
Kyra tar honom med sig hem och det blir början på en varm vänskap. Det ligger dock ett hot över dem: den för tillfället föräldralösa Sjurik ska egentligen hamna på ett barnhem då ingen annan kan ta hand om honom, men Kyra älskar ju sin lilla Sjurik och Sjurik älskar Kyra.
Sjurik börjar snart att arbeta på sjukhuset. Där går han in för sina uppgifter och när nöden är framme får han visa vilken liten hjälte han är.
Det här är en underbar och härlig bok om vänskap och mod. Det är en fantastisk berättelse samtidigt som man får en väldigt bra inblick i hur det var att leva i Leningrad under belägringen.
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Det är om författarens egna föräldrar och mor- och farföräldrar som han skriver om i Vårt hjärta dog i New York, men lika mycket som han skriver om sina föräldrar skriver han om sig själv. För visst är det så att man formas som människa av de öden som man råkar ut för under livets gång och det är oundvikligt att historian sätter sina spår.
