• Tematrio: Tegelstenar

    Tematrio - TegelstenarVeckans Tematrio handlar om så kallade tegelstenar: Berätta om tre minnesvärda tegelstenar!

    Den som finns färskast i minnet är Gregory David Roberts nästan 1000 sidor tjocka Shantaram, som jag har läst under hela det här året(!) och läste ut först i somras. Tyvärr var den nog inte ens värd all den tiden. Haha.

    En desto bättre tegelsten tycker jag är min samlingsvolym med de tre böckerna om Alberte. Åh, vad de är bra! Det är ett riktigt mästerverk av den norska författaren Cora Sandel.

    I julas läste jag också en tegelsten: Älskade syster av Joyce Carol Oates. Det är inte hennes bästa bok, men jag tyckte att den växte och slutade som en riktigt bra läsupplevelse. Oates är en otrolig författarinna, en av de största nu levande. Vill man läsa en annan tegelsten skriven av henne kan jag rekommendera Blonde!


  • Påfyllning

    Idag har jag varit på Stadsbiblioteket och fyllt på med några ljudböcker! Det är så fantastiskt att det finns gratis bibliotek i Sverige. Det känns som en oerhörd lyx att kunna gå till ett bibliotek och låna istället för att köpa böcker/ljudböcker, som man ändå bara läser/lyssnar på en gång och som sedan tar upp en massa plats. 🙂

    Idag fick det bli Mitt himmelska kramdjur av Katarina Mazetti och Simon och ekarna av Marianne Fredriksson.


  • Koppel, revisited

    I onsdags avslöjades pseudonymen Hans Koppel. Det är barnboksförfattaren Peter Lidbeck som ligger bakom namnet. Han är tyvärr helt okänd för mig. Jag säger tyvärr, för jag hade gärna läst hans övriga verk om han hade skrivit böcker riktade till vuxna. Jag gillade ju som sagt Vi i villa. Jag får helt enkelt se till att läsa de andra två Koppelböckerna: Medicinen och Kungens födelsedag.


  • Tematrio: Läst i sommar

    Tematrio fortsätter att kretsa kring sommaren:

    Berätta om tre minnesvärda texter (romaner, noveller etc) som ni läst i sommar.

    För mig är sommaren den tid på året då jag verkligen tar mig tid att läsa, så jag har plöjt jämförelsevis många böcker. Om jag ska begränsa mig till de böcker jag faktiskt läste ut under mina tre veckors semester så är det nog dessa tre som sticker ut: Norwegian wood, Arseniktornet och I en annan del av Bromma.

    Norwegian wood är den första av Haruki Murakamis böcker som jag har läst, men den är definitivt inte den sista. Jag älskar hans språk och jag greps av den här berättelsen om Toru och hans liv och hans känslor för två olika kvinnor.

    Arseniktornet är en sådan där härlig släktberättelse som jag brukar falla för direkt. Ragde är en väldigt duktig berättare och lyckas verkligen beskriva sina karaktärer i hennes böcker och göra dem levande.

    I en annan del av Bromma är sommarens bästa ljudbok för min del! Jag gillar Martina Haags roliga och lättsamma berättelser och den här författaruppläsningen är kanon!


  • Juloratoriet

    Juloratoriet

    Juloratoriet är en släkthistoria som rör sig mellan Sunne och Nya Zeeland. Den handlar om Algot, vars värd slås till spillror när hans fru omkommer. Hans andningshål och verklighetsflykt blir brev till en psykiskt instabil, Nya Zeeländsk kvinna som han kommer i kontakt med genom en slump. Så småningom blir denna kvinna inte bara addresat till hans brev, utan också föremål för djupare känslor och Algot får syner att hon egentligen är hans bortgångna fru. Sonen Sidner, oändligt tystlåten, växer upp i saknad efter sin mor och kommer på sitt sätt också att bli galen av kärlekssorg. För hans del är det en betydligt äldre kvinna i Sunne, som rubbar hans värld. Efter en natt tillsammans blir han far till ett barn, som han inte tillåts ha särskilt mycket kontakt med. Den här sonen, Victor, skymtar också i boken, då han i bokens början kommer tillbaka till sin barndomsstad, Sunne, för att sätta upp Bachs Juloratoriet.

    Det är en märklig liten bok, som ganska friskt blandar verkliga händelseförlopp med sådant som mer känns som skrönor eller fantasier. Bland annat finns Selma Lagerlöf med i handlingen lite nu och då. Jag vet inte riktigt om jag gillar berättarstilen. Jag tycker om det enkla och uppskattar sällan när böcker dignar av symbolik. Juloratoriet vill förmodligen berätta någonting väldigt fint och viktigt om kärleken och vad den kan göra med oss och om hur skört livet är, men för mig förloras poängen i berättandet. Jag förstår egentligen mycket väl varför just Juloratoriet är en av de mest älskade svenska böckerna. Tyvärr är den inte riktigt i min smak.


  • Behöver du en egoboost?

    I dessa dagar är det inte bara bokbloggare som skriver om böcker. I dagarna har ju Blondinbella lanserat sin ”överlevnadsguide för unga tjejer” och påbörjat en signeringsturné, så det är många (mode)bloggare som har kommenterat boken. Boken verkar ha tagits väl emot. Någon som har läst den? Är den läsvärd?


  • En favorit

    En favorit

    Igår klickade jag hem lite böcker från min favoritbokhandel, Språkbokhandeln (och nä, jag får inte betalt för att skriva så; de råkar bara vara extremt snabba på att leverera och svara på frågor!). Nu har de dessutom poppat upp designen lite på sin hemsida. Det var på tiden faktiskt… :/ 😉

    Tre böcker blev det!

    Les gens du Balto - Faïza Guène L'occupation - Annie Ernaux

    L'arbre - Pierre Magnan

    Efter favoriter som Journal du dehors (av Ernaux) och Kiffe kiffe demain (av Guène) är jag riktigt förväntasfull över att läsa Les gens du Balto och L’Occupation. Den tredje boken, L’arbre, var mer ett impulsköp. 😉

    Nu är den stora frågan hur mycket franska jag har lagt av mig. Jag har inte läst något franskt sedan i januari.


  • Det skojiga med att inte bara läsa böcker, utan att också blogga om dem

    Det skojiga med att inte bara läsa böcker, utan att också blogga om dem

    Igår fick jag en fin överraskning med posten – en bok av och från Barbara Voors.

    Fantomsmärtor

    Jag läste hennes ungdomsbok Emmy Moréns dubbla liv tidigare i år och tyckte om den, så nu ser jag fram emot att läsa Fantomsmärtor.

    Först på tur står dock att läsa ut Göran Tunströms Juloratoriet, som jag lånade på biblioteket för att läsa under julledigheten(!!) Den är snart utläst! Jag är faktiskt inte riktigt säker på vad jag tycker om den, men jag blev i och för sig aldrig riktigt klok på Tjuven heller. På något sätt påminner Tunströms berättande mig om Torgny Lindgren. Båda författarna rör sig rätt friskt mellan huvudpersonernas fantasi och händelser som händer dem på riktigt.


  • Koppel

    Genom bloggen Världen enligt Audrey Fenn har jag nosat upp att Adlibris tänker avslöja vem som gömmer sig bakom pseudonymen Hans Koppel.

    Så lägligt att hans (hennes?) nya bok, Kungens födelsedag, kommer ut precis i dagarna! Jag tycker inte om sådana PR-trick. De är så enkla att genomskåda att man känner sig dumförklarad!

    Men vad tror ni? Blir det samma uppståndelse som när Lars Kepler avslöjades?

    Hur som kan jag verkligen rekommendera Vi i villa, som är en vass och stundvis underhållande satir. Jag är även sugen på att läsa Medicinen, som kom ut för något år sedan.

    En gissning om vem som ligger bakom Koppel? Nä, jag har faktiskt ingen aning! Jag tror att det är en för mig helt okänd författare, för hans berättande, som känns ganska eget, känns inte alls igen hos mig. Har du någon aning om vem det är som döljer sig bakom namnet?