• Min läsning i siffror 2020

    Min läsning i siffror 2020

    Året börjar lida mot sitt slut och det börjar bli läge för mitt årliga inlägg där jag sammanfattar årets läsning i siffror och figurer.

    I år har jag läst 79 böcker, vilket känns som något av ett rekord för min del?! Jag brukar ha ett jämnt lästempo: jag läser en stund varje dag innan jag ska sova och därutöver lyssnar jag på en hel del ljudböcker (och poddar och musik) när jag t.ex. tränar eller städar. Jag är uppriktigt förvånad över att jag har läst så otroligt många böcker. Men det är klart. Vad har man egentligen kunnat roa sig med 2020?

    Ungefär varannan månad läser jag tusen påbörjade böcker och ungefär varannan månad har jag plötsligt läst ut alla på en gång. Då kan böckerna sprida ut sig ungefär såhär under året:

    Antal utlästa böcker 2020 – Olika format.

    En ledtråd till hur jag har kunnat läsa närmare 80 böcker finns kanske i den här bilden, som visar sidantal för mina utlästa böcker.

    Antal utlästa böcker 2020 – Uppdelat på sidantal.

    Som synes har jag läst en hel del noveller och kortromaner, men en och annan tegelsten har jag faktiskt också hunnit med. Jag har till och med läst tre böcker med fler än 700 sidor. Det är inte varje år jag ger mig på så många kolosser till böcker, men 2020 var året då det hände! På nattduksboken ligger för den delen Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk med sina 1 057 sidor. Jag har faktiskt bara några hundra sidor kvar nu, så den hamnar i nästa års statistik.

    Exakt alla böcker jag läst under 2020 har varit på svenska, men knappt 40 % har i alla fall varit i översättning.

    Andelen böcker från Sverige och resten av världen.

    Ungefär 40 % är också den andel som utgörs av böcker skrivna av manliga författare.

    Fördelning mellan kvinnliga och manliga författare.

    Vilka länder kommer de där icke-svenska böckerna från då? Jo, Danmark och USA har varit poppis i år!

    Ursprungsländer för böcker utlästa 2020
    Ursprungsländer för böcker utlästa 2020

    Utgivningsår då? I år har jag läst lika många böcker utgivna på 50-talet och tidigare som böcker utgivna 2020. Fast allra mest har jag plöjt böcker från 10-talet, alltså 2010-talet.

    Utgivningsår för utlästa böcker 2020.

    Var har jag hittat årets böcker? De allra flesta kommer faktiskt får min egen bokhylla. Här pågår ett ständigt projekt att beta av så kallade hyllvärmare. Annars är jag en flitig biblioteksbesökare och i perioder har jag haft bokappar. En och annan radioföljetong har det blivit också.

    Slutligen: har jag läst något bra? Ja, jag har faktiskt inte läst en enda usel bok, däremot har jag klassat 15 böcker som helt fantastiska. Hoppas att 2021 bjuder på minst lika många bra läsupplevelser!

    Betygsfördelning 2020

  • Mitt 2020: en summering

    Jag brukar varje år roa mig med att göra en summering över året som gått. 2020 har varit ett speciellt år på många sätt. Mycket av det som var planerat blev inte av: resa till Kreta, påskfirande i Öregrund (jag var inte i Öregrund på hela våren och försommaren), vänners bröllop i Värmland och på annat håll, musikal, operor, konserter, nycirkusföreställningar, utställningar, standupföreställningar, biofilmer, ESC på TV, riktiga löpartävlingar, danskurser, middagar, pepparkaksbakning, glöggkvällar, bokcirkelträffar och tusen andra små och stora saker. Ändå är jag såklart lyckligt lottad. Ingen jag känner har blivit (allvarligt) sjuk (i covid-19) och jag har varit fullständigt överhopad av jobb sedan i våras och kan därmed inte klaga på brist på jobb.

    Men visst har det varit ett speciellt år, inte minst för en vanemänniska som jag. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var helt opåverkad. Det känns faktiskt helt meningslöst att göra en ”vanlig” summering ett sådant här ovanligt år, då jag ofrivilligt har spenderat så väldigt mycket tid hemma. Visst har det varit (och är) lärorikt på sitt sätt. Som så många andra har jag säkerligen fått en del insikter att ta med mig från det här året, men mest har det faktiskt varit tråkigt.

    Hur som helst, jag ska bespara er en ”månad för månad” med redogörelser för hemmaträning, spelande och TV-tittande. Istället har jag vaskat fram tolv bilder jag ändå tycker prickar in några godbitar från året. Det var roligt, åtminstone för mig själv, att påminnas om att jag trots allt faktiskt har gjort riktigt mycket under de förutsättningar som varit. Nu är jag redo för 2021! Tror jag. Det kommer också bli ett annorlunda år.

    Det fanns en tid innan corona. Då kunde man fortfarande obekymrat umgås hos varandra. Här är det januari och jag befinner mig i en annan värld hos en kompis.
    Melodifestivalen ändå! Även om jag såg det mesta själv hemma i soffan (ivrigt skrivandes i vår Mello-grupp på Whatsapp), så är det ju ändå Mello. Mello och ESC är grejer. I år fick jag dessutom detta fantastiska diadem som passade mycket bra!
    Det här är utsikten från dansbanan på Gammlia. En dag i april(?) skrev Hanna, som jag dansat med i tusen år utan att någonsin umgås med utanför danssalen, och frågade om jag ville vara med och dansa på Gammlia. Hela våren och sommaren var vi ett gäng som träffades i stort sett varje vecka. Så otroligt roligt! Dans <3! Och så otroligt skönt att träffa andra människor regelbundet när så mycket annat hamnat på paus!
    Påsken blev inte som det var tänkt. Det blev min första påsk i Umeå, men det var inte heller så dumt. Vi åt våfflor till frukost, tog en långpromenad och sedan blev det rökta räkor. Mmmm. Är det något man har kunnat göra i år så är det att ÄTA: hemma, takeaway och ibland ute (länge sedan).
    Midsommar! Har det någonsin varit bättre väder en midsommar?! Vi var i min sambos stuga. Vädret var otroligt. Vi badade varje dag. Jag minns inte ens några mygg.
    Vi gjorde en utflykt till Holmön! Och jag fick se massor, massor, massor av linneor för första gången i mitt liv! Det är förmodligen HELT obegripligt för de flesta, men jag är fortfarande helt fascinerad. Linneorna var som en fin present efter en mardrömslik båtfärd. 😉 Blev nästan religiös.
    Jag dör fortfarande av skratt när jag tänker på den här tvååringen och hennes makalösa imitation av min sambo på studsmattan (just den imitationen är dock ej på bild). Så fint att få träffa henne och andra nära & kära efter en lång vår i olika landsändor.
    Jag vill minnas att vädret var ”sådär” från midsommar och framåt… Men lite badväder blev det! Här är vi på väg till ön. Inte vår ö då. Men vi är ofta där.
    Vi har kollat på ganska mycket offentlig konst, får man väl säga. Här förstör min sambo Torgny Nilssons konstverk Dysfunctional outdoor gym. Och med förstör menar jag att han gymmade loss, trots att hela konstverket är tänkt att vara ett icke-fungerande utegym. Inget gick sönder, om någon oroade sig över det.
    Jag tog nytt personbästa på milen! Såhär röd och svettig kan man bli efter att ha sprungit på 46:44. Det känns fortfarande lite overkligt att jag fixade det. Jag har haft 47 min som drömgräns i flera ÅR.
    Min sambo har blivit nördigt intresserad av kaffe och trots corona har vi lyckats ha två kaffeprovningar med vänner. Skoj! Det här är från en helg som spenderades i en kompis stuga på vackra Höga kusten. Det regnade HELA TIDEN, men det var superhärligt ändå! Det fanns brädspel. Och kaffe. 😉
    På sommaren och hösten kunde jag resa lite till Öregrund och hälsa på igen. Så skönt! En höstdag blev det helt magiskt väder! SOOOOOL. Den har man ju inte sett på ett tag nu… Jag tittar på den här bilden och förstår knappt vad jag ser. SOL.

    Ibland är jag verkligen glad att jag kommer ihåg att fota emellanåt. Det är så lätt att glömma vad man faktiskt gör om dagarna – på vardagarna och de där andra dagarna. Det är kul att gå tillbaka!


  • Stunder i advent: Fyra noveller

    Stunder i advent: Fyra noveller

    I december har jag varje söndag njutit av Stunder i advent, fyra noveller och passande te i en tjusig ask. En mycket trevlig adventskalender! Här kommer några ord om novellerna som nu är utlästa. Snart är det jul, hör ni!

    Granen av H.C. Andersen

    Granen är en riktig julklassiker av H.C. Andersen och en novell jag faktiskt har läst som barn. Det var mycket fint att få återvända till den, särskilt eftersom jag minns den så väl! Här är det en gran som har huvudrollen, en liten gran som på något sätt alltid längtar bort. När det blir jultid och han har vuxit sig lite större blir det plötsligt hans tur att få testa något annat i sitt granliv. Han hamnar i en vacker sal, blir uppklädd på finaste vis och står i centrum. Sedan tar julen slut. Ja, ni förstår att det inte kan sluta helt lyckligt. Det är ingen komplicerad berättelse, men jag gillar det. Det här är en mycket fin liten berättelse om att glädjas åt det man har. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. En av mina favoritjullåtar är förresten Nat ”King” Coles Happiest Christmas Tree, men den är tyvärr aldrig lika festlig när man påminner sig om den här novellen. 😉

    PS: Utan att på något sätt vara smaksatt av gran, så doftade det medföljande teet verkligen gran. Julmys!

    Betyg: 5 förgyllda äpplen av 5.

    Dansk titel: Grantræet. Översättare: Carl Johan Backman, August Strindberg. Förlag: Novellix (2020). ISBN: 978-91-7589-491-1.

    Ett dystert julminne & Om vintern i de stora skogarna av Dan Anderson

    I den här lilla volymen ryms två korta berättelser av Dan Andersson. Här är det dock ingen idyll och idel lycka. Ett dystert julminne är precis vad det låter som – en sorglig historia. I det här fallet handlar berättelsen om en ödesdiger färd till julottan. Om vintern i de stora skogarna är en sorglig berättelse om en mans död en kall vinterdag innan jul, ett ledsamt öde för en man som alltid varit oerhört generös och som ändå belönats med stora sorger. Samtidigt är det en novell om att alla liv tar slut någon gång och att somliga åtminstone får dö i frid. Det är dock lite extra hjärtskärande att läsa just Dan Anderssons text om döden. Han var endast 32 år gammal när han dog i en förgiftningsolycka.

    Betyg: 4 kolare av 5.

    Förlag: Novellix (2020). ISBN: 978-91-7589-489-8.

    Tomten på Töreby av Selma Lagerlöf

    Tomten på Töreby av Selma Lagerlöf är en typisk Selma Lagerlöf-novell och det är naturligtvis 100% positivt! Det är Värmland. Det är en berättelse ”som torde ha tilldragit sig för omkring tvåhundra år sedan”. Det är en stor gård (med tillhörande Gamle-far, hustomten). Det är en stormig natt. Och slarvern till husbonde är, till tjänstefolkets förtvivlan, på väg att spela bort precis hela gården på tärningsspel. Här finns många av de ingredienser man vill ha i en novell av Selma Lagerlöf. En riktigt bra novell!

    Betyg: 4+ ridhästar av 5.

    Förlag: Novellix (2020). ISBN: 978-91-7589-490-4.

    Lille Viggs äventyr på julafton av Viktor Rydberg

    Lille Viggs äventyr på julafton av Viktor Rydberg är en riktig julklassiker, som säkerligen många lite äldre har hört otaliga gånger eftersom den tydligen brukade sändas i radio på julaftnarna på 50-talet. Det är lätt att förstå varför den här berättelsen gått rakt in i hjärtat hos många. Novellen handlar om den fattige pojken Vigg som en julafton blir upplockad av julvätten, som tar honom med till andra fattiga stugor, liksom till prästgården och slott och herrgårdar. Det är dags att dela ut julklappar – det som var och en behöver och det var och en har gjort sig förtjänt av. Kommer någonting att gå till Vigg själv? En typiskt julig berättelse om godhet och tacksamhet.

    Betyg: 4+ snokar av 5.

    Förlag: Novellix (2019). ISBN: 978-91-7589-402-7.


  • Noveller: Syrinx och Gnister

    I december har jag läst noveller ur novellsamlingar jag samlat på mig genom åren, men jag har också passat på att läsa ett par noveller utgivna i egna små volymer: Syrinx och Gnister.

    Syrinx

    I Syrinx av Anton Hildingsson återvänder en ung kvinna till småstaden där hon vuxit upp. Hon har testat på livet på musikhögskolan i Piteå, men något har gått fel och med en viss skam är hon tillbaka i hemstaden. Hennes föräldrar får t.ex. ingenting veta att musikdrömmarna har blivit övergivna. Däremot hör hon av sig till en barndomsvän där vänskapen har hunnit rinna ut i sanden de senaste åren. Nu tar de upp tråden, på ett sätt som om ingenting har hänt, på ett annat sätt är det med en viss tvekan de börjar umgås igen. Vad har egentligen hänt de senaste åren? Vem stöttar vem? Den här novellen är vinnaren av Novellix novelltävling 2017 och det är en mycket värdig vinnare tycker jag. Här finns allt jag gillar i en novell: det är kort och tight utan att det blir för mycket för läsaren själv att fylla i, det är mångbottnat och det bjuds på överraskningar. Hoppas Hildingsson skriver mer!

    Betyg: 4 kakaduor av 5.

    Utgivningsår: 2017 (Novellix). Antal sidor: 24. ISBN: 978-91-7589-238-2.

    Syrinx av Anton Hildingsson

    Gnister

    Det finns noveller (och romaner också för all del) där stilen driver berättelsen mer än handlingen i sig. I Gnister av Linda Skugge består hela novellen av huvudpersonens röriga monolog. Ur det förstår man vilken hemsk situation huvudpersonens befinner sig i, både i nuet och under uppväxten. Ur det röriga, desperata bygger författaren effektivt upp en obehaglig känsla. Det finns skakande delar i den här novellen, verkligt starka scener. Jag måste ändå erkänna att de här stilen sällan faller mig i smaken. Det är lätt att det blir hackigt och fragmentariskt och i det här fallet tycker jag att det blev precis så.

    Betyg: 2 nattlinnen av 5.

    Utgivningsår: 2013 (Novellix). Antal sidor: 24. ISBN: 978-91-87451-90-4.

    Gnister av Linda Skugge

  • Konstnärer i böcker: ytterligare 5 målningar som har fått pryda bokomslag

    Dags för ett till inlägg om framsidor med konst! Jag har skrivit två tidigare inlägg på samma tema: ett, två.

    Giovanni Boldini

    Jag gissar att Joyce Carol Oates tyckte att det var extra kul att skriva De fördömda, en romantisk skräckroman som utspelar sig i den universitetsstad där hon själv varit verksam: Princeton. Boken framsida är riktigt vacker och romantisk, skimrar näsan som pärlemor på något sätt. Omslaget pryds av en detalj från ett av den italienska konstnären Giovanni Baldinis (1842–1931) många porträtt. Jag har förstått det som att han var något av en kändisporträttmålare i Paris runt förra sekelskiftet. Och det kan man väl förstå? Vem vill inte bli såhär romantiskt och tjusigt avbildad?

    De fördömda av Joyce Carol Oates

    Ylva Ceder

    Jag vet egentligen ingenting om Pernilla Berglunds diktsamling Rätten, men när jag såg framsidan blev jag såklart förtjust. Fotorealism är fascinerande och här finns många detaljer att stanna till vid. Jag tycker också om färgerna väldigt mycket: det varma ljust i det enkla, vardagliga köket och det blåa, kalla i naturen där ute. Bilden är från en detalj från Domain av konstnären Ylva Ceder. Jag tycker att hennes målningar är fantastiska skildringar av vår tid, vår vardag. Hon målar pizzerior, frisörsalonger, bilder från enkla, vanliga hem där dess invånare pysslar om sina växter med en billig vattenkanna. Allt är så igenkännbart, enkelt, fint.

    Rätten av Pernilla Berglund

    Albert Marquet

    Jag tycker det är mysigt med pittoreska stadsbilder. Pär Wästbergs Förlupna ord tycker jag har en särskilt mysig bild från Stockholm – en målning av den franske landskapsmålaren Albert Marquet (1875–1947). Det finns någonting mjukt och snällt över den, trots att den går i väldigt milda toner. Många av Marquets målningar går i en liknande stil.

    Förlupna ord av Pär Wästberg

    Johannes Vermeer

    En del böcker handlar rent av om ett konstverk! Det gäller inte minst bestsellern Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier från sent 90-tal. Boken är en roman som kretsar kring modellen bakom den nederländska konstnären Johannes Vermeers porträtt Flicka med pärlörhänge. Kul att bygga en historia runt ett konstverk, tycker jag! Vermeer är ju en av de riktigt kända målarna från barocken och målade många vardagliga motiv, som såklart är extra spännande att titta på idag för att få en känsla för hur livet kunde se ut på 1600-talet.

    Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier
    Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier

    Carl Wilhelmson

    När jag såg framsidan till Rosen på Tistelön av Emelie Flygare-Carlén tänkte jag direkt att bilden på framsidan måste vara ett utsnitt från något av Renoir eller Monet, men jag hade helt fel. Det är Vid Västkusten av den svenske konstnären Carl Wilhelmson – och det passar ju faktiskt mycket bättre till boken som utspelar sig just på Västkusten.

    Rosen på Tistelön av Emelie Flygare-Carlén
    Rosen på Tistelön av Emelie Flygare-Carlén

  • Julläsning: tips på böcker om julen

    Julläsning: tips på böcker om julen

    Det här kan vara den jul då fler än vanligt har tid och lust att faktiskt läsa. 🙂 Vill du komma i riktig julstämning kommer här några tips.

    Charles Dickens klassiker En julsaga brukar lämpligt nog gå som Radioföljetong såhär års, ett bra tillfälle att höra berättelsen om surgubben Ebenezer Scrooge. Det är aldrig för sent att bli en bättre människa! 🙂

    Lottas jul av Lotta Kühlhorn har jag i ärlighetens namn bara läst ett utdrag ur (den kom i miniversion i Bonniers stora adventskalender förra året), men jag vill tipsa om den ändå. Det jag har läst ur den var väldigt inspirerande och glädjespridande! Boken är fyllt av gör-det-själv-projekt och tips inför julen. December 2020 kan vara den decembermånad då det faktiskt finns potential att lägga lite extra krut på just pyssel och DIY. I Lottas jul kan du hitta inspirationen.

    Julen handlar för många om traditioner och för mig innebär det också att jag gärna läser klassiker. Klassiker med jultema saknas inte! Vill du hitta till texter bortom de uppenbara i stil med Tomten av Viktor Rydberg, kan jag tipsa om den finfina antologin Julklappsboken, sammanställd av Paulina Helgeson. Den går att ladda ned gratis från Litteraturbanken och den är proppfull med fantastiskt fina bilder, dikter och noveller. Novellen som gett antologin sin titel är Selma Lagerlöfs novell Julklappsboken. Vill du lyssna på den kan jag tipsa om att en del ljudboksappar har den i inläsning av Selma Lagerlöf själv! Kul att höra hennes röst!

    Många klassiska julnoveller finns såklart också på annat håll, även om just Litteraturbanken är något av en guldgruva när man är ute efter klassiker. Jag kan tipsa om att förlaget Novellix har en hel del julnoveller i sin utgivning, bland annat samlad i en fin presentask med noveller av Astrid Lindgren, Agnes von Krusenstjerna, Hjalmar Söderberg och Vilhelm Moberg.

    Bästa tipset är kanske ändå, trots allt, att bläddra i klassiska bilderböcker i stil med Elsa Beskows Petter & Lottas jul eller någon av Astrid Lindgrens många julbilderböcker. Många av Lindgrens berättelser finns exempelvis samlade i Vi har det så roligt när det är jul. Emils julkalas för fattighjonen, Pippis julgransplundring… Mmm… Omedelbart julmys!

    Ur Petters och Lottas jul av Elsa Beskow
    Ur Petters och Lottas jul av Elsa Beskow

    Blir det helt enkelt lite för mycket med alla traditionella och sötsliskiga berättelser om jul & lycka? Jo, så kan det ju kännas. Då har jag två jultips som är lite närmare verkligheten. Varför inte läsa Jonas Karlssons God jul, om ett försök att skapa lite enkel julstämning, men som tyvärr får hela kommunhuset och alla dess anställda att koka. Eller läs Mormor gråter i Jonas Gardells textsamling Mormor gråter och andra texter. Titeln är rätt talande.

    God jul av Jonas Karlsson
    God jul av Jonas Karlsson

    Har du några julläsningstips?


  • Swede hollow

    Swede hollow

    Swede hollow är en verkligt berörande och tankeväckande bok om tillvaron för en del av de som lämnade Sverige för Amerika vid det förra sekelskiftet. Betyg: 4+ bromsare av 5.

    Swede hollow av Ola Larsmo är en roman som utspelar sig i den istidsspricka som idag är en liten park i St Paul, Minnesota. Vid 1800-talets slut och 1900-talets början var området kvarter för fattiga invandrare som kommit till Amerika från Irland, Italien, men kanske framför allt Sverige, vilket fick området att kallas för ”Svenska dalen”, Swede hollow.

    Boken följer några svenskar som utvandrar från Sverige – på grund av fattigdom, på grund av försök att undkomma fängelsestraff eller på grund av andra orsaker. Utan just någonting hamnar de i sitt nya land, där villkoren är tuffa och jobben få.

    Gustav och Anna slår sig ned i New York med sina tre barn. Gustav har jobbat på skofabrik, men får ingen lycka i sitt jobbsökande i New York. När vintern kommer tvingas de ge upp och lämnar storstaden för Swede hollow, där bekanta från båtöverfarten redan har slagit sig ned. Här finns tomma ruckel lediga för den som vill flytta in. Jobb är det dåligt med, men det går att få uselt betalda påhugg vid järnvägen, ett jobb som är både smutsigt, tungt och livsfarligt. Här börjar deras nya liv i Amerika.

    Ola Larsmo har skrivit en verkligt berörande bok om det hårda liv och den enorma fattigdom som många utvandrade svenskar hamnade i sedan de utvandrat från Sverige vid det förra sekelskiftet. Det är inte så vansinnigt länge sedan, men levnadsstandarden var enormt dålig jämfört med idag. Det är svårt att helt ta till sig.

    När den här boken kom ut första gången fick den mycket uppmärksamhet och kastade ljus över en bortglömd del av historien. Jag tyckte mycket om att genom Larsmos roman få veta mer om hur verkligheten kunde se ut vid den här tiden. Den väcker också mycket tankar kring hur det ser ut idag, när vi över lag har det enormt mycket bättre, men där det fortfarande finns stora klyftor. Det är i regel de som invandrar som hamnar på botten, i dagens ”Dalen”, som kan vara ett utanförskapsområde eller en ort med stort segregation.

    Det märks att Ola Larsmo har gjort mycket research inför den här boken och är ivrig att berätta om det han rotat fram i arkiven i sitt letande efter information om livet i Swede hollow. Samtidigt är det helt klart en roman, med romanens kvalitéer. Jag tycker om att läsa om bokens huvudpersoner och följa dem i livets upp- och nergångar.

    Inga pratade på, i samma lugna tonfall som alltid, frågade barnen hur resan varit. De svarade enstavigt, redan halvsovande. Själv sjönk hon ned på en stol och kände med ens hur blöta hennes skor och strumpor var. Hon ville luta sig fram med huvudet i armarna och somna där hon satt, lutad mot bordsskivan, men i stunden kunde hon inte ta blicken från Inga. Hon gick runt i sin vita särk utan att verka generad, med vad som såg ut som raggsockor stora nog för en karl på fötterna.

    – Det blir snart varmt, sade Inga, nu när vi är så många, men vi kanske får tända i spisen i alla fall. För barnen.

    Hon lutade sig fram och öppnade spisluckan, rotade runt i askan för att se om där var någon glöd kvar, tände ett spån mot ljusstumpen och stoppade in ett par pinnar. När hon lutade sig fram och blåste skimrade hennes mörka hår rött i återskenet från glödbranden därinne. Så rätade hon sig upp igen och log. Välkomna till Svenska Dalen, sade hon.

    Ur Swede hollow av Ola Larsmo
    Swede hollow av Ola Larsmo
    Swede hollow av Ola Larsmo

    Utgivningsår: 2016 (första utgåvan Albert Bonniers förlag).
    Antal sidor: 416.
    ISBN: 9789100139681, 9789100168216.

    ”Swede Hollow” är en ravin mitt i St Paul, Minnesota. Idag är den öde. Men vid sekelskiftet 1800–1900 bodde mer än tusen svenskar i en slum som stadens myndigheter beskrevs som ett pesthål. Barnadödligheten var hög, döden i arbetsolyckor likaså. Här samlades några av den miljon svenska migranter som aldrig lyckats ta sig in i det nya samhället – illa sedda av såväl amerikaner som mer väl lottade svenska migranter. Vi känner dem till namnen, inte mer.

    Människorna i ravinen är några av de svenskar vi sorterat bort ur vår gemensamma historia. Vi har valt att inte se dem, för deras erfarenheter gör något med vår självbild.

    Men då världen åter präglas av migration och folkvandring stiger de fram på nytt och vill bli sedda.

    I Swede Hollow samlas vintern 1897 en brokig skara av människor, som endast har det gemensamt att de fallit ur ett Sverige i stark förändring. Familjen Björn från Örebro flyr från en katastrof. David Lundgren jagar en förlorad och hopplös kärlek. Den föräldralösa Inga från Dalsland söker större frihet och kontroll över sitt eget liv. De möter en verklighet präglad av hårda arbetsvillkor, sjukdom och plötsliga utbrott av naket våld – men de kom att tillsammans bygga sig ett liv i utkanten av den framväxande industristaden St Paul, illa sedda och utsatta för omvärldens förakt, men med drömmar om att ”ta sig upp på gatan”. Deras drömmar tar sig olika uttryck, men lever och verkar ända in i vår tid.

    Förlagets beskrivning

    Ola Larsmo

    Ola Larsmo (född 1957) är en svensk författare och journalist. Han har tilldelats ett flertal fina priser och utmärkelser, däribland medaljen Litteris et artibus, och är också hedersdoktor vid Uppsala universitet. Ola Larsmo finns på Twitter och har en hemsida.


  • Lyktsken

    Lyktsken

    Lyktsken av Michael Ondaatje är en fantastiskt fint berättad roman om familjehemligheter och om att förstå sin uppväxt. Betyg: 4+ hundkapplöpningar av 5.

    Lyktsken av Michael Ondaatje är en bok som verkligen drar familjehemligheter och (förvanskade?) minnen från barndomen till sin spets. Boken handlar om Nathaniel, som växer upp i London med sin syster. Föräldrarna försvinner, det sägs att de ska resa bort, och de lämnas i en av mammans bekantas vård. De kallar den excentriske mannen för Nattfjärilen, men förstår aldrig riktigt vem han är. Med honom fylls huset plötsligt av liv och människor, vars gemensamma nämnare verkar vara upplevelser och minnen från Andra världskriget, det krig som världen just lagt bakom sig. Ledtrådar läggs till ledtrådar, samtidigt som det går upp för Nathaniel att hans föräldrar inte alls är på den resa de pratat om. Vet han över huvud taget vilka de är?

    Frågorna följer Nathaniel genom livet. Som vuxen gräver han djupt för att försöka förstå vem hans mamma var och vilken roll hon spelade. Parallellt utspelar sig glimtar ur moderns liv. Det är någonting kittlande med mysterium och Ondaatje är duktig på att berätta. Han fångar barnets och den unges upplevelse, där livet är här och nu och många händelser kan vara svåra att tolka och förstå. Han fångar också den vuxnes återvändande till de formande uppväxtåren, ett sätt att försöka förstå sig själv och den han blivit. Vid sidan av det är det en fascinerande berättelse om människor som gjort modiga insatser i krig och vilket pris en del av de tvingats betala för att hålla något hemligt.

    Jag drogs verkligen in i den här berättelsen, som trots att den är lågmäld och inte särskilt actionfylld, är spännande. Spännande, intelligent och tänkvärd. En riktigt bra bok!

    I London efter krigsslutet blir tonåringarna Nathaniel och Rachel övergivna av sina föräldrar, som i all hast måste lämna staden. Ansvaret för att ta hand om syskonen faller på en man de aldrig tidigare träffat. Han kallas Nattfjärilen och framstår omedelbart som en synnerligen olämplig beskyd­dare av två ungdomar.

    Nathaniel och Rachel misstänker att han är kriminell, och blir än mer övertygade när de lär känna hans excent­riska vänner, som samtidigt skapar en viss trygghet. En samling män och kvinnor med en gemensam historia av kriget som alla, på sitt sätt, verkar ha bestämt sig för att skydda dem. Men är de vuxna verkligen vilka de påstår sig vara – och från vad behöver ungdomarna skyddas?

    När Nathaniel i vuxen ålder försöker förstå åren efter kriget och hans mors roll i det, är hans minnen bedrägliga och familjens hemligheter djupt fördolda. Lyktsken är en mästerlig roman av en av vår tids stora berättare.

    Lyktsken av Michael Ondaatje

    Originalets titel: Warlight (engelska).
    Översättning: Andreas Vesterlund.
    Uppläsare: Martin Wallström.
    Utgivningsår: 2018 (första kanadensiska utgåvan), 2019 (första svenska utgåvan, Natur & kultur), 2020 (den här Radioföljetongen, Sveriges radio).
    Antal sidor: 260 (ca 11 h lyssning).
    ISBN: 9789127159303.

    Michael Ondaatje

    Michael Ondaatje (född 1943) är en kanadenisk författare, född på Sri Lanka, som bland annat gjort sig känd för den Bookerprisbelönade romanen Den engelske patienten.


  • 5 fina böcker om ensamhet

    Ibland känns det som att känslan av att vara ensam är något som förenar de flesta människor på jorden… De flesta har vi nog haft någon period när vi har känt oss ensamma. Ändå är det svårt att prata om och jag gissr att många känner viss skam över att vara ensamma. Det är sorgligt, tycker jag. Under den här pandemin är det säkert ganska många som känner sig ensamma och isolerade. Tänk om alla kunde sträcka sig utåt och vara lite mer öppna och välkomnande, släppa in fler inpå livet, även i tider när det är svårt att träffas annat än digitalt. Ibland kan i alla fall böcker om ensamhet vara en liten påminnelse om att ensamhetskänslor är extremt vanliga. Idag tänkte jag tipsa om fem sådana böcker.

    Aftonland

    Aftonland av Therese Bohman handlar om den nyskilda konstprofessorn Karolina. Det är en berättelse med många lager, men det är bland annat en fin bok om att hantera omställningen från tvåsamhet till att leva själv. Jag tycker det är fint skildrat. En av mina favoritböcker!

    Aftonland av Therese Bohman
    Aftonland av Therese Bohman

    Alberte och friheten

    Alberte och friheten är den andra boken i Cora Sandels fantastiska trilogi om Alberte. I boken har Alberte lämnat det instängda livet i Nordnorge, där hon vuxit upp i en familj som är på väg att tappa sin forna förmögenhet och där det inte direkt finns medel eller möjligheter för att Alberte att ha stora drömmar. Nu har hon ändå tagit sig till Paris: Paris och friheten. Och ensamheten. Även friheten kan ha ett pris.

    Alberte av Cora Sandel
    Alberte av Cora Sandel

    Araben

    Pooneh Rohis Araben är en fantastisk bok om att stå med fötterna i två olika kulturer, vilket inte nödvändigtvis leder till att man får båda. Allting kommer med ett pris. En av huvudpersonerna, den namnlösa iranier som kallas för ”Araben” (trots att han naturligtvis inte ens är arab – så osynlig är han), har förlorat sin familj, sitt hus, sin karriär. Nu lever han ett liv som mest verkar gå ut på att transportera sig som ett sätt att få dagarna att gå. Det är svårt att inte bli berörd.

    Araben av Pooneh Rohi
    Araben av Pooneh Rohi

    Kärlekens historia av Nicole Krauss

    Jag tror aldrig jag har läst om någon mer ensam person än huvudpersonen Leo Gursky i Nicole Krauss roman Kärlekens historia. Leo har förlorat allt, inte minst sin son, och det är helt hjärtskärande att läsa om hur han försöker fördriva tiden i sin överbelamrade lägenhet och hur han försöker hantera sin ensamhet. I det ingår bland annat att varje dag försöka bli sedd genom att låtsas vara klumpig: tappa några mynt, spilla ut det nyköpta kaffet. Så mycket kan det betyda att bli sedd av någon. Det är verkligen en fin och berörande berättelse.

    Kärlekens historia av Nicole Krauss
    Kärlekens historia av Nicole Krauss

    Märit av Astrid Lindgren

    Många av barnen i Astrid Lindgrens berättelser är ensamma och befinner sig i svåra situationer, där fantasi många gånger blir ett verktyg för att ta sig igenom. Ni har väl läst om Bo Vilhelm Olsson i Mio, min Mio? Det finns dock många fler fantastiska berättelser där Lindgren, med sitt fantastiska sätt att alltid ta barn på allvar, berättar om barn som har det svårt. Missa inte novellen Märit, en riktigt fin berättelse om en flicka som är så ensam att hon nästan verkar vara osynlig.

    I skymningslandet, Tu tu tu!, Märit och Prinsessan som inte ville leka av Astrid Lindgren
    I skymningslandet, Tu tu tu!, Märit och Prinsessan som inte ville leka av Astrid Lindgren