Jag har tidigare bloggat om böcker som utspelar sig på 90-talet och 80-talet. Idag ger jag mig på 70-talet. Det är ett decennium jag inte har upplevt själv, men genom böcker kan man såklart få en liten känsla för tidens anda.
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson är en poetisk och fin uppväxtskildring men också en intressant berättelse om rasism och skrivardrömmar i 70-talets (och 60-talets) USA. Det är en tid då mycket faktiskt förändras till det bättre (även om det är en lång väg kvar…). I Woodsons självbiografiska bok blir detta skildrat från ett barns ögon.
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson
I Korparna av Tomas Bannerhed försöker huvudpersonens familj driva ett lantbruk i 70-talets Småland. Det går inte ihop och dessutom är huvudpersonens pappa psykiskt sjuk. Jag föreställer mig att det från 70-talet och framåt kom att bli en tid då små jordbruk fick lägga ner till förmån för stora anläggningar. I Korparna har bokens huvudperson press på sig att ta över jordbruket så småningom, något han inte vill. Flykten från all oro hemma går till böckernas värld och till fågelsjön. Det är egentligen en tidlös berättelse, men ändå mycket 70-tal, trots att det inte direkt är en glättig roman med massa nostalgi.
Korparna av Tomas Bannerhed
I Orhan PamuksOskuldens museum får läsaren följa Kemal i 70-talets Istanbul. Han tillhör den absoluta gräddan i samhället och har allt krattat för sig: en förmögenhet, ett familjeföretag som väntar på honom, en modern och underskön fästmö. När han träffar den avlägsna släktingen Füsun rasar dock allt. Han kan inte avhålla sig från att förfölja henne, drömma om henne, kleptomaniskt stjäla småsaker från henne. Det blir ett slags ömsesidigt utnyttjande från bådas sida. Samtidigt skriver Pamuk väldigt intressant om Turkiet, med sin ena fot i väst och det andra i öst, under den här politiskt instabila tiden. Den här mångbottnade berättelsen har verkligen berört mig och dessutom lärt mig mycket om Turkiets historia.
Oskuldens museum av Orhan Pamuk
Susanna Alakoski skriver om fattigdom och utanförskap som få andra. I Svinalängorna gör hon det genom att berätta om Leenas uppväxt på 70-talet i stadsdelen Fridhem i Ystad, stadsdelen som också kallas för Svinalängorna och där många av den tidens invånare hade låga inkomster. I Leenas familj finns både alkoholproblem och pengabrist, men med hjälp av sina vänner hittar hon ändå sätt att få tillvaron att fungera.
Svinalängorna av Susanna Alakoski
I Jonas Gardellstrilogi om Juha: En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny, får den fiktiva förorten Sävbyholm färg. Här saknas det inte referenser till tidstypiska företeelser och popkultur – den som faktiskt upplevde 70-talet kan säkert få sin dos nostalgi. Allt är också berättat med Gardells humor och pricksäkerhet. Ändå är det långt ifrån en feelgoodberättelse. Snarare är det en berättelse där tonårens osäkerhet, mobbing och mörker sipprar ut. En otroligt bra trilogi hur som helst!
Har du några favoriter som utspelar sig på 70-talet?
Skulpturguide Umeå är en vad det låter som – en guide till skulpturer i Umeå. Det är en riktigt intressant bok som synliggör en hel del av den konst som finns att ta del av där ute alldeles gratis, dygnet runt, året om. Betyg: 4 granitblock av 5.
Skulpturguide Umeå är precis vad det låter som: en guide till skulpturer i Umeå med omnejd. I dessa tider, när extra många passar på att semestra på hemmaplan, är det här en riktigt trevlig bok, särskilt för den konstintresserade. Själv längtar jag efter att Västerbottens museum och Bildmuseet öppnar igen och i brist på utställningar att gå på har jag faktiskt blivit lite extra uppmärksam på den konst som finns runt omkring: gratis och öppet dygnet runt.
I Skulpturguide Umeå presenteras över 100 skulpturer med bilder, korta texter och kartor. Många ägs av kommunen eller regionen, andra är i privat ägo. Eftersom boken kom ut första gången redan 2006 har vissa verk bytts ut eller tagits bort medan andra har tillkommit. I mitt exemplar, som jag köpte på Stadsbiblioteket tidigare i somras, finns dock en bilaga från 2009 med några kompletteringar, som ärligt talat känns helt nödvändiga. Skulle jag peka ut några av centrumfyrkantens mest kända verk så skulle jag säga Standing man, den anonyme man som står på Rådhustorget i ur och skur, av Sean Henry, neonskylten Nobody puts baby in a corner av Sisters of Jam och Camilla Akrakas Listen! (”metoo-puman”). Alla dessa verk tillkom tydligen efter 2006 (Listen! kom så sent som förra året, så den omfattas heller inte av bilagan, såklart). Det är intressant att tänka på att de verk som berör folk i allmänhet mest, också är de verk som är lite nyare. Så har också skulpturer i mycket gått från att vara monument över kända herrar till att bli mer samhällskommenterande eller abstrakta.
En del verk i skulpturguiden är nästan märkligt anonyma och det gäller inte bara ”gubbskulpturer”. Jag har faktiskt gått förbi åtskilliga stenskulpturer utan att tänka på dem som stort med än stenar (!), men en sådan här bok kan sätta konst i ett nytt ljus, ge ett sammanhang och göra skulpturer mer intressanta genom att resonera kring hur konstnären har tänkt. Skulpturguide Umeå har verkligen gjort Umeås skulpturer mer synliga för mig och jag har också fått en lite större förståelse för hantverket bakom.
Apropå osynliga stenskulpturer så är jag förresten inte ensam om att gå förbi dem. Jag bor precis vid Sjukhusparken i Umeå och mitt i backen har det i alla mina år i Umeå stått en stenskulptur föreställande en pil (nu vet jag att den heter Pilen och är gjord av Björn Fjellström). Sedan en tid (eventuellt åratal!) ligger den platt mot backen, förmodligen sönderkörd av något fordon. Uppenbarligen har ingen ens förstått att de har förstört ett konstverk. Lite ledsamt ändå!
Jag kan varmt rekommendera Skulpturguide Umeå och hoppas att fler städer har något liknande. Mycket konst i det offentliga rummet har plaketter med information, men på min önskelista står faktiskt att all offentlig konst fanns listade i en app, som hålls uppdaterad och levande. Det som är inköpt för våra gemensamma medel borde också tillgängliggöras på bästa sätt och många verk lyfts verkligen av att betraktaren får veta mer (och hittar till dem!).
Upptäck den magnifika skulptursamling som Umeå stad med närområden rymmer! En samling som sträcker sig från det sena 1800-talet till den samtida konsten. I Skulpturguide Umeå presenteras i text och bild över 100 skulpturala gestaltningar som finns i vår gemensamma utemiljö – tillgängliga dygnet runt. Guiden är uppdelad i sju områden och till varje område följer en översiktskarta.
Förlagets beskrivning
Utgivningsår: 2006 (första utgåvan, Västerbottens konstförening). Redaktörer: Ivar Tornéus, Lenita Berggren. Illustratör: Mikke Hedberg. Foto: Martin Harnesk. Antal sidor: 223. ISBN: 9163184621.
Jag har precis läst Lydia Sandgrens debutroman Samlade verk, som blivit så omtalad nu under våren. Det kommer såklart ett inlägg så småningom, men jag kan redan nu säga att jag sögs in i boken direkt och aldrig ville att den skulle ta slut! Samlade verk är en bok med många lager, men just vänskapsskildringen tyckte jag var särskilt fin. I boken får läsaren följa Martin och Gustav – två riktiga bästisar sedan skolåren, en oskiljaktig duo, två riktiga parhästar. Det hinner bli många sena övernattningar hos varandra, för att inte tala om efterfester och resor. Martin ocg Gustav delar upplevelser och erfarenheter som gör att de aldrig riktigt kan vara utan den andre. Sedan kommer vuxenlivet. Jag vill verkligen tipsa om den här boken!
Men jag tänkte också tipsa om ytterligare fyra bra vänskapsböcker. Av alla ämnen i skönlitteraturen tycker jag att vänskap är ett av de mest intressanta. Vänskapsrelationen är intressant, för den kommer utan några löften och det går inte att ställa krav på samma sätt som i en parrelation. Samtidigt betyder vänskap så himla mycket och vi kan inte leva utan den; Det finns en intressant spänning i hela upplägget: hur något som betyder så mycket också kan vara så skört.
Här kommer resten av tipsen:
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante känns som en helt nödvändig bok på en lista över fina böcker om vänskap. Boken är första delen i en kvartett om Elena och Lila och deras vänskap i Neapels råa kvarter, där maffian styr. De båda vännerna är duktiga i skolan båda två, men deras liv kommer ändå att gå i olika riktningar: Elena utbildar sig och blir författare, Lila gifter sig mycket ung med en man med kopplingar till maffian och blir kvar i Neapel. Vänskapen ä dock ett starkt band som följer dem genom livet.
Den som stannar, den som går av Elena Ferrante (den tredje boken om Elena och Lila)
Allt jag inte minns är kanske Jonas Hassen Khemiris bästa bok. Det märks att den är sprungen ur en personlig tragedi för Khemiri själv, för sorgen är verkligen närvarande. Boken kretsar kring Samuels nära och kära. Samuel har gått bort i något som kan ha varit en olycka, men som troligen inte var det. Boken berättas omväxlande av exflickvännen Laide och av rumskompisen och vännen Vandad och även om deras berättelser inte alltid går ihop närmar de sig ändå samma punkt. Det finns många anledningar att tycka om den här boken, men den udda vänskapen mellan Samuel och Vandad är verkligen något som lever kvar långt efteråt.
Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri
Böckerna om Ya-Ya-flickorna av Rebecca Wells blev riktiga bästsäljare under tidigt 00-tal. Böckerna handlar om kvinnlig vänskap i den amerikanska södern. Läsaren får följa Vivi, Caro, Teensy och Necie genom livet. Det är inte alltigenom soligt och glättigt, man får följa kvinnorna i både med- och motgångar, men det är verkligen härlig feelgood.
Ya-Ya flickornas gudomliga hemligheter av Rebecca Wells
För barn kan kompisar vara någonting riktigt svårt. Det är mycket som händer i kroppen och i skolan finns det hierarkier och status att förhålla sig till. I en viss ålder är många fullt upptagna med att försöka vara ”rätt” och umgås med ”rätt” personer. Jag tycker att Katarina von Bredow skildrar detta väldigt fint i mellanåldersboken Du & jag, där huvudpersonen har en kompis som bara är kompis så länge de är utanför skolgården. I skolan räcker hans status inte till. En väldigt fin bok om att vara sig själv, vara en bra vän och att göra en ”statusresa” tycker jag.
Du & jag av Katarina von Bredow
Har du några favoritböcker som handlar om vänskap?
Silvervägen av Stina Jackson är en spännande deckare om en man som letar efter sin försvunna dotter och om en ung tjej som flyttar till bygden och skulle behöva ett tryggt hem. Betyg: 4 preppers av 5.
Silvervägen av Stina Jackson är en av de senaste årens mest omtalade deckare och priserna och utmärkelserna har duggat tätt; Den har bland annat belönats med Svenska Deckarakademiens pris för årets bästa svenska kriminalroman. Det är verkligen bra gjort för en debutant! Det kändes helt klart att det var hög tid att läsa denna spänningsroman som så många lovordat de senaste åren.
Boken handlar om Lelle, som har förlorat sin tonårsdotter tre år tidigare. Hon skulle ta bussen, men kom aldrig med. Ingen vet var hon tog vägen. Det finns fortfarande ett stort engagemang för sökandet efter flickan, drivet av Lelles exfru, som håller igång intresset på sociala medier och genom att uppmärksamma fallet med t-shirts och fackeltåg. Lelle engagerar sig på annat sätt: genom att vara ute och köra längs Silvervägen på nätterna. Han har svårt att gå vidare och det blir inte lättare när ytterligare en flicka försvinner från bygden, en flicka med stora utseendemässiga likheter med hans egen dotter.
Parallellt med Lelles sökande får läsaren följa Meja, en flicka i Lelles dotters ålder. Hon har växt upp under stökiga förhållanden och flyttat från plats till plats tillsammans med sin psykiskt sjuka mamma. Nu har flyttlasset gått till Glimmersträsk, ett (fiktivt) litet samhälle längs Silvervägen. Mamman har hittat en ny karl via nätet och hoppas på lugn och trygghet. Ingenting blir dock speciellt annorlunda, mammans problem är djupare än så, och när Meja träffar Carl-Johan flyttar hon tacksamt in hos honom och hans familj. Familjen bor mycket avsides och är väldigt udda. Det finns en stor misstänksamhet mot myndigheter i familjen, särskilt från pappan sida. Mobiler är bannlysta och hela familjen är engagerade i att ordna självförsörjning och säkerställa att de har lagrade förnödenheter när krisen kommer. För Meja blir den märkliga familjen trots allt ett sammanhang där hon känner ett större lugn än hemma hos modern, men hon blir samtidigt väldigt isolerad.
I boken vävs allas berättelser ihop på ett elegant sätt. Det är ärligt talat ganska förutsägbart, men jag har ingenting emot det. Jag ser faktiskt hellre att det går att gissa hur det ska sluta än att det ska balla ur och upplösningen bli helt osannolik. Det här är i och för sig en roman med en hel del ganska skruvade delar, men det känns ändå okej. Jag tyckte faktiskt att den här boken var riktigt bra. Det var fint att få följa Meja och hennes trassliga liv och det var berörande att läsa om Lelle och hans sökande efter sin försvunna dotter. En läsvärd deckare.
Silvervägen av Stina Jackson
Sedan tre år tillbringar Lelle de ljusa sommarnätterna med att köra bil. Han kör utmed väg 95 som skär genom landet från Skellefteå i nordvästlig riktning förbi Arvidsjaur, Arjeplog och mynnar vid norska gränsen, den väg som kallas Silvervägen. För tre år sedan försvann hans sjuttonåriga dotter spårlöst och hennes försvinnande gnager sönder Lelle inifrån.
Till den lilla orten Glimmersträsk anländer Meja och hennes mamma. Meja är lika gammal som Lelles dotter var när hon försvann. Medan höstens mörker närmar sig knyts Lelles och Mejas öden ihop och när ytterligare en ung flicka försvinner blir deras liv för evigt sammantvinnade.
Silvervägen är en stämningsfull och berörande psykologisk spänningsroman. Med den lilla orten som fond, där alla känner alla, utvecklar sig ett drama om att aldrig ge upp, om att orka vara stark när det är som mörkast.
Stina Jackson (född 1983) är en svensk författare, numera bosatt i USA. Hon gjorde stor succé med sin debutroman Silvervägen, som kom 2018, och har därefter utkommit med ytterligare en deckare, Ödesmark. Stina Jackson finns på Instagram.
Så är augusti här och jag har börjat jobba igen efter fyra veckors semester. Mycket har blivit annorlunda mot hur vi tänkt, men det har blivit bra ändå. Efter den här våren är man såklart tacksam över det lilla, glad att kunna resa inrikes under vissa förutsättningar och glad för de riktigt somriga dagar som blev (de kalla och regniga dagarna visade sig bli desto fler och de har såklart också varit vilsamma). Jag har mest spenderat semestern med att träffa nära & kära och att ta ganska många dopp i sjöar och hav. Och springa. Inför sommaren plockade jag ihop en ambitiös hög med böcker jag var sugen på att läsa, men 2,5 veckor in i semestern hade den ännu inte påbörjats eftersom jag fortfarande höll på att läsa en redan påbörjad pocket. Inte för att det gör någonting. Jag tar med mig sommarläsningshögen nu i augusti och ser hur långt jag kommer.
Sommarläsning
Är du sugen på att läsa något rykande färskt så har jag två tips på böcker som kommer ut nu i augusti. Eller tips och tips. Jag har inte läst dem, men jag blev nyfiken när jag såg dem i förlagens kataloger.
Hassan Blasims GUD 99. Hassan Blasim blev mycket uppmärksammad för novellsamlingen Irakisk kristus, som kom för några år sedan. Jag har den hemma och det jag har läst ur den har varit briljant. I augusti kommer GUD 99 som handlar om Hassan som flytt från Irak till Finland och som arbetar som veterinär samtidigt som kan drömmer om ett liv som författare. Det låter som en bok i min smak.
Bättre begagnat av Johan Tell. Slit och släng känns helt ute. Den här coronakrisen har satt ännu mer ljus på vad som är viktigt på riktigt och jag gissar att bland allt som saknats under denna speciella tid så kanske inte just shopping är det som folk saknat mest? Därför känns det helt klart som att Bättre begagnat av Johan Tell ligger helt rätt i tiden, en bok om att vårda och ta hand om sina saker.
Bättre begagnat av Johan Tell
I övrigt har jag inte så många planer för augusti. Det blir nog mycket jobb, löpning och dans, gissar jag. Sedan är jag mycket sugen på att gå på bio, för bion är verkligen något jag har saknat sedan de stängde igen i våras.
Fortfarande lär det dröja innan vi kan resa som förut, i den mån vi någonsin kan göra det igen, men låt oss fortsätta att resa hej vilt genom böckerna! Idag tipsar jag om fem böcker som också skildrar några stora städer i världen.
Steglitsan
Donna TarttsSteglitsan börjar dramatiskt med att bokens huvudperson hamnar mitt i ett terrorattentat på Metropolitan Museum of Art i New York. I tumultet får han med sig den lilla målningen Steglitsan, som han sedan kommer att behålla genom livet. Romanen Steglitsan är en riktig tegelsten och bland mycket annat innehåller den rikligt med stoff för att förflytta läsaren till Manhattan.
Steglitsan av Donna Tartt
Paris Passion
Paris Passion är en roman (med en hel del självbiografiska inslag, tror jag) skriven av Eva Swedenmark. Som titeln avslöjar utspelar den sig i Paris (och i Algeriet). Boken utspelar sig under 60-talet, så bokens huvudperson vandrar inte omkring på nutida Paris-gator, men det är verkligen en bok som effektivt skildrar en plats och kanske framför allt en tid. I Swedenmarks berättelse verkar det finnas ett ständigt pågående samtal om kärlek, frihet och politik – några ord jag faktiskt förknippar med just Paris.
Paris passion av Eva Swedenmark
Delhis vackraste händer
Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand är en feelgoodberättelse och ger kanske en något tillspetsad bild av ett högljutt och trångt New Delhi och en lite stereotyp skildring av en exotisk kultur, men boken innehåller faktiskt en både varm och rolig berättelse. Också. Huvudpersonen är en medelålders man som i ett svagt ögonblick går med på att följa med på en charterresa till Indien och som sedan blir kvar längre än vad han någonsin hade tänkt.
Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand
Det eviga folket är inte rädda
I Det eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu får läsaren följa ett gäng unga israeliska kvinnor som måste göra sin obligatoriska militärtjänstgöring. De är i precis den tid i livet då det är dags att kasta sig ut i vuxenlivet. Samtidigt är de just inte mer än barn. Nu får de vara med om tuffa händelser som de inte är speciellt rustade för att hantera. Sedan fortsätter deras sena tonår i ett Tel Aviv där de unga i Boianjius berättelse inte har så stora möjligheter att förverkliga några drömmer. Innan jag läste den här romanen hade jag ingen aning om tillvaron i Tel Aviv: de absurda bostadspriserna, de begränsade möjligheterna för unga att få jobb, den obligatoriska militärtjänstgöringen.
Det eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu
Att komma hem ska vara en schlager
När man läser Per Hagman får man verkligen känslan av att han är en man som har rest runt i alla metropoler. Själv är jag inte speciellt berest, inte speciellt världsvan. I Hagmans böcker känns hela världen öppen och tillgänglig, utan gränser. Kanske är inte heller nattlivet speciellt annorlunda i Nice jämfört med exempelvis Dubai. Eller Marstrand. I Att komma hem ska vara en schlager reser huvudpersonen verkligen runt till storstäder runt om i världen. Utan att aldrig riktigt komma hem, i och för sig. En av mina favoritböcker!
Hur man botar en feminist av Nanna Johansson är en kul och vass satir, förvånansvärt aktuell fortfarande. Betyg: 4 facebookgrupper av 5.
Hur man botar en feminist, av Nanna Johansson, är ett seriealbum som kom ut första gången 2013. Jag har läst de flesta (alla?) av Johanssons tidigare album och det är lite av en gåta att just den här har blivit liggande så länge. Till slut började jag läsa med en viss tvekan. Satir behöver vara aktuell och relevant för att bli kul, så det var inte givet att Hur man botar en feminist skulle funka såhär sju år senare. Faktum är dock att den här boken fortfarande är både rolig och brännande, trots att en stor del av den består av ”De tio intressantaste sidorna man hittar om man skriver sökordet […] på Facebook”, vilket känns lite daterat nu när Facebook är lite passé och gemene man knappast trycker på gilla-knappen på samma sätt som för 10 år sedan längre. Även om just Facebook känns lite gammalt så är i och för sig texterna kring Facebooksidorna mitt i prick även idag.
Det finns också mycket annat i seriealbumet som känns förvånansvärt aktuellt. En del av texterna handlar exempelvis om näthat mot kvinnor och tyvärr är det inte mycket som har blivit till det bättre på den fronten, vad jag förstår. Kvinnor i offentligheten får fortfarande utstå mycket hat på nätet och det gäller inte minst politiker och journalister. Här lanserar Nanna Johansson den ultimata boten för att rädda dessa näthatade feminister – kuken. Nanna avväpnar antifeminister genom att förlöjliga deras typiska sägningar och det blir väldigt kul.
I boken hinner Nanna även ägna sig åt en del nätdejtning och jobbsökande, på sitt helt gränslösa sätt såklart. Man blir både full i skratt och känner för att dra fram tusen skämskuddar. Det här är helt klart ett fullmatat och roligt seriealbum som bjuder på mycket humor. Allra svårast hade jag att hålla mig för skratt när jag läste bonusmaterialet, där Johansson kommenterar teckningar i en målarbok. Jag hoppas att den inte finns på riktigt.
Hur man botar en feminist av Nanna Johansson
Utgivningsår: 2013 (första utgåvan, Galago). Antal sidor: 125. ISBN: 9789170377488.
Nanna Johansson gör sitt bästa för att passa in i det svenska samhället. Hon nätdejtar, skriver konstruktiva tips på Moderaternas hemsida och svarar på Platsbankens annonser, men hur hon än gör blir det fel. Frågan är om det är hon som borde förändras, eller det samhälle som anser att kvinnor behöver särskilda tjejpennor och att feminister botas med kuk.
I sin fjärde bok Hur man botar en feminist går Nanna Johansson, med ett virrvarr av serier, collage, nedriga photoshoppningar och bildmaterial rikligt illustrerat i paint, till fullständigt respektlös attack mot näthatare, främlingsfientliga och ett allt mer tröttsamt patriarkat. Resultatet kan bara beskrivas som elakare och roligare än någonsin.
Förlagets beskrivning
Nanna Johansson
Nanna Johansson (född 1986) är en svensk serietecknare och poddprofil. Nanna Johansson finns på Twitter och Instagram.
Fördelarna med en kollaps av Jonathan Tropper är en rolig och rapp feelgoodroman om en livskrisande man som drabbas av en stroke och bestämmer sig för att inte genomgå den operation som krävs för att rädda hans liv. Betyg: 4 bröllop av 5.
Fördelarna med en kollaps är en feelgoodberättelse av Jonathan Tropper. För några år sedan var Tropper en av de stora bästsäljande författarna i genren och jag läste ett par av hans böcker: Sju jävligt långa dagar och Konsten att tala med en änkling. Mycket i Troppers berättande känns igen i alla hans böcker, inte minst språket. Tropper är vass på att formulera sig; Det är roligt, rappt och drastiskt. Läser man flera av hans böcker tätt inpå varandra kan man nog finna det lite tjatigt, men efter såhär lång paus från Troppers romaner så kändes det väldigt kul att läsa honom på nytt.
I den här romanen får läsaren följa Silver, en man som hamnat i något av en livskris. Hans exfru är på väg att gifta sig, den 18-åriga dottern, som han har dålig kontakt med, söker plötsligt upp honom och avslöjar att hon har blivit oplanerat gravid och inte vet hur hon ska gå vidare med det. Hans karriär har gått från att vara trummis i ett band med en vass hitlåt till att spela trummor i coverband. Sedan en tid bor han på ett lägenhetshotell med ett klientel som främst består av andra lönnfeta ungkarlar och frånskilda män som hänger runt hotellets pool och spanar in tjejer som kunde vara deras döttrar.
Plötsligt drabbas Silver av en mindre stroke och han får reda på att det är akut att göra en operation som kan rädda hans liv. Till omgivningens bestörtning säger Silver ifrån. Han vill inte genomgå operationen och nu är det bara en tidsfråga innan han kommer att bli livshotande sjuk.
De följande dagarna blir omvälvande för Silver och hans närmsta och trots att det såklart finns en hel del mörker i den här boken så är den till övervägande delen rolig och varm. Det finns passager som känns lite flåsiga, men det är okej; Det här är trots allt en bok om en man som hamnat i en livssituation där han inte visar sig från sin charmigaste sida. Jag tyckte att den här boken var riktigt underhållande och bra, perfekt lat läsning på semestern.
Idag är det tisdag, knappt tre veckor innan Silvers före detta fru ska gifta sig, och några dagar innan han trevande konstaterar att det inte är säkert att livet är värt att leva om man har levt det så uselt som han. Det har gått cirka sju år och fyra månader sedan Denise tog ut skilsmässa på en rad goda grunder, och ungefär åtta år sedan hans band, Bent Daisies, släppte sin enda skiva och blev rockstjärnor över en natt tack vare monsterhiten ”Rest in Pieces”. Under en magisk sommar kändes det som om alla i hela världen sjöng på den låten. Men så tystnade de, och plötsligt var det som om han vore osynlig – även om polisen faktiskt fick syn på honom både när han körde rattfull och när han försökte köpa sex, och han skulle gärna dra hela berättelsen om han kunde, men detaljerna från den tiden är minst sagt suddiga, så numera är allt en muntlig och sedan länge bortglömd berättartradition.
Ur Fördelarna med en kollaps (översättning av Erik MacQueen)
Fördelarna med en kollaps av Jonathan Tropper
Originalets titel: One last thing before I go (amerikanska). Översättare: Erik MacQueen. Utgivningsår: 2012 (första amerikanska utgåvan), 2013 (första svenska utgåvan, Gilla böcker). Antal sidor: 318. ISBN: 9789186634438, 978-91-86634-49-0. Andra som läst: Bokstunder, Boktanken, Malins bokblogg.
Silvers liv har kollapsat. Inte nog med att han är en lönnfet överårig rockstjärna med en exfru som ska gifta sig med den perfekte mannen, och en tonårsdotter som råkat bli gravid, nu har han dessutom fått en mindre stroke. Alla i Silvers omgivning förutsätter att han ska genomgå operationen som kan rädda honom, men Silver är inte säker på om hans liv är värt att rädda. Samtidigt som han förbereder sig på att kanske dö förändrar stroken Silvers hjärna och ur hans mun kommer allt som han aldrig tänkt säga högt.
Jonathan Troppers romaner har toppat försäljningslistorna, översatts till ett tjugotal språk och även filmatiserats. Fördelarna med en kollaps är Jonathan Troppers fjärde roman på svenska.
Förlagets beskrivning
Jonathan Tropper
Jonathan Tropper (född 1970) är en amerikansk författare och manusförfattare, känd för bästsäljare som Sju jävligt långa dagar, en bok som också har filmatiserats.
Skräcken på Wakenhyrst av Michelle Paver är en gotisk skräckroman om en ung kvinna som växer upp med en tyrann till far. Den är en spännande roman med många lager. Betyg: 3+ skator av 5.
Skräcken på Wakenhyrst av Michelle Paver är en gotisk skräckroman som jag har läst tack vare bokcirkeln. Gotisk skräck är ingen genre jag är särskilt bevandrad i – ärligt talat fick jag googla vad begreppet egentligen innebär, och hade det inte varit för bokcirkeln hade jag nog inte hittat till den här boken. För eventuella andra noviser inom gotik kan jag meddela att det är en genre där man blandar skräck och romantik.
Den här berättelsen kretsar kring Maud, som växer upp på godset Wake’s End tillsammans med sin oerhört stränga pappa, som är något av en tyrann med en skrämmande kvinnosyn. Kvinnor anses inte ha något intellektuellt att tillföra och det gäller inte minst Maud, trots att hon hjälper honom mycket i arbetet med att analysera texter. Pappan utnyttjar också kvinnor sexuellt. Allt detta och mycket annan galenskap bevittnas först genom Mauds barnögon och sedan genom pappans dagboksanteckningar, som hon börjar läsa när hon blir lite äldre. Det avslöjas tidigt i boken att pappan så småningom kommer att begå mord och bli fullständigt galen. Vad ledde dit? En tavla över Domedagen verkar spela en stor roll, liksom kärren som hör till ägorna. Är det demoner eller psykisk sjukdom?
Den romantiska biten kommer in som en liten sidohistoria som ärligt talat inte tar så mycket plats, men som inbegriper en son till en av tjänstefolken. Här får författaren också in ett litet lager om klass.
Jag ska erkänna att jag inte är speciellt förtjust i skräck. Jag brukar över huvud taget inte titta på skräckfilm, för jag vet med mig att jag lätt blir mörkrädd. När det gäller böcker gäller det omvända – jag brukar sällan/aldrig ryckas med eller bli särskilt skrämd. Här hinner det dock bli ganska äckligt och splattrigt i vissa scener – och det är otäckt på sitt sätt. Trots att jag inte är helt kompis med skräckgenren så kan jag ändå känna att det är en spännande bok. Det är mycket som är ovisst och det finns många lager. Vi har ännu inte bokcirklat boken, men jag kan se att den öppnar för många intressanta diskussioner, t.ex. om kvinnosyn genom historien eller om skräcken att växa upp med någon som framstår som helt galen. Jag ser fram emot att diskutera den!
”Jag vet vad du gjorde.”
En gotisk skräckhistoria av Michelle Paver, författare till succéromanen Evig natt. Skräcken på Wakenhyrst är historisk roman. Den är också en spökhistoria, en kärlekshistoria, en berättelse om klass och kvinnors roll och ett mysterium med undertoner av ren, otäck skräck.
I ett bortglömt hörn av England ligger det ståtliga godset Wake’s End. Huset står på randen till ett kärr, en mörk våtmark där vassen viskar hemligheter. Här lever Maud, en ensam flicka som har förlorat sin mor. Huset styrs av hennes dominante, stränge far. Maud lockas av vildmarken kring Wake’s End, särskilt det mystiska kärret …
En medeltida målning av djävulen väcker någonting till liv. Hemligheter ur det förflutna stiger till ytan. Och tecknen har alltid funnits där. Maud måste kämpa ensam när demoner från hennes fars förflutna ger sig till känna …
Ett skrämmande mästerverk av Michelle Paver.
Förlagets beskrivning
Originalets titel: Wakenhyrst (engelska). Översättare: Carina Jansson. Uppläsare: Anja Lundqvist. Utgivningsår: 2019 (första brittiska utgåvan), 2019 (första svenska utgåvan, Bokförlaget Semic), 2019 (den här ljudboken, Bonnier Audio). Antal sidor: 345 (ca 10 h lyssning). ISBN: 9789155267414, 9789178274789. Andra som läst: Epiloger, Fiktiviteter, Hellre barfota än boklös, Läsa & lyssna.
Michelle Paver
Michelle Paver (född 1960) är en brittisk författare, född i Malawi. Hon är bland annat känd för sina barnböcker i Vargbröder-serien och för skräckromanen Evig natt. Michelle Paver har en hemsida och finns på Facebook, Twitter, Youtube och Instagram.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
