Jag har inte läst något av Joyce Carol Oates på ett tag. Hon är ju en fantastisk författare och är ständigt på tapeten när det börjar spekuleras kring vem som kommer att få nästa Nobelpris. I de diskussionerna brukar det dock alltid komma upp att hon är ”för produktiv” – och, ja, visst ligger det något i det. Hon skriver mycket och ibland är hon ojämn eller upprepar sig lite väl mycket. Det hindrar mig i och för sig inte från att tycka att hon är en enastående författare. Däremot kan jag ibland känna mig lite ”mätt” på hennes böcker. Nu börjar jag dock känna att det är dags att kasta sig in i en ny Oates och någon av hennes gripande berättelser om kvinnor i olika utsatta situationer. Kanske blir Dykvinnan min nästa. Den har i dagarna kommit ut på svenska och har fått rätt sval kritik i t.ex. DN. Det avskräcker mig inte.
M.R. Neukirchen är professor i filosofi och rektor för ett prestigefyllt universitet på den amerikanska östkusten. Hon är rakryggad, diplomatisk och alltid lika vänlig – värdefulla egenskaper för den som hanterar känsliga relationer till donatorer, bångstyriga studenter och äregiriga kolleger och som är ansikte utåt för ett lärosäte med fint men dessvärre inte fläckfritt rykte.
På väg till en stor kongress gör M.R. en spontan avstickare till sin barndoms trakter vid Great Snake River och får där oväntat kontakt med Dyflickan, som fyrtio år tidigare misshandlades svårt av sin mor och lämnades att dö i flodkantens dy. Innan slumpen såg till att hon blev räddad, bortadopterad och omdöpt till Meredith Ruth Neukirchen.
Joyce Carol Oates har skrivit en psykologisk spänningsroman som för tankarna till klassiker som Daphne DuMauriers Rebecca eller till Henry James När skruven dras åt.
Jag såg på bloggen Unga böcker att Anne Franks dagbokkommer att ges ut som app. Så himla bra! Appen kommer innehålla dagboken, som boken består av, men också mer material kring Anne Frank och hennes liv, t.ex. kommer den också innehålla faksimilkopior av originaldagboken. Jag tycker att det låter fantastiskt och tror att många kommer att tycka att det känns mer levande att se faksimilen och bilderna. Här finns en video med smakprov på appen. Utan att ha provat appen vågar jag mig ändå på att tycka att det här är ett bra exempel på hur man kan använda det digitala formatet för att nå ut med en berättelse.
Det skulle kunna hända dig, skriven av pseudonymen Jack A, känns lite som en blandning mellan två andra böcker som jag har läst i år: Tabula rasa hotels och Vi har redan sagt hej då, men kanske utan att riktigt nå fram till någon av de andra böckernas nivå. Den kretsar kring en oerhört omogen huvudperson, som är i 25-årsåldern och just inte gör något annat i sitt liv än att dricka sig till minnesluckor med sina lika barnsliga vänner. De försörjer sig med svartjobb och saknar helt ambitioner att skaffa sig riktiga jobb. Hemmen är sviniga och ostädade, deras språk ovårdat och tjejer ska i deras värld hålla sig till köket så länge de inte vill knulla. Man har onekligen lite svårt att förstå vad de har för charm, men någonting är det, för plötsligt finner sig huvudpersonen vara indragen i ett förhållande med en tjej som har någon slags idé om att umgås på något annat sätt än att dricka vin ur ölglas och skrävla om krogerövringar.
Boken gör anspråk på att skildra ”generationen som inte vill bli vuxen” och det gör den väl också, men jag kan inte alls känna igen mig eller beröras av det. Desto bättre tyckte jag om Vi har redan sagt hej då, som berör mycket mer och handlar om lite samma sak. Det hysteriska festandet kan jag inte heller känna igen från mitt eget liv, men lite känner jag igen det från Tabula rasa hotels, som också har ett högt tempo. Det skulle kunna hända dig är underhållande, men för mig är den inte så mycket mer.
Nu börjar Bokmässan närma sig (27:e-30:e september). Jag hör inte till de som kommer att besöka mässan, trots att jag har en kompis som har frågat flera gånger om jag inte vill hänga med, och trots att jag här om veckan fick erbjudande att åka med Swebus Bokbuss och blogga därifrån. Det svider lite att jag inte kan åka, men det känns rätt att tacka nej. Det är helt enkelt en lite för lång resa för att jag ska kunna ta mig tid att göra det mitt i hösten, när det är fullt upp med annat. Jag har en kurs som går på heltid i Uppsala, just vid tiden för bokmässan, samtidigt som jag är medförfattare till tre vetenskapliga artiklar, som snurrar lite fram och tillbaka och ska skickas in under hösten, plus att jag dessutom har nya projekt att ta itu med på labbet hemma i Umeå. Ja, och så har jag ju ett liv också. 😉 Jag blir helt stirrig om jag inte får mina två danslektioner varje vecka och helst vill jag ha mina två gympass i veckan också. Och så är det de där vännerna jag vill umgås med och pojkvännen som jag vill träffa hela tiden. Och romanerna i bokhyllan och filmerna på bion och… Det blir ingen tripp till Göteborg. Men jag litar på att t.ex. min bokcirkelkamrat Anna rapporterar flitigt, för hon är bokbloggsambassadör tillsammans med ett gäng andra fina bokbloggare. 🙂
Nåväl. Det var ju inte detta jag hade tänkt skriva, egentligen. Jag hade tänkt uppmärksamma att det händer väldigt mycket under bokmässan. Det är ju t.ex. tidpunkten då vinnaren till Stora ljudbokspriset utses. Jag är jättenyfiken och håller lite på Stjärnlösa nätter… 🙂
Stora ljudbokspriset har för övrigt passat på att göra en undersökning om ljudböcker och de fann självklarheter i stil med att många (71 %) gillar att lyssna på ljudböcker medan de gör annat och att det är poppis att lyssna i bilen (40 %). Själv har jag alltid ljudböcker som en extra bok att ta till när jag har något annat för händer. Det är verkligen perfekt att lyssna medan man städar eller labbar med enkla grejer eller gör något annat som inte kräver allt för stor koncentration. Undersökningen visade också att 37 % lyssnar i mobilen (2005 var siffran 3 %, vilket kanske inte är så förvånande. 2005 hade jag knappast ens mp3-spelare på min mobil). Jag lyssnar också på mobilen ibland, men föredrar egentligen en mindre och smidigare mp3-spelare, som är roligare att ha med på löpturen eller i fickan när man jobbar med något. Hur lyssnar du?
Jag, och alla andra som upptäckte Elif Shafak förra året (hennes Bastarden från Istanbul utkom förra året, vilket är hennes första bok översatt till svenska), kan se fram emot en ny titel i höst: Heder. Jag ser den som en av de mest intressanta titlarna i höst och känner verkligen att temat, hedersvåld, känns oerhört angeläget och viktigt. Jag har ju redan tidigare i år berörts av en annan bok som handlar om hederskultur, Stjärnlösa nätter – en bok jag verkligen kan rekommendera.
Ur boken:
Hon saktade in och stirrade på gatumusikern med ryggen mot mig. Jag iakttog henne från sidan. Hon log. Förbittringen steg upp som en våg inom mig. Hade jag inte sagt att hon inte fick gå ut, att hon inte fick ha klänning och visa benen? Och nu var hon ändå här och struntade i mina regler och gjorde mig till åtlöje.
Jag följde efter. Hon tittade i ett skyltfönster och hade tydligen inte bråttom hem. Jag tänkte att hon kanske väntade på sin älskare men inget sådant hände. När vi närmade oss vår gata snubblade hon till och tappade sin portmonnä. En gammal kakifärgad som jag aldrig sett förut. När hon plockade upp den såg hon mig bakom sig.
’Iskender…’, viskade hon, som om mitt namn var en hemlighet
Det är många titelteman hos Tematrio och den här veckan handlar det om att skriva om tre böcker med blommor i titeln.
Just nu läser jag Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol. Hennes debutroman innehåller en blomma i titeln: Lila hibiskus. Boken utspelar sig i Nigeria och kretsar kring en familj där pappan styr och ställer som en tyrann och straffar och torterar de andra familjemedemmarna. Superjobbig bok att läsa p.g.a. alla starka scener.
En inte lika specifikt artbestämd blomma, men ändå… En blomma i Afrikas öken innehåller också en blomma i titeln. 😉 Boken är en gripande biografi om modellen Waris Dirie och handlar bland annat om könsstympning. Viktigt ämne!
Som tredje bok tar jag bestsellern Vit Oleander, som handlar om Astrid, som skickas från fosterhem till fosterhem sedan hennes mamma hamnat i fängelse. Bra bok!
Helt nyligt hade Tematrio tema ”damernas”, så det är inte mer än rättvist att ha tema titelmän också. Berätta om tre romaner/noveller/texter med ett mansförnamn i titeln!
Det här är ju en bra chans för mig att tipsa om en av mina favoritböcker i ungdomsgenren: Janne, min vän. Det är en gripande och förbluffande roman, om Janne, som dyker upp från ingenstans och lämnar många frågor efter sig till vännen Krille.
En annan bok som jag fastnade stort för i tonåren, även om den inte är en ungdomsbok, är En bön för Owen Meany, som handlar om Owen, som tycks vara utsänd av Gud och ha ett alldeles speciellt öde. En av John Irvings bästa!
Mitt projekt att läsa NobelpristagarenTomas Tranströmer har nu tagit sig till hans senaste diktsamling: Den stora gåtan. Den diktform jag har kommit att gilla mest är haiku och i den här boken är till största delen fylld av just haiku. För mig blir det alltså en fullträff. Väldigt fint, intressant och läsvärt!
Nu har jag till slut fått både textbok och övningsbok från Adlibris, så nu har jag nästan rätt kurslitteratur till kursen som börjar om ett par veckor. Jag beställde en äldre upplaga av böckerna (eftersom det är den äldre upplagan som används på kursen), men fick i första vändan den nyare textboken (som jag inte vill ha!) och den övningsbok som hör ihop med den äldre upplagan (och alltså inte går att använda med den nya boken…). Jag ville reklamera textboken, men Adlibris tyckte det var i sin ordning att de skickat ett nyare bok än den jag hade beställt. Kompromissen blev att jag fick returnera övningsboken och de lovade att istället skicka matchande övningsbok så fort som möjligt. Den har låtit dröja på sig… Men det får jag nog lasta Posten för. Nu är den här i alla fall!
Tur att jag var tidigt ute med att beställa. De här böckerna har tagit nästan 3 veckor att skaka fram, och då är det inte ens helt rätt böcker. 😉
Nåja. Slutgnällt från min sida. Kundservice har varit snabba med att svara på mejl och allt sådant, så det har inte varit några problem på det sättet. Jag inser också att det är förlaget som luras och meddelar till Adlibris att de har böcker som de egentligen inte kan leverera. Jag önskar dock att Adlibris inser att de har ett fel i sitt system när de har kvar beställningssidor till böcker som har utgått. Det är ju inte jag som konsument som ska hålla koll, utan de får väl ställa bättre krav på förlagen!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
M.R. Neukirchen är professor i filosofi och rektor för ett prestigefyllt universitet på den amerikanska östkusten. Hon är rakryggad, diplomatisk och alltid lika vänlig – värdefulla egenskaper för den som hanterar känsliga relationer till donatorer, bångstyriga studenter och äregiriga kolleger och som är ansikte utåt för ett lärosäte med fint men dessvärre inte fläckfritt rykte.
