När den här boken kom ut första gången väckte den ganska mycket uppståndelse och jag kände direkt att det var en bok som jag ville läsa. Trots detta har det dröjt flera år innan jag faktiskt har snubblat över boken och läst den. På ett sätt är det lite synd att jag inte har läst den förrän nu, eftersom det här är en bok som jag tror att man kan uppskatta extra mycket om man är i de vilsna yngre tonåren. I många av texterna skriver författarna nämligen om sina egna uppväxter och det är skrämmande lätt att känna igen sig i de situationer författarna har varit i. Jag tror att den här boken kan ge unga och osäkra tjejer en liten puff och få dem att våga stå på sig och ta för sig.
Boken är en samling av artiklar om olika frågor som alla rör feminism och att vara kvinna. De är skrivna av olika författare och somliga är också bättre skrivna än andra, men sammantaget är det dock en väldigt bra bok om ett ämne som ständigt är aktuellt. Jag tror att alla flickor, tjejer och kvinnor hittar någonting att känna igen sig i när de läser den här boken. Fittstim beskriver definitivt livet som kvinna på ett väldigt äkta och tankeväckande sätt utan att för den sakens skull komma med pekpinnar eller dra upp fördomar och utslitna repliker. Artiklarna är också kryddade med ibland upprörade fakta och statistik och talande bilder. Det är svårt att inte reagera när man läser den här boken, som gör att man börjar fundera på varför saker och ting är som de är. Just därför är det här en bok som alla borde läsa och ta till sig av.
Ibland blir det lite tjatigt när jag läser böcker, för jag läser inte gärna en bok på originalspråket om jag inte redan har läst den på svenska. Så när jag stod och valde mellan några böcker på franska så föll valet på denna. Mycket bra. Den var väldigt lätt att ta sig igenom och minst lika bra som när jag läste den senast. Faktiskt var den bättre, för språket är något helt annat i original. Roligt och träffsäkert i allt allvar!
Efter att ha läst vissa av dessa noveller på franskan i skolan blev jag sugen på att läsa den här novellsamlingen även på svenska. Det första jag tänkte på är att boken faktiskt är ganska annorlunda på svenska. En del faller faktiskt bort i översättning. Sedan tror jag att man uppskattar boken mer om man är fransman, eftersom boken främst utspelar sig i Paris med omgivningar och man som svensk därför inte alltid förstår ”parisskämten” i boken. Samtidigt är det skönt att läsa den svenska versionen och få en översättning eftersom språket är ett livligt talspråk med många slanguttryck, som man kanske inte alltid förstår när man läser dem på franska.
Boken innehåller ett gäng ganska korta noveller om vitt skilda ämnen, men teman som ofta återkommer är kärlek och syskonkärlek. Boken är skriven på ett träffsäkert sätt där bokens olika berättare känns väldigt närvarande eftersom de ofta talar till läsaren. Många av novellerna är på sina sätt väldigt allvarliga, många är oerhört lätt att känna igen sig i och vissa underhåller verkligen genom sättet som de berättas på.
Alla noveller är speciella och underbara på sitt sätt, men SP.AB, som handlar om en gravid kvinna, är min personliga favorit eftersom den är väldigt vacker och svår att inte beröras av. SP.AB. slutar som många av de andra novellerna rätt tragiskt, men jag skulle inte vilja säga att boken är en snyftbok utan snarare en bok med mycket värme och lite vardagsmelankoli och en hel del riktigt skruvade historier.
En fantastiskt bra bok! Jag sträckläste ut den på en dag och har lust att läsa om den. Det finns så många saker som är smart formulerat i den här boken! Hade jag varit parisbo hade jag nog gett boken en femma i betyg.
När Quoyles fru dör i en bilolycka tar han sina två små döttrar och följer med sin faster till familjens gamla hus i Newfoundland. Efter att ha levt flera år i ett svårt förhållande och endast haft jobb periodvis börjar Quoyles liv struktureras upp och Quoyle får jobbet som reporter för tidningen The Gammy Bird, där han skriver spalten Sjöfartsnytt.
Det här är en levande berättelse om en mans uppbrott och livet i en hård och enslig byggd. Boken är bra och innehåller en mängd intressanta och speciella personer, men lyckades ändå inte riktigt nå fram till mig. Att läsupplevelsen inte blev så bra kan i och för sig förklaras med att jag läste en del andra böcker samtidigt och inte riktigt hade tid att koncentrera mig på den här boken och det är förstås synd. Det här är nämligen en väldigt kritikerrosad bok, som definitivt är läsvärd även om den inte sa mig så mycket nytt.
Harry är en pojke som dog när han blev påkörd av en lastbil. Nu har han hamnat i The Other Lands och känner sig väldigt förvirrad eftersom döden inte alls är som han hade tänkt sig.
I The Other Lands finns det en massa människor som vandrar omkring och inte kan dö på riktigt eftersom de har saker att ta itu med först. Harrys problem är att han måste ta ett ordentligt farväl av sin storasyster innan han kan få ro och dö. Harry har skuldkänslor eftersom han och storasystern hade ett litet gräl precis innan han cyklade iväg hemifrån för att aldrig mer komma tillbaka. Nu vill han säga förlåt, men han vet inte hur han någonsin ska lyckas få kontakt med systern igen.
Det här är en väldigt gullig och fin bok om en död pojkes avsked och hur han lyckas lämna alla de efterlevande för att till slut våga dö på riktigt. Bokens tema är minst sagt allvarligt, men boken är definitivt inte en snyfthistoria. Faktum är att detta är en stundvis väldigt rolig och gullig bok. Döden är ett fascinerande ämne eftersom ingen vet riktigt vad som händer efter livet, men efter att ha läst den här boken är det i alla fall svårt att känna sig rädd inför vad som kommer att hända när man inte lever längre. Det här är en fin barnbok och jag tror att det är en ganska viktig sådan.
En av berättelserna i Djungelboken känner vi nog alla till och det är såklart den som handlar om den lilla pojken Mowgli som växer upp bland vargarna, men Djungelboken är faktiskt mer än så. Djungelboken innehåller faktiskt sju olika berättelser och gemensamt för dem är att de handlar om djurs öden och äventyr i Indien.
Boken är en gammal barnboksklassiker och jag valde att läsa en fransk version. Originalet, The Jungle Book, utkom redan vid 1800-talets slut och har hunnit läsas och älskats av flera generationer. Själv måste jag nog erkänna att jag har för dåliga franskakunskaper för att kunna förstå hela boken, men det här är en söt och stundvis spännande bok, som charmar läsare än idag. Det i sig gör den läsvärd.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en sann barnboksklassiker om några djurs öden och äventyr i Indien.
Betyg: 3 pantrar av 5.
Om Le livre de la jungle och Rudyard Kipling
Rudyard Kipling (1865-1936) var en brittisk författare och poet. Han debuterade som författare 1891 med boken The light that failed. Han är kanske mest känd för Djungelboken (The jungle book) som kom 1894 och som följdes upp av Andra djungelboken (The second jungle book) året därpå. Många av hans böcker utspelar sig liksom Djungelboken i Indien. Kipling bodde sina första år i Indien och skildrade britternas kolonialvälde i flera av sina böcker. 1907 belönade Kipling med Nobelpriset i litteratur. Han var då, och är fortfarande, den yngsta nobelpristagaren i litteratur någonsin.
Översättare: Louis Fabulet, Robert d’Humières.
Illustratör: Philippe Mignon.
Originalets titel: The jungle book.
Utgivningsår: 2003 (den här utgåvan, Gallimard), 1894 (första utgåvan på engelska), 1896 (första svenska utgåvan, Norstedts).
Antal sidor: 220.
Andra delar i serien: Andra djungelboken.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Un loup et sa compagne découvrent un Petit d’Homme errant tout nu dans la forêt. Mowgli : ainsi va l’appeler Mère Louve qui l’adopte comme un de ses petits, refusant de le livrer à Shere Kahn, le tigre boiteux. Furieux, le tigre vient exiger son dû au Conseil du Clan où, selon la loi, chaque petit du Peuple Libre doit être présenté devant les autres loups. Mais l’ours Baloo et la panthère Bagheera interviennent en sa faveur. Mowgli va grandir sous leur protection. Mais Shere Kahn rôde dans l’ombre…”
Utåt sett ser Alex och Sophie ut som två väldigt lyckade människor och deras förhållande verkar lyckligt. När de precis hade flyttat ihop bodde de i en villa på landet och hade det inte alls lika gott ställt som de har nu, när de tillsammans äger och arbetar med en tidning och bor i en vindsvåning i Stockholm tillsammans med sina fyra barn.
Under ytan är dock allt kaos och båda sviker varandra utan att riktigt förstå det själva. För Alex är det viktigt att nå ut med deras tidning och att expandera företaget, men Sophie tycker att arbetet är för tungt och vill helst göra något annat. Båda är olyckliga och det urartar till att Alex blir alkoholiserad och Spohie deprimerad. Det blir till slut uppenbart att det inte går att leva på det här sättet och Sophie och Alex skiljer sig. Nu kommer nästa svåra steg: att försöka gå vidare med sina liv.
Det här är en ganska bra bok om ett kraschat förhållande, men också en bok om mediernas hänsynslöshet och den falskhet som genomsyrar hela underhållningsvärlden. Det jag inte gillar med boken är att det känns svårt att sympatisera med någon av de båda huvudpersonerna. Boken berättas av Sophie i vartannat kapitel och av Alex i vartannat och därför får man två olika sidor av saken, men detta till trots är det ibland lite svårt att förstå varför Sophie och Alex gör som de gör. Dessutom gillar jag inte språket, som ofta är både rått och vulgärt. Samtidigt som det finns saker med den här boken som jag inte gillar måste jag dock säga att det faktiskt är en ganska gripande och lite tankeväckande bok: var finns lyckan egentligen?
När upplysningsfilosofen Voltaire gav ut den här boken på 1700-talet måste den ganska överdrivna och ironiska boken ha väckt mycket uppmärksamhet. Boken är en elak satir där bland andra filosofen Leibniz får sig en känga för sin teori om orsaker och verkan och för sitt påstående att allting är ordnat till det bästa. I boken behandlar Voltaire många ämnen som var aktuella när boken skrevs och vore det inte för de bra förklaringarna i slutet av boken skulle åtminstone inte jag ha förstått så mycket av vad Voltaire egentligen vill säga. Tack vare förklaringarna kan man dock hänga med i boken och förstå vad Voltaire egentligen menar och vem han förlöjligar eller skriver om.
Själva boken handlar om Candide som på grund av sin kärlek till den vackra Kunigunda blir utsparkad från det slott där han har bott. I och med denna händelse tar sig en lite skruvad, men faktiskt underhållande, berättelse fart och vi får följa Candide på en lång resa i jakten på den försvunna Kunigunda.
Berättelsen i sig är rätt kul och fantasifull, men det bästa med boken är all kritik och betraktelser som Voltaire smyger in i historien. Sista kapitlet är i mitt tycke bäst eftersom det innehåller en del intressanta funderingar kring lyckan och var man finner den.
Efter år av misshandel från sin far, har Erik lärt sig allt om våld, vilket leder till att han 14 år gammal relegeras från sin skola efter att ha skapat ett litet skräckvälde runt sig. På väg till den nya skolan, Stjärnsberg, bestämmer sig Erik för att det nu får vara slut med våldet, men det visar sig vara svårt att hålla löftet om att inte slåss något mer.
På Stjärnsberg gäller speciella lagar och regler och misshandel och förnedring ses som god kamratuppfostran. Det skär sig snabbt mellan Erik och några äldre elever på skolan och problem tornar upp sig.
Det här är en oerhört rå och lite äcklig bok som behandlar frågor som vad ondska är för något och om våld verkligen kan lösa problem. Det här är också ett fint porträtt av en ung killes liv och hans försök att klara sig igenom skolåren mot alla odds.
Boken är bra och känns realistisk trots att jag egentligen inte borde kunna avgöra detta eftersom våld inte direkt är vardagsmat för mig. Boken har i alla fall såpass bra beskrivningar att det var omöjligt att inte bli berörd av de blodiga våldsscenerna. Faktum är att jag emellanåt var tvungen att lägga ifrån mig boken en stund för att smälta den.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
När den här boken kom ut första gången väckte den ganska mycket uppståndelse och jag kände direkt att det var en bok som jag ville läsa. Trots detta har det dröjt flera år innan jag faktiskt har snubblat över boken och läst den. På ett sätt är det lite synd att jag inte har läst den förrän nu, eftersom det här är en bok som jag tror att man kan uppskatta extra mycket om man är i de vilsna yngre tonåren. I många av texterna skriver författarna nämligen om sina egna uppväxter och det är skrämmande lätt att känna igen sig i de situationer författarna har varit i. Jag tror att den här boken kan ge unga och osäkra tjejer en liten puff och få dem att våga stå på sig och ta för sig.
