Snart är februari här! Januari har svept förbi och tagit med sig en vinter som heter duga. Här i Umeå fick vi omkring 50 cm snö på en och samma dag och det tog åtskilliga dagar innan cykel- och gångvägarna var brukbara igen. Snövädret efterföljdes av några riktigt kyliga dagar och sedan damp det ned lika mycket snö igen. Ibland har jag möjlighet att jobba hemifrån, men oftast inte. Jag har alltså för första gången på år och dag åkt buss till jobbet, vilket ju inte är toppen i dessa tider, men vad göra när det är omöjligt att cykla? Ja, vi ska väl förhoppningsvis köpa en bil snart i och för sig. Projekt Bil pågår för fullt faktiskt.
Jag vet inte vad jag ska skriva om januari förutom om snön. Det är ju inga tider som bjuder på några större överraskningar eller roliga sammankomster, om man säger så. Jag har fyllt år, men kunde såklart inte fira genom att bjuda hem en massa folk. Uppvaktad blev jag ändå. <3
Februari kommer väl fortsätta ungefär som januari: jobb, träning, brädspel, leta bil. Typ så. Något jag helt klart har tid till är i alla fall läsningen. Jag känner att jag är i ett härligt flow när det gäller böckerna. Bland böckerna i min ambitiösa läsplan för januari hann jag med ungefär vad jag hade tänkt. Vilken är planen för februari då? Jo:
Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk. 😉 Den kommer jag inte läsa ut i februari heller, men jag kämpar på!
Nästa bokcirkelbok: Pow wow av Tommy Orange. Det är inte mycket kvar faktiskt.
Stöld av Ann-Helén Laestadius. Jag tyckte hennes ungdomsbok Tio över ett var så himla bra! Nu är hon alltså aktuell med sin första roman riktad till vuxna. Jag blev så glad när jag blev erbjuden ett recensionsexemplar (kul att jag har tagit emot två recensionsexemplar sedan det här inlägget btw! 😉 ).
Som ljudbok tänkte jag lyssna på Sofi OksanensHundparken, som kom ut i januari. Jag har fortfarande Nextory ungefär en månad till, så jag passar på att läsa/lyssna på nyheter jag är nyfiken på.
Poesiprojektet: Den här månaden tänkte jag läsa en poesisamling som har stått väldigt, väldigt länge i min bokhylla utan att bli läst: Diktsamling av Lina Ekdahl. Jag vet egentligen ingenting om den här boken. Jag köpte den för att jag tyckte att framsidan var rolig (jepp, sådan är jag!).
Barn- och graviditetsprojektet: I februari tänkte jag läsa en bok som vad jag förstår har kommit att bli något av en klassiker i genren: Föda utan rädsla av Susanna Heli.
Några av böckerna jag ser fram att läsa i februari.
Nu i februari kan vi annars se fram emot bokrean, som startar den 23:e februari. Jag brukar inte handla hem kassvis med böcker, men några böcker kommer jag nog köpa. För den som är sugen på att läsa något helt färskt måste jag säga att februari inte bjuder på så hemskt många spännande titlar, i mitt tycke. Jens Lapidus är i alla fall aktuell med nytt: Paradis city. Jag har inte plöjt allt av Jens Lapidus, men det jag har läst har jag gillat. Han har en speciell stil och allt i hans spänningsromaner känns autentiskt.
Jag har skaffat en ny läsplatta! Den här gången blev det en Kobo Libra H2O. Jag var tidigt ute med att skaffa min första läsplatta. Redan för 10 år sedan skaffade jag den Bookeen Cybook Opus som jag har läst på fram till nu. Man kan tycka att det är lite skrattretande att ha så gamla teknikprylar, men jag har verkligen uppskattat min Cybook Opus. Den har såklart saknat många moderna finesser, men den har å andra sidan haft den enorma fördelen att den är skön och bekväm att läsa på. Nu har den dock gått i pension. Den har ärligt talat varit lite trasslig den senaste tiden, låst sig och laddat ur alldeles för ofta. Dödsstöten kom dock när jag klumpigt nog råkade trampa på den i mörkret när den låg på laddning på golvet. Det fick tyvärr delar av skärmen att slockna. Nu har jag alltså uppdaterat mig med en sprillans ny e-bokläsare.
Min gamla trotjänare!
Här kommer några tankar om att läsa på läsplatta i allmänhet och att läsa på Kobo Libra H2O i synnerhet. Jag har fått en del frågor om läsplattor och kanske kan inlägget vara till hjälp för någon som är sugen på att skaffa platta.
Fördelar och nackdelar med läsplatta
Först och främst kanske jag ska skriva några rader om vad jag menar med läsplatta. Med läsplatta menar jag alltså en e-bokläsare: en platta dedikerad för e-böcker och som typiskt sett har en skärm baserad på e-bläcksteknik, vilket ger samma känsla som att läsa på papper.
Alternativet till att läsa på läsplatta är såklart att läsa pappersböcker eller att läsa e-böcker på ljusstark skärm, t.ex. en mobil eller surfplatta. Alla alternativ har sina för- och nackdelar, helt klart. Här är vad jag gillar med just läsplattan:
Precis som mobiler & surfplattor rymmer läsplattor tusentals e-böcker och passar därför perfekt att ha med sig när man är på resande fot.
Du kan läsa utomhus i strålande sol (det brukar vara en omöjlighet på ljusstarka skärmar) såväl som i mörker (moderna läsplattor har nämligen inbyggd bakgrundsbelysning – på min platta kan man även justera ljusstyrka och ställa in hur varmt/kallt ljus man vill ha).
Batteriet håller i veckor och läsplattor behöver därför inte laddas i närheten så ofta som mobiler och surfplattor.
Läsplattor är mycket sköna och lätta att hålla i. Typiskt sett väger moderna plattor < 200 g, det vill säga som en mobil. Det är mindre än många pappersböcker och definitivt mindre än paddor, som väger runt halvkilot och kan vara ganska stora och otympliga att hålla i med en hand. Samtidigt som läsplattor är lätta och smidiga att hålla i har de en lämplig skärmstorlek och känns i mitt tycke skönare att läsa på jämfört med mobiler. Bläddrar gör man i de flesta fall genom att svepa med fingret, men en del plattor är också utrustade med knappar undertill eller sidoknappar som gör att man kan bläddra utan att behöva flytta ett finger. Sidoknappar ser jag som en stor fördel som gör just den typen av läsplattor mycket bekvämare att läsa på än mobiler och surfplattor. Jag älskar enhandsgreppet!
Läsplattor är betydligt snällare för ögonen än mobiler och surfplattor tack vare att de använder e-bläck. Det känns helt klart som att läsa på papper! Till skillnad från pappersböcker kan du dessutom ställa in typsnitt, teckenstorlek och marginaler själv och få texten så som du vill ha den för att den ska vara perfekt bekväm att läsa.
Läsplattor är hyfsat robusta jämfört med mobiler och surfplattor. Självklart ska man inte jonglera omkring med sin läsplatta hur som helst, men de brukar i vart fall inte ha en bräcklig glasskärm som spricker och blir till ett enda spindelnät om de åker i backen. Min förra läsplatta överlevde som sagt i tio år(!). Min nya platta är förresten vattentät, sägs det.
Nackdelarna då? Ja, det finns en hel del nackdelar med läsplattor. Här är de viktigaste, i mitt tycke:
De är dyra! Räkna med 1000–3500 kr, det vill säga ungefär samma prisklass som enklare surfplattor. För det priset få du alltså en dedikerad pryl för e-böcker (och i vissa fall ljudböcker). Du kan inte installera appar, surfa, göra bankärenden etc. på en läsplatta.
Läsplattor kräver en viss teknikvana och för att användas fullt ut ska man helst ha en dator också. Visserligen kan alla moderna läsplattor kopplas upp mot trådlöst nätverk, men det innebär inte att det går att surfa runt obehindrat och ladda ned böcker hur som helst. På sin höjd kan man köpa böcker från läsplattans förinställda nätbokhandel. Vill du föra över bibliotekslån eller böcker du har köpt tidigare krävs såvitt jag vet alltid att du kopplar in plattan till en dator med sladd och för över böckerna via den. Det är inte raketforskning att föra över böcker från datorn, men för en del är det förmodligen en viss tröskel för att komma igång.
E-bläck är skönt att läsa på och skärmar som använder e-bläck drar oerhört lite ström, men det är också de enda stora fördelarna med e-bläck. Upplösningen är inte i närheten av vad du kan uppleva på en surfplatta och inte heller snabbheten är direkt imponerande. Det har börjat komma läsplattor med färgskärm, men i stort sett alla plattor är faktiskt i gråskala. Gråskala funkar fint för den skönlitterära romanen, men jag läser inte gärna en bilderbok, serier eller en rikt illustrerad fackbok på läsplatta, om man säger så.
Min Kobo Libra H2O
Vad kan man läsa?
Du kan läsa det uppenbara: e-böcker, men många modeller går också att använda för att lyssna på ljudböcker. Det sistnämnda har jag inte utforskat själv, men för många är det en populär funktion. En del plattor kan vara utrustade med förinställda appar som möjliggör läsning av artiklar och andra sidor från webben. Min Kobo Libra H2O kommer med en app, som möjliggör just detta (det kräver en inloggning hos tjänsten Pocket och att man sparar ned det man vill läsa från sin mobil/surfplatta/dator).
Det där uppenbara då? E-böckerna? Det är egentligen inte heller så uppenbart för alla, har jag förstått. En gång i tiden var e-böcker något entusiaster köpte från nätbokhandeln och laddade ned till sin dator. Idag är e-böcker framför allt något som folk läser i appar i stil med Storytel, Nextory och BookBeat. Storytel har sin alldeles egna läsplatta, Storytel Reader, som du kan logga in på med ett Storytelkonto och på vilken du kan läsa/lyssna på precis samma böcker som du annars lyssnar på i Storytelappen på mobilen/surfplattan. I övrigt kan du tyvärr inte förvänta dig att använda någon sådan här tjänst på någon läsplatta. Jag känner faktiskt inte till någon läsplatta där det går att installera appar och logga in på tjänster för strömmade böcker. Strömmande e-böcker går alltså inte att läsa på läsplatta, förutom i specialfallet Storytel Reader, utan du kan bara läsa e-böcker du laddat ned från bibliotek eller webbutik.
De flesta läsplattor är dessutom mer eller mindre bundna till olika plattformar. Extremerna är Amazons populära Kindle-plattor, på vilka det endast går att läsa e-böcker köpta från Amazon, och ovan nämnda Storytel Reader, som förutsätter ett aktivt Storytel-abonnemang för att fungera. Andra läsplattor har i regel förinstallerade webbutiker för e-böcker, från vilka man enkelt kan köpa böcker och ladda ned dem till plattan med ett klick (om du är ansluten till ett trådlöst nätverk). Att en särskild webbutik är förinstallerad är dock inte ett hinder för att även läsa böcker man köpt eller lånat från annat håll. De brukar dock behöva föras över genom att koppla in läsplattan till en dator, vilket såklart är lite krångligare.
De vanligaste e-boksformaten är epub och pdf, men de flesta plattor (bortsett från Amazons Kindle-plattor och Storytel Reader, som sagt) klarar av en uppsjö av filformat. Jag har aldrig bekymrat mig om exakt vilka filformat som stöds. Så länge plattan klarar epub och pdf kommer man knappast stöta på problem med att läsa e-böcker.
Hur väljer man läsplatta?
Har man vägt fördelarna och nackdelarna mot varandra och kommit fram till att man vill unna sig en läsplatta så finns det ett stort utbud att välja mellan, men tyvärr väldigt få butiker där man faktiskt kan klämma, känna och jämföra olika enheter.
Exakt vilken platta man bör ha kan jag inte svara på. Själv har jag bara ägt två läsplattor så jag har ingen stor erfarenhet av olika plattor. Det viktigaste är förmodligen att fundera på vilka e-böcker man vill läsa. Läser man främst i Storytel-appen är Storytel Reader kanske ett alternativ. Brukar man köpa många böcker från Amazon kan det kanske vara en idé att överväga Kindle. Är man en flitig kund hos någon annan specifik webbutik kan man spana in deras utbud och se om de har någon egen läsplatta med förinstallerad webbutik. I övrigt skiljer sig plattorna åt i detaljer, skulle jag säga. Det som främst skiljer sig åt mellan de billigaste och dyraste plattorna är storlek och upplösning på skärmen, bakgrundsbelysningen och huruvida plattan är vattentålig eller ej.
Kobo Libra H2O
För min del föll valet på Kobo Libra H2O. Jag hade egentligen bara två viktiga krav: 1) den får inte vara låst till någon särskild butik eller plattform, 2) den måste ha sidoknappar (jag gillar som sagt enhandsgreppet och att kunna läsa utan att scrolla omkring!).
Det visade sig finnas två modeller som levde upp till mina krav: Adlibris Letto Frontlight 3, som även finns i en lyxigare variant med bättre upplösning, samt Kobo Libra H2O. Den förstnämnda är egentligen en Bookeen Diva som fått Adlibris logga och där Adlibris är förinställd som webbutik. Min förra platta är en Bookeen, så ni kanske anar att jag gillar Bookeen? I slutändan föll valet ändå på Kobo-plattan, bland annat för att det verkar vara svårt att få tag på tillbehör, t.ex. fodral till Letto Frontlight 3/Bookeen Diva. Känslan är att Adlibris är på väg att lägga ner sin satsning på läsplattor.
Jag är mycket nöjd med min platta. Bakgrundsbelysningen fungerar mycket bra och anpassar sig automatiskt till omgivningen och blir varmare om det är mörkt ute. Den är skön att hålla i. Jag var helt inställd på att läsa med plattan i porträttläge och använda sidoknapparna för bläddring, och det gör jag också, men jag har också upptäckt att det är skönt att snurra på plattan och läsa i landskapsläge med knapparna i nederkant. Plattan är designad så att man kan läsa och hålla i den på många sätt. En smidig och bra platta, helt enkelt! Jag tycker också att mjukvaran och menyerna känns intuitiva och bra designade.
Än så länge har jag läst ett par av mina egna e-böcker på plattan. Kobo Libra H20 har dock Rakuten Kobo förinstallerad som webbutik. För mig, som har närmare hundra olästa e-böcker sedan tidigare, så det lär nog dröja innan jag utforskar deras utbud. Kobo Libra H2O kommer också med Overdrive, en bibliotekstjänst som möjliggör lån från anslutna bibliotek. Det finns ytterst få anslutna bibliotek i Sverige, så den här funktionen är tyvärr inte så användbar för de flesta av oss svenskar. Jag tror dock att den i princip möjliggör att biblioteksböcker laddas ned med ett klick över wifi. Som Umeåbo får jag dock fortsätta ladda ned mina lånade e-böcker till datorn och föra över dem med sladd eftersom Umeå är en av alla regioner som ej är anslutna till Overdrive.
Nu blev det här ett makalöst långt inlägg, märker jag. Det var i alla fall mina tankar kring att läsa på läsplatta. Ska jag skriva en önskelista för framtidens läsplattor så finns det en sak som sticker ut och som jag hoppas kan bli verklighet snart: möjligheten att själv installera appar och därmed använda vilken webbutik, bibliotekstjänst eller e-boktjänst som helst! Vi får se vad som finns på marknaden när/om det blir dags att köpa min tredje läsplatta. Får se om min nya Kobo-platta också håller i tio år. 🙂
Tillägg: Blev upplyst av Maria att det finns plattor med webbläsare, vilket alltså gör att man kan ladda ned biblioteksböcker och/eller köpta böcker från webbutiker utan att använda sladd och koppla in plattan till datorn. Det går t.ex. med Pocketbook Touch HD. Nu är alltså plattor med webbläsare inte direkt att jämföra med surfplattor – de är betydligt långsammare och har skärmar med sämre upplösning, men ladda ned biblioteksböcker med mera kan man göra och det är ju kanonbra! Alla plattor borde ha webbläsare!
Tillägg augusti 2022: Även Kobo Libra H2O har sedan länge en webbläsare och går alltså att surfa på. Den hittas under Beta-funktioner, så det är en ganska undangömd funktion. Jag har dock inte lyckats låna och ladda ned några biblioteksböcker genom webbläsaren, så jag hoppas att den utvecklas!
Heiman av Ann-Luise Bertell är en fin, österbottnisk släktkrönika att riktigt sjunka in i.
Ibland är det härligt att läsa en släktkrönika. Jag tycker verkligen att det kan vara fint att få följa några huvudpersoner över lång tid, följa dem genom livet i medgång och motgång, glädje och sorg. En sådan bok behöver inte ens innehålla någon stor dramatik eller följa något visst händelseförlopp. Ibland är det skönt att bara hänga med några människor genom livet. Om du också gillar släktkrönikor är Heiman av finlandssvenska Ann-Luise Bertell ett tips. Den bygger på berättelser i hennes egen släkt: hennes farmor och farfars historia.
Boken utspelar sig i Österbotten och följer Elof, som tidigt blir föräldralös och flyttar till sin mormor. Hemmanet står kvar, heiman, och dit återvänder Elof så småningom och bildar familj med sin Olga som han träffat under kriget. Äktenskapet är inte helt enkelt och friktionsfritt. Åren går, samhället förändras, det sups och uppstår små och stora konflikter. Livet går, helt enkelt, och Bertell skriver verkligen precist och fint om detta liv i efterkrigstidens finska landsbygd.
Framsidan pryds av en hare, ett djur som följer genom berättelsen. Haren, som också är laddad med så många egenskaper i vår kultur: ”räddharen”, som kanske också liknar Elof någonstans, han som tidigt förlorade så mycket.
Heiman har mötts av många hyllningar på kultursidorna och har nominerats till flera fina priser, däribland Finlandiapriset. Jag kan förstå varför! Är du sugen på att läsa kan jag särskilt rekommendera ljudboken, som så passande är inläst av författaren själv. Finns det någon finare dialekt än finlandssvenska?
Stark, glad, gravid av Maria Wigbrant är en lättillgänglig och informationsrik bok om träning och hälsa under graviditeten. Betyg: 4+ pilatesbollar av 5.
Stark, glad, gravid av Maria Wigbrant är en träningsbok för gravida. Den går enkelt och pedagogiskt igenom vad som händer i kroppen, graviditetens olika skeden, vanliga besvär och hur och varför man bör träna under graviditeten. Här finns också tips på övningar och hela träningsprogram som passar bra i början, mitten och slutet av graviditeten.
Jag är gravid och vi väntar vårt första barn i slutet av maj. Att bli gravid är såklart en stor omställning för de flesta och även för mig har det varit ganska omtumlande, inte minst för att jag inte riktigt har vetat vad som väntar. Ett tidigt orosmoln var träningen, som är en stor del av mitt liv. Jag sysslar med både dans och löpning och har dessutom en hyfsat aktiv vardag med mycket vardagsmotion, som jag tycker att jag mår bra av och inte vill vara utan. Tidigt i graviditeten snurrade många tankar kring just träningen, samtidigt som jag inte blev så mycket klokare av vare sig barnmorskan eller 1177. Alla trycker på att man bör träna som gravid, helst 30 minuter per dag. Exakt vad och hur man bör träna är dock lite mer luddigt. I princip verkar man kunna köra på som vanligt ”så länge det känns bra”, men vad innebär det? Jag har aldrig varit särskilt bra på att känna efter. Börjar man googla får man plötsligt alla möjliga och omöjliga råd om vad man ska och vad man absolut inte ska göra som gravid.
Jag gick alltså tidigt i höstas och lånade den här boken på biblioteket. Stark, glad, gravid är skriven av Maria Wigbrant, som är barnmorska och träningsinstruktör. Både hon och bokens andra medarbetare känns trygga och kunniga och boken är också faktagranskad av en docent och överläkare i obstetrik och gynekologi. Att boken har kommit i tre upplagor genom åren talar också för att den har något.
Jag tycker att Stark, glad, gravid på ett bra sätt ger en klarare bild av hur man bör träna och varför när man är gravid. Här finns inte bara tips och råd kring lämpliga övningar och träningsupplägg, här finns också handfasta råd vad man faktiskt inte bör träna. En del träning att undvika finns såklart även på 1177 och andra ställen. Det är till exempel lätt att förstå att dykning inte är någon bra idé eller att situps med delade magmuskler är helt orimligt. I den här boken finns även mer specifika råd, t.ex. vilka gruppträningspass och andra populära träningsformer som kan vara mer eller mindre lämpliga. Löpning? Japp, fram till den sista trimestern, då det blir tuff belastning på bäckenbotten. Cykla? Japp, men kanske inte mountainbike. Dans? Japp.
Det var mycket bra för mig att läsa den här boken tidigt i graviditeten. Jag kände mig både klokare och lugnare och tyckte att jag fick många handfasta råd. Boken är verkligen fylld med bra information om vad som händer i kroppen under en graviditet och hur det kan påverka träningen. Här finns dessutom en hel del tips på hur man kan lindra vanliga graviditetsbesvär och tips på lämplig kost. Ett kapitel handlar också om avslappning och förlossningsförberedelse.
Jag kan verkligen rekommendera den här boken till andra träningsintresserade gravida. Det är många som tränar, så det är egentligen konstigt att det inte finns fler böcker kring ämnet. Det finns några olika titlar i genren, men faktiskt inte så många som man kunde tro. Just den här boken kom ut 2014, men verkar fortfarande vara populär. Det märker man inte minst när man kollar vad den kostar att köpa. Cirka 300 kr får man ge för den på antikvariat.
Jag skrev ett utkast till det här inlägget när boken var utläst för några månader sedan, men det kändes för tidigt att posta det, så jag har dammat av inlägget nu. Nu är jag mer än halvvägs i graviditeten och känner mig väldigt avslappnad kring träningen. Jag drabbades nämligen tidigt av bäckensmärta (foglossning) och blev bedrövad. Där någonstans började jag också, för kanske första gången i mitt liv, lyssna på min kropp. Träningen är ingenting jag kan ta för givet längre och jag kan helt enkelt inte bekymra mig om det. Det är ändå ingenting jag kan kontrollera. Jag är i alla fall glad varje gång jag lyckas köra ett pass och än så länge har jag lyckats få till fem pass i veckan vilket jag är mycket tacksam över. Jag är till och med jätteglad varje gång jag är ute och joggar, trots att jag aldrig har varit långsammare i hela mitt liv. Jag är bara så otroligt tacksam över att jag ens kan jogga! Bäckensmärta är ingenting som brukar ”gå över” förrän efter förlossningen, men för mig har problemet faktiskt blivit helt otroligt mycket bättre genom en del ändrade vanor, vilket alltså gör att jag kan jogga några gånger i veckan utan problem. Jag är så glad för det! När jag var i vecka 12 hade jag vid ett tillfälle så ont att jag blev stående i hallen, gråtandes, med ytterkläderna på utan att kunna röra mig för att det gjorde så ont. Då hade jag varit på en promenad. Men det kan alltså vända. Jag kan inte utesluta att styrketräningsprogrammen i den här boken har gjort sitt till för att stabilisera upp kroppen och minska problemen med bäckenet. Det är såklart väldigt anekdotiskt att utgå från sin egen upplevelse av något, men jag skulle ändå vilja tipsa om att försöka träna styrka om du är gravid och har möjlighet att göra det. Det kan göra skillnad! För mig känns det som en viktig pusselbit i alla fall.
Den kompletta hälsoboken för dig som väntar barn, nu i tredje, utökade upplagan! Läs om träning, hälsa, mat och avslappning under nio viktiga månader.
Träning kan ge en friskare graviditet, en smidigare förlossning och lättare återanpassning efter graviditeten. Boken innehåller tre träningsprogram för graviditetens olika faser och ett kom-igång-program för tiden efter förlossningen.
Dessutom hittar du ett särskilt kapitel om mat för dig som är gravid av dietisten Lotta Brinck medan ProfylaxGruppens Anna Frisk har bidragit med tips kring avslappning och förlossningsförberedelser.
Bokens författare Maria Wigbrant är legitimerad barnmorska och träningsinstruktör. Hon utbildar också både träningsinstruktörer (via SAFE) och barnmorskor om träning och graviditet. Boken har faktagranskats av Pelle Lindqvist, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Förlagets beskrivning
Medförfattare: Lotta Brinck och Anna Frisk. Textbearbetning: Boel Stier. Faktagranskning: Pelle Lindqvist. Fotograf: Mikael Gustavsen och Nisse Peterson. Illustartör: Linus Johanson. Utgivningsår: 2014 (den tredje uppdaterade upplagan, Miro förlag). Antal sidor: 184. ISBN: 978-91-871810-8-5.
Maria Wigbrant
Maria Wigbrant (född 1964) är en svensk barnmorska och träningsinstruktör. Maria Wigbrant har en hemsida.
Jag har bestämt mig för att en gång för alla ge upp böcker som misslyckas i att fånga mitt intresse. Jag har (nästan) alltid läst ut alla böcker jag har påbörjat. I sällsynta fall är det faktiskt värt det – en berättelse kan utvecklas och växa över tid. I de flesta fall är det dock inte så. Det behöver inte bero på boken. Ibland träffar en bok helt enkelt inte rätt i livet. Oavsett vilket: livet är för kort för att läsa böcker man inte fastnar för.
Först ut bland de böcker jag ger upp 2021 (tveksamt ärofylld utnämning, men, men…) är Arton grader minus av Stefan Ahnhem, en deckare jag har haft i åratal och till slut bestämde mig för att börja läsa i mobilen. Jag brukar läsa rätt sporadiskt i mina mobilböcker, så det gäller att det är någonting spännande och att det går lätt att plocka upp berättelsen även om det går långt mellan lästillfällena. Deckare brukar passa perfekt som mobilböcker.
Men det här visade sig inte vara en bra deckare. Deckargenren är svår. Det finns så många deckare att det verkar vara svårt/omöjligt att göra någonting nytt. Det känns som att många författare slår knut på sig själva för att det ska bli så skruvat och överraskande som möjligt. Många ramlar också i fällan och staplar en massa klichéer. Vi har väl alla läst ett antal deckare om poliser med personliga problem, alkoholiserade poliser, privatspanande poliser o.s.v.
Arton grader minus plockar en del klichéer, men framför allt tycker jag att den trillar dit när det gäller att maxa det skruvade. Det blir för mycket. För mycket tortyr, för mycket övervåld, för många oproffsiga poliser, för mycket av det mesta. Jag orkar inte. Hela 43% av boken har jag tagit mig igenom, men nu blir det inget mer.
PS: Intressant att boken heter Minus arton grader enligt framsidan som visas på t.ex. förlagets hemsida, för det är inte vad den heter på de flesta andra ställen.
Madonna i päls av Sabahattin Ali är en roman om en förälskelse som drabbar huvudpersonen resten av livet.
Madonna i päls av Sabahattin Ali är en roman om Raif, som lämnar Turkiet till förmån för Berlin. Han ska lära sig mer om tvåltillverkning för att så småningom kunna ta över familjeföretaget i hemlandet. I Berlin är det dock annat som lockar, inte minst kulturen. På en utställning blir han helt förtrollad av självporträttet Madonna i päls. När han dessutom träffar konstnären uppstår en passionerad förälskelse som kommer att drabba honom resten av livet.
Jag måste erkänna att jag har lite svårt för berättelser om starka förälskelser. Alla som har varit förälskade vet att det är övergående – i bästa fall kan förälskelsen istället övergå i något djupare: kärlek. Att vara förälskad är att vara upptagen av sig själv: förmodligen har man inte hunnit lära känna föremålet för förälskelsen, åtminstone inte på djupet. Hela förälskelsen bygger istället på fantasier och förväntningar, som kanske inte stämmer med verkligheten. Kalla mig gärna oromantisk, men jag tycker att det är osunt att gå omkring ett helt liv och älta vad som hade kunnat bli av en gammal förälskelse. Det går liksom inte att på förhand veta om en häftig förälskelse kommer att leda till kärlek eller inte. Jag ser det som helt meningslöst som att gå omkring och tänka ”tänk om…”, ”om bara…”… Ingen vet något om ”om”.
Jag är helt enkelt lite för fyrkantig för att beröras av sådana här berättelser, även om jag i och för sig tyckte att det var en fin roman på många sätt. Jag är mycket förtjust i Orhan Pamuks skildringar av 1900-talets Turkiet och även Sabahattin Alis roman ger en bild av landets situation. Det är också en mycket fin roman om hur drabbande det kan vara att få uppleva kultur efter en tillvaro i ett land med begränsningar.
Något som är lite kul med Madonna i päls är att den kom ut första gången 1943, men fick sitt stora genomslag långt senare. Det finns en del romaner som råkar ut för just det, Stoner av John Williams t.ex. Det finns någonting vemodigt i det, att tänka sig att författarna har skrivit något som var långt före sin tid, men att berättelserna kan leva kvar fast författarna själva har gått ur tiden. Det, om något, säger något om dessa romaners sprängkraft, även om just Madonna i päls kanske inte golvade just mig.
Vill du lyssna på boken kan jag tipsa om att den finns som Radioföljetong ett tag till. Uppläsare är Jonas Kruse.
Sabahattin Ali (1907–1948) var en turkisk författare. Han fängslades flera gånger, bland annat anklagad för att i sin poesi ha förolämpat presidenten. Han blev mördad 1948 under oklara omständigheter när han försökte lämna landet.
Glöd av Sándor Márai är en passionerad berättelse om en vänskap som går i kras. Den kändes tyvärr alleles för långsam för min smak. Betyg: 2 slott av 5.
Glöd av Sándor Márai är en roman som blickar tillbaka på en vänskap som tog slut. Boken följer en general, Henrik, och hans vän, Konrád. Trots klasskillnaderna – Henrik växte upp i en välbeställd familj medan Konrád hade det betydligt enklare – kom de att bli oskiljaktiga genom skolan, kadettutbildningen och in i vuxenlivet, där Konrád fortfarande kom att bli en flitig gäst i det hem (ett slott!) som numera rymmer både Henrik och hans fru Krizstina. Sedan händer något, tiden går, flera decennier förflyter, och Konrád har rest iväg och inte setts till. En dag är han tillbaka och de frågor Henrik burit på i alla år kanske äntligen kan få en förklaring. Vad hände egentligen mellan dem?
Glöd är en långsam bok där berättelsen till stor del bärs framåt av långa monologer. Den kändes alldeles för långsam för min smak och ju mer den utvecklade sig blev den dessutom bara mer och mer teatralisk. Jag kan förstå att den här romanen har sina läsare och att många tycker att den här passionerade berättelsen är otroligt vacker och rymmer en massa klokheter. För mig kändes den tyvärr ganska sömning och inte speciellt berörande. Jag är svår att imponera på när det gäller berättelser om kärlek och svek. Det här funkade tyvärr inte för mig.
Jag lyssnade på boken i uppläsning av Sven Wolter, som läst in den som Radioföljetong 2002. Med anledning av hans bortgång har Sveriges radio lagt upp boken på nytt och blir du nyfiken på att lyssna så finns den tillgänglig ett bra tag till.
Glöd
Ungersk titel: A gyertyák csonkig égnek. Översättare: Maria Ortman. Förlag: Albert Bonniers förlag (2000). ISBN: 9100571601.
Sándor Márai
Sándor Márai (1900–1989) var en ungersk författare som skrivit såväl dramatik som romaner och poesi. I Sverige är han mest känd för romanen Glöd, som kom ut första gången år 2000, 58 år efter det att den gavs ut första gången i Ungern.
Här om dagen konstaterade jag att det kommer ut så många intressanta böcker i januari att de inte rymdes i inlägget. Här kommer alltså ett separat inlägg med tips på rykande färska böcker.
Vänligheten av John Ajvide Lindqvist kan du läsa redan nu, för den kom ut redan 4:e januari. Och den vill man ju läsa! John Ajvide Lindqvist är Sveriges kanske bästa skräckförfattare och dessutom har han en fantastisk förmåga att skildra intressanta karaktärer från olika samhällsskikt. Vänligheten verkar innehålla rikligt med både skräck och spännande huvudpersoner.
Przewalskis häst av Maja Lunde. Det här är en bok som kanske framför allt lockade med framsidan (jag är en gammal hästtjej), men jag gissar att den också är väldigt intressant. Det är alltså en bok om världens sista vildhästar. Sedan bästsäljaren Ålevangeliet gjorde succé har det poppat upp en och annan bok om olika djur. Det här är dock inte bara en bok om Przewalskis häst utan en roman där läsaren får följa tre olika personer, i tre olika tider, med koppling till den här fascinerande hästen. Boken gavs ut en 7:e januari, så den kan du också läsa resan nu om du har lust.
Som barn läste jag alla Linnea-böckerna, av Christina Björk och Lena Andersson, och jag minns dem verkligen väl med värme. Den 11:e januari ges Linneas årsbok ut i nyutgåva (varsamt reviderad). Nostalgi!
Pooneh Rohi har skrivit en av de bästa och mest smärtsamma böcker jag läst – Araben. Nu är hon äntligen aktuell med en ny roman, Hölje, som utkommer den 13:e januari. Det lär knappast vara en feelgood, men den är förhoppningsvis lika bra som Araben. Boken handlar om en kvinna som tycks ha drabbats av en förlossningsdepression (eller åtminstone hamnar i något av en livskris efter förlossningen). Det kanske inte är det peppigaste en gravid kvinna som jag kan läsa, men, men. Jag ser fram emot att läsa Hölje!
Tycker ni om Det sitter i väggarna på SVT? Det gör jag! Jag är inte ett dugg sugen på att köpa ett hus med stora renoveringsbehov, men jag tycker det är supermysigt och kul att se andra anstränga sig för att bevara och vårda vackra byggnader. Jag kommer inte känna något stort sug efter boken Byggnadsvård av byggnadsantikvarien Erika Åberg (eftersom jag inte är så sugen på reparationer alltså!), men det är i alla fall mitt tips till den som faktiskt har ett hus att vårda. Programledaren Erika Åbergs fullmatade bok om just byggnadsvård utkommer 14:e januari. Den ser underbart fin ut!
Utrensning av Sofi Oksanen är en bok jag brukar hålla för en av mina favoriter. Trots det har jag inte läst något mer av Oksanen. Dags att ändra på det kanske?! Den 15:e januari kommer Hundparken, en bok där ett girigt Helsingfors enligt förlaget möter ett korrumperat Ukraina. Upplägget känns inte helt olikt det i Utrensning, där det ockuperade Estland möter ett nutida Tyskland.
Förlaget Lind & Co har ett pågående projekt med ambitionen att återutge Hjalmar Söderbergs verk. Jag har läst ett par av volymerna och jag är verkligen förtjust. De är något för nörden – fyllda av förklarande fotnoter och med generöst med information om böckernas tillkomst och mottagande med mera. Den 21:a januari kommer nästa del: Dikter. Jag, som aldrig har läst Söderbergs poesi är såklart supernyfiken!
Ann-Helén Laestadius har skrivit många riktigt vassa barn- och ungdomsromaner, inte minst den Augustprisbelönade Tio över ett. Den 27:e januari kommer en ny roman, riktad till vuxna. Som så många andra av hennes böcker tar den upp det samiska folkets situation. I Stöld får läsaren följa renskötardottern Elsa och en historia om en infekterad konflikt mellan renskötare och andra bybor – baserad på verkliga händelser.
Okej, man ska inte läsa för många Lucy Dillon-romaner i rad. Det är ganska ”samma lika” – lagom förutsägbara feelgood med en massa hundar, hundar, hundar. Om man inte har läst sin Dillon på ett tag är det dock precis en sådan bok man kan behöva (jag gör det i alla fall). Den 29:e januari kommer Lektioner i kärlek.
Jag brukar inte planera min läsning speciellt noga, mycket för att jag helt enkelt inte har någon erfarenhet av att det funkar. Det brukar alltid dyka upp någon bokcirkelbok eller bibliotekslån som måste slinka emellan och plötsligt har den där planerade läsningen inte blivit av. Jag tror dock att det senaste årets hemmafokuserade liv har väckt en ny lust för små och stora projekt, för plötsligt är jag supersugen på att planera min läsning.
Dels har jag ett par projekt jag är sugen på det här året:
Läsa mer poesi,
Läsa böcker om barn och graviditet (eftersom vi väntar barn i maj och p.g.a. Corona inte direkt kommer erbjudas föräldragrupp och sånt).
Sedan vill jag såklart läsa en hel del annat. Jag ger det här med planer en månad i alla fall! Den här månaden planerar jag att läsa:
Nästa bokcirkelbok. I skrivande stund vet jag inte vad det blir faktiskt. Det är lite det som är charmen med bokcirkel – att läsa något man kanske inte hade hittat till annars. Förhoppningsvis finns den som ljudbok.
Hölje av Pooneh Rohi. Som jag älskade Araben av samma författare! ÄNTLIGEN är hon aktuell med något nytt och glädjande nog fick jag den som pdf av förlaget precis innan jul.
Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk, ett evighetsprojekt. 😉 En anledning till att den tar sådan tid är att den är på cirka 1 100 sidor. En annan är att en bok på 1 100 sidor inte direkt är en bok man bär med sig i onödan… Den blir inte utläst i januari 2021 heller, men jag kommer åtminstone att läsa ett antal kapitel ur den.
En annan påbörjad roman som jag tror att jag kommer att hinna klart är Armade cykel av västerbottensförfattaren Anita Salomonsson. Jag har fått den i present av en kompis från samma trakter som författaren och jag tycker boken är riktigt bra!
Som ljudbok kommer jag helt klart lyssna på Vänligheten av skräckfavoriten John Ajvide Lindqvist så fort den släpps. Jag blev tvungen att spendera en del SJ Prio-poäng som var på väg att förfalla och i brist på tågresor att spendera dem på så skaffade jag Nextory. Då kan man passa på att läsa och lyssna på det som är alldeles nytt och färskt, något jag sällan gör annars.
Först ut i min poesiläsning blir julklappsboken Ararat av nobelpristagaren Louise Glück. Jag ser mycket fram emot den läsningen!
Först ut i årets barn- och graviditetsläsning är Stora boken om barn, som också är en julklappsbok. Det är en riktig koloss till bok som tar upp allt från graviditet och förlossning till barnsjukdomar och mycket annat. Jag har redan läst en del under julledigheten, men det finns mycket mer att läsa. 🙂
Det kanske låter som en lite väl ambitiös läsplan, men jag tror nog att jag kommer hinna med tack vare att jag redan har tjuvstartat med det mesta. Vad läser du i januari? Vill du ha några tips på intressanta böcker som kommer ut de kommande veckorna så har jag en lista, som blev så lång att den kommer i ett senare inlägg. Det finns en gräns för hur långa inlägg man kan pracka på folk. 🙂
Vad tänker jag annars ägna januari åt? Ja, ett vet jag: jag har väldigt mycket att göra på jobbet i januari. Jag kanske rent av ska vara lite glad över att så mycket är stängt och omöjligt för stunden, för jag har ändå inte tid. Det blir inte mycket sociala aktiviteter eller kulturupplevelser om man säger så. Det blir jobb, jobb, jobb. I vanlig ordning ska jag i alla fall träna (i bästa fall en hel del dans). Jag ska också fira min födelsedag på något lämpligt sätt. Sedan vet jag inte mer, men kanske är det dags för mig att lära mig mer än jag någonsin velat veta om bilar eftersom vi blivit lite sugna på att köpa en bil för att kunna resa lite lättare i dessa knepiga tider (och snart tillsammans med en bebis med alla medföljande prylar och pinaler…). Kanske behöver januari bli månaden då jag också tar körlektioner. Jag har valt cykeln och kollektivtrafiken i hela mitt vuxna liv och har inte kört sedan min egen uppkörning för cirka 15 år sedan… Fast nä, körlektionerna kommer jag knappast ha tid för. En sak i taget.
Vi får se vad januari bjuder på! Vad tänker du hitta på?
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
