Dags för nostalgitorsdag, alltså en tillbakablick till ett inlägg från arkivet! Den här gången plockar jag fram en av mina tonårs favoritböcker: Ett ufo gör entré. Boken är en uppväxtskildring och jag var i ungefär samma ålder som bokens huvudpersoner när jag läste den. Igenkänningsfaktorn var hög, trots att jag inte direkt kände igen mig i någon specifik huvudperson eller situation. Snarare är väl Gardell extremt duktig på att skriva om människor och relationer, så att det känns extremt äkta. Det är svårt att inte bli berörd! Gardell var absolut min viktigaste författare när jag var i äldre tonåren och jag har läst det mesta han har skrivit. Ett ufo gör entré håller jag för hans bästa!
Jag fortsätter att tjata om Liv Strömquist, men det gör jag så gärna! 😀 Igår tillkännagavs det att hon belönas med årets DN:s kulturpris. Superroligt och välförtjänt! Hon är aktuell med seriealbumet Kunskapens frukt, som jag läste tidigare i år. Det är en viktig och rolig (!) bok om ”det kvinnliga könsorganet” som det beskrivs i kulturen. Rekommenderar alla att läsa!
Har ni tröttnat på Melodifestivalen? Det har inte jag! Jag tycker att det är superroligt med Melodifestivalen. Inte för att jag är speciellt intresserad av musiken, men för att det är en trevlig grej att träffas och umgås kring.
Hur som helst. Det var inte Mello jag skulle skriva om! Har ni sett Litto (Litteraturfestivalen)? Det är LitteraturMagazinets alternativ till de som tröttnat på Mello. I ett antal deltävlingar ges möjlighet att rösta på bra böcker, som sedan får mötas i en final den 14:e mars.
Gå in och rösta vetja! Själv hittade jag flera favoritböcker redan i första deltävlingen. De andra tar jag med mig som boktips…
Precis som i Eurovision song contest delas det ut poäng från 1 till 12… Vem som fick min 12:a? Den här såklart:
Forma Books Blog Award har i år bytt namn till Massolit Book Blog Award, men fortfarande är det Sveriges enda pris som uppmärksammar bokbloggare. Nu har nomineringsprocessen dragit igång och du kan nominera i kategorierna Årets bokblogg, Årets nischade bokblogg samt Årets bokbloggsinlägg. Det är öppet för nomineringar fram till den 13/2. Sedan tar en jury över och utser finalister. Vinnarna utses genom omröstning som startar 2/3. Spännande! 🙂
Flickan med de röda skorna är Maria Housdens egen berättelse om när hennes 2-åriga dotter, Hannah, drabbades av cancer. I korta kapitel berättar hon om den omtumlande tiden. Det är naturligtvis en gripande berättelse och som alltid när det gäller personliga berättelser av det här slaget så är det svårt att recensera den. Här är det ju själva berättelsen i sig, livsödet, som är det centrala och inte de litterära kvalitéerna.
Jag tycker hur som helst att det är en fin bok och författaren har gjort en bra avvägning mellan vad som ska tas med, tycker jag. Det är säkert inte det lättaste att avgränsa sig, men hon har valt scener som berättar mycket om hur hela familjen påverkas av cancern och hon delar också med sig med en hel del detaljer, ibland kanske fåniga sådana, i sammanhanget, som ger en viss känsla för den bottenlösa sorg och den absurda situation det är att förlora sitt barn. T.ex. berättar hon om att hon inte vågar gå och kissa i rädsla för att missa det ögonblick när Hannah är på väg att lämna dem.
Vad jag, som icke-troende, kanske hade önskat är väl egentligen lite mer fördjupning kring människorna och relationerna, snarare än all andlighet som författaren har valt att ta med. Men det säger kanske mer om mig än om boken, i och för sig.
I min bokcirkel läser vi ju Västerbottensförfattare nu i vår. Så då tyckte jag det var en riktigt kul tajming att det i det senaste numret av Vi läser finns en artikel om just Västerbotten.
Den handlar om några ur den nya generationens berättare i Västerbotten och hur de förvaltar arvet efter giganterna som Torgny Lindgren, Sara Lidman och Per Olov Enquist, som är de vi läser i cirkeln. Nu blev jag riktigt peppad på att också läsa Västerbottens nyare författare, som Negar Naseh och Peter Normak. Någon som läst?
Jag har förresten precis börjat prenumerera på Vi läser och tycker att det är en hemskt trevlig tidning. Den har en bra blandning med boktips, intervjuer m.m. och innehåller både väldigt lättsamma texter och några med lite mer djup.
I dagens nostalgitorsdag plockar jag upp en bok som finns långt, långt bak i mitt bloggarkiv: Godnatt Mister Tom. Jag har läst boken flera gånger och 2000 skrev jag ett blogginlägg om den, som du kan läsa här.
Det är en fantastiskt fin och sorglig bok om en pojke som evakueras till landsbygden under Andra världskriget. Han hamnar hos enstöringen Tom och snart börjar de båda tina upp och förändras. Väldigt fin bok om två människor som behöver varandra.
Har ni sett att de två första Katitzi-böckerna har kommit i nyutgåva? Jag läste faktiskt inte böckerna om Katitzi när jag var liten, men jag är på riktigt sugen på att läsa dem nu, i vuxen ålder. Det känns relevant och viktigt med böcker som berör romernas situation. Katitziböckerna gavs ut första gången under 60-80-talen och är självbiografiska böcker där författaren, Katarina Taikon, berättar om sin uppväxt och om hur hon och andra romer behandlades. Det behövs sådana här böcker, som berättar hur det kan vara att inte få gå i skolan och att inte kunna bo speciellt länge på en och samma plats.
Underbart fin framsida har nyutgåvan fått också! Texten på framsidan är guldig, om jag har förstått det rätt. Mycket fin!
Det är 40-tal på den västerbottniska landsbygden och två 6-åriga pojkar får veta att de har blivit förväxlade på BB och nu ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Den ena pojken, bokens berättare, får då lämna sitt hem och sin mor Josefina och flytta in hos Hedmans, medan hans kamrat, Johannes, får flytta in till Josefina i hans ställe. Huvudpersonens nya föräldrar blir Sven och hans fru, Alfhild, som kommer att drabbas av stroke och får svårt att klara sig själv.
Det är en på många sätt absurd berättelse och märkligt nog är den faktiskt baserad (helt löst, skulle jag tro) på ett verkligt fall med två pojkar som förväxlades strax efter födseln och sedan fick återvända till sina biologiska föräldrar efter en rättsprocess. Hur man nu kan göra så mot ett barn – välja bort det. Enquist bygger en tragikomisk berättelse kring den här bortbytta pojken, som i sin ensamhet flyr in i fantasier och en trösterik fantasifigur, kallad kapten Nemo. Vad som är fantasier och vad som inte är det tyckte jag för övrigt var svårt att förstå som läsare. Det händer så mycket knäppt, tragiskt och galet att det är svårt att hålla isär och jag inser att boken är tänkt att läsas mycket noggrant. Jag har väldigt svårt för sådana böcker, faktiskt. Jag tycker om när det är rakt på sak och inte för nedtyngt av symboler.
Jag tycker ändå att det är en fascinerande berättelse och den var väldigt fin att lyssna på som ljudbok. Det är författaren själv som läser in den och det förhöjer verkligen att få höra Enquist berätta med sin dialekt.
Det här är en bok jag har läst i bokcirkeln Picket & pocket och det ska verkligen bli spännande att diskutera den. Det här är en bok som jag är för lat för att orka ”förstå”. Det ska därför bli kul att diskutera den med andra!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
