Andra världskriget pågår när katten Lord Gort bestämmer sig för att återfinna sin människa. Hennes människa är stridsflygare och befinner sig för tillfället mycket långt från den engelska stad, där Lort Gort bor med sin människas fru och barn. Resan hon har framför sig är alltså mycket lång, men hon är fast besluten att nå fram.
På den långa väger stöter hon på många människor, som hon både hjälper och blir hjälpt av. Bland annat fungerar hon som en lyckobringande maskot på en järnvägsstation och en flygplats, hon får en deprimerad änka på fötter och hon räddar många liv i det sönderbombade Coventry. Men kommer hon någonsin att nå fram till sin älskade människa, Geoffry?
Det här är en spännande bok om en katts långa resa. Samtidigt berättar den om kriget från en lite udda vinkel. Det här är en bok som man lär sig mycket av, samtidigt som den berättar en mycket fin berättelse om en katt.
Deckartjejen Kittys kompis, Bess, har adopterat en liten hundvalp, som hon ska ta hand om tills den är tillräckligt gammal för att kunna utbildas till ledarhund för blinda. Föreningen som egentligen äger valpen heter Ögonstenen och genom den lär Kitty och Bess känna den blinda tjejen Marisa och hennes pojkvän Devon.
Marisa har två problem. För det första räcker inte pengarna för Ögonstenens hundskola till för att hålla verksamheten igång och för det andra har hennes vän, Eric, blivit beskylld för att ha handlat med falska pengar. Marisa kan inte tro att det är sant att Eric är skyldig till detta.
Med Kittys hjälp lyckas de rentvå honom eftersom det visar sig vara så att sedlarna är 25 år gamla, men Kitty vill veta mer. Hon vill ta reda på vem som en gång förfalskade sedlarna.
Hon får reda på att man anhöll några misstänkta för falskmynteri för 25 år sedan, men att fallet aldrig klarades upp och att de misstänkta blev friade. Så genom en slump råkar Kitty hitta massor av förfalskade sedlar i ett av rummen i Ögonstenens hus och alla är 25 år gamla. Kitty är mitt uppe i ett nytt fall!
Det här är en spännande bok med ett oväntat slut. Kittyböcker bjuder inte på många överraskningar eftersom man vet att Kitty alltid klarar av alla problem och dessutom är böckerna ganska orealistiska, men som yngre läste jag dock många kittyböcker och jag gillade dem mycket.
Lotten och hennes mamma bor i ett rum hos den rika familj, där mamman jobbar. Dottern i familjen heter Marion och är vän med Lotten. Tillsammans har de en kattunge, Rosita, som de håller gömd i lekstugan på gården och eftersom kattungen är en hemlighet måste de hjälpas åt med att passa den och gömma den.
Rosita börjar att bli allt mer problematisk eftersom hon börjar att kissa överallt. Lotten och Marion är oroliga för att Rosita är sjuk. Grannpojken, Hjalmar, har en farbror som är veterinär, så Hjalmar tar Rosita till veterinären, där det visar sig att det egentligen inte är något fel på henne. Den dominanta Marion blir väldigt arg på Hjalmar och vägrar att tro på det Hjalmar säger och Lotten vet inte på vems sida hon ska stå. Å ena sidan är ju Marion och hon bästa vänner, men å andra sidan har Hjalmar en bra förklaring till varför Rosita beter sig som hon gör.
Mer problem med Marion uppstår när det börjar en ny tjej i Lottens klass. Hon heter Dolly och faller genast offer för mobbing eftersom alla påstår att hon luktar illa. När Lotten är med henne vågar dock ingen säga någonting och därför ser Lotten till att vara med Dolly på rasterna. Det är bara på lunchrasten, som hon för Rositas skull, inte kan hjälpa sin vän. Hon skulle vilja be Marion att få ta med Dolly till lekstugan och Rosita, men vet inte om hon vågar att göra det. Marion verkar nämligen vara väldigt svartsjuk för att hon är så mycket med den nya tjejen.
Boken handlar om väldigt mycket och har egentligen ingen riktig handling som följer boken igenom, men det gör ingenting eftersom det här är en härlig och gullig bok.
Rosa Perkins bor på den gamla soptippsvägen, som på kartan kallas för Paradisvägen. Där finns det bara två hus: huset där Rosa och hennes föräldrar bor och huset där familjen Geraghty bor.
Livet är inte lätt för Rosa. Hennes mamma är alkoholist och sover nästan hela dagarna. Pappan jobbar jämt och när han är hemma äcklar han henne och kallar henne för ”lilla prinsessan”. Rosie tycker inte om honom och hon vill prata om det med mamman, men alkoholismen gör att hon aldrig når fram.
I skolan är Rosie både ensam och mobbad. Den värsta plågoanden är grannen Michael Geraghty, som går i hennes klass. En dag när de är på väg hem från skolan hittar Michael en liten oppossumunge, vars mamma har blivit dödad av en bil. Michael tänker slå ihjäl det lilla djuret, men Rosie sätter stopp för hans planer och bestämmer sig för att ta hem pungräven och föda upp den med mjölk.
Michael och hans vänner börjar genast att reta henne för det där med pungräven. De försöker att kasta döda pungrävar på henne när hon är på väg hem från skolan och de envisas med att kalla henne för ”Pungräven Perkins”, men plötsligt ångrar sig Michael. Han inser att han har gått för långt, men det är svårt att säga förlåt och att bli förlåten.
Det här är en jättebra bok, som bland annat vill berätta om att ovanliga och kanske lite udda människor oftast är väldigt vackra inuti.
Brian Robeson, 13 år, har bott ensam mitt ute i Kanadas vildmark länge nu. Han hamnade där när det flygplan som han färdades i kraschlandade.
Han har klarat sig ganska bra, men hittills har det bara varit sommar och relativt varmt. Nu står han inför en av de svåraste fienderna hittills: kylan. Med kylan följer även en massa andra problem. Nu kan han ju t.ex. inte fiska längre eftersom isen lägger sig över sjön.
Kommer han att överleva vintern? Och kommer han någonsin komma tillbaka till civilisationen?
Boken var både spännande och bra. Den känns dessutom realistisk, som om författaren vet mycket om livet i Kanadas vildmark.
En dag när den 15-åriga Sofie Amundsen kommer hem från skolan hittar hon ett brev i brevlådan. I brevet står det ”Vem är du?”. Hon får också ett tjockt kuvert innehållande en filosofikurs.
Från den dagen hittar hon ett nytt tjockt kuvert i brevlådan varje dag. Där får hon lära sig en om både Sokrates, Platon och många andra filosofer.
Vem hennes filosofilärare är vet hon inte till en början, men sedan lär hon känna både filosofiläraren, Alberto Knox, och hans hund, Hermes. Fortfarande finns det dock många gåtor att lösa. Förutom alla filosofiska gåtor så kan man ju faktiskt undra lite över vem den där mystiska Hilde Møller Knag egentligen är.
Den här boken är både en roman och en filosofisk historiebok. Egentligen var jag inte ute efter att läsa en faktabok när jag gav mig i kast med Sofies värld. Därför blev jag lite besviken över att de spännande skönlitterära delarna inte är större.
Den här boken utspelar sig i en framtid där nästan alla djur är utrotade och nästan alla skogar är skövlade för att ge plats åt människorna.
Boken handlar om 13-åriga Eva, som vaknar och inte kan röra sig. Hon får reda på att hon har varit med om en allvarlig olycka och att hon har legat i koma mycket länge. Snart går det också upp för henne att hon inte längre är en människa utan en schimpans. Efter olyckan blev Evas kropp så förstörd att den aldrig skulle ha kunnat bli frisk igen, så en forskare gjorde ett experiment och lyckades flytta över all Evas hjärninformation till en schimpanskropp.
Allting i Evas liv blir plötsligt väldigt förändrat. Någonstans inom henne lever en schimpans, med schimpanstankar och schimpansdrömmar, medan hon samtidigt är en människa. Ett annat problem är att hon inte längre kan tala människornas språk. Som en kompensation har hon fått ett tangentbräde, där hon kan knappa in allt hon vill säga. Trots att alla kämpar för att underlätta för Eva blir det givetvis svårt att anpassa sig till det nya livet och extra svårt blir det eftersom hon även måste tackla massmedia.
Eva får ofta hälsa på aporna i ”apreserven”, där de få kvarlevande schimpanserna lever. De känner inte till något annat än ”apreservens” metallträd, men med Evas hjälp kanske de kan få leva i sin rätta miljö igen.
Eva är en fantastiskt bra bok om människans sätt att leva och glömma bort ”moder natur”. Framtiden, som den beskrivs i Eva, är skrämmande och det får en verkligen att fundera kring hur vi egentligen lever.
I huset Villervallan bor Kaptenen och hans unga fru, Esther, tillsammans med sju barn. Meg är 16 år och därmed äldst. Näst äldst är 14-åriga Pip. Därefter följer Helen, som brukar kallas för Judy. Bunty är det glupska mellanbarnet. Sedan kommer änglasöta Nell följd av Lillan och Generalen.
Generalen är Esthers enda barn. De andra barnen har en annan mamma, som inte lever längre.
I ett hus med sju barn går det inte att undgå att det händer en massa saker och i Villervallan händer det många både roliga och sorgliga saker.
Den här boken är bra och innehåller mycket: både sorg och humor. Fast förmodligen hade den varit ännu bättre i en icke förkortad version som denna.
Pete är en stor hundkännare som slår vad om att han kan dressera vilken hund som helst till fårhund. Man letar därför upp hund som man tror att inte ens Pete kan dressera. Hunden är en halvvuxen och smått förvildad collievalp som är både vild och besvärlig, men som genast fattar tycke för Petes son, Johnny.
Johnny, som alltid har drömt om att ha en egen hund, döper valpen till Rex och det dröjer inte länge förrän han och Rex är vänner. Varje dag springer Rex och möter Johnny efter skolan och om någon försöker göra hans älskade lilla husse illa blir Rex mycket farlig. Detta ställer till problem eftersom Pete tycker att det är farligt att ha en hund, som kan attackera människor. Johnny råkar höra sin pappa säga att det är lika bra att avliva Rex och Johnny bestämmer sig då i förtvivlan för att rymma med hunden.
Boken var visserligen ganska spännande, men är ändå en rätt blek Lassie-kopia som ofta känns väldigt gammal och dessutom är förutsägbar.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Andra världskriget pågår när katten Lord Gort bestämmer sig för att återfinna sin människa. Hennes människa är stridsflygare och befinner sig för tillfället mycket långt från den engelska stad, där Lort Gort bor med sin människas fru och barn. Resan hon har framför sig är alltså mycket lång, men hon är fast besluten att nå fram.
