• En sax i hjärtat av Marie Bengts

    En sax i hjärtat av Marie Bengts

    En sax i hjärtat, av Marie Bengts, är en pusseldeckare som utspelar sig i en småstad på 50-talet. En godhjärtad kvinna hittas mördad. Alla och ingen känns misstänkta.

    Betyg: 4 av 5.

    I En sax i hjärtat, av Marie Bengts, reser modeskaparen Hannah Lönn till den lilla småstaden Eneby. Det är 50-tal, Hannahs faster har gjort sig illa och Hannah har lovat att hjälpa henne. Hannah kastas omedelbart in i småstadslivet med symöten och skvaller hos handlaren, miljöer där hon inte direkt passar in. Och vad som är än värre: plötsligt hamnar både hon och fastern i händelsernas centrum när de råkar vara först på plats att anträffa bybon Asta Grankvist död.

    Skvallret går, polisen påbörjar sin utredning och Hannah kan inte låta bli att privatspana. Till en början är alla fullt övertygade om att det är en utomstående galning som bragt Asta om livet, men snart visar det sig att det är många som haft ärenden kring Astas bostad vid mordets tidpunkt och många håller varandra om ryggen. Att försöka förstå vad som hänt kräver dessutom en hel del insyn i hur livet i småstaden ser ut och vilka hemligheter som döljer sig under ytan.

    Det här är exakt den typ av deckare jag föredrar. Det känns fel att stoppa in ord som ”mysig” i en bok som kretsar kring ett mord, men ”mysdeckare” är, vad jag förstår, ett begrepp och En sax i hjärtat måste sägas höra till den genren. Jag blev förvisso uppriktigt sur när just Asta Grankvist blev mördad – hon verkade så genomgo’ och omtänksam – men boken kretsar inte supermycket kring sorg, tragedi eller blodiga detaljer. Här är det klurandet och pusslandet som är grejen. Och småstadslivet. Boken rymmer ett flertal kul karaktärer. Är man på fel humör kan man se dem som klichéer, men jag tycker bara att de är härliga: från den vresiga konditorn till den naiva och barnsliga tonåringen som springer efter Hannah och drömmer sig långt bort från Eneby. Jag gillar den högfärdiga kvinnan som har barn tillsammans med en snorrik ”pappa Gunnar” – en karl som dyker upp när det passar, men som annars lever med sin fru på annat håll. Jag gillar den flirtiga Beatrice, som precis står i begrepp att gifta sig. Jag tycker om Hannah med sina feministiska idéer, som ofta framstår som totalt främmande i Eneby. Jag tycker om i stort sett alla och slukar boken, inte för att den är ett litterärt mästerverk (det är den ej) eller fantastiskt nyskapande, utan för att jag helt enkelt älskar att hälsa på i Eneby.

    Man kan tycka att det finns många detaljer som känns sökta, att en hel del inte är speciellt trovärdigt och att det också kan bli rätt tjatigt med Hannahs och polisernas olika resonemang hit och dit och vad som kan ha hänt. Men strunt i det! Jag kan just inte komma på så mycket bättre än En sax i hjärtat att läsa om man behöver avkoppling. Och framför allt tycker jag att den här typen av deckare är så fantastiskt mycket bättre än den genomsnittlige ”alkoholiserad polis med familjeproblem löser brutala mordfall”-deckaren. Det här är liksom en roman fylld med tanter och kafferep, klädprovningar och danser. Jag tycker så ofantligt mycket bättre om det än alla dessa dussindeckare fyllda med övervåld och action.

    En sax i hjärtat

    En sax i hjärtat gavs ut av Albert Bonniers förlag 2017. Den har fått uppföljarna Döden klär i domino och Inferno i snö. ISBN: 9789100168735.

    Marie Bengts

    Marie Bengts (född 1968) är en svensk författare och journalist.


  • Lejon och lamm av Duraid Al-Khamisi

    Lejon och lamm av Duraid Al-Khamisi

    Lejon och lamm, av Duraid Al-Khamisi, är en förbluffande aktuell roman om en förort i brand och där berättarjagets föräldrar bestämmer sig för att köpa en kiosk.

    Betyg: 4 av 5.

    Lejon och lamm, av Duraid Al-Khamisi, utspelar sig kring en kiosk i en stockholmsförort. Berättaren är författare, son till föräldrar som flytt från Irak under USA:s invasion, och har syskon som benämns som Juristen, Aktivisten, Konstnären, Kampsportaren, Läraren och Medicinstudenten. Mamman är arbetslös, pappan är krigsskadad. Kiosken blir föräldrarnas sätt att försöka förändra sin livssituation.

    Det är inte lätt. Det blir allt stökigare runt omkring: narkotikaförsäljning, skjutningar, sprängningar, barn som mördar andra barn. Kiosken är i dåligt skick när de tar över och det lager som medföljer är bara att slänga. Arbetet i kiosken är ett hårt slit som knappast betalar sig. Kioskens innehavare förstår undan för undan att deras rörelse ligger mitt i en verklighet med kriminalitet och fiffel. Undan för undan förändras inte bara området, utan också de själva.

    Lejon och lamm kom ut tidigare i år, men känns så aktuell och att jag knappt förstår hur författaren har fått till det. Skedde inte den skjutningen nyss? Den där sprängningen hände väl tidigare i år? Romanen är ett avtryck av en fruktansvärd verklighet som utspelar sig i detta nu och det är en intressant bok att läsa för att förstå samtiden. Jag föreställer mig rent av att det här är en bok som kommer att plockas fram om ett tiotal år och som man kommer att vrida och vända på för att förstå den här tiden och hur det såg ut, inte för att det är en dokumentär, utan för att den lyckas vara brännande aktuell.

    En dokumentär är det absolut inte frågan om. Det här är tvärtom en berättelse med humor, tragik och absurda inslag. Jag vet inte om jag helt förstår allting, men så lever jag också i ett lugn villakvarter i en mellanstor stad i Norrland. Vad kan jag egentligen veta om hur det är att bo i en förort som på många sätt styrs av kriminella? Vad kan jag, med mina svenskfödda föräldrar, veta hur det är att växa upp som barn till föräldrar från en klankultur? Med föräldrar som blivit torterade? Den här boken har lärt mig mer.

    Lejon och lamm av Duraid Al-Khamisi

    Lejon och lamm gavs ut av Weyler förlag 2023. ISBN: 9789127167773.

    Duraid Al-Khamisi

    Duraid Al-Khamisi (född 1986) är en svensk journalist och författare.


  • Kaosvego av Sara Ask och Lisa Bjärbo

    Kaosvego av Sara Ask och Lisa Bjärbo

    Kaosvego är uppföljaren till Sara Asks och Lisa Bjärbos tidigare succékokböcker Mera vego och Ännu mera vego. För den som är ute efter snabblagad och god vardagsmat är det här den perfekta boken.

    Betyg: 4 av 5.

    Kaosvego, av dietisten Sara Ask och författaren Lisa Bjärbo, är exakt den typ av kokbok som tilltalar mig. Jag lagar vegetarisk mat och tycker att det är skojigt och avkopplande så länge det inte tar oceaner av tid (tid som inte finns när man har en tvååring hemma, vill jag påstå) eller finns en massa prestationsångest kring det hela. Jag vill kunna laga snabb och god vardagsmat, helt enkelt! Gärna sådan som passar bra i matlådan också.

    Kaosvego är en kokbok som talar direkt till matlagare som mig! Den är därtill snygg och illustrerad med underbart matfoto. Den som har läst och lagat mat ur författarduons tidigare kokböcker, Mera vego och Ännu mera vego, kommer absolut att känna igen sig.

    Går det att motivera fler böcker i samma genre? Ja! Jag tycker det är kul att testa nya recept och välkomnar verkligen sådana här uppföljare. Något som boken gör nytt och lite annorlunda jämfört med de tidigare varianterna är ett kapitel med lunchmat som passar för en person – något som i och för sig inte är speciellt aktuellt för mig, som aldrig skulle orka lägga tid på att laga sololunch på vardagar, men som säkert är kul och användbart för den som jobbar mycket hemifrån.

    Mera vego och Ännu mera vego hör till mina mest välanvända kokböcker och jag har redan fläckat ned Kaosvego med diverse stänk och spill i köket. Det är ett gott betyg.

    Kaosvego

    Kaosvego innehåller foto av Ulrika Pousette och är illustrerad och formgiven av Katy Kimbell. Den gavs ut av Ordfront förlag 2021. ISBN: 978-91-7775-139-7.


  • Tre klassiska noveller: Pauls flicka, Diomedes hästar, Snigeln & flickan

    Tre klassiska noveller: Pauls flicka, Diomedes hästar, Snigeln & flickan

    Trogna läsare kanske minns att jag bestämde mig för att läsa noveller i december. Här kommer de tre sista, som alltså blev utlästa i april. Jepp, det tog lite tid… Men det gör ingenting! Det var ingen brådska.

    Pauls flicka av Guy de Maupassant

    Betyg: 3 av 5.

    Pauls flicka är en av Guy de Maupassants många noveller. Enligt förordet skrev han över trehundra stycken. I Pauls flicka och många andra noveller skriver de Maupassant lätt och levande om livet i Paris med omnejd vid 1800-talets slut. Det är inte fy skam att få följa med honom dit. Pauls flicka utspelar sig vid Seine, där människor träffas, festar och inleder kärleksaffärer. I den här berättelsen blir det dramatik när Pauls dejt börjar snegla åt ett tjejgäng. Det går att läsa delar av novellen som en uppfriskande berättelse om att lämna en trist och konservativ snubbe och istället följa sin egen väg, men någonting säger mig att det inte var det de Maupassant tänkte. Jag förstår faktiskt inte syftet. Det är överdrivet dramatiskt och jag förstår inte vem man ska sympatisera med. Det känns som en berättelse som inte direkt funkar i vår tid.

    La femme de Paul översattes av Hjalmar Söderberg och gavs ut första gången i samlingen Huset Tellier (1927). Jag har läst en utgåva från Novellix (2014). ISBN: 978-91-7589-056-2.

    Diomedes hästar av Agatha Christie

    Betyg: 4 av 5.

    Diomedes hästar är en av Agatha Christies många berättelser om den kvicktänkte detektiven Hercule Poirot. Den här gången är det en läkare som vänder sig till honom med stor oro över en ung kvinna som verkar ha hamnat i dåligt sällskap och är på väg in i narkotikamissbruk. Kan Poirot hjälpa henne och hennes systrar? Det blir mer än så: han gör ett avslöjande längs vägen. Som alltid är det klurigt och snyggt berättat. Christie kan det här med pusseldeckare!

    The Horses of Diomedes gavs ut i sin första svenska översättning 1947 i samlingen Herkules storverk. Jag har läst en nyöversättning av Helen Ljungmark, utgiven av Novellix 2015. ISBN: 978-91-7589-077-7.

    Snigeln & flickan av Agnes von Krusenstjerna

    Betyg: 4 av 5.

    I Snigeln & flickan, av Agnes von Krusenstjerna, är en liten flicka på väg mot familjens sommarställe. Favoritdockan håller hon i ett stadigt tag. Det är bara det att hösten har kommit och när de är framme är ingenting sig likt: det är kallt och träden är kala. När jag läser tycker jag att von Krusenstjerna fångar åldern så himla fint: en ålder där man som vuxen inte alltid kan förutse vad som kan te sig skrämmande eller obegripligt och där starka känslor kan komma fram i de mest oväntade situationer. Det kanske finns något annat och något mer von Krusenstjerna vill säga med den här novellen, men det är det jag framför allt tar med mig från denna fina lilla berättelse.

    Snigeln och flickan gavs ut första gången i novellsamlingen Delat rum på Kammakaregatan (1933). Jag har läst en nyutgåva utgiven av Novellix 2015. ISBN: 978-91-7589-095-1.


  • Maj 2023: springa & äta tårta

    Maj 2023: springa & äta tårta

    Maj, så efterlängtat! Har det här varit den segaste våren någonsin? Ett tag kändes det som att snön aldrig skulle smälta bort, men magiskt nog räckte det med några få varma dagar så började det ändå komma upp vårlökar i rabatterna.

    I maj fyller vår dotter två år(!!!). Hur gick det till?! Min stora, lilla tjej! Födelsedagen ska förstås firas med de närmsta: bland annat mormor och morfar, som kommer och hälsar på. Hoppas Umeå visar sig från sin bästa sida och bjuder på värme dessa dagar. Kanske dottern till och med kan använda en av förra årets födelsedagspresenter: sandlådan. Den har varit täckt med snö fram tills… nyss?

    Annars planerar jag inte så mycket för maj. Jag hoppas dock att jag hinner springa en del. Jag har nämligen anmält mig själv och en hel del kollegor till Blodomloppet och det vore kul att inte vara helt ur form när det väl är dags. Än så länge känns det bra i alla fall. Jag har hunnit med ett antal rundor och det har gått över förväntan, om man får säga så.

    Vad gäller böckerna har jag framför allt ett läsmål: att hinna lyssna klart på nästa bokcirkelbok. Nästa gång ska vi bokcirkla Årets bok-vinnaren Dit du går, följer jag av Lina Nordquist. Det är rent objektiv sett en bra bok: gripande, spännande, allt sådant. Ändå: jag känner ett motstånd. Är den inte för lång? Är den inte lite väl sentimental? Får se hur den utvecklar sig… Oavsett hur det går ska det bli skojigt att diskutera den. Bokcirkeldiskussioner kan verkligen få en ”halvbra” bok att tippa över åt något håll – växa till något större eller rasa ned och få ett sämre betyg.

    Vill du läsa något nytt har jag några tips, som kommer här:

    • Två av Ann Forslinds Bäbis-böcker kommer i ny ”board book”-version: Bäbis kan och Bäbis rädd. Kul att dessa barnboksfavoriter kommer i en version som är lätt för små barn att bläddra i själv. Vårt barn har verkligen uppskattat Bäbis-böckerna (och gör det ännu).
    • Äntligen nytt av fantastiska Martina Haag! Hon kan skriva fantastiskt gripande om ångest, men också underhålla som få andra. Jag misstänker att hennes senaste, Från och med nu, innehåller lite av båda. Den beskrivs som en bok om två vänner, som mitt i livet bestämmer sig för att uppfylla alla sina drömmar.
    • Medicinhistoria hör inte till mina mest lästa genres, men Elinor Cleghorns Sjuka kvinnor gjorde mig intresserad. Boken handlar om ”missförstånd, mystifieringar och feldiagnosticeringar som tycks följa kvinnors sjukdomar och smärta”. Det känns som att vi än idag har förvånansvärt många mystiska ”kvinnosjukdomar” i samhället: sjukdomar och smärttillstånd som långt ifrån alla tar på allvar. Sjukt!
    • Bland alla småbarnsböcker vi har plöjt hittills är Sickan-böckerna, av Sofia Rådström, de jag uppskattar mest (dottern tycker också om dem!). Med underbara illustrationer och härliga rim berättar Rådström varmt och humoristiskt om vardagssituationer med igenkänning. Nu kommer Ät nu, Sickan och Var är Sickan? Den sistnämnda är dessutom en bok med flikar, vilket jag känner på mig kommer att bli en hit här hemma (vi har en annan flik-bok hemma och dottern vill gärna läsa den om och om och om igen).

    Vad läser du i maj?


  • Romanen om Olof: Slutspel i ungdomen av Eyvind Johnson

    Romanen om Olof: Slutspel i ungdomen av Eyvind Johnson

    Slutspel i ungdomen är den sista delen i Eyvind Johnsons klassiska arbetarroman, och uppväxtskildring, Romanen om Olof.

    Betyg: 3 av 5.

    Slutspel i ungdomen är den avslutande delen i Eyvind Johnsons självbiografiska svit Romanen om Olof. Olof är nu i artonårsåldern och han testar sig fram för att försöka hitta sin plats i tillvaron. Ska han jobba på järnvägen? Gå till det elektriska? Ska han söka sig söderut? Alternativen kan förefalla många, samtidigt som begränsningarna för en arbetargrabb, som Olof, egentligen är stora. Han stretar på, träffar flickor, läser stor litteratur och drömmer sig bort.

    Det har varit fint att följa Olof i den här sviten, uppläst av Lennart Jähkel i Radioföljetongen. Det är en klassiker, ett fint tidsdokument och intressant arbetarlitteratur, men inte minst är det en tidlös berättelse om vuxenblivande.

    Romanen om Olof: Slutspel i ungdomen

    Slutspel i ungdomen är den sista delen i Romanen om Olof. Övriga delar är: Nu var det 1914, Här har du ditt liv! och Se dig inte om!. Slutspel i ungdomen utkom första gången 1937 (Albert Bonniers förlag). Jag har lyssnat på den som Radioföljetong i uppläsning av Lennart Jähkel.

    Eyvind Johnson

    Eyvind Johnson (1900–1976), född Olof Edvin Verner Johnson, var en svensk, Nobelprisbelönad författare, känd för sina arbetarromaner. Han var också ledamot av Svenska Akademien.


  • Tre klassiska noveller: En dåres anteckningar, Fästmön, Livets stråle

    Tre klassiska noveller: En dåres anteckningar, Fästmön, Livets stråle

    Jag har ett pågående novelläsningsprojekt, om någon har missat det. Nu senast har jag läst två noveller av författare födda i Ukraina och en novell skriven av en ryss. Kan man läsa ryssar i dagens läge? Kanske. Det här är i alla fall tre klassiker det handlar om, och inga skildringar av dagens Ryssland. Två av författarna skulle nog räknas som ryssar av många, men jag vill gärna uppmärksamma att Nikolaj Gogol kommer från Sorotjintsy i dagens Ukraina, och att Michail Bulgakov kommer från Kiev.

    En dåres anteckningar av Nikolaj Gogol

    Betyg: 4 av 5.

    Nikolaj Gogols En dåres anteckningar är i stort sett vad titeln antyder – en berättelse bestående av dagboksanteckningar från en person som verkar ramla allt längre ned i galenskap och till slut får lida stort av det. Anteckningarna börjar den ”3:e oktober”, och är några rader från en man som själv konstaterar att han börjat höra och se ovanliga saker. Berättelsen tar sig via talande hundar, förbi politiskt trassel i Spanien, till ”D 34:e en må nd ejrå, 349:e februari”. Tycker det är väldigt bra skildrat hur allt gradvis spårar ur. En mycket bra novell!

    Zapiski sumassjedsjego gavs ut första gången i samlingen Arabesker (1835). Den finns översatt från ryskan av Alain Asaid och utgiven av Novellix 2014. ISBN: 978-91-7589-011-1.

    Fästmön av Anton Tjechov

    Betyg: 4 av 5.

    I Fästmön, av Anton Tjechov, står Nadja i begrepp att gifta sig. När en vän till familjen, Sasja, dyker upp får han henne på andra tankar. Han anklagar både Nadja och hennes familj för att göra ingenting. Hos Nadja väcks tankar om att göra något annat, något mer av livet, att studera. Jag tycker det är en riktigt fin skildring av hur livet kunde se ut för societetskvinnor vid den här tiden, en tid då kvinnors frihet kunde vara minst sagt begränsad.

    Nevesta gavs ut första gången i tidskriften Zjurnal dlja vsech (1903). Den finns översatt från ryskan av Alain Asaid och utgiven av Novellix 2014. ISBN: 978-91-7589-013-5.

    Livets stråle av Michail Bulgakov

    Betyg: 3 av 5.

    Okej, såhär: jag har närapå en fobi för ormar. Det här var ingen enkel läsning för min del. Jag kan knappt skriva om den. I Livets stråle, av Michail Bulgakov, upptäcker en vetenskapsman att en viss stråle kan riktas mot grodor och få dem att växa och föröka sig i en förbluffande takt. Snart vill andra utnyttja denna fantastiska stråle. Ägg förväxlas. Plötsligt är monstren lösa. Gud, vilken mardröm till läsning det här var för mig!! Och det kanske är ett gott betyg? Inte vet jag. Boken lär också vara en samhällssatir, men för mig var det svårt att fokusera på de bitarna…

    Lutj zjizni gavs ut första gången i tidskriften Krasnaja panorama (1925). Den finns översatt från ryskan av Alain Asaid och utgiven av Novellix 2014. ISBN: 978-91-7589-014-2.


  • Tre noveller: Mammalia, Vellumbarnet, Funkislampa

    Tre noveller: Mammalia, Vellumbarnet, Funkislampa

    Novelläsning pågår! Här kommer mina tre senaste:

    Mammalia av Ulrika Kärnborg

    Betyg: 4 av 5.

    I Mammalia, av Ulrika Kärnborg, inleder en nybliven mamma en vänskapsrelation med en äldre kvinna. Huvudpersonen är i kulturbranschen, arbetar som journalist. Den nya väninna är en etablerad konstnär, en känd kulturprofil. Det blir en intensiv vänskap. Det framstår som att konstnären har tagit den unga journalisten under sina vingar, men man förstår snart att det är mer komplicerat än så. Till slut spårar det ur. Jag tyckte att det här var en underhållande och samtidigt tankeväckande liten berättelse om vänskap och ojämlikhet.

    Mammalia gavs ut av Novellix 2013. ISBN: 978-91-86847-94-4.

    Vellumbarnet av Johanna Koljonen

    Betyg: 2 av 5.

    Vellumbarnet, av Johanna Koljonen, är en novell om att skiljas och att bli berövad, inte bara ett förhållande, utan också en framtid man tänkt sig med barn. Det är verkligen ett starkt och intressant ämne, men jag måste erkänna att jag inte blev så berörd. Berättelsen är inte direkt rakt på sak och när jag nu försöker skriva om novellen, några veckor sedan jag faktiskt läste den, inser jag att jag knappt minns den?!

    Vellumbarnet gavs ut av Novellix 2013. ISBN: 978-91-87451-92-8.

    Funkislampa av Jerker Virdborg

    Betyg: 5 av 5.

    Funkislampa, av Jerker Virdborg, är en tragikomisk berättelse om en man som hittar en funkislampa på loppis. Det är precis den svindyra retrolampa som hans bror suktar efter – men till fyndpris. Lampan kommer att bli den fantastiska fyrtioårspresenten till brodern, en ängsligt medelklassig man som vill inreda med de rätta prylarna. Så kommer han på något ännu bättre: brodern ska själv få hitta detta fynd. Det blir inte som han tänkt. Jag gillade verkligen den här novellen, som träffsäkert beskriver medelklassens patetiska bekymmer och som roligt beskriver hur lätt det kan vara att falla på eget grepp.

    Funkislampa gavs ut av Novellix 2013. ISBN: 978-91-87451-93-5.


  • Aggression: ett nytt och farligt tabu av Jesper Juul

    Aggression: ett nytt och farligt tabu av Jesper Juul

    Aggression, av familjeterapeuten Jesper Juul, är en bok som frågar sig om aggression betraktas som ett tabu och som varnar för vad det tabut kan leda till under ett barns uppväxt.

    Betyg: 3 av 5.

    Aggression, av familjeterapeuten Jesper Juul, handlar om precis det boken heter: Aggression. Tesen är också densamma som bokens underrubrik: att aggression har blivit ett nytt och farligt tabu. Jag skulle vilja börja med att säga att jag inte upplever att mitt barn (eller någon annan i min närhet, för den delen) någonsin har varit aggressiv. Anledningen till att jag har läst den är för att den har varit månadens bokcirkelbok i mars. Det kändes emellertid väldigt intressant att läsa något av Juul, för jag vet många som, oberoende av varandra, har tipsat om Jens Juul. Jag vet inte hur många delningar från FamilyLab jag sett på Facebook genom åren, eller hur många som läst och uppskattat bästsäljaren Ditt kompetenta barn.

    Visst finns det mycket i Aggression som känns angeläget och intressant. Jag tvekar inte kring att Jesper Juul hade mycket klokt att säga om hur man bör bemöta barn. Mycket i boken känns självklart för mig. Kärnan, som jag tagit till mig, är att barn måste tillåtas att visa känslor, av alla sorter, och måste få möta andras känslor, för att lära sig att hantera dem. Boken innehåller också många tankar om vikten av att visa intresse, nyfikenhet, empati snarare än att skälla eller skuldbelägga.

    En del tankar tycker jag går i klinch med metoder jag alldeles nyligen råkade läsa i Barn som bråkar, vilket såklart påminner mig om att världen aldrig är svart eller vit och att det saknas universalmetoder som fungerar för precis alla människor, i precis alla situationer.

    Jag tycker att Aggression har varit en tänkvärd och intressant läsning. Med det sagt måste jag erkänna att det finns några saker jag inte kommer riktigt överens med. För det första tycker jag att Juul uttrycker sig svepande och raljant. Det räcker inte för författaren att skriva att han uppfattar det som en dålig idé att som förälder ”curla” och låta barn alltid få som de vill, han måste också i stort sett skriva att den förälder som beter sig så är en barnmisshandlare. Han uttrycker sig tvärsäkert och bestämt, ofta helt utan källhänvisning eller noter. Delar känns dessutom otroligt mossiga. Juul skriver att pojkar behöver komma hem och bråka & slåss med sina pappor. På otaliga ställen påpekas att flickor och kvinnor har ett helt annat sätt att uttrycka aggressivitet, men det ges aldrig någon förklaring till varför det kan ha blivit så eller hur man bör bemöta flickor.

    Nja, nej, precis allt känns inte klockrent i den här boken, men visst finns det mycket att ta med sig och ha i tankarna när man lever med ett känslostarkt barn.

    Aggression

    Aggression finns översatt till svenska av Ulrika Junker Miranda och utgiven av Wahlström & Widstrand (2013). ISBN: 9789146224303.

    Jesper Juul

    Jesper Juul (1948–2019) var en dansk familjeterapeut och författare. Han grundade också utbildnings- och rådgivningsorganisationen FamilyLab.