Ibland kommer de: de där böckerna som hyllas unisont och som exakt alla tycks läsa samtidigt. Rekommendationerna haglar. Hypen är ett faktum. Sedan kommer tillfället då jag, som allt som oftast är sist på bollen, faktiskt läser den där boken som alla älskat och lyft till skyarna och jag känner: ”va?”. Eller så känner jag: ”ja, men det här var väl ganska bra… men inte SÅ bra.”. Det är verkligen inte lätt med förväntningarna. Jag menar: inställningen gör verkligen mycket och är förväntningarna skyhöga så är det inte så troligt att boken kan leva upp till dem.
Samtidigt kan jag förstå varför vissa böcker blir sådär massivt omskrivna. Jag vet ju själv hur lätt det är att ryckas med och så lätt det är att posta inlägg på inlägg om samma bok. Jag vet t.ex. inte hur många inlägg jag har skrivit om Jag heter inte Miriam: dels för att jag bloggat om den ungefär varje gång en vunnit priser, vilket är fantastiskt många gånger, och dels för att jag har skrivit ett inlägg om den när jag precis läst ut den och sedan följt upp med diverse tips om den i andra sammanhang. Och jo, det ÄR en bra bok. Men det finns kanske ingen anledning till att den ska vara föremål för 10 fler blogginlägg än andra kanonbra böcker? Om man tänker efter.
Nåja. Här kommer 5 hyllade böcker som jag inte förstår grejen med. Det är böcker som varit extremt ombloggade och rosade på kultursidorna de senaste åren, men som jag bara tycker är lite sådär medelbra. Det är läsvärda böcker allihop, men bara med sansade förväntningar och om man inte pallar läsa dem så har man inte missat ett dugg. 😉 Det är i alla fall min åsikt. 😉
1. Kanada av Richard Ford. Det börjar så lovande. Bokens berättare, Dell, får uppleva något så traumatiskt som sin familjs splittring. Hans föräldrar begår ett brott och hamnar i fängelset. Bokens första halva berättar om händelserna som leder fram till detta och hur Dell försöker tolka och hantera situationen. Sedan ballar det ur. Logiska luckor, stora som raviner, uppstår. Författaren börjar också stapla upp den ena mer konstiga scenen efter den andra. Det känns som att sitta med något slags chiffer. En incestscen. En illaluktande och sminkad nazist som Dell måste hänga med i Kanada, eftersom nazisten är den enda som verkar bry sig om honom. En syster som rymmer. Jag fattar inte vad det tillför och inte hur det hänger ihop. Författaren borde ha knutit ihop säcken när han nådde det som nu är bokens mitt.
2. Steglitsan av Donna Tartt. Jag börjar pang på: varför krävde inte redaktören att den här boken kortades med minst 300 sidor? Den här boken är alldeles för lång och långa passager tillför noll till helheten, som jag ser det. Med det sagt så är det en bok med många intressanta karaktärer och teman. Boken kretsar kring Theo som 15 år gammal får med sig en mycket dyrbar tavla när han hamnar mitt i en terroristattack på ett museum. Han kommer att bära med sig tavlan genom hela livet precis som att han alltid kommer att bära med sig de sår som rivs upp när han förlorar sin mamma i samma attack. Hans liv blir rastlöst, kringflackande och han tar droger för att döva sin ångest. Mycket är bra, men boken är så lång at jag blir lite irriterad. Det är sällan det går att motivera varför en bok ska vara över sjuhundra sidor! Oftast känns det bara… otight.
3. Frihet av Jonathan Franzen. I nuläget minns jag inte ens vad den här boken handlar om. Jag har ett svagt minne av att en av huvudpersonerna har ett ovanligt osmakligt telefonsex. Det är också något grejs om fracking och fåglar. Men seriöst: boken är 650 sidor, beskrivs med blurbar som ”Det är en fantastisk roman” och ”…boken är tveklöst en av årets litterära höjdpunkter” och ändå har den inte lämnat några som helst spår hos mig. Även ganska kassa böcker brukar beröra när man som läsare behöver leva med dem så länge som man måste när böckerna är tjocka, men den här boken känner jag märkligt nog ingenting speciellt för: ingenting direkt positivt och ingenting direkt negativt. Det är bara en bok om.. något. Och det är inte bra.
4. Stoner av John Williams. Här finns det två läger har jag märkt: de som fullkomligt älskar den här boken och de som knappt tyckte att den var värd att läsa ut. Jag ställer mig någonstans i mitten, men ställer mig verkligen frågande till alla massiva hyllningar. Boken handlar om en man som undervisar på universitetet och mest går omkring och ältar och småtjafsar med sina kollegor. Inte ens jag, som genomlevt forskarutbildningen och hela kitet tycker att det är speciellt underhållande eller kul att läsa om arbetet på en institution. Det mest intressanta med boken är huvudpersonens fru, som sorgligt nog har en liten, liten biroll.
5. Shantaram av Gregory David Roberts. Det här är inte en lika aktuell bok som de övriga, men förvånansvärt ofta poppar den ändå upp i olika sammanhang och läsare brukar vara översvallande positiva. Själv är jag helt mållös över att den här boken har fått ges ut i den här formen. Känslan under läsningens gång är att författaren har gått och klurat på några olika storys ett helt liv och sedan gett upp och skickat alla manus till ett förlag, som obegripligt nog har buntat ihop allt och skickat till tryck. Det här är egentligen flera helt separata romaner som har kokats ihop på ett krystat och konstigt sätt. Jag tror boken är på över 900 sidor. Det finns i princip inga ursäkter för att ge ut en så tjock bok, särskilt inte när den inte är speciellt intressant.
Min sambo har börjat jobba på bibliotek. Han jobbar inte som bibliotekarie, utan i en annan roll, men jag får ändå en och annan uppdatering om vad som är på gång på bibblan. De senaste veckorna har min sambo bestämt hävdat att den mest köade boken är en Mo Yan-bok. Jag ifrågasatte det direkt. Det är helt orimligt att Mo Yan toppar någon form av utlåningsstatistik. Helt, helt, helt, helt, helt orimligt. Nobelpristagare eller inte: det är troligare att biblioteken har skickat böckerna till förbränning än att de är köade i någon större utsträckning. Jag läste och gillade Ximen Nao och hans sju liv, men det är väldigt uppenbart för mig att de 600+ svårpenetrerade sidorna knappast är att betrakta som en kisokvältare. Det mesta i den boken flög över huvudet på mig och då är jag ändå en mer van läsare än många andra Att det skulle finnas ett stort sug efter Mo Yan på biblioteken… Nej!
Sedan trillade poletten faktiskt ner här om dagen. Min sambo hävdade nämligen återigen att, jodå, Mo Yan ÄR jättepopulär just nu. Det skyltas till och med med boken i affären. Och då någonstans förstod jag… Han menade Jojo Moyes! Så lika, men ändå så olika… Men så mycket mer rimligt att folk kastar sig efter lättläst och oförarglig romance. 😉
Jag har för övrigt läst Etthundra mil av Jojo Moyes helt nyligt och tyckte att den var helt ok. Kajsas bokblogg var lite mindre positivt inställd såg jag. Hehe.
Jag vet inte hur många gånger jag har sagt/tänkt/skrivit att jag vill läsa Jane Eyre, denna klassiker som berört så många kvinnor genom historien. Ändå har det inte blivit av ännu. Tyvärr.
I veckan fick jag dock denna underbara, ja, underbart vackert formgivna, Brontë av Modernista.
Villette [1853] var en för sin tid utmanande roman, med dess skarpa ifrågasättande av tidens kvinnoroll. Först efter modernismens genombrott fick romanen den klassikerstatus den förtjänar – ett mästerverk av Charlotte Brontë som legat i skuggan av den världsomspännande succén Jane Eyre.
Throwback thursday igen! Till idag har jag rotat fram ett gnällinlägg från förra året, där jag tjurar över att det är krångligt att köpa e-böcker till sin läsplatta. Vid det där tillfället hade jag tänkt shoppa loss på Ditos sommarrea, men gav upp projektet eftersom jag upptäckte:
”[…] att deras webbutik:
1) inte är anpassad för små skärmar.
2) saknar kundkorg, d.v.s. det går enbart att köpa en bok i taget.
3) har alla reatitlarna i bokstavsordning och det tar hur lång tid som helst att kolla igenom alla för att göra sig en överblick eftersom det saknas möjlighet att filtrera eller sortera böckerna.”
Jag tjurade särskilt över avsaknaden av kundkorg. Det där med kundkorg är en basfunktion som finns i alla webbutiker du någonsin kan komma att tänka på – förutom webbutiker för appar & sånt och webbutiker för e-böcker. I det förstnämnda fallet behövs ingen kundkorg. Går du in i en appbutik via mobilen är det troligast för att du omedelbart tänker ladda ned en app eller liknande till samma pryl. Det är dock inte självklart att du tänker läsa e-boken direkt i mobilen/surfplattan/datorn bara för att du köper den via den plattformen. Vad webbutiker för e-böcker inte har förstått att vi också är en grupp konsumenter som läser våra böcker på läsplatta/e-bokläsare. Eventuellt behöver vi koppla in vår platta med sladd och sedan föra över böckerna. Det är inte så säkert att vi går igenom denna procedur med en bok i taget. Kanske vill vi föra över 5 nya böcker och ta med oss plattan på semestern?
Det är egentligen otroligt att nätbokhandlarna inte har fattat det här. Kan det verkligen vara avancerat att erbjuda möjligheten att lägga varor i en kundkorg så att man kan köpa flera samtidigt istället för att klicka runt som en dåre? Nej, det är knappast avancerat. Särskilt löjligt blir det om webbsidan dessutom inte är anpassad för små skärmar, vilket gör att man knappast vill köpa en e-bok till sin mobil heller…
Det kanske är på sin plats att kolla upp hur de här sajterna ser ut idag?
Jag gjorde en snabbkoll på några av de största svenska e-bokhandlarna jag känner till: Adlibris Mondo, Bokon, CDON och Dito. Jag kan konstatera att alla utom Dito har responsiv design och alltså är enkla att surfa omkring på även via mobilen. Alla butiker har kategoriindelning och topplistor för sina böcker och det går att sortera titlarna efter t.ex. titel eller pris (fast jag vet att den här funktionen inte fanns vid t.ex. den senaste bokrean hos Dito, så min erfarenhet är alltjämt att det är extremt bökigt att handla reaböcker hos dem). Adlibris Mondo och CDON erbjuder möjligheter att köpa flera böcker i taget genom att lägga sina böcker i en kundkorg innan betalning. Jippi! Bokon och Dito har dock inte denna funktion.
För att undersöka detta hos Dito var jag för övrigt tvungen att logga in, vilket tog en god stund eftersom jag hade ”glömt” mitt lösenord, fick byta det och, när jag hade bytt lösenordet, insåg att det ”fel” jag hade gjort var att skriva användarnamnet med små bokstäver istället för med inledande versal. Jag känner inte till något annat ställe med inloggning där både användarnamn och lösenord är skiftlägeskänsliga. Det känns verkligen användarfientligt.
Sammanfattningsvis så tycker jag trots allt att webbutikerna för e-böcker blir bättre och bättre. Åtminstone somliga av dem. 😉 Ska jag kora en favorit så blir det helt kart Adlibris Mondo som både har fräsch design, är lätt att handla på, även för oss med läsplatta, och som dessutom, som en bonus, faktiskt säljer läsplattor!
Jag kan tillägga att jag inte på något sätt är sponsrad. Jag skriver det här inlägget ändå. 😉 Kanske för att jag fortfarande hoppas att alla webbutiker rycker upp sig och blir inspirerande och lätt att handla från!
Tillägg 2: vill jag läsa e-böcker på min surfplatta eller mobil så gör jag det via tjänster som erbjuder strömmade ljud- och e-böcker. Jag ser i dagsläget ingen som helst anledning att köpa e-böcker för att läsa på min padda eller mobil.
När PO Enquist fyllde 70 år (för 10 år sedan) instiftade Norstedts, författarens utländska förläggare och Bok & Bibliotek ett pris i hans namn och i år har priset gått till en författare som jag läste alldeles nyss: Karolina Ramqvist. Priset får hon för hennes senaste roman, Den vita staden. Den vill jag läsa! Det jag har läst hittills är More fire. Det är en kort, tight och tankeväckande roman om kolonialismens spår på Jamaica.
Priset är tänkt att gå till en yngre författare på väg ut i Europa och bland tidigare pristagare finns bland andra min favorit Jonas Hassen Khemiri.
Jag älskar podcasts! Jag lyssnar så mycket på podcasts att det går ut över mitt ljudbokslyssnande. Men det är det värt. Det finns situationer när jag vill lyssna på något men inte orkar koncentrera mig på ljudböcker och då passar det perfekt med poddar istället. Här är 4 poddtips.
Författarscenen är podversionen av Kulturhuset Stadsteaterns författarscen. Avsnitten är inspelade samtal som ofta har ganska många år på nacken, men åldern gör ingenting tycker jag. Särskilt vill jag tipsa om avsnittet Kristina Lugn i samtal med Lars Ring. Hon är en sådan inspirerande och rolig och träffsäker kvinna, Kristina Lugn! Avsnittet är ett härligt samtal som råkar dra ut en halvtimme över tiden. Bara en sådan sak. 🙂
Lundströms bokradio är Sveriges radios litteraturmagasin. Hit brukar de creddigaste författarna och aktuellaste böckerna diskuteras. I det senaste avsnittet är t.ex. Jonas Hassen Khemiri (<3) i studion och pratar om minnen och sin nya roman, Allt jag inte minns. Väldigt fin intervju, tycker jag. Det märks att Khemiri har lagt mycket känslor och egna upplevelser i boken.
Läs för livet. Smart podcast med läsambassadören Johanna Lindbäck. Lindbäck och gäster diskuterar läsning och läsningens betydelse. Alltid tänkvärt! I det senaste avsnittet diskuterar Martin Widmark (författare till LasseMaja-böckerna och initiativtagare till projektet En läsande klass, bland annat) och Johanna Lindbäck om att läsa för barn – och vaccinera dem mot utanförskap.
Ett eget rum är en av mina favoritpoddar. Det är alltid lika kul att få höra Marcus Stenberg, Tuva Holmlander och Helena Dahlgren diskutera böcker. En intressant, underhållande och väldigt personlig podd! På något sätt kommer de ofta in på feminism och andra viktiga frågor. I det senaste avsnittet diskuteras Linna Johanssons debutroman Lollo, som jag inte har läst själv, men det spelar ingen roll, för det är roligt att lyssna på avsnittet i alla fall. 🙂
Kristuslegender är en novellsamling av Selma Lagerlöf och som titeln antyder spelar Jesus en viktig roll i boken. Själv är jag inte kristen, men självklart känns många figurer och händelser ändå igen i dessa sagor. Jag vet inte hur mycket i den här boken som bygger på sådant som faktiskt står i Bibeln och hur mycket som Lagerlöf själv har hittat på, men det spelar kanske ingen roll. Jag skulle inte vilja påstå att det här är en bok som man läser för att lära sig mer om kristendomen eller om Jesus, utan det är en bok som ska läsas som just en novellsamling, där traditionellt kristna värderingar, som kärlek och ödmjukhet, står i fokus. Med en fet varning för att det finns minst en djupt rasistisk novell i den här boken. Jag vet inte om vi kanske ska skylla på att boken är 111 år gammal och att Lagerlöf var ett barn av sin tid?
Jag tycker att det här var en trevlig lyssning, trots allt. Ljudboksutgåvan är inläst av Annik Reuter, som läser väldig tydligt och långsamt, som en riktig sagoberättare. Jag tror att man kan bli galen på inläsningen eller också så tycker man att den är kanon. Jag hör till de sistnämnda. Jag tror faktiskt inte att jag hade gillat den här boken ens hälften så mycket om jag hade läst den själv eller om någon annan hade varit uppläsare. Det är något med den omsorgsfulla tydligheten som gör att berättelserna faktiskt går in och inte passerar som sagor man har hört förut, vilket det ju faktiskt på många sätt är.
I korthet
Rekommenderas för: alla som vill läsa en riktigt lättläst (faktiskt!) klassiker av en av våra största svenska författare genom tiderna och den som, kristen eller ej, också är lite fascinerad av Jesus.
Betyg: 3 kameler av 5.
Om Kristuslegender och Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf (1858-1940) är en svensk författare som både belönats med Nobelpriset i litteratur (som första kvinna!) och som dessutom själv valdes in i Svenska Akademien några år senare (även här som första kvinna). Hon debuterade vid 33 års ålder med boken Gösta Berlings saga och skrev sedan en lång rad böcker.
Utgivningsår (första svenska utgåvan, utgiven av Bonniers): 1904.
Utgivningsår (den här ljudboksutgåvan, utgiven av Svenska ljud classica): 2014.
Utgivningsår (utgåvan på bilden, utgiven av Libris): 2012.
Uppläsare: Annik Reuter.
Antal sidor: 246 sidor (ca 6 h).
Köp hos t.ex: Adlibris, Bokus.
Läs boken digitalt hos: Projekt Runeberg, Litteraturbanken.
Baksidestext
Kristuslegender är en novellsamling som utkom första gången 1904. Precis som alltid, väver Lagerlöf här en lika dramatisk som drömlik och övernaturlig väv av personporträtt, händelser och miljöer.
Jonas Karlsson är en författare som jag är väldigt nyfiken på. Jag har läst hans novell Spår i snön, som jag tyckte var bra och överraskande. Nu i sommar har hans första lite längre roman gått som följetong i DN, men jag har faktiskt inte orkat följa den. Jag hinner helt enkelt inte läsa tidningen varje dag, inte ens om det bara rör sig om någon enstaka sida. 😉
Nu är i alla fall boken ute och går att köpa i butik! Och vilket omslag! Boken handlar om en man som arbetar som säkerhetsansvarig på ett varuhus. När han ertappar en snattare kommer han på att den skyldige kan straffas genom att tvingas bära en skylt med texten ”Jag är en tjuv”. Det blir inte som det var tänkt. Framsidan plockar, som synes, upp många varuhussymboler. Oerhört snyggt! Framsidan leder tankarna till gammaldags reklamaffischer, tycker jag.
Som jag har skrivit förut så gillar jag när man binder ihop en författares böcker med ett gemensamt formspråk. Hans tidigare kortroman, God jul, är i precis samma stil och helt fantastisk!
Hög wow-faktor på den! God jul vill jag rent av läsa enbart för framsidans skull. 😉 Det får kanske bli till jul…
Throwback thursday! Jag har rotat i mitt arkiv och hittat ett inlägg där jag summerar årets bästa böcker 2010. Det måste ha varit mitt bästa läsår hittills. Jag lyfter nämligen fram dessa titlar:
Alltså! Hallå! Det är ju några av mina absoluta favoritböcker, nästan allihop. Jag orkar inte, vad bra böcker det är! Och de läste jag alltså, allihop, under ett och samma år? Innebär det att jag hade någon slags positiv feeling hela det året, eller att jag bara råkade plocka fullträff eller fullträff?
Orkar inte orda så mycket mer om de här böckerna, men klicka på länkarna så kan ni läsa mer om vad jag tyckte när jag bloggade om böckerna för 5 år sedan.
Jag hade tänkt fortsätta att summera mitt läsår 2010 och lyfta fram mina favoriter från året. Jag har läst mycket bra i år och en del böcker är ju bra på olika sätt… Bland de absolut bästa böckerna tycker jag att Alberte-böckerna hamnar. Fantastiska klassiker om en ung kvinnas liv i Paris! Jag började med de här böckerna redan 2009, men läste den avslutande delen i år. En annan fantastisk bok som jag läste ut tidigt i år och som verkligen har dröjt sig kvar i minnet är Älskade syster av Joyce Carol Oates. Trots att den inte är hennes bästa, i mitt tycke, är det verkligen en berättelse som berör. Boken är en svidande satir där barn utnyttjas för att föräldrarna ska klättra uppåt på den sociala stegen och där alla barn har olika bokstavsdiagnoser och byter psykofarmaka med varandra på de arrangerade ”lekstunder” när de ska träffas för att föräldrarna ska kunna träffa varandra. Det blir väldigt skruvat ibland, men den för tydligt fram sitt budskap. Läs mer…
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.