Det finns böcker som säljs i ställen vid kassan på snabbköpet. Och sedan finns det böcker som folk köper för att ha något häftigt i bokhyllan. Pocketsshops härliga hylla med svårsålda böcker är nog ett typexempel på det senare. CDON hade en liknande lista i bokreatider, men den kändes helt slumpartad. Pocketshops lista är mer utstuderat svårsåld. Ett gäng akademiledamöter finns representerade, samt X antal titlar med framsidor som jag finner oväntat tråkiga och intetsägande. Jag känner mig inte sugen på att köpa någon av böckerna – varken i syfte att läsa dem eller att ha i hyllan så att folk ska tro att jag har läst dem. Ah. Jag missar säkert något fantastiskt, men det må så vara… Jag tycker det var en kul sammanställd bokhylla i alla fall!
Det ryktas att Forum ska ge ut ännu en bok om kungen. Jag säger bara: suck! Det finns ju redan så många skvallertidningar och andra forum för att kabla ut spekulationer om kändisar och b-kändisar. Vem läser dessa böcker? Vem köper dem? Varför finns det ens en marknad? Om jag ska låta mina fördomar flöda fritt så är det knappast de som läser böcker som är intresserade av den här typen av skräp. Läser man böcker är chansen förmodligen större att man också väljer tidningar som t.ex. Vi läser framför Hänt extra. Jag fattar ingenting. Ge ut en bok som gör skillnad istället!
När man följer bloggare, Twittrar och hänger på Facebook så översköljs man ibland av så mycket info att en del saker helt enkelt blir söndertjatade. Den senaste tiden har jag läst och hört så mycket om Karl Ove Knausgård och hans tegelstenar som handlar om han själv att jag måste fråga mig vad som är grejen. Vad är grejen? Och vem är han? Jag fattar ingenting. Jag vet inte ens om jag vill läsa en superlång biografi om någon som jag inte vet vem han är. Inte ens om böckerna i fråga är minst sagt hyllade.
Nåja. Vill man lyssna på Knausgård som sommarpratare så är han faktiskt sommarpratare i Sommar i P1 i sommar. Jag kanske borde lyssna på hans sommarprogram innan jag helt bestämmer mig för att dissa böckerna. Bland sommarpratarna är han för övrigt i gott sällskap av en hel drös författare, som t.ex. Mark Levengood, Beate Grimsrud och Torgny Lindgren.
När det gäller serier tillhör Nina Hemmingsson serier och Martin Kellermans Rocky mina absoluta favoriter. Båda är pricksäkra, vältecknade och har en rapp dialog och dessutom tycker jag att de ofta brukar sätta fingret på vår nutid på ett intressant sätt. Nu uppmärksammas både Hemmingsson och Kellerman i böcker från det nystartade förlaget Orosdi-Back. De ger ut en hel serie med pocketböcker om svensk konst och formgivning. Kul! Jag vill läsa flera av deras titlar!
Igår skrev jag om en bok som jag är intresserad av att läsa: Trista sevärdheter. Man skulle kunna tänka sig att en titt i den boken kanske räcker, så slipper man åka till dessa tråkiga sevärdheter och se dem. Det finns ju så mycket annat man kan göra när man är ledig! Själv är jag ledig i slutet av juli och början av augusti och jag kommer att resa ned till Uppland och tillbringa sommaren vid kusten, som vanligt. Det ska bli nice!
Många väljer ju att åka betydligt längre under sin ledighet och jag kan inte låta bli att tipsa om en bok som jag läste för något år sedan: Välkommen till paradiset. Eller nej, förresten. Jag vill inte tipsa om den till den som ska åka utomlands under semestern. Boken belyser många viktiga aspekter av turism: hur ortsbefolkningen på många platser utnyttjas, och vilka konsekvenser exploatering och utbyggnad av stora hotellkomplex kan få, t.ex, men den är inte precis en munter läsning och den ger tyvärr inga alternativ eller föreslår vad man kan göra för att resa ”smartare”. Det är en bra bok hur som helst. Jag tipsar om den till den som faktiskt inte tänker göra en lång resa den närmsta tiden.
Sedan vill jag gärna slå ett slag för hemester (engelska: staycation) . Bara ordet är coolt, en blandning av hemma och semester (stay och vacation). Ibland är det ju faktiskt just ledigheten som är poängen, inte att vara ledig på en viss plats. Hemester handlar om att semestra på hemmaplan, t.ex. genom att besöka sevärdheter i närheten (förslagsvis inte de i boken Trista sevärdheter ;)) eller kanske till och med genom att ta in på hotell/hyra en stuga på hemmaplan – miljöombyte och avkoppling, men utan flygresan. Något att överväga till semestern.
I samma anda som Tråkiga vykort och Kitschiga vykort har bokförlaget Max Ström kommit ut med en till bok med nedslag i det som en gång i tiden, eller fortfarande, anses vara sevärt och något att vara stolt över, men som kanske egentligen inte är sevärt… I vykortsböckerna kan det vara matsalar eller badhus som anses värdefullt att föreviga på bild. Den nya boken har jag inte läst, men vill hemskt gärna skaffa till min samling. Jag älskar sådant här! Man blir varm i hjärtat av att se stolta människor försöka. Och man ler när det liksom blir fel. Det lär finnas ett antal platser från Västerbotten i boken (där jag bor dårå)… Fina Västerbotten!
Med anledning av nationaldagen har veckans Tematrio haft temat ”flaggdagen”: Berätta om tre bra svenska böcker som du läst sedan förra nationaldagen! Ett kul tema för mig, som läser så mycket svensk litteratur!
Strax efter förra årets nationaldag sträckläste jag den fantastiska Människor helt utan betydelse på flygplatsen. Det är en tunn och enkel bok, men helt fantastisk i hur den berättar om en ung killes melankoli. Han är i den hopplösa mediebranschen och har precis blivit av med jobbet. Samtidigt funderar på vilken framtid han har med sin livskamrat. Jag har knappt ord för att förklara hur och varför jag tycker så mycket om den. Men tycker om den gör jag. Verkligen! Språket, berättelsen, miljöerna, stämningen… Allt är perfekt. Johan Kling heter författaren.
Tidigare i år läste jag en blivande klassiker: Vibeke Olssons Molnfri bombnatt. Den fyller en viktig lucka bland all litteratur som utspelas kring Andra världskriget: den berättar om en ung tyska och partimedlems liv och hur hon slits ifrån sin fästman. En mycket gripande och intressant bok!
Håpas du trifs bra i fengelset läste jag ut relativt nyligt. I den berättar Susanna Alakoski om hur det är att vara anhörig till en narkoman, hur ovärdigt det är att hamna i fängelse och hur klass och status sätter spår i oss som inte går att sudda ut. En viktig och berörande bok! Den säger också något om hur vårt samhälle faktiskt ser ut idag.
Visst går böcker och te lite hand i hand? Jag vet inte ens varför, men om det är någon dryck som jag förknippar med läsande så är det just te och inte t.ex. öl (fotbollsdryck, ju!) eller kaffe. Jag gillar verkligen te. Till skillnad från andra varma drycker finns det ju så otroligt många olika smaksättningar. Bland mina favoriter finns vanilj (älska eller hata!), gärna det gröna ”mild vanilj”-teet från Friggs, och rött te, med smak av jordgubb, som jag har köpt på Kahls. Vad tycker ni om min nyaste tekula förresten? Den har kanske lite mer musiktema än litteraturtema, men ändå. Jag tycker att den är kitschigt snygg.
Det finns filmatiseringar som är mer spridda och kända än de böcker som de är baserade på. Förra året såg jag t.ex. fantasyfilmen Percy Jackson och kampen om åskviggen utan att ha en aning om att det faktiskt är en berättelse baserad på böcker (skrivna av Rick Riordan). Kanske säger det mer om mig och mina kunskaper om fantasyböcker, men ändå. Filmatiseringarna av Astrid Lindgrens verk är ett annat exempel på böcker som jag egentligen känner genom filmatiseringarna. Jag har inte ens läst någon av böckerna om Saltkråkan, man tycker att TV-serien är underbar. En del böcker, t.ex. Bröderna Lejonhjärta, har jag läst senare i livet, men jag är faktiskt inte uppvuxen med Lindgren i bokform. Jag är nog inte ensam om det.
På så sätt kan en del böcker rent av få ett uppsving genom att de filmatiseras. Den fantastiskt fina filmatiseringen av Revolutionary Road gjorde att flera titlar av den, fram till dess, för svenskar, relativt okända författaren Richard Yates, gavs ut i nyutgåva (läs de underbara böckerna Revolutionary Road och Easter Parade om du inte redan har gjort det!) . Efter filmatiseringen av Patient 67 (Shutter Island) fick boken ett riktigt uppsving och hamnade högt på försäljningslistan för det året. Det finns garanterat många fler exempel.
Ibland dras det till sin spets. En del filmer är så populära att man testar att göra böcker av det. Det är något som känns betydligt… svårare. Eller? Den populära serien Brottet ska nu bli böcker. Jag har inte följt serien och kommer förmodligen inte att läsa böckerna, men det vore på sätt och vis intressant att se en film fyllas ut till en bok. Hur klär man scener i ord? Får skådespeleri att bli till en text? Jag vet faktiskt inte riktigt!
Finns det fler ”litteraturiseringar”? Jag är väldigt ovan vid det konceptet. Filmatiseringar måste vara så otroligt mycket vanligare.
Jag tycker hur som helst att det är kul med filmatiseringar. De kan ofta addera något nytt till en omtyckt bok och det är alltid spännande att se hur andra har tolkat boken och översatt det till filmform. Jag och en av mina mesta biovänner har bokat premiärbiljetter till Harry Potter och dödsrelikerna. Del ett gjorde varken mig eller min andra mesta biovän besviken, så nu är förväntningarna höga.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
