Bodil Malmsten skriver om titlar i sin bok Så gör jag och hon tar bland annat upp den där kastanjeboken ni vet… Det är Malmstens första roman och den kanske inte har en konstig/knäpp titel, men den är rätt ovanlig och lång. Och omöjlig att komma ihåg…
Så det är väl kanske inte odelat positivt att ge som bok en knepig titel.
Idag är sista dagen att fynda e-noveller för 1 kr hos Dito. Jag har inte handlat hos Dito förut, men gjorde ett försök igår. Jag slogs ganska snabbt av att det kändes krångligt att handla. Först laddade jag ned appen och där gick det inte att skaffa ett konto (eller: det ges sken av att man kan det, men när man har fyllt i alla uppgifter så kommer det upp ett felmeddelande). När jag väl hade skaffat konto på datorn och loggat in på appen så insåg jag att den tydligen bara fungerar som e-boksläsare(?). Jag trodde ju att man skulle kunna handla direkt till mobilen via en smidig app. Hemsidan är nämligen inte ett dugg anpassad för små skärmar, om man säger så… Så då fick jag återgå till datorn igen och där irriterades jag av att man hos Dito, till skillnad från alla andra webbutiker jag känner till, inte lägger sina varor i en varukorg som man sedan betalar. Neej. Man ska tydligen köpa en grej i taget och först måste man registrera ett kontokort. Och att man ska registrera ett kontokort, det får man bara reda på om man klickar i en meny med ”Mina sidor” och läser på rätt ställe. Om man inte har aktivt sökt info om hur man betalar så möts man bara av orden att det har uppstått ett fel. Sedan gav jag upp. Det går ju alldeles utmärkt att fortsätta låna på bibblan istället för köpa. Det kräver bara ett klick och en inloggning och går att göra via telefonen.
På rean finns hur som helst några Novellixer, för den som har mer tålamod än jag. Själv har jag några i pappersformat i hyllan. Längtar efter att läsa.. 🙂
Nadja är 40+ och längtar efter barn. Sedan länge står hon i adoptionskö och nu väntar hon bara på att hennes lilla unge ska få komma hem. När hon väl får besked från adoptionsbyrån är det dock inte det besked hon hade väntat på: hon får istället för barnbesked veta att hon inte längre kan adoptera eftersom landet hon vill adoptera från inte längre godkänner ensamstående föräldrar. På något vänster råkar dock Nadja säga till adoptionsbyrån att hon inte alls är ensamstående och plötsligt har hon fått ett kryphål: kan hon med kort varsel fixa fram alla papper som styrker äktenskapet så kommer det bli hennes tur att få adoptera. Men vem ska hon gifta sig med?
I norrländska Missångerträsk bor Nadjas syster med sin stora familj och med sin svärfar, Sigvard, som p.g.a. funktionshinder behöver hjälp i vardagen. Äktenskapet knakar i fogarna och systern ser som enda utväg att göra en Parisresa med sin man så att de kan få lite tid för varandra. Hon lyckas övertala Nadja att komma upp och ta hand om Sigvard under tiden. Nadja har inte alls lust att lämna Stockholm för Missångerträsk, men hon går med på det hela under villkoret att systern fixar någon som kan gifta sig med henne.
I Missångerträsk blir ingenting som det var tänkt. Den kille som systern har hittat, och som systern påstår är en riktig ”Nadja-kille”, verkar inte förstå vad det är frågan om, Sigvard plingar hysteriskt på en klocka mest hela dagarna när han behöver hjälp, telefonen har ingen täckning och när Nadja försöker hitta hem till hennes nya ”man” hamnar hon mitt bland läskiga renar.
Glada hälsningar från Missångerträsk är ungefär som man kan känna igen Haags övriga böcker. Det är roligt, dråpligt, träffande och författarinläsningen (jag lyssnade på ljudboken) är kanonbra. Hon beskriver karaktärerna med sådan värme att man inte kan annat än gilla dem och tycka om dem. Ändå tycker jag inte att boken om Nadja är bland Haags bästa. Det blir lite väl knasigt emellanåt och sedan känns det kanske lite tjatigt att skoja om just blyga norrlänningar, Stockholmare som är helt vilse på landet och andra klyschor… Men ändå! Jag gillar Martina Haag. Det finns ingen bättre feel good-litteratur, om ni frågar mig.
Jag älskar verkligen Richard Yates stil. När andra författare behöver 300 sidor för att förmedla en känsla, så kan Yates summera allting i en enda perfekt avvägd mening. Han behöver inte använda många ord för att måla upp hela bakgrunden av ett liv som inte lever upp till de stora drömmarna, om en tillbakahållen sorg och en förhoppning om att det kan bli lite bättre. Cold Spring Harbor är föredömligt kort med sina ca 200 sidor (jag tycker typ att alla böcker som består av fler än 300 sidor bör redigeras kraftfullt…), ändå säger boken mer än de flesta. Det här är tight! Och jag älskar när författare kan skriva så. Bodil Malmsten är exempel på en svensk författare som också kan konsten att skriva exakt avvägt och stilistiskt fulländat. Hjalmar Söderberg är en annan. När vi diskuterade Utrensning av Sofi Oksanen på det senaste bokcirkelmötet så påmindes jag om att även denna bok är skriven just sådär enkelt och ändå uttrycksfullt.
Jag kan dock redan direkt säga att Cold spring harbor faktiskt inte är Yates bästa: av de jag har läst så är både Revolutionary road och Easter parade vassare. Det säger dock mer om Yates som författare än om boken som sådan.
I Cold Spring Harbor känns temat igen från tidigare böcker. Yates skriver gärna om människor med stora drömmar, men som har fastnat i ett alldeles vanligt liv i en amerikansk småstad. I Cold Spring Harbor bor huvudpersonerna i just Cold Spring Harbor – en liten småstadsidyll på Long Island. Charles Shepard drömde om en karriär inom armén, men karriären tog slut innan den ens riktigt hann börja. Nu är han den som håller hemmet i rullning (och jag som trodde att det var först på 2000-talet som det började bli självklart att män fixar med hushållsbestyr!) och håller fasaden uppe där hemma. Frun är gravt alkoholiserad, men det är ingenting som någon någonsin talar om. Äldsta sonen, Evan, har ett kort äktenskap bakom sig, men förhållandet varade inte längre än vad tonårsromanser tenderar att göra. Dottern bor hos mamman och Evan drömmer om att skaffa sig en ordentlig utbildning och en framtid. Lite av en slump träffar han Rachel, en trevlig flicka som han snabbt gifter sig med, och utbildningen läggs på hyllan. Liver rullar på i Cold Spring Harbor. Ingen är särskilt lycklig. Rachels mamma gör sitt bästa för att få sig själv och hennes lilla familj att framstå som helt normala, men en dag exploderar det och Rachel börjar skrika att hon är galen. Sedan är det snabbt bortglömt igen och fasaden putsas till på nytt.
Jag vet ingen som skriver så ångestladdat som Yates. Trots att den sällan i klartext skriver om ångest, så känns det hela tiden att det här är människor som går omkring med en klump i halsen. I korta glimtar blir man lite hoppfull och glad igen, för då antyder Yates att hoppet lever kvar och att allt kommer att bli bra för hans små huvudpersoner. För den som inte har läst Yates förr och som inte är beredd på vad som ska komma så kan jag dock gissa att boken kan falla rätt platt. Ibland blir det nästan lite parodiskt när han målar upp sina scener av ett ointressant liv. Kanske känns heller inte dialogerna helt klockrena alla gånger.
Men det är sådant jag bortser från. Yates är fortfarande en av mina favoritförfattare och Cold spring harbor är ytterligare ett exempel på en bok av en briljant författare. Läs den om du tycker om Revolutionary road. Läs Revolutionary road om du är nyfiken på Yates och aldrig har läst någon av hans böcker förut (och om du hatar att läsa, vilket kanske inte är så troligt eftersom du läser min blogg, så bör du se filmatiseringen istället ;).
Det finns många myter om mat… Jag blir alltid lika trött när jag hör enskilda livsmedel lyftas fram som ”nyttiga”. Bara en sådan sak! Nyttiga? För vem? Tillsammans med vilka andra livsmedel? Hur mycket? Det finns så många onyanserade och dumma påstående kring mat…
Jag såg att den snart kommer ut en hel bok om matmyter, skriven av Stephan Rössner. Jag hoppas att den innehåller vettiga referenser.. Men bara att döma av innehållsförteckningen så verkar den riktigt rolig och intressant. Där finns myter som:
”Man blir mer full om man blandar olika sorters alkohol.”
”Man somnar bra av ett glas varm mjölk.”
”Barn blir hyperaktiva av socker.”
”Det finns plastkulor i bordsmargarinet.”
”Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker.”
Vi läste ju Utrensning i bokcirkeln Picket & pocket nyligt och förra veckan så gick filmatiseringen på Folkets bio. Det var ju bra timing! Vi var ett litet gäng som gick och såg den.
Jag tyckte filmen var bra, men det var också en lite väl jobbig film att titta på.. Boken behandlar tuffa ämnen som trafficking i 90-talets Tyskland och övergrepp under Sovjettiden i Estland. I boken berättas det mesta av vidrigheterna mellan raderna och det gör det inte mindre gripande, men man slipper faktiskt konfronteras med scener där det bara är blod, våld, ännu mera våld och sexvåld… Filmen är inte riktigt lika censurerad…
Filmen är boken trogen, med några undantag, men vad som faktiskt framkom ännu lite tydligare i filmen än i boken är kopplingarna mellan det de båda huvudpersonerna utsätts för: Aliide, som blir våldtagen och slagen under förhör med kommunister, som vill få henne att ange den man ur motståndsrörelsen som är gömd hos henne, och Zara, som tvingas att sälja sex. Våldtäkt som vapen pågår fortfarande hela tiden. Helt jävla sjukt.
Berättelser från Engelsfors är ett seriealbum med åtta noveller, som i tid utspelar sig både före Engelsforstrilogin och efter del två i serien, Eld. Jag har inte läst något av någon av tecknarna tidigare.. Men jag kan säga direkt att albumet är riktigt snyggt! Lite såhär kan det se ut (tecknat av Kim W Andersson):
Saint Patricks day har varit! Tematrio handlar därför om Irland. ”Berätta nu om tre böcker skrivna av irländska författare.”
Jag letade lite i mitt arkiv och hittade två författare, men som tur var har jag läst flera titlar av dem.. 😉
Oscar Wilde har skrivit bl.a. Dorian Grays porträtt och pjäsen The Importance of Being Earnest. Den sistnämnda tycker jag riktigt mycket om och den finns också som en bra filmatisering. Det är en rolig berättelse om en man som lever dubbelliv: ett tråkigt och städat liv på landet, men som åker in till stan och slår runt med jämna mellanrum. När han träffar en kvinna som han vill dela livet med så får han ett knepigt dilemma när han måste avslöja sin andra identitet…
Marian Keyes är också irländare. Det känns som att hon var en av de som verkligen skapade chick lit som begrepp. Den senaste jag läste av henne är Är det någon där?.
”För en bråddjup berättelse om längtan och svek där läsaren själv får förtroendet att lägga pusslet.”
Jag måste ta och läsa boken! Jag har den hemma, faktiskt, och jag ville ta med den som bokförslag till bokcirkeln Picket & pocket, men den fanns inte i pocket, så den blev diskvalificerad… Kanske ges den ut i pocket nu när den blivit prisbelönt.. 🙂
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
