Filmatiseringen av Jag saknar dig, jag saknar dig! har nyligt gått upp på biograferna och har fått skaplig kritik. Kul! Jag vet dock inte om jag är så sugen på att se den. Kanske är den inte riktigt riktad till min målgrupp ändå, och så har jag ju redan läst boken (som är jättebra!). 🙂
En annan riktigt bra bok, som inte är film ännu, men som åtminstone kommer att bli, är Maria Gripes bok Tordyveln flyger i skymningen. Undrar hur den blir! Det är ju en magisk bok med en speciell stämning. Kan boken verkligen bli en bra film?
Ah, jag vet inte om jag vill se Tordyveln heller… Men kanske ska jag läsa om boken? Den är verkligen bra!
Jag läste någonstans att deckarförfattaren James Patterson med sina 535 000 000 kr är den författare som tjänade mest förra året. Det var inte småpengar! Mest fascinerande tycker jag dock att det är att jag aldrig har hört talas om författaren! Vem är han?
I hasorna har han förresten Danielle Steel och Stephen King, som också tjänar mycket pengar på sina böcker. De är inte heller några författare som jag har läst, men jag känner åtminstone till dem. 😉
Jag tänker faktiskt på det där med författare och pengar ibland. Hur tjänar man egentligen pengar på sina böcker? Jag förstår att det är tungt inom alla konstnärliga yrken, men som etablerad musiker kan man ju sälja och tjäna pengar på sin musik länge och dessutom dra in pengar på turnéer och merchandise. Som författare ger man ut en upplaga, som förhoppningsvis säljer bra, och sedan är det inget mer? Eller? Jag har svårt att förstå hur man tjänar så att man klarar sig som författare, men kanske är det så enkelt som att det gör man inte. Upplys mig gärna!
Akademibokhandeln har infört att läsborgarmärke för att uppmuntra barn till att läsa mer. Tanken är att föräldrarna ska fylla i ett ”läskort” efter varje utläst bok och efter 5 böcker kan barnet sedan hämta ut ett vitt läsborgarmärke hos Akademibokhandeln. 10 lästa böcker ger ett rött märke och till slut kommer man till det svarta (15 böcker). Det är såklart reklam för Akademibokhandeln, men jag tycker ändå att det är en väldigt roligt grej. Läsborgarmärken hade varit något när jag var liten! När jag var liten och samlade simmärken kom jag bara till Silverfisken… Jag har några ridmärken också, men jag minns inte ens riktigt vad de stod för. De var väldigt kul att ta i alla fall! Hoppas att många tycker att det är kul att ta läsborgarmärken också!
I gårdagens DN skrevs det om att män läser i betydligt mindre utsträckning än kvinnor och att de gärna väljer facklitteratur, historiska böcker, böcker om brott och biografier. Jag vet inte hur de har tagit fram de manliga preferenserna när det gäller böcker, men det stämmer i och för sig att jag själv sällan väljer att läsa just facklitteratur (förutom på jobbet då), historiska böcker, böcker om brott eller biografier. Om mina killkompisar läser just dessa böcker vet jag då inte. En del läser deckare, en del läser facklitteratur (i och för sig) och en del har ungefär samma smak som jag.
Som ofta när det gäller ”manligt och kvinnligt” tror jag att det närmast kan bli självuppfyllande när man pratar om vilka böcker som föredras av män och vilka som föredras av kvinnor. Jag tror i alla fall inte att kvinnor bara läser snälla böcker om relationer (det står inte så i artikeln i och för sig) och män bara läser böcker om krig och våld. Många kvinnor läser ju råa skräckböcker (typ John Ajvide Lindqvist) och deckare. Bland böcker inom historia finns det många skönlitterära böcker som fångat ett brett intresse (Boktjuven, som utspelar sig under Andra världskriget t.ex! Det är en barnbok som alla läsare jag känner till har tyckt om). Jag tror verkligen, och vill tro, att man kan marknadsföra böcker brett istället för att rikta mot ett visst kön och att det bara är om man får en bok att framstå som ”chick lit” eller en grabbig bok som man avskräcker folk med ”fel” kön att köpa/läsa.
Potensgivarna är Karin Brunk Holmqvists första roman och också det första jag läser av henne. Hon har gjort sig känd för att skriva böcker om 60plus:are och förmodligen är det också bland de äldre läsarna som hon har sina största fans. Jag kan förmodligen inte säga tillhöra rätt målgrupp, men tycker ändå att det var en kul läsning/lyssning.
Boken handlar om två försiktiga små tanter och systrar som bott ihop hela livet i det lilla samhället Brottby. Dagarna fördrivs med syltning och krusbärsplockning och annan rejäl husmorsgöra. När en ny herre flyttar in i grannhuset drar han in som en frisk fläkt i systrarnas liv och de provar på nyheter som kräftskivor och kaffegökar. De börjar också fundera i banorna att modernisera det lilla huset där de bor och de bestämmer sig för att faktiskt göra en stor investering och ”flytta in dasset”. Varifrån får de pengarna då? Jo, de bestämmer sig för att i största hemlighet börja sälja potenshöjande medel på postorder. Det visar sig vara en lukrativ bransch och bland kunderna får de bland annat deras egen bror, som naturligtvis inte kan föreställa sig att hans systrar ens vet något om potens.
Kul och okomplicerat! Jag kan förstå att Brunk Holmqvist är omtyckt för sina böcker om ”människor som varit med ett tag”. Det är faktiskt inte så ofta äldre personer har huvudroll i litteraturen, eller hur?
Förlaget 2244 har meddelat på sin Facebooksida att deras första bok, Bastarden från Istanbul av Elif Shafak, nu har kommit från tryckeriet! Och den kommer också att släppas som e-bok! Alla böcker borde släppas som e-böcker! 🙂
Jag har haft förmånen att få läsa Bastarden från Istanbul innan tryckning och tyckte att den var riktigt bra. Nu ser jag att framsidan är snygg också:
Jag tycker det är lite speciellt att läsa e-böcker och manus för då har man ingen framsida att döma efter. En framsida ska ju väcka någon slags känsla och utan den får man själv upptäcka om boken är rolig, allvarlig, sorglig, ironisk… När det gäller Bastarden från Istanbul kom det lite som en (positiv) överraskning att boken var väldigt rolig och lättsam. Jag tycker att framsidan passar i alla fall! Den ger rätt känsla.
I gårdagens DN skrevs det lite om översättningar vs. originalspråket. I min värld är det glasklart: översättning är bättre. Jag tror att ”de flesta” som tror sig vara flytande på engelska egentligen är medelbra och då kan man knappast se de fina nyanserna i språket. För mig är en bok inte bara en berättelse, utan en bok handlar till väldigt stor del om just språket och orden. Om jag läser en bok på originalspråk är det inte för läsupplevelsens skull utan för att öva mig i läsförståelse/hålla igång språket. Eftersom jag läser engelska texter dagligen på jobbet så känner jag inte någon lust att läsa mer engelska än så och därför blir det ingen engelskspråkig skönlitteratur på originalspråk för min del. Ibland, men tyvärr väldigt sällan nu för tiden, läser jag dock franska böcker.
Sedan kan man väl i och för sig ifrågasätta hur bra somliga översättningar är. Jag har stor respekt för översättaryrket och förstår att det är en komplex och komplicerad uppgift att översätta en bok, men vad hände t.ex. med boken Kiffe kiffe demain som på svenska heter det helt obegripliga Kiffe kiffe imorgon? För att inte tala om översätningen av Bonjour tristesse/Ett moln på min himmel (jag har läst boken på både franska och svenska), som jag betraktar lite som en katastrof. Där har man helt lämnat somliga ord utan översättning (microcefal, demimonde?!?). En av mina favoriter i översättarsammanhang är Harry Potter-böckerna. Där har översättaren, Lena Fries-Gedin, verkligen lyckats i avvägningen vilka namn/benämningar som ska översättas och inte.
Hur förhåller du dig till översättningar? Läser du helst originalspråk eller föredrar du översättningar?
Här om veckan läste i DN, som fortfarande har en serie om ”Framtidens läsning”, att det redan idag finns en slags förlängning av e-böcker: enhanced books, som innehåller extra material i form av t.ex. rörliga bilder, ljud… Bland annat finns det en bok om helikopterrånet i Västberga och fler lär väl kanske komma.
Själv tycker jag närmast att det är fel att kalla dessa ”appar” för böcker. Det är faktiskt ett helt eget media. Eller vad tycker du? Jag kan direkt säga att det inte är något för mig i alla fall. Jag läser böcker för att jag vill läsa böcker, ser en film för att jag vill se en film… Och i film vill man såklart ha bra och passande filmmusik och foto, men med en bok vill man skapa miljöerna själv, i sitt eget huvud, eller vad tycker du?
Jag är nog lite gammaldags när det gäller ”enchanced books”. ”Vanliga” E-böcker (vad kul att man kan prata om ”vanliga” e-böcker över huvud taget, för jag visste knappt att e-böcker existerade för några år sedan) tycker jag dock fortfarande är kul!
(på bilden: e-boken Hetta, en helt vanlig e-bok, som finns att ladda ned gratis hos Pupill förlag.)
Månguden är den andra boken om den föräldralösa flickan Fry, som lever i trakterna runt Halland under Bronsåldern. I den tidigare boken, Solbarnet, blev hennes kontakt med de starka krafterna från Solgudinnan kända och hon kunde lämna de dåliga förhållanden som hon levt under och togs istället upp i gudinnelära.
I den här boken fortsätter hennes äventyr, som den här gången handlar om människor som försvinner och tvingas arbeta som slavar. En av de som försvinner är Frys läromästare, Hird, som leder offerceremonierna för att ära Solgudinnan. Folket kan nu oroa sig över att Månguden ska ta över och att Solgudinnans kraft ska vändas mot dem. Fry själv blir själv bortjagad från sin gudinnelära när Hird är borta.
Det är en lättläst, spännande och trevlig bok! När jag läser den som vuxen kan jag såklart finna den lite väl enkel, men jag vet att jag hade gillat den som yngre, för den här typen av böcker som utspelar sig i intressanta historiska miljöer tyckte jag verkligen om.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
