Åh, vad blygsamt det har varit med sommarvärme hittills alltså! Men det kan väl bara bli bättre, eller hur? 😉
Oavsett vilket väder det är hos dig så hoppas jag att du får en trevlig midsommar! 🙂
-
Nostalgitorsdag: Odödlig
I dagens Nostalgitorsdag plockar jag upp en deckare som jag läste så sent som förra året: Odödlig av S.J. Bolton. Det är en riktigt blodig historia och jag tyckte att den var spännande. Det här blir lite av en påminnelse till mig själv att läsa fler deckare av samma författare!
Här hittar du mitt inlägg från 2014.
-
Nytt från Bolton och Bauer
Jag fick Modernistas höstkatalog här om dagen. Det jag alltid slås av när jag får en ny katalog från Modernista i min hand är hur snygg form deras böcker har. Jag tycker att Modernista lyckas otroligt bra med i stort sett alla framsidor! Sedan imponeras jag över vilka creddiga deckarförfattare de har i sitt stall, som Gillian Flynn t.ex. I höst kommer ingenting nytt av Flynn, men däremot nytt av Sharon Bolton och Belinda Bauer, vilket kan vara nog så spännande!
-
Hundra procent fett: Nu ännu fetare
Flitiga läsare av min blogg bör veta att jag tycker att Liv Strömquist är en av Sveriges kanske roligaste och viktigaste feministiska röster. I alla medier hon verkar i lyckas hon nå ut och nå fram. Det gäller inte minst i hennes serier, där hon i bild och text skriver om kvinnor som förminskats genom historien, män som tveklöst fått för mycket utrymme och samhällsproblem som andra har svårt att prata om. Strömquist formulerar sig vasst och känns alltid påläst, alltid aktuell.
Hundra procent fett är något olik hennes andra album. I förordet skriver hon att innehållet i Hundra procent fett är en samling av de serier som hon har ritat för sitt fanzine Rikedomen under åren 2002 och 2005. Serierna är tecknade på golvet i den lägenhet hon bodde i på den tiden och de tecknades aldrig med en tanke på att nå en stor publik. Det är lite mer skissartat emellanåt och lite vingligare än vad man är van vid från hennes senare album. Till skillnad från henne senare album så finns det heller inte så många källhänvisningar eller fotnoter i Hundra procent fett, utan en del påståenden hänger lite i luften.
Med det sagt så är det här fortfarande ett klockrent seriealbum. Här presenteras feminism och politik med precisa formuleringar och stor humor. Jag håller inte alltid med Liv Strömquist, men som alltid faller jag pladask för hennes serier. Mycket bra album! Trots att Hundra procent fett har några år på nacken så känns det mesta av innehållet dessutom helt aktuellt även idag.
Du kan hitta boken hos t.ex. Adlibris eller Bokus. Några andra som har skrivit om den är Dagensbok.com och Smålandsposten.
-
Nytt av Laurie Halse Anderson
Jag såg att Laurie Halse Anderson är aktuell med en ny bok på svenska: Skärvor av minnen. När jag gick i högstadiet (tror jag? länge sedan var det!) var hennes ungdomsroman Säg något en riktig snackis. Någon mer som också minns den?
Sedan Säg något har jag dock inte hört något om Anderson, men det är kul att åter bli påmind om en intressant författare som har hunnit falla lite i glömska.
Skärvor av minnen handlar om en tjej vars pappa lider av posttraumatiskt stressyndrom. Låter som en stark läsning, precis som Säg något!
De senaste fem åren har Hayley och hennes pappa Andy flyttat runt i USA utan att någonsin stanna tillräckligt länge på en och samma plats för att Hayley ska hinna rota sig, gå i skolan eller skaffa vänner. Andy är gammal krigsveteran och varje dag försöker han fly minnena av krig, smärta och död som plågat honom ända sedan han återvände från Irak och Afghanistan.
Nu är de tillbaka i staden de en gång kallade sitt hem, för att Hayley ska kunna gå klart skolan. Där möter hon Finn, killen som vägrar låta henne vara i fred och som långsamt bryter igenom de skyddande murar hon byggt upp.
En stark berättelse om en pappa som lider svårt av PTSD, en ung tjej som försöker bära världen, smärtan och alla hemligheter på sina axlar, och det känslomässiga kaos som det resulterar i.
-
Harry Potter med bilder!
Snart kommer det ut en illustrerad utgåva av Harry Potter! Eller snart och snart… Den första delen planeras att finnas på svenska i oktober och sedan kommer det att komma en del per år fram till 2021. 2021 känns som tusen år fram i tiden, men riktigt så är det ju inte. Jag blir uppriktigt förvånad varje gång jag inser att den första Harry Potter-boken kom ut 1997. Då gick jag liksom på högstadiet. Eller något. Den sista delen kom 10 år senare, när jag pluggade på universitetet. Nu var inte jag ett hysteriskt Harry Potter-fan under uppväxten, men på sätt och vis växte man ju ändå upp med de där böckerna.
Nu får en ny generation chansen att göra lite samma sak: läsa en bok i taget med långt mellanrum mellan varje del. Fast skillnaden är förstås att det idag går att få tag på både ”vanliga” utgåvan och filmer om man vill få reda på slutet direkt. 😉 Det finns ändå något fint i tanken på att en bokserie får följa en under en längre tid, tycker jag. Hoppas att många nya läsare hittar till Harry Potter i och med den nya utgåvan. Texten kommer alltså att vara densamma som i originalet, men i och med illustrationerna, så är tanken att boken ska passa lite extra bra för högläsning också.
Undrar förresten hur tjocka de illustrerade utgåvorna kommer att bli. Harry Potter och Dödsrelikerna är ju en riktigt tegelsten redan utan bilderna!
-
Nostalgitorsdag: En samvetsfråga
Det är sommarlovstider och ur mitt arkiv plockar jag idag upp ett inlägg från 2009 där jag skriver om googlingar som har hamnat på min blogg. Idag har jag inte en speciellt sökmotoranpassad blogg och till skillnad från t.ex. 2009 så hamnar min blogg sällan/aldrig bland de första sidorna om man söker efter t.ex. en bok. Men på den här tiden var det alltså många som hamnade på min blogg efter att ha sökt efter böcker. Och vad sökte folk på? Bland några av toppresultaten fanns Bakom stängda dörrar, Mor gifter sig och Apelsinflickan – böcker som skolelever gissningsvis har läst i skolan och känt behov av att googla. Dagens googlande ungdom. 😉
Vad söker folk på idag? Topp tre idag, när jag skriver det här inlägget, är tydligen:
1. feel good böcker
2. jag glömmer dig inte
3. läderinbundna böckerBland toppresultaten hittas också ”alberte och jakob sammanfattning”. Bra böcker att läsa i skolan, både Men jag glömmer dig inte och Alberte och Jakob är kanonbra böcker!
Här hittar du mitt inlägg från 2009.
-
Det går segt med Lidman
I veckan har det bokcirklats igen, men jag kunde inte vara med p.g.a. disputation. Hur som helst var det Sara Lidman som stod i fokus den här gången. Jag har inte läst något av henne tidigare, men köpte första delen i den så kallade Jernbanesviten för något år sedan, så jag föreslog att vi skulle läsa den. Det kom dock upp ett par till förslag och i slutändan testade vi något nytt och läste olika böcker!
Eller.
Läste kanske är att ta i.
Jag läste ca 300 av 1000 e-boksidor i min mobil och sedan kom jag på att Sagan om ringen-effekten hade trätt in. I min värld innebär det alltså att man har läst massor av sidor och inte orkat processa ett enda ord. Allt hade bara runnit förbi och jag fattade inte ett spår av vad den handlade om. Jag började då om från början. Och nu hade jag hunnit ca 300 e-boksidor igen.
Ja, ja… Jag SKA läsa ut. Tids nog.
Men det är så många olika människor och man fattar inte hur de hänger ihop… Och språket är så dialektalt och tillkrånglat att jag blir trött. Det här har varit helt fel bok att läsa på mobilen. Mina mobilböcker är böcker jag läser ur när jag står i köer eller i hissar eller så. Det måste egentligen vara böcker som är snabba att komma in i (eftersom jag bara läser någon minut åt gången). Del 1 i Jernbanesviten är inte en sådan bok.Jag är dock inte ensam om att inte ha läst Lidman. Det kanske är en tröst?
(Ur DN för några veckor sedan).
-
Kvinnan på tåget
En av förra årets bästa deckare, i min mening, är helt klart Gone girl (den kanske inte kom ut förra året, förresten, men jag läste den 2014 i alla fall). Kvinnan på tåget jämförs emellanåt med Gone girl och benämns ibland som ”Gone girl, fast bättre”. Och visst finns det vissa likheter mellan det två böckerna, främst i att mycket är ovisst och folks avsikter och inblandning i saker inte är direkt glasklara. I övrigt är det två helt olika böcker, där var och en står för sig själv, faktiskt.
Huvudpersonen i Kvinnan på tåget heter Rachel och har råkat ut för en del nederlag här i livet. Hon har blivit lämnad av sin exman, har förlorat sitt jobb och hon bor inneboende och har alltså en boendesituation som känns hyfsat temporär. Dessutom dricker hon för mycket, är rent ut sagt alkoholist.
Varje dag åker hon tåg. Det ska se ut som att hon åker till sitt före detta jobb, men egentligen åker hon bara tåg. Och dricker. På vägen passerar hon sin före detta villa och grannhus där främlingar bor. För sig själv har hon målat upp bilder av hur dessa människor lever sina liv. När en kvinna hon har fantiserat om försvinner, mördad, blir hennes observationer plötsligt viktiga, men vem lyssnar på en alkoholiserad kvinna, som inte kan sluta stirra in hos hennes exman med sin nya familj eller sluta förfölja honom? Och vad minns hon egentligen av vad hon sett? Vad vet hon om sin egen inblandning?
Jag tycker det här är en riktigt spännande bok! Spännande och annorlunda. Jag tycker verkligen om den här boken, som handlar mer om människor och livsöden än klyschiga polisutredningar. Här finns det mycket hjärtknipande och tänkvärt. Jag tycker verkligen att författaren har lyckats måla upp mångbottnade och intressanta karaktärer och att hon har fått ihop en bra deckare.
Du kan hitta boken hos t.ex. Adlibris eller Bokus. Några andra som har skrivit om den är dagensbok.com, Beas bokhylla och Den döda zonen.