• Var ska man lägga näsan om inte i blöt?

    Var ska man lägga näsan om inte i blöt?

    Det är svårt att inte roas av den här serieboken, som med Eldes rika bilder och passande bildtexter ger en väldigt realistisk bild av livet som kvinna idag. Det här är en bok att känna igen sig i och skratta åt. Det här är min humor!


  • Fröken Livrädd & kärleken

    Fröken Livrädd & kärleken

    För första gången har jag provat att läsa en serie, eller en tecknad roman, som man kanske borde kalla den här boken. Det var en väldigt trevlig upplevelse!

    Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord och det kan jag verkligen hålla med om. Bilderna i den här boken är väldigt träffsäkra och förmedlar verkligen någonting. Det är lätt att känna igen sig i bilderna av fröken Livrädd, som är bokens huvudperson, och de fyndiga texterna och pratbubblorna till bilderna förstärker dessutom en del saker.

    Boken handlar om fröken Livrädd, som börjar tröttna på den man som hon har levt ihop med de senaste åren. Hon träffar en ny man och är plötsligt inte säker på vad hon känner. Fröken Livrädd blir livrädd för att bryta upp, men är också rädd för att förlora sin nya flört. Bokens ämne kan kanske inte sägas vara nyskapande, men boken är bra och härlig och den gjorde mig sugen på att läsa fler serier.


  • Om ingen nyper mig i rumpan snart så går jag hem

    Om ingen nyper mig i rumpan snart så går jag hem

    Det var länge sedan jag skrattade så mycket när jag läste en bok som när jag läste Anna-Karin Eldes första illustrerade bok. Här skildras vardagens lyckor och olyckor i roliga, sarkastiska och charmiga teckningar med tillhörande kommentarer.

    Ibland känns det som om boken skulle kunna handla om mig och det är kanske det som är så roligt med den här boken. Träffsäkert!


  • Ingen grekisk gud, precis av Katarina Kieri

    Ingen grekisk gud, precis av Katarina Kieri

    Betyg: 3 av 5.

    Ingen grekisk gud, precis, av Katarina Kieri är en ganska typisk och härlig ungdomsbok, som är lätt att känna igen sig i, kanske inte för att huvudpersonen är med om händelser som alla råkar ut för, men för att det känns att den fångar åldern och känslorna på ett fint sätt. Boken handlar om några jobbiga veckor i 15-åriga Lauras liv och behandlar ämnen som omöjlig kärlek, kompisproblem, kontakten med föräldrarna och (kanske) lycklig kärlek.

    Ingen grekisk gud, precis är mysig och har hög ”känna igen sig”-faktor, men sa mig kanske inte så mycket nytt jämfört med andra ungdomsböcker, trots allt.

    Ingen grekisk gud, precis

    Ingen grekisk gud, precis gavs ut av Rabén och Sjögren 2002. ISBN: 9789129656664.

    Katarina Kieri

    Katarina Kieri (född 1965) är en svensk författare.


  • Fittstim

    Fittstim

    När den här boken kom ut första gången väckte den ganska mycket uppståndelse och jag kände direkt att det var en bok som jag ville läsa. Trots detta har det dröjt flera år innan jag faktiskt har snubblat över boken och läst den. På ett sätt är det lite synd att jag inte har läst den förrän nu, eftersom det här är en bok som jag tror att man kan uppskatta extra mycket om man är i de vilsna yngre tonåren. I många av texterna skriver författarna nämligen om sina egna uppväxter och det är skrämmande lätt att känna igen sig i de situationer författarna har varit i. Jag tror att den här boken kan ge unga och osäkra tjejer en liten puff och få dem att våga stå på sig och ta för sig.

    Boken är en samling av artiklar om olika frågor som alla rör feminism och att vara kvinna. De är skrivna av olika författare och somliga är också bättre skrivna än andra, men sammantaget är det dock en väldigt bra bok om ett ämne som ständigt är aktuellt. Jag tror att alla flickor, tjejer och kvinnor hittar någonting att känna igen sig i när de läser den här boken. Fittstim beskriver definitivt livet som kvinna på ett väldigt äkta och tankeväckande sätt utan att för den sakens skull komma med pekpinnar eller dra upp fördomar och utslitna repliker. Artiklarna är också kryddade med ibland upprörade fakta och statistik och talande bilder. Det är svårt att inte reagera när man läser den här boken, som gör att man börjar fundera på varför saker och ting är som de är. Just därför är det här en bok som alla borde läsa och ta till sig av.


  • Je voudrais que quelqu’un m’attende quelque part

    Je voudrais que quelqu’un m’attende quelque part

    Ibland blir det lite tjatigt när jag läser böcker, för jag läser inte gärna en bok på originalspråket om jag inte redan har läst den på svenska. Så när jag stod och valde mellan några böcker på franska så föll valet på denna. Mycket bra. Den var väldigt lätt att ta sig igenom och minst lika bra som när jag läste den senast. Faktiskt var den bättre, för språket är något helt annat i original. Roligt och träffsäkert i allt allvar!


  • Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans

    Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans

    Efter att ha läst vissa av dessa noveller på franskan i skolan blev jag sugen på att läsa den här novellsamlingen även på svenska. Det första jag tänkte på är att boken faktiskt är ganska annorlunda på svenska. En del faller faktiskt bort i översättning. Sedan tror jag att man uppskattar boken mer om man är fransman, eftersom boken främst utspelar sig i Paris med omgivningar och man som svensk därför inte alltid förstår ”parisskämten” i boken. Samtidigt är det skönt att läsa den svenska versionen och få en översättning eftersom språket är ett livligt talspråk med många slanguttryck, som man kanske inte alltid förstår när man läser dem på franska.

    Boken innehåller ett gäng ganska korta noveller om vitt skilda ämnen, men teman som ofta återkommer är kärlek och syskonkärlek. Boken är skriven på ett träffsäkert sätt där bokens olika berättare känns väldigt närvarande eftersom de ofta talar till läsaren. Många av novellerna är på sina sätt väldigt allvarliga, många är oerhört lätt att känna igen sig i och vissa underhåller verkligen genom sättet som de berättas på.

    Alla noveller är speciella och underbara på sitt sätt, men SP.AB, som handlar om en gravid kvinna, är min personliga favorit eftersom den är väldigt vacker och svår att inte beröras av. SP.AB. slutar som många av de andra novellerna rätt tragiskt, men jag skulle inte vilja säga att boken är en snyftbok utan snarare en bok med mycket värme och lite vardagsmelankoli och en hel del riktigt skruvade historier.

    En fantastiskt bra bok! Jag sträckläste ut den på en dag och har lust att läsa om den. Det finns så många saker som är smart formulerat i den här boken! Hade jag varit parisbo hade jag nog gett boken en femma i betyg.


  • Sjöfartsnytt

    Sjöfartsnytt

    När Quoyles fru dör i en bilolycka tar han sina två små döttrar och följer med sin faster till familjens gamla hus i Newfoundland. Efter att ha levt flera år i ett svårt förhållande och endast haft jobb periodvis börjar Quoyles liv struktureras upp och Quoyle får jobbet som reporter för tidningen The Gammy Bird, där han skriver spalten Sjöfartsnytt.

    Det här är en levande berättelse om en mans uppbrott och livet i en hård och enslig byggd. Boken är bra och innehåller en mängd intressanta och speciella personer, men lyckades ändå inte riktigt nå fram till mig. Att läsupplevelsen inte blev så bra kan i och för sig förklaras med att jag läste en del andra böcker samtidigt och inte riktigt hade tid att koncentrera mig på den här boken och det är förstås synd. Det här är nämligen en väldigt kritikerrosad bok, som definitivt är läsvärd även om den inte sa mig så mycket nytt.


  • The Great Blue Yonder

    The Great Blue Yonder

    Harry är en pojke som dog när han blev påkörd av en lastbil. Nu har han hamnat i The Other Lands och känner sig väldigt förvirrad eftersom döden inte alls är som han hade tänkt sig.

    I The Other Lands finns det en massa människor som vandrar omkring och inte kan dö på riktigt eftersom de har saker att ta itu med först. Harrys problem är att han måste ta ett ordentligt farväl av sin storasyster innan han kan få ro och dö. Harry har skuldkänslor eftersom han och storasystern hade ett litet gräl precis innan han cyklade iväg hemifrån för att aldrig mer komma tillbaka. Nu vill han säga förlåt, men han vet inte hur han någonsin ska lyckas få kontakt med systern igen.

    Det här är en väldigt gullig och fin bok om en död pojkes avsked och hur han lyckas lämna alla de efterlevande för att till slut våga dö på riktigt. Bokens tema är minst sagt allvarligt, men boken är definitivt inte en snyfthistoria. Faktum är att detta är en stundvis väldigt rolig och gullig bok. Döden är ett fascinerande ämne eftersom ingen vet riktigt vad som händer efter livet, men efter att ha läst den här boken är det i alla fall svårt att känna sig rädd inför vad som kommer att hända när man inte lever längre. Det här är en fin barnbok och jag tror att det är en ganska viktig sådan.