Etikett: Barnböcker

  • Tordyveln flyger i skymningen i nyutgåva

    Tordyveln flyger i skymningen i nyutgåva

    Här om veckan la jag upp en Instagrambild på mitt gamla älskade exemplar av Maria Gripes barn- och ungdomsklassiker Tordyveln flyger i skymningen. Det visade sig vara fler än jag som slukade den här boken som barn. Jag tänkte tipsa om att den har kommit i nyutgåva nu i höst. Det är En bok för alla som har gett ut den på nytt. En bok för alla är nostalgi för mig, för övrigt. När jag var liten prenumererade jag på deras böcker i många år. Jag har läst många pärlor, som jag förmodligen inte hade hittat annars, tack vare EBFA. På den tiden hade En bok för alla statsstöd för att ge ut billiga böcker och det har de inte haft på ganska många år nu, men det glädjer mig att de fortfarande finns och ger ut nyutgåvor av kvalitetslitteratur.

    Tordyveln flyger i skymningen - Maria Gripe

  • Bilderbok om Förintelsen

    Jag såg att Atrium förlag ger ut en bilderbok om Förintelsen. Tungt och svårt ämne att presentera för barn, men jag tycker verkligen att det är viktigt att våga försöka. Snart finns det inte många överlevare kvar som kan berätta om hur det var och då blir det ännu mer viktigt att alla vi andra för vidare vad som hände.

    Apropå detta kan jag förresten tipsa om att lyssna på Sommar i P1 med Hédi Fried, som överlevde Auschwitz och Bergen-Belsen. Årets kanske viktigaste sommarprat!

    Här är en liten video om bilderboken Saras vingar av den italienska författaren Lorenza Farina och illustrerad av Sonia M. L. Possentini.

  • Il était une fois… La forêt et ses bêtes

    Il était une fois… La forêt et ses bêtes

    La fôret et ses bêtes är en klassisk bilderbok av den franske författaren Marcelle Vérité, som såvitt jag kan förstå har gett ut en lång rad böcker med djurtema. Just den här är underbart vackert illustrerad av Romain Simon och jag kan villigt erkänna att det var för bildernas skull som jag lånade hem den här boken från bibblan. Jag dras verkligen till klappvänliga djur, djurmönster, djurprints och, uppenbarligen, djurböcker. Jag hade också en illusion om att öva lite franska genom att läsa den här boken – en illusion, som sagt, för det visade sig snabbt att den var för svår för mig och det mesta flög över huvudet. Boken handlar om skogens djur, som presenteras i tur och ordning i olika kapitel. Det är en mängd djur, träd och växter som presenteras och även om jag utan större problem brukar kunna ta mig igenom texter på franska och förstå huvuddragen, så blev det lite för svårt den här gången. Jag har liksom aldrig lärt mig vad liljekonvalj eller fasan heter på franska, så jag fastnade hela tiden och orkade inte ta mig framåt.

    Men! Jag måste säga att det var en väldigt trevlig bok att bläddra sig igenom i alla fall. Illustrationerna är något alldeles extra!

    La fôret et ses bêtes (1) La fôret et ses bêtes (2) La fôret et ses bêtes (3)

  • Två födelsedagsbarn

    Två födelsedagsbarn

    I år fyller både Pippi Långstrump och spöket Laban år, 70 respektive 50 år, faktiskt. Respektabla åldrar, måste man säga.

    Boken om Pippi Långstrump - Astrid Lindgren Lilla Spöket Laban - Inger Sandberg, Lasse Sandberg

    Riktiga klassiker! Det blir nog rätt mycket firande under året, åtminstone av Pippi. Till exempel ska det tydligen bli stort födelsedagskalas på Skansen den 23:e maj.

    Pippi hör till en av mina Astrid Lindgren-favoriter. Hon är en sådan sjukt härlig karaktär: stark, tuff och snäll.

    Spöket Laban har jag inte så stora minnen av från min barndom. Jag tror jag var mer förtjust i en annan av Inger och Lasse Sandbergs karaktärer, nämligen Lilla Anna. Hon fyllde 50 förra året, faktiskt.

  • Mina första konstböcker

    Mina första konstböcker

    Jag är verkligen förtjust i konst. Inte för att jag kan någonting om konst, men för att det ändå, trots allt, är något som verkligen berör mig. Jag är flitig besökare på Umeås museum, t.ex. Bildmuseet, där jag ser precis allt minst ett par gånger. Jag har också varit på t.ex. MoMa i New York och typ börjat grina på grund av fruktansvärt bra konst.

    Sådan är jag.

    Några av de härligaste pekböckerna jag vet är böckerna i ”Min första bok om…”-serien. Hittills har det kommit böcker om Carl Larsson, Ernst Billgren och nu, senast, Nils Dardel. Nästan så att man vill ha dem själv! Ja, verkligen!
    Min första bok om Nils Dardel - Susanne Hamilton, Caroline Karlström Min första bok om Carl Larsson Min första bok om Ernst Billgren

  • Nostalgitorsdag: Den lille prinsen

    Nostalgitorsdag: Den lille prinsen

    I dagens Nostalgitorsdag plockar jag upp en bok som jag har läst på franska: Le petit prince, eller Den lille prinsen, som den heter på svenska. Den ingick faktiskt som kurslitteratur i en franskkurs jag läste en gång i tiden. Det känns som en riktigt klassiker på franskklasser, faktiskt, men det är också en väldigt fint illustrerad och tänkvärd liten bilderbok som förtjänar att bli upptäckt utanför skolväggarna. Jag vet att Modernista gav ut en nyutgåva tidigare i år (på svenska). Så mitt tips är att kolla in den!

    Här hittar du mitt inlägg om Le petit prince från 2003 och ett från 2009 också, förresten.

    Nostalgitorsdag - Den lille prinsen

  • Bokhösten bjuder bland annat på nytt från Engelsforstrilogiförfattarna

    Bokhösten bjuder bland annat på nytt från Engelsforstrilogiförfattarna

    Som jag har skrivit i flera inlägg så är det framför allt en bok som jag ser fram emot i höst och det är Jonas Hassen Khemiris kommande kärleksroman Allt jag inte minns.

    Men jag tycker också att det är kul att författarna till mina fantasyfavoriter, Engelsforstrilogin, utkommer med en varsin ny bok. Sara Bergmark Elfgren har skrivit en barnbok om tid tillsammans med illustratören Maria Fröhlich. Det är en bilderbok, så den riktar sig inte riktigt till min målgrupp. Däremot kanske jag ska våga mig på att läsa Mats Strandbergs kommande skräckroman, Färjan. Titeln får mig bara att tänka på såpor och Rederiet, men framsidan är en blodig historia, så jag gissar att den faktisk är läskig…

    Färjan - Mats Strandberg Just nu har vi varandra - Sara Bergmark Elfgren, Maria Fröhlich

    En annan kommande bok är en ny bok av Jonas Jonasson. Jag har läst hans bestseller Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och blev egentligen inte så imponerad. Jag kommer därför inte kasta mig över hans nya, Mördar-Anders och hans vänner. Däremot måste jag säga att jag uppskattar hans fantasifulla titlar. Hur kommer han på allting? 🙂
    Mördar-Anders och hans vänner - Jonas Jonasson

  • Gunilla Wolde har gått ur tiden

    Gunilla Wolde har gått ur tiden

    Jag hörde att Gunilla Wolde har gått bort. Hennes böcker är speciella, för att trots att jag inte kommer ihåg någonting från deras innehåll, så känner jag ändå igen dem med en otrolig självklarhet. Det här måste helt enkelt vara böcker som jag har fått läst för mig många, många gånger. Och jag gissar att många har samma upplevelse som mig.

    Emmas dagis - Gunilla Wolde Totte leker med Kisse - Gunilla Wolde

    Gunilla Wolde illustrerade och skrev ett imponerande antal bilderböcker, men hon skrev också hästböcker, t.ex. Putteböckerna, som jag läste i hästboksåldern. Och nu lever böckerna kvar. Om Totte- och Emmaböckerna har hållit för tidens tand vet jag inte riktigt, men jag tror faktiskt att de har reviderats på senare år för att bli mer uppdaterade.

  • Mio, min Mio vinner Litto

    Har ni följt LitteraturMagazinets Litto? De har ju haft en tävling, som löpt parallellt med ”Mello” (Melodifestivalen, allså) och i flera deltävlingar har läsare fått rösta bland olika böcker. Nu i helgen presenterades resultatet från finalomgången och vinnaren blev barnboksklassikern Mio, min Mio – en mycket bra bok, om ni frågar mig! Och vad som säkert är rätt vinnande i sådana här tävlingar, så är det också en bok som ”alla” har läst. Hehe.

    Av Astrid Lindgrens böcker så tror jag faktiskt att jag håller Mio, min Mio för hennes bästa. Den har också väldigt tydliga, sorgliga stråk, vilket jag tycker är väldigt fint. Barnböcker behöver ju inte vara alltigenom naiva och gulliga, liksom. Jag tycker om hur Lindgren vågar ta upp svåra ämnen. I Mio, min Mio är det rätt hjärtskärande redan från början, åtminstone för oss vuxna, som kanske kan fråga oss vad som som egentligen händer när Bosse dras iväg till Landet i fjärran och förvandlas till Mio. I bokens början sitter Bosse ensam i Tegnérlunden och drömmer sig bort från en verklighet med fosterföräldrar som mest tycker att han är ett besvär. Sedan följer en spännande, klassisk saga.

    Ja, ni vet ju säkert. Och har ni glömt, läs om! Mio, min Mio funkar väldigt bra för omläsningar.

    Mio, min Mio - Astrid Lindgren