Nu har bokrean mer eller mindre blåst över för den här gången. Redan på söndagen samma vecka som rean startade fraktade man t.ex. bort alla reaböcker från Åhlénsbutiken i min stad, såg jag. Det är bråttom om man ska hinna med i svängarna!
Jag tänkte ändå blogga om några reaböcker som jag fyndade här om veckan. Jag köpte ju ett rätt blygsamt antal pappersböcker, men sedan kom jag på att man ju faktiskt kan köpa e-böcker också. Jag brukar glömma bort e-böckerna och sedan komma på det igen varje år… Varje år återupptäcker jag också hur klumpigt det är att försöka handla på bokrean hos många nätbokhandlare, där det 1) inte går att filtrera eller sortera reaböckerna, utan man måste klicka sig runt bland böcker sorterade i bokstavsordning, och 2) det inte finns någon kundkorg så att man kan shoppa flera böcker i ett svep. Suck! Nu visade det sig dock att både Bokon och Adlibris Mondo har vettiga hemsidor där det går att filtrera och sortera böcker. Hos Mondo kan man också tro att det finns en kundkorg, för det finns en sådan ikon i övre högra hörnet. Den verkar dock inte ha någon funktion, för det går bara att köpa e-böckerna en och en i alla fall..?
Nåja. Nu är det slutgnällt om nätbutiker för idag!
Här är e-böckerna som jag har klickat hem. Har du läst någon av dem?
I år nöjde jag mig med 3 reaböcker och någon klassiker fick inte följa med hem, men jag måste erkänna att jag var bra nära på att plocka med några klassiker i storpocket från Akademibokhandeln när jag var där. Bland annat hade de Dödssynden, som jag så lämpligt har läst i bokcirkeln den senaste tiden.
Jag har inte hittat de här utgåvorna någon annanstans, t.ex. på nätet, så jag antar att det är speciella bokreautgåvor. I all sin enkelhet tycker jag att framsidorna är väldigt fina. Dyker det upp pressfoton någon gång så måste jag nästan blogga om alla fem böckerna i serien: Flugornas herre, Mrs Dalloway, Främlingen och Möss och människor fanns också i storpocket med samma fina formgivning.
Det räckte tydligen inte med en bästsäljande feelgoodroman och en publiksuccé på biograferna. Lite mer pengar vill man tydligen mjölka ur Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, för nu filar Måns och Felix Herngren på en uppföljare med arbetsnamnet ”Hundraettåringen”. Den här nyheten släpptes tydligen redan förra året, men det gick mig förbi. Nu såg jag att Aftonbladet har skrivit några rader om handlingen:
”Den hundra år gamla huvudkaraktären Allan Karlsson befinner sig på Bali men ger sig ut på en ny resa runt världen och tillbaka till Sverige.
I filmen flyr Allan från skulder och jagas av CIA samt en chef från ett läskföretag.”
Låter som en typisk pajig familjefilm. Men vad vet jag…
Usch vad jag är negativ. Men kan inte bra berättelser bara få vara bra berättelser? Kan inte författare och filmmakare inte bara våga lämna succéer bakom sig och göra något nytt? Något som känns lite mindre krystat och lite mer äkta och genuint?
Nåja. Jag hoppas såklart att filmen går bra. Jag är knappast filmens målgrupp, men det finns säkert många familjer som kommer att gå och se den här rullen och uppskatta den. Och både författarna och filmmakarna kan väl skratta sig hela vägen till banken medan jag sitter och surt tittar på smala dramafilmer. Hehe.
När jag ändå pratar om filmatiseringar… Visst vet ni att den omåttligt populära romanceromanen Livet efter dig snart blir film? Den verkar ha premiär den 10:e juni i Sverige.
Det är torsdag och ”throwback thursday”. För cirka ett halvår sedan bloggade jag om David Lagercrantz fortsättning på Stieg LarssonsMillenniumtrilogi. Jag var inte så entusiastisk… 😉 Och nä, jag har inte läst boken ännu och jag tvivlar på att jag kommer att göra det. För de som är lite mer förtjusta i den här serien så är det förmodligen gamla nyheter att det kommer ytterligare två delar. 2017 kommer David Lagercrantz del 2, d.v.s. Millennium 5.
Jag tror att min avighet till 80 % består av en trötthet inför allt som känns som PR snarare än litteratur. Millennium 4 som sådan är säkert välskriven på alla sätt och vis, men det känns så billigt med en uppföljare. Jag vill inte gå på det tricket. 😮 Orättvist? Ja. Men så är det.
”Nu är det bara några veckor kvar tills den fristående fortsättningen på Stieg Larssons Millenniumtrilogi kommer ut. Boken kommer att släppas samtidigt i 25 länder, om jag har förstått det rätt, och utgivningsdatum är den 27/8. Jag är ärligt talat inte speciellt förtjust i någon av de första 3 böckerna, men jag erkänner villigt att jag är rätt ensam om att inte riktigt se storheten i Stieg Larssons deckare om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist.” [Läs mer…]
I höstas bloggade jag om att jag var sugen på att läsa nya böcker och att jag ville pausa mitt ständigt pågående projekt med att läsa så kallade hyllvärmare, d.v.s. böcker som har stått olästa i mina hyllor ett tag. Jag hade en bra läshöst och läsvinter. Jag plöjde biblioteksbok efter biblioteksbok. Men nu då? Jag har ingen konkret läsplan, men jag tänkte försöka att gå tillbaka till att läsa hyllvärmare och en och annan bokcirkelbok, men kanske slänger jag också in en ny bok varannan-var tredje gång.
Det är svårt att hitta en bra balans tycker jag. Det kommer ju nya böcker precis hela tiden, samtidigt som det finns massor av spännande böcker som har något eller några år på nacken. Hur ska man hinna med?! Hur gör du?
Hur som helst. Innan jag kan påbörja en ny hyllvärmare, en ny bok eller vad som helst så lär jag kanske läsa ut någon av mina nattduksbordsvärmare (eller vad man ska kalla det). Jag har nämligen 2 böcker som jag har läst sedan tidigt i höstas och som aldrig blir utlästa: tegelstenen Kristin Lavransdotter och Wicked, som också är en rejäl bumling. Jag gillar båda, särskilt Wicked, som både är rolig och spännande, men ändå går det så långsamt. Hjälp! Vad gör man när man har fastnat i böcker och det går segare än sirap att läsa ut?!
Odinsbarn är den första delen i Siri Pettersens hyllade fantasytrilogi Korpringarna. Boken har fått ett väldigt fint mottagande, inte minst för att den har en stark kvinnlig karaktär i huvudrollen. Odinsbarn handlar om Hirka, som till skillnad från alla andra saknar en svans. Det har sagts att det beror på att en varg tog hennes svans när hon var liten, men det är inte sant. Hennes pappa vet sanningen och en dag måste han berätta den även för henne. Det är dags för dem att ge sig av, för att skydda Hirka. Hirka är nämligen på väg att bli vuxen, vilket också innebär att man genomgår en rit inför de med makt, rådet, och visar att man kan famna, d.v.s. utöva sin kraft. Hirka kan inte famna. Hon är inte som de andra, hon är ett ”Odinsbarn” och som sådan är hon potentiellt farlig och nu måste hon fly. Som Odinsbarn riskerar hon att sprida rötan.
Hirka har en vän, Rime, som är arvtagare till en av de mest mäktiga i rådet. Med honom kan Hirka känna kraften och kanske kan han hjälpa henne?
Odinsbarn är en spännande och annorlunda fantasy. Jag gillar huvudpersonen och jag tycker hemskt mycket om författarens språk och hur hon strösslar med ord och begrepp som hon har hittat på själv, men som ändå finns där med en stor självklarhet: slockna, famna, menskr…
Däremot ångrar jag bittert att jag lyssnade på den här boken som ljudbok, för det var allt annat än lätt att hänga med. Jag vill nästan tro att ljudboksappen som jag lyssnat med har fått spel och hoppat fram och tillbaka i uppspelningen, men sanningen är nog att boken kräver så mycket närvaro att den inte passade för mig att lyssna på som ljudbok. Det blev för rörigt: för många hopp mellan karaktärer, tid och rum för att jag skulle hänga med i svängarna. Det känns inte som att jag kan ge något riktigt ärligt och bra omdöme om den här boken, för min lyssning blev allt annat än optimal. Det enda jag kan säga är väl att man helst bör undvika ljudboken om man inte är väldigt van vid att lyssna på fantasyromaner.
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en originell och spännande fantasy med en stark kvinnlig karaktär i huvudrollen och ett säreget språk.
Betyg: 3 korpar av 5.
Om Siri Pettersen och Odinsbarn
Siri Pettersen (född 1971) är en norsk författare och serietecknare. I Norge är hon kanske mest känd för serien Anti-klimax (Anti-klimaks på norska) från 2002. I Sverige slog hon igenom stort 2015 med fantasyromanen Odinsbarn. Hennes senaste bok på svenska är uppföljaren, Röta, som också kom på svenska 2015. Siri Pettersen instagrammar under @siripettersen, twittrar under @siripettersen och har en hemsida. Korpringarna har också en fansida på Facebook.
Originalets titel: Odinsbarn (norska).
Översättare: Ylva Kempe.
Uppläsare: Sonja Lindblom.
Utgivningsår: 2015 (första svenska utgåvan, B. Wahlströms), 2015 (första svenska ljudboksutgåvan, B. Wahlströms).
Antal sidor: 661 (ca 22 h lyssning).
ISBN: 9789132165719.
Läs också: Övriga delar i serien Korpringarna: Röta, Kraften.
Andras röster: Bokhora, Carolina läser, Kulturbloggen, Kulturkollo
Baksidestext
”Den norska fantasysuccén – nu äntligen på svenska!
Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa.
Hirka är femton vintrar gammal när hon får veta att hon är ett odinsbarn - ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. Hela hennes tillvaro ställs på ända. Hon är föraktad, fruktad och jagad, och någon vill döda henne för att hennes identitet ska förbli en hemlighet. Men det finns värre saker än odinsbarn, och Hirka är inte den enda varelsen som har tagit sig igenom världarna …
Odinsbarn är första delen i serien Korpringarna – en spektakulär fantasyberättelse med rötter i den nordiska mytologin. Det är en episk och våldsam uppgörelse med främlingsrädsla, blind tro och ärelystnad. Boken har blivit en sensationell succé i hemlandet Norge där den hyllats för sin originalitet, sitt språk och sin intrig.”
Trots att det nu har gått cirka 5 månader sedan de nya sedlarna togs i bruk så har det dröjt till här om veckan innan jag fick någon av dem i min hand. Oftare än så handlar jag inte med kontanter… Men nu har jag alltså en Astrid Lindgren i min ägo. Jag är fortfarande lite sur över att samtliga vetenskapsmän har petats från våra sedlar, men ändå. 😉 Det är såklart roligt att Lindgren har fått en plats, i alla fall! Jag tycker att sedeln är jättefin. På baksidan finns dessutom blomman som jag delar namn med: linnean. 🙂
Nog om sedlarna. Idag tänkte jag blogga om 5 böcker av Astrid Lindgren. Det är svårt att välja favoriter när det finns så många… Men ändå!
1. Först och främst måste jag nämna Krigsdagböcker, för att jag har den så färskt i minnet (jag läste den förra året). Det är alltså Astrid Lindgrens dagböcker från krigsåren. Det är fantastiskt att få ta del av en stockholmares vittnesskildring, skriven medan kriget faktiskt pågick. Vid den här tiden hade Lindgren inte slagit igenom som författare ännu, men medan hon skrev de sista dagböckerna så debuterade hon med sin debutroman: Britt-Mari lättar sitt hjärta och så skrev hon på Pippi. Det är otroligt kul att få en liten inblick i hur Astrid Lindgrens liv såg ut, även om kriget naturligtvis står i fokus.
2. Som andra ”bok” måste jag faktiskt säga en bok som jag inte ens har läst, men ärligt talat så är min Astrid Lindgren-favorit Vi på Saltkråkan, d.v.s. tv-serien, och så småningom långfilmen, som Astrid Lindgren skrev manus till. Jag tror att det kan spela in att miljöerna på Saltkråkan liknar de jag själv växte upp i, för det är verkligen Saltkråkan som är den Astrid Lindgren-berättelse som jag känner mest för. Jag älskar karaktärerna (allihop) och tycker att det är sjukt mysigt med skärgårdsmiljöerna. Det är en rolig och härlig liten berättelse om familjen Melkersson, som hyr en stuga (ett ruckel) på ön Saltkråkan och får lära känna Tjorven, som bor där med sin familj. Jag tycker verkligen om många av filmatiseringarna av Astrid Lindgrens böcker och det är ofta genom TV:m som jag först har kommit i kontakt med Astrid Lindgrens värld. Alla vi barn i Bullerbyn är en annan favorit, men den har jag alltså inte heller läst, utan bara sett.
3. En av de favoriter som jag faktiskt har läst 😉 är annars Mio, min Mio. Det är en både sorglig, spännande och fin berättelse om en modig pojke som strider mot det onda – långt från den bänk i Tegnérlunden där han sitter ensam för att fly undan sina föräldrar som bara tycker att han är ett besvär.
4. Mod är också ett tema i den finfina Bröderna Lejonhjärta, där en pojke faktiskt riskerar sitt eget liv för att försöka rädda sin lillebror. När även lillebrodern dör möts de igen – i Nangijala. Det finns kanske delar av den här berättelsen som är lite tveksamma (framför allt slutet), men jag tycker hemskt mycket om den ändå.
5. Ronja rövardotter är en annan favorit. Det saknas inte coola tjejer i Astrid Lindgrens berättelser. Ronja är en av dem. Ronja röverdotter är lite av en Romeo & Julia-saga, där Ronja och hennes kompis Birk är i huvudrollerna. Deras familjer är ovänner, men Ronja & Birk har bestämt sig för att hålla ihop som bror och syster.
På söndag är det 30 år sedan Olof Palme blev skjuten. Jag var inte ens född när mordet skedde, men Palme är ändå en av få politiker som faktiskt fascinerar och intresserar mig. Vare sig man sympatiserar med hans politik eller inte kan vi nog alla enas om att han verkligen har gjort avtryck i Sverige och i svensk politik. Mordet är såklart helt ofattbart, både att det kunde ske i vårt land och att det fortfarande är ett olöst mysterium.
För några år sedan var vi många som såg Maud Nycanders och Kristina Lindströms dokumentär om Olof Palme. Än idag finns det uppenbarligen ett stort sug efter att få veta mer om vår tidigare statsminister. För den som vill se lite nya sidor så har jag sett att Max Ström helt nyss har gett ut en fin bok med 250 bilder som skildrar Olof Palme och hans liv. En del av dem har tydligen inte publicerats tidigare. Den ser verkligen fin ut. Boken är skriven och sammanställd av Henrik Berggren, historiker och författare, och Jacob Forsell, fotograf.
Idag är det torsdag och jag har vandrat bakåt i mitt arkiv. Jag hittade ett gammalt inlägg om Jonas Gardells roman En komikers uppväxt, den första boken i trilogin om Juha. Det är oerhört fina böcker om en uppväxt i ett 70-talets Sverige. Gardell skriver om mobbing, utanförskap, vänskap, tonårsgrubbel och han är oerhört skicklig på att skildra människor med deras tankar och känslor. Jag tycker väldigt mycket om de här böckerna. Har du missat dem – läs!
”Den här boken handlar om Juha Lindström, som ständigt försöker att spela clown i hopp om att få vara med klassens tuffa klick.
Sävbyholm heter stället där han bor och växer upp i 70-talets Sverige. Det är ett ställe som utåt ser både fint och välvårdat ut, med solur i trädgårdarna och välmående människor, men som gömmer mycket under ytan. Människorna gör sitt bästa för att verka lyckliga och välordnade, men de skriker i panik när ingen ser eller hör. Det jobbigast är att försöka överleva skolan, där mobbing och dålig sammanhållning är mångas vardag. [Läs mer här…]”
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.