Kate och hennes bästis Natalie är båda mycket ridintresserade och Natalies mamma har en ridskola, så de tillbringar nästan all sin tid där.
En natt, då Kate sover över hos sin bästis, ringer polisen och berättar att en av ridskolans hästar springer omkring lös. De ger sig ut för att leta reda på hästen och de lyckas snabbt fånga in den. Problemet är att det inte alls är en av ridskolans hästar.
Kate faller för den vackra hästen direkt och hon kallar den för Kola eftersom dess päls har en färg, som påminner om just kola.
I väntan på att Kolas riktiga ägare ska höra av sig har de honom på ridskolan och Kate, som har livlig fantasi, är övertygad om att hästen är stulen.
Så kommer de i kontakt med Jason, som berättar att han såg några män leda ut ett antal hästar från en transport den natt då de fann Kola. Han är säker på att en av hästarna slet sig och sprang iväg. Plötsligt låter det inte alls otroligt att Kola verkligen kan ha blivit stulen, men hur ska Kate, som verkligen älskar den underbara hästen, kunna skiljas från honom om ägaren hittas?
Det här är förvisso en ganska förutsägbar och overklig hästbok, men den är ändå rätt bra och rolig på sina ställen.
Det här är en gripande historia om en flickas svåra förhållande till sin mamma och hennes svårigheter att finna trygghet och ett sammanhang i en värld utan föräldrar.
Bokens huvudperson heter Astrid och hon är tolv år gammal när mamman döms till livstids fängelse efter ett mord. Då hon inte har någon som helst kontakt med sin pappa tvingas hon att flytta från fosterhem till fosterhem och för varje ny familj hon hamnar hos råkar hon ut för nya problem.
För varje år som går och för varje nytt fosterhem hon hamnar i inser hon nya saker och svårigheter i sin och sin mammas förhållande och hon tvingas också att förändra sig själv och att bryta sig loss från mammans tidigare starka grepp om henne.
Det här är en vacker och ganska rå berättelse om en flicka, vars liv inte är speciellt enkelt. Boken har fått mycket bra kritik och har blivit väldigt omtyckt, men själv kan jag inte komma ifrån att jag tycker att den är lite för orealistisk. Det är alldeles för amerikanskt och sentimentalt för att det ska falla mig riktigt i smaken. Jag har svårt att ta boken riktigt på allvar eftersom mamman är så klyschigt beskriven och fosterföräldrarna allt för obehagliga. Jag vill bara inte tro att vem som helst kan skaffa fosterbarn, vilket verkar vara fallet i boken.
Jag ska inte avfärda boken helt. Verkligen inte! Det här är en fantastisk bok skriven med ett nästan poetiskt språk, fyllt av metaforer och stämningsfulla miljöbeskrivningar. Den är bra, men inte överraskande bra.
Det är vid 1900-talets början när Homer Wells föds på ett barnhem i Maine. Där kommer han sedan, efter flera misslyckade adoptioner, att stanna längre än vad ett barnhemsbarn normalt brukar göra. Den originella läkaren på barnhemmet, Wilbur Larch, säger åt honom att stanna så länge han gör nytta för sig och Homer blir doktor Larchs flitiga lärling.
Larch ser till att lära Homer allt han kan och Homer blir snabbt lika duktig som vilken gynekolog som helst. Larch hjälper inte bara barn till världen utan ser också till att utföra aborter trots att detta är illegalt. Homer känner dock motvilja för att döda foster, vilka han anser har själ, och vägrar därför att ta sig an alla Larchs uppgifter.
Så småningom får Homer chansen att lämna barnhemmet för att istället arbeta vid en äppelodling. Vid äppelodlingen får han sina första riktiga vänner och han blir förälskad i bästa vännens flickvän, vilket kommer att få jobbiga konsekvenser. Vid äppelodlingen får han också lära sig ciderhusreglerna – de skriva och oskrivna lagarna, som de svarta arbetarna lever efter.
Det här är en varm och härlig bok om kärlek och vänskap och liv och död. När man läser den lever man sig in i berättelsen och lider med personerna när de har det svårt och gläds med dem när det går bra. Deras öden berör och den tjocka boken går snabbt att läsa ut eftersom den är lättsamt skriven och bjuder på såväl spänning som humor.
Vad jag inte gillar med boken är att den stundvis är lite för klyschig för min smak och att den inte lämnar något kvar för läsaren att tänka ut själv eller att läsa mellan raderna. Det är en fin berättelse, men inte så mycket mer. Trots detta är det här en bok som jag verkligen rekommenderar, men den räcker inte hela vägen för att bli en riktig favorit.
Jag läser sällan deckare eller kriminalromaner, men den här var jag tvungen att läsa p.g.a. skolan. Jag blev inte besviken. Tvärtom! Det här är en bra bok!
Liemannen handlar om kyrkoherden Otis Joy, som bor och arbetar i den lilla staden Foxford på den engelska landsbygden. Han är mycket omtyckt som präst – så omtyckt att kyrkan ofta är fullsatt. Inte minst kvinnorna dras till Otis som har enormt mycket charm.
Vad som är lite roligt med den här boken är att den börjar där de flesta andra kriminalromaner brukar sluta. Man får nämligen reda på vem mördaren är redan i första kapitlet. Otis förskingrar pengar från kyrkan och gjorde det även i sin förra församling. Nu har biskopen studerat kontoutdragen noggrant och funnit att Otis är en bedragare. Han ber Otis att säga upp sig, något som Otis inte kan acceptera. Det slutar med att biskopen mördas.
Mordet på biskopen är inte det första i byn. Fler och fler byinvånare dör på mer eller mindre mystiska vis. Självklart misstänker ingen den fantastiska kyrkoherden, Otis Joy, i det första taget. Han är ju så omtyckt och trevlig och dessutom en kyrkans man.
Trots att man redan vet ”slutet” är boken spännande eftersom man inte vet säkert vem som ligger bakom de andra morden och man inte heller vet ifall någon någonsin kommer att misstänka Otis för att göra något fel. Boken är också full av överraskningar och oväntade saker, vilket är kul.
Jag skulle inte vilja beskriva den här boken som otäck eller bloddrypande direkt. Det här är mer en rolig och humoristisk bok om en omoralisk präst och hans församling.
Det här är den nästan äckligt gulliga berättelsen om den lilla schweiziska flickan Heidi. När Heidi blir föräldralös hamnar hon till slut hos sin enstöring till farfar, som bor ensam uppe i bergen. Farfadern har dåligt rykte i byn och vill inte tala med någon av byborna, men när Heidi flyttar in lyser hans liv upp igen.
Då får Heidi plötsligt chansen att åka till en förmögen familj i Frankfurt och vara sällskap åt en ung och funktionshindrad flicka. Heidi åker dit och blir väl mottagen. I Frankfurt får hon lära sig en massa nya saker och hon blir mycket god vän med såvä flickan som de andra i huset. Heidi lider dock svårt av hemlängtan och slits mellan att åka tillbaka till sin farfar och att stanna i Frankfurt.
Visst är det här en söt och trevlig berättelse, men jag stör mig något fruktansvärt på att Heidi är så populär och fantastisk. Boken handlar nästan inte alls om hur hon och flickan blir så goda vänner, som de faktiskt blir i boken. Just därför tycker jag att boken känns hemskt orealistisk. Hur som helst ska jag inte såga den här boken totalt. Det här är en riktig klassiker och trots att den har några år på nacken är den läsvärd.
Rita är en nyinflyttad och höjdhoppsintresserad tjej, som Robert träffar vid ett gatukök. De blir snabbt vänner, men Robert får inte bara en ny vän utan han förlorar även en annan. Efter att ha blivit anklagade för att ha misshandlat en kille blir Robert sviken av sin bästa vän. Det är sant att de är skyldiga till misshandeln, men kompisen skyller orättvist nog allt på Robert. Genast börjar Robert att oroa sig över hur han ska ta sig ur denna knipa.
Boken handlar om mycket annat också. Den handlar om Robert och Rita. Den handlar om svek. Den handlar om den svåra sorgen och saknaden. Den handlar om Roberts orienteringstävlingar och om Ritas höjdhopp. Den handlar om mycket och den är både bra och realistisk. En bra bok!
Roland är 16 år och son till en rik industriägare. Han är bortskämd och van vid att pappan, med hjälp av sina pengar, reder upp alla eventuella svårigheter som han hamnar i.
Faktumet att han har det gott ställt sticker förstås i ögonen hos många av de andra i den lilla australienska by, där han bor, och vid ett tillfälle provoceras han att sno en Ferrari. Det blir en vild bilfärd genom byn och Roland är för uppretad för att kunna koncentrera sig. När han upptäcker en mamma med barnvagn är det för sent och Roland kör rätt på vagnen och blir vittne till hur barnet slungas ut ur den.
Med polisen efter sig fortsätter han sin vilda framfart på skogsvägar och när bilen åker i diket fortsätter han flykten till fots.
Det här är den spännande historien om en ung pojke, som plötsligt tvingas att ta ansvar för sina egna handlingar. Det är en bra och fascinerande bok, men samtidigt känns den lite orealistisk. Jag har svårt att föreställa mig hur någon skulle bete sig som Roland om de var med om något liknande och var tvungen att tala i rätten.
Det här är sista delen i Maria Gripes ”skugg”-serie. I de tidigare böckerna i serien har Berta varit huvudpersonen och berättarjaget, men i den här boken finns hon nästan inte med alls. Boken handlar istället om Carolin.
Carolin bor nu i 1910-talets Stockholm, där hon går på teaterskola. Hon är en mycket begåvad skådespelare, men hon har insett att hon måste undersöka sitt eget liv för att kunna kliva in i olika roller och spela övertygande.
Boken handlar om hennes liv: både saker som skett och saker som sker. Hon tänker tillbaka på sin barndom och mamma Ida, hon funderar kring sin pappa, som hon fortfarande inte vet vem han är, hon sliter på teatern och försöker att komma underfund med sina rollfigurers karaktärer och hon får också en nära vän, Ingeborg, och hon är mer eller mindre förföljd av två unga män.
Fortfarande finns både Berta, Arild, Rosilda och Rosengåva med i bilden, men ändå blev jag lite besviken över att boken inte handlade mer om dem än vad den faktiskt gjorde. De har ju varit en ganska stor del av de tidigare böckerna och det känns inte som att man får något riktigt ”slut” på historien för Bertas och de andras del. Boken handlar ju faktiskt bara om Carolin.
Å andra sidan är det riktigt roligt att få läsa om Carolin, som i alla böckerna har framstått som så speciell. Det en mycket bra och spännande bok. Trots att den är rätt tjock läser man ut den ganska snabbt och det finns hela tiden en massa frågor i boken som man måste få besvarade och därför blir man frestad att sträckläsa. Jag har sagt det förr, men Maria Gripes böcker är så härliga och har en sådan speciell mystik. Sämst med boken är att det inte finns några fler ”skugg”-böcker i serien. Sorgligt!
Sandor slash Ida är en prisbelönt bok som jag har blivit tipsad om många gånger. Trots det tog det ett tag innan jag kom mig för att läsa den och när jag väl hade läst ut den blev jag, som så många gånger förut när jag har haft höga förväntningar på en bok, lite besviken.
Boken handlar om två helt vanliga 15-åringar. Den ena heter Sandor och bor i en förort till Göteborg och den andra heter Ida och bor i Stockholm.
Sandor är tönten som blir kallad för bögjävel i skolan eftersom han dansar balett på fritiden. Några riktiga vänner har han egentligen inte och han är inte typen som går på fester och träffar folk.
Ida blir kallad för hora och bimbo och folk snackar skit om henne och säger att hon knullar runt. Hon fester vilt varje helg och skolkar från skolan nästan jämt. Den mesta tiden spenderar hon på café med sina kompisar och familjeförhållandena är rätt struliga.
Sandor och Ida är alltså olika som natt och dag, men genom en slump kommer de i kontakt med varandra via en chatt och vänskapen mellan Ida och Sandor kommer att förändra saker hos dem båda.
Boken har på vissa ställen hög ”känna igen sig”-faktor och är på ett sätt väldigt realistisk, men samtidigt tar jag det för otroligt att två så olika människor finner varandra. Trist, men sant. Visst suger sig boken fast redan i de första kapitlen och får en att läsa mer, men jag hakar ideligen upp mig på sådant som jag inte tror kan hända i verkligheten. Boken känns helt enkelt inte speciellt äkta eller som någon trovärdig skildring av livet som tonåring idag.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Kate och hennes bästis Natalie är båda mycket ridintresserade och Natalies mamma har en ridskola, så de tillbringar nästan all sin tid där.
