• Pratigt

    Som de flesta säkert redan har uppmärksammat har SR avslöjat vilka som är årets sommarpratare i Sommar i P1. Som alltid finns en hel drös författare representerade bland pratarna. 🙂 Själv ser jag framför allt fram emot att lyssna på Sara Bergmark Elfgren, som bl.a. är medförfattare till Engelsforstrilogin, den 30:e juli, och roliga Martina Haag den 12:e augusti.


  • Trevliga ljud, absolut

    Det är dags för Stora ljudbokspriset igen (tidigare: Iris ljudbokspris). I år har många gratulerat uppstickaren A nice noise, som står bakom hela hela tre av de sju nominerade: Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad, Änglarnas svar av Stefan Einhorn och Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman. Jag vill gärna tro att de många nomineringarna dels beror på att böckerna är bra, såklart, men också på att ljudboksproducenten är riktigt duktigt på att marknadsföra sig på sociala medier. Facebooksidan uppdateras flitigt och förlaget marknadsför sig aktivt på bokbloggar. Jag och många andra bokbloggare har fått en hel del av deras titlar. Själv har jag lyssnat på både Stjärnlösa nätter och Änglarnas svar, men Alla mina vänner är superhjältar har också blivit flitigt ombloggad. Jag är också supersugen på att lyssna på den. Den är ju uppläst av min favorit, Morgan Alling! Utan att ha lyssnat på den hoppas jag lite att det är just den som ska vinna. Alling är ju fantastisk..! Annars kan jag inte annat än tipsa om såväl Änglarnas svar som Stjärnläsa nätter, kanske särskilt Stjärnlösa nätter, som jag har uppmärksammat i flera inlägg i år. Det är en mycket intressant och engagerande berättelse om en ung man som blir bortgift mot sin vilja.

    Övriga titlar har jag inte lyssnat på, men de andra nomineringarna är alltså Minnet av en smutsig ängel (Henning Mankell), Felicia försvann (Felicia Feldt), Hundpojken (Eva Hornung) och Dehlis vackraste händer (Mikael Bergstrand). Prisutdelning sker på årets Bokmässa.


  • Det kanske är färre bibliotek som behövs

    Alltså… Den här skolbiblioteksdebatten som har poppat upp. KB rapporterar att bara hälften av landets skolelever har tillgång till ett skolbibliotek. Det låter ynkligt, såklart, men vad innebär det egentligen? Jag är inte så säker på att vi hade något skolbibliotek i min 1-6-skola, men en större bokmal än mig fick man nog leta efter. Allt handlar inte om skolbibliotek, och framför allt inte om antalet skolbibliotek.

    En lärare jag känner jobbar på en liten friskola, där man nyligt har varit tvungen att avsätta en inte helt obetydlig summa för att köpa in rätt antal böcker och ställa i ordning ett rum där de kan stå och vara katalogiserade. Fint. Men alla elever hade redan innan tillgång till e-böcker på läsplatta och ortens bibliotek på gångavstånd. Det räckte dock inte. Alla skolor, oavsett storlek och behov, ska ha bibliotek.

    Jag är absolut av åsikten att det är mycket bättre med bra bibliotek än många bibliotek. Det kan inte anses vara rimligt att ha bemannade bibblor på hur små skolor som helst. Lärare har ett slitsamt jobb och får en pinsamt låg ersättning och vidare är det inte alla skolor som kan erbjuda särskilt mycket resurser till undervisningen. Man kan fråga sig om skolor ska vara så små och ha så knappa resurser, men det är en helt annan fråga. Nu, när det nu råkar finnas små skolor, är det minsta man kan begära att de får slippa att bränna pengar på bibliotek, som har små utsikter att bli något annat än oinspirerande bokrum där pappersböcker står och samlar damm. Jag tycker att Sverige behöver färre skolbibliotek.

    Foto: Gary Tamin/stock.xchng


  • Avstånden fortsätter att krympa

    Det var skönt att höra att Södertörns högskolas översättarutbildning, som för bara några månader sedan planerades att läggas ned, nu är räddad och startar i höst. Det finns många duktiga översättare, framför allt inom engelska-svenska, men det finns ju så många andra språk där ute! Vad vore svensk bokutgivning utan konstnärliga översättningar av t.ex. Pamuk? Hur vore det om det inte direktöversattes böcker som t.ex. den omåttligt populära Igelkottens elegans? Bra mycket tråkigare!


  • För levande och döda

    För levande och döda är en diktsamling från 1989 av Tomas Tranströmer. Här rör sig dikterna mellan Andra världskriget, uppehåller sig kring 1800-talsporträtt och skildrar liv och död ur olika aspekter. Den är en riktig fin samling. En av mina favoriter ur den är Madrigal:

    De svåraste brotten förblir ouppklarade trots insats av många poliser. På samma sätt finns någonstans i våra liv en stor ouppklarad kärlek. Jag ärvde en mörk skog men idag går jag i en annan skog, den ljusa.

    Boken finns i samlingsvolymen Dikter och prosa 1954-2004, som bland annat finns att köpa hos Bokus och Adlibris.


  • Ännu en sida av Doktor Glas

    Doktor Glas hör till mina favoritböcker i gott sällskap med andra titlar av samma författare. Fler än jag har fascinerats av berättelsen om Doktor Glas, läkaren som hamnar mitt i ett etiskt dilemma när en av hans kvinnliga patienter ber honom att hjälpa henne att få hennes make att hålla sig ifrån henne. Bengt Ohlsson fascinerades så mycket att han valde att spinna vidare på berättelsen och berätta den ur makens, Gregorius, synvinkel. Ohlssons bok gjorde mig allt annat än besviken. Mycket bra!

    Nästa spin-off på Söderbergs gamla klassiker är bloggen Doktor Glas, som drivs av två litteraturvetare. Under hela sommaren kommer dagliga blogginlägg att postas av en viss Tyko Gabriel Glas som vi känner igen från romanen. Första dagboksinlägget ska komma idag. Jag väntar med spänning! 🙂


  • Emma

    Emma

    Det var först när jag kom hem med den här ljudboksversionen av Austens klassiker, Emma, som jag insåg att den är på engelska. Nu har jag provat det! Jag tyckte att jag missade mycket eftersom den inte var i översättning, så det gav inget mersmak att lyssna på originalspråk.

    Berättelsen handlar om en bortskämd överklasstjej, Emma, som bor på den engelska landsbygden tillsammans med sin far. Till hennes största nöjen hör att para ihop andra, bland annat har hon till sin fars missnöje haft ett finger med i spelet för att få sin f.d. guvernant bortgift. Siktet är nu inställt på att gifta bort den nyfunna vännen Harriet, som kommer från enklare förhållanden. Harriet har en romans med en bonde i trakten, men för Emma duger inte detta. Hon hoppas på att kyrkoherden, Mr Elton, ska få upp ögonen för hennes vän.

    Boken tar upp klassfrågan och kretsar kring hur mycket man kan lägga sig i andras liv, men den är förvånansvärt lättsam och rolig och inte på något sätt tung att läsa. Jag hade dock hellre läst den i översättning, som sagt.

    Du hittar boken hos t.ex. Adlibris och Bokus.


  • Nya ljud

    Nya ljud

    Det började bli dags att fylla på med ljudböcker. Den där sommaren har ju dröjt, om man säger så, men jag tror ändå på att det kommer att bli många bra tillfällen att ligga i solen och lyssna på en bok (eller att springa med ljudbok, som jag oftast gör när jag lyssnar). Jag ser särskilt fram emot att läsa mer av Muriel Barbery, känd för den hypade Igelkottens elegans, och Combüchens Spill – en damroman, som belönades med Augustpriset 2010.

    Serien Hetero i Hägersten fick också följa med hem från bibblan…


  • Skorpan & Jonathan

    Det är inte bara Den allvarsamma leken som filmatiseras på nytt. Nu planeras även för en Bröderna Lejonhjärta i en ny version. För mig finns det bara en filmversion av Lindgrens fantastiska berättelse om Skorpan och Jonathan, men det är klart att den har några år på nacken och har specialeffekter som inte kan lura någon unge i världen längre. Det kanske är dags att modernisera den lite och låta en ny generation upptäcka berättelsen på film. Med Tomas Alfredson som regissör har filmen alla förutsättningar att bli bra.