Det är vid 1900-talets början när Homer Wells föds på ett barnhem i Maine. Där kommer han sedan, efter flera misslyckade adoptioner, att stanna längre än vad ett barnhemsbarn normalt brukar göra. Den originella läkaren på barnhemmet, Wilbur Larch, säger åt honom att stanna så länge han gör nytta för sig och Homer blir doktor Larchs flitiga lärling.
Larch ser till att lära Homer allt han kan och Homer blir snabbt lika duktig som vilken gynekolog som helst. Larch hjälper inte bara barn till världen utan ser också till att utföra aborter trots att detta är illegalt. Homer känner dock motvilja för att döda foster, vilka han anser har själ, och vägrar därför att ta sig an alla Larchs uppgifter.
Så småningom får Homer chansen att lämna barnhemmet för att istället arbeta vid en äppelodling. Vid äppelodlingen får han sina första riktiga vänner och han blir förälskad i bästa vännens flickvän, vilket kommer att få jobbiga konsekvenser. Vid äppelodlingen får han också lära sig ciderhusreglerna – de skriva och oskrivna lagarna, som de svarta arbetarna lever efter.
Det här är en varm och härlig bok om kärlek och vänskap och liv och död. När man läser den lever man sig in i berättelsen och lider med personerna när de har det svårt och gläds med dem när det går bra. Deras öden berör och den tjocka boken går snabbt att läsa ut eftersom den är lättsamt skriven och bjuder på såväl spänning som humor.
Vad jag inte gillar med boken är att den stundvis är lite för klyschig för min smak och att den inte lämnar något kvar för läsaren att tänka ut själv eller att läsa mellan raderna. Det är en fin berättelse, men inte så mycket mer. Trots detta är det här en bok som jag verkligen rekommenderar, men den räcker inte hela vägen för att bli en riktig favorit.
Jag läser sällan deckare eller kriminalromaner, men den här var jag tvungen att läsa p.g.a. skolan. Jag blev inte besviken. Tvärtom! Det här är en bra bok!
Liemannen handlar om kyrkoherden Otis Joy, som bor och arbetar i den lilla staden Foxford på den engelska landsbygden. Han är mycket omtyckt som präst – så omtyckt att kyrkan ofta är fullsatt. Inte minst kvinnorna dras till Otis som har enormt mycket charm.
Vad som är lite roligt med den här boken är att den börjar där de flesta andra kriminalromaner brukar sluta. Man får nämligen reda på vem mördaren är redan i första kapitlet. Otis förskingrar pengar från kyrkan och gjorde det även i sin förra församling. Nu har biskopen studerat kontoutdragen noggrant och funnit att Otis är en bedragare. Han ber Otis att säga upp sig, något som Otis inte kan acceptera. Det slutar med att biskopen mördas.
Mordet på biskopen är inte det första i byn. Fler och fler byinvånare dör på mer eller mindre mystiska vis. Självklart misstänker ingen den fantastiska kyrkoherden, Otis Joy, i det första taget. Han är ju så omtyckt och trevlig och dessutom en kyrkans man.
Trots att man redan vet ”slutet” är boken spännande eftersom man inte vet säkert vem som ligger bakom de andra morden och man inte heller vet ifall någon någonsin kommer att misstänka Otis för att göra något fel. Boken är också full av överraskningar och oväntade saker, vilket är kul.
Jag skulle inte vilja beskriva den här boken som otäck eller bloddrypande direkt. Det här är mer en rolig och humoristisk bok om en omoralisk präst och hans församling.
Det här är den nästan äckligt gulliga berättelsen om den lilla schweiziska flickan Heidi. När Heidi blir föräldralös hamnar hon till slut hos sin enstöring till farfar, som bor ensam uppe i bergen. Farfadern har dåligt rykte i byn och vill inte tala med någon av byborna, men när Heidi flyttar in lyser hans liv upp igen.
Då får Heidi plötsligt chansen att åka till en förmögen familj i Frankfurt och vara sällskap åt en ung och funktionshindrad flicka. Heidi åker dit och blir väl mottagen. I Frankfurt får hon lära sig en massa nya saker och hon blir mycket god vän med såvä flickan som de andra i huset. Heidi lider dock svårt av hemlängtan och slits mellan att åka tillbaka till sin farfar och att stanna i Frankfurt.
Visst är det här en söt och trevlig berättelse, men jag stör mig något fruktansvärt på att Heidi är så populär och fantastisk. Boken handlar nästan inte alls om hur hon och flickan blir så goda vänner, som de faktiskt blir i boken. Just därför tycker jag att boken känns hemskt orealistisk. Hur som helst ska jag inte såga den här boken totalt. Det här är en riktig klassiker och trots att den har några år på nacken är den läsvärd.
Rita är en nyinflyttad och höjdhoppsintresserad tjej, som Robert träffar vid ett gatukök. De blir snabbt vänner, men Robert får inte bara en ny vän utan han förlorar även en annan. Efter att ha blivit anklagade för att ha misshandlat en kille blir Robert sviken av sin bästa vän. Det är sant att de är skyldiga till misshandeln, men kompisen skyller orättvist nog allt på Robert. Genast börjar Robert att oroa sig över hur han ska ta sig ur denna knipa.
Boken handlar om mycket annat också. Den handlar om Robert och Rita. Den handlar om svek. Den handlar om den svåra sorgen och saknaden. Den handlar om Roberts orienteringstävlingar och om Ritas höjdhopp. Den handlar om mycket och den är både bra och realistisk. En bra bok!
Roland är 16 år och son till en rik industriägare. Han är bortskämd och van vid att pappan, med hjälp av sina pengar, reder upp alla eventuella svårigheter som han hamnar i.
Faktumet att han har det gott ställt sticker förstås i ögonen hos många av de andra i den lilla australienska by, där han bor, och vid ett tillfälle provoceras han att sno en Ferrari. Det blir en vild bilfärd genom byn och Roland är för uppretad för att kunna koncentrera sig. När han upptäcker en mamma med barnvagn är det för sent och Roland kör rätt på vagnen och blir vittne till hur barnet slungas ut ur den.
Med polisen efter sig fortsätter han sin vilda framfart på skogsvägar och när bilen åker i diket fortsätter han flykten till fots.
Det här är den spännande historien om en ung pojke, som plötsligt tvingas att ta ansvar för sina egna handlingar. Det är en bra och fascinerande bok, men samtidigt känns den lite orealistisk. Jag har svårt att föreställa mig hur någon skulle bete sig som Roland om de var med om något liknande och var tvungen att tala i rätten.
Det här är sista delen i Maria Gripes ”skugg”-serie. I de tidigare böckerna i serien har Berta varit huvudpersonen och berättarjaget, men i den här boken finns hon nästan inte med alls. Boken handlar istället om Carolin.
Carolin bor nu i 1910-talets Stockholm, där hon går på teaterskola. Hon är en mycket begåvad skådespelare, men hon har insett att hon måste undersöka sitt eget liv för att kunna kliva in i olika roller och spela övertygande.
Boken handlar om hennes liv: både saker som skett och saker som sker. Hon tänker tillbaka på sin barndom och mamma Ida, hon funderar kring sin pappa, som hon fortfarande inte vet vem han är, hon sliter på teatern och försöker att komma underfund med sina rollfigurers karaktärer och hon får också en nära vän, Ingeborg, och hon är mer eller mindre förföljd av två unga män.
Fortfarande finns både Berta, Arild, Rosilda och Rosengåva med i bilden, men ändå blev jag lite besviken över att boken inte handlade mer om dem än vad den faktiskt gjorde. De har ju varit en ganska stor del av de tidigare böckerna och det känns inte som att man får något riktigt ”slut” på historien för Bertas och de andras del. Boken handlar ju faktiskt bara om Carolin.
Å andra sidan är det riktigt roligt att få läsa om Carolin, som i alla böckerna har framstått som så speciell. Det en mycket bra och spännande bok. Trots att den är rätt tjock läser man ut den ganska snabbt och det finns hela tiden en massa frågor i boken som man måste få besvarade och därför blir man frestad att sträckläsa. Jag har sagt det förr, men Maria Gripes böcker är så härliga och har en sådan speciell mystik. Sämst med boken är att det inte finns några fler ”skugg”-böcker i serien. Sorgligt!
Sandor slash Ida är en prisbelönt bok som jag har blivit tipsad om många gånger. Trots det tog det ett tag innan jag kom mig för att läsa den och när jag väl hade läst ut den blev jag, som så många gånger förut när jag har haft höga förväntningar på en bok, lite besviken.
Boken handlar om två helt vanliga 15-åringar. Den ena heter Sandor och bor i en förort till Göteborg och den andra heter Ida och bor i Stockholm.
Sandor är tönten som blir kallad för bögjävel i skolan eftersom han dansar balett på fritiden. Några riktiga vänner har han egentligen inte och han är inte typen som går på fester och träffar folk.
Ida blir kallad för hora och bimbo och folk snackar skit om henne och säger att hon knullar runt. Hon fester vilt varje helg och skolkar från skolan nästan jämt. Den mesta tiden spenderar hon på café med sina kompisar och familjeförhållandena är rätt struliga.
Sandor och Ida är alltså olika som natt och dag, men genom en slump kommer de i kontakt med varandra via en chatt och vänskapen mellan Ida och Sandor kommer att förändra saker hos dem båda.
Boken har på vissa ställen hög ”känna igen sig”-faktor och är på ett sätt väldigt realistisk, men samtidigt tar jag det för otroligt att två så olika människor finner varandra. Trist, men sant. Visst suger sig boken fast redan i de första kapitlen och får en att läsa mer, men jag hakar ideligen upp mig på sådant som jag inte tror kan hända i verkligheten. Boken känns helt enkelt inte speciellt äkta eller som någon trovärdig skildring av livet som tonåring idag.
Vid 1800-talets mitt var Rehndalen ett mycket populärt resmål för britter. Sommaren 1851 reste familjen Dubb längs floden Rehn. Under denna resa försvann den äldsta dottern, Idilia, spårlöst och återfanns inte förrän många år senare när man av en slump upptäckte att trappan hade rasat in till ett torn i en gammal slottsruin i närheten av där familjen Dubb hade bott en tid.
I tornet fann man inte bara Idilias kvarlevor utan även hennes dagbok och här är denna dagbok, där man får en inblick i Idilias ganska komplicerade liv.
Idilia har problem med både kärlekslivet och sin familj. Mamman och pappan har en dålig relation och mamman försöker ständigt bestämma över sin dotters liv. Idilias trolovade har varit otrogen, men mamman insisterar på att ett giftermål ska äga rum trots att Idilias känslor för den här mannen har svalnat helt.
På sin resa genom Rehndalen träffar Idilia en ung man, som heter Christian. Hon blir genast förälskad och det visar sig vara ömsesidigt. Problemet är att hennes mamma inte gillar Christian och dessutom har hennes trolovade följt efter familjen Dubb och försöker att få med sig Idilia tillbaka till Storbritannien så att de kan vara för sig själva.
Det här är en ganska fascinerande och trevlig historia om en ung kvinna, som slits mellan två val. Trots att den utspelar sig för drygt 150 år sedan kan man känna igen sig i Idilias osäkerhet och hennes känslor. Samtidigt märks det tydligt att boken utspelar sig under en annan tid. Idilia kan bete sig riktigt snorkigt åt när någonting inte passar henne. Tydligen skulle en kvinna på den här tiden förvänta sig att männen passade upp på henne och ordnade upp alla eventuella problem. Jag tycker det är ganska intressant att läsa om hur människorna levde under den här tiden och det här är en bra bok.
För något år sedan var det här boken som alla talade om och som alla läste. Egentligen gillar jag inte att läsa sådana böcker eftersom det nästan alltid leder till besvikelse när boken sedan inte lever upp till de höga förväntningarna, som det är så lätt att ställa på en populär bok. Själv blev jag dock inte speciellt besviken den här gången. Det här är en bok, som är lätt skratta till samtidigt som allvaret inte är svårt att skönja bakom de fyndigt formulerade meningarna.
Boken handlar om Mikael, som växer upp i Tornedalen på 60-talet, och den handlar om tonåren, rockmusik och livet i staden som varken tillhör Sverige eller Finland – Pajala.
Som 80-talist är det lite svårt att kunna identifiera sig med bokens beskrivningar av 60-talet, som ju är en del av bokens charm, men det störde mig inte speciellt mycket eftersom man faktiskt kan uppskatta denna bok i alla fall. Populärmusik från Vittula är välskriven och rolig samtidigt som den är en kärleksfull historia om en bygd och folket som lever där. Boken är dock inte bara rolig utan övergår ibland snabbt till underligheter, som jag inte alltid riktigt hänger med på. Jag tycker att övergången från det vanliga och roliga till något slags abstrakt fantasi sker så snabbt att man inte vet om det man läser är ”verklighet” eller utspelar sig i någon huvud. Det är dock en av de få riktigt negativa sakerna med den här boken.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Det är vid 1900-talets början när Homer Wells föds på ett barnhem i Maine. Där kommer han sedan, efter flera misslyckade adoptioner, att stanna längre än vad ett barnhemsbarn normalt brukar göra. Den originella läkaren på barnhemmet, Wilbur Larch, säger åt honom att stanna så länge han gör nytta för sig och Homer blir doktor Larchs flitiga lärling.
