Peter Pohl har skrivit en bok som heter Alltid den där Anette! och det här är fortsättningen på den. I Alltid den där Anette! får man följa flickan Anette genom hennes hemska barndom. Hon blir totalt missförstådd så fort hon börjar skolan och det blir bara värre och värre. Boken är en upprörande berättelse om hur en skola trycker ned ett barn fullständigt. Det är en hemsk, men mycket bra bok, och kanske just för att Alltid den där Anette! var så hemskt bra hade jag höga förväntningar på den här boken. Med höga förväntningar är det lätt att bli besviken, vilket jag faktiskt också blev.

I den här boken får man följa Anette genom psykolog Björn Bolanders ögon. Han jobbar på BUP – Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och där hamnar Anette efter ett självmordsförsök.

Boken var bra även om jag inte tycker att den är helt avslutande. På något sätt hade jag kanske förväntat mig att den skulle ge svar på alla frågor jag lämnades med efter Alltid den där Anette!, men om jag trodde att jag skulle få svar på de frågor jag hade så trodde jag fel. Den här boken är bra, men känns inte alls lika angelägen och är inte ens i närheten så bra som den första boken om Anette.