Jag gillar de här lite mer folkliga litteraturpriserna: de som går till läsarnas egna favoriter. Det är ju liksom inte alltid min smak är densamma som litteraturkritikernas eller Svenska akademiens… Ett Nobelpris i litteratur är inte i min värld ett kvitto på att boken är intressant att läsa. Tyvärr! Naturligtvis finns det riktiga pangböcker som också har belönats med fina priser, men en del är bara SÅ segt och svårläst.
Nu har Bonniers bokklubbar instiftat ett helt nytt pris, som de kort och gott kallar för Årets bok. Det är tänkt att vara just ett sådant här läsarpris. Du kan gå in och rösta redan nu. Det här priset är såklart en PR-grej för bokklubben, så tyvärr, eller vad man ska säga, så måste man ange sin e-postadress när man röstar och då kommer man också att spammas med nyhetsbrev. Men, men. Med den lilla varningen så kan jag alltså tipsa om att gå in och rösta på din favoritbok. Vinnaren kommer att meddelas och belönas på Bokmässan den 23/9.
Själv är jag superdålig på att läsa nya böcker. Jag har därför bara läst typ 2 av de nominerade böckerna och den ena av dem förtjänar ingen röst. 😉 Nåja. Jag har i alla fall slängt iväg en röst på Det är något som inte stämmer av Martina Haag. Det är en kanonbra och läsvärd bok. Alla har väl redan läst den, men den förtjänar mer uppmärksamhet trots allt. Den är ju så fint skriven och skildringen av ångest är så perfekt fångad. Det är en mycket bra bok om en uppslitande separation.
Det kommer nya böcker hela, hela tiden, men till viss del följer de i alla fall en säsong och går att hålla koll på genom förlagens kataloger. Nu närmast drar sommarsäsongen igång och förlagen försöker, såvitt jag kan förstå, mata ut en bra mix av etablerade författare som folk kan tänkas vilja läsa under sommarens ledigheter. Jag har hört att förlagen ofta ger ut debutanter i början av året och sparar de riktigt creddiga namnen till hösten, så att de ska vara aktuella lagom till Augustpriset, Bokmässan och andra stora litteraturhändelser på hösten. Det är förmodligen precis så. Sommaren verkar ha blivit lite av en mellanperiod. Idag bloggar jag i alla fall om det bästa ur sommarens utgivning.
Absolut mest glädjande är att Albert Bonniers förlag ger ut Bodil Malmstens samlade dikter. Det är en samling som de har planerat sedan ett tag tillbaka, så det är inte någonting som de kastar ut nu, i samband med att Bodil Malmsten har gått bort. Jag hör ju till de som verkligen saknar Malmsten, vars författarskap jag håller till de allra största. Trots detta har jag faktiskt inte läst så mycket av hennes poesi, så nu vill jag såklart gärna läsa Samlade dikter. Det enda jag önskade mig är egentligen en roligare framsida, för den här tilltalar mig inte ett dugg. 🙁 Och jag är jätteledsen över att skriva just det, för boken är formgiven av Malmstens dotter, Stefania Malmsten. Och med det sagt så inser jag att boken ser ut precis, exakt så som den borde se ut. Trots allt. 🙂
Samlade dikter av Bodil Malmsten
Apropå poesi… För den som är peppad på att läsa mer poesi så kommer också praktverket Svensk poesi ut i sommar. 200 poeter, 650 dikter ”från runorna till Athena Farrokhzad”. Den här skulle jag vilja ha. Jag har ett stort sug efter att läsa mer poesi!
Svensk poesi
I sommar kan vi också se fram emot nytt av Håkan Nesser. Han skriver lätt och fint och har en härlig, egen stil. Jag gillar att han inte drar sig för att lämna läsaren med en del lösa trådar. Det är ett modigt drag som inte så många andra författare vågar sig på. Nu är han aktuell med Eugen Kallmanns ögon. Förlaget beskriver den som en ”klassisk Nesser” och det förstår man ju redan av titeln faktiskt. Eugen Kallman är ett typiskt nesserskt namn! Applåd för framsidan förresten! Älskar både färgen och formen.
Eugen Kallmanns ögon av Håkan Nesser
Anna Gavalda verkar ha blivit en riktigt produktiv författare, helt plötsligt (?). I sommar kommer redan en ny roman på svenska: Livet vi drömde om. Jag är mediumpeppad på att läsa. 😉 Hehe. Jag älskar det mesta av Anna Gavalda, men nu har jag inte hängt med i tempot känner jag, för jag har ju liksom inte hunnit med att läsa hennes förra bok eller förrförra… Nåja! Jag gillar ju Gavalda, som sagt. Framsidan är ju extremt gullig också.
Livet vi drömde om av Anna Gavalda
Slutligen blev jag glad när jag såg att att Modernista satsar på att ge ut Maria Gripe på nytt. Jag älskar hennes barn- och ungdomsböcker som har en alldeles egen stil och är fyllda av en lagom dos mystik. I första vändan ger de ut Glasblåsarns barn och Pappa Pellerins dotter, som jag ärligt talat inte har läst, någon av dem. Jag hoppas att de följer upp med fler pärlor. Jag är säker på att Agnes-Cecilia: en sällsam historia kan hålla för en omläsning av nya generationer. Som exempel.
Pappa Pellerins dotter av Maria GripeGlasblåsarns barn av Maria Gripe
Bodenfallet av Thomas Bodström och Lars Olof Lampers
I maj 2013 försvinner den 20-åriga Vatchareeya Bangsuan från sitt hem i Boden. Många människor engagerar sig i letandet, men det dröjer flera veckor innan hon hittas. Först hittas delar av hennes kropp i ett ödetorp och sedan flera andra delar en bit därifrån. Det visar sig att den unga kvinnan har mördats på ett tortyrliknande sätt och att kroppen har styckats. Vissa kroppsdelar har aldrig ens hittats.
Blickarna riktas omedelbart till Vatchareeyas karatetränare, som hon också hade haft ett förhållande med, men spaningen och utredningen leder ingen vart. Tränaren verkar helt enkelt vara en hårt arbetande man och tycks inte ha något med mordet att göra. Utredningen börjar istället att fokusera på en man som har betett sig underligt under sökandet efter Vatchareeya och som dessutom är den sista som säkert har sett henne i livet. Det var nämligen till honom som Vatchareeya gick för att plugga innan hon plötsligt försvann och hennes telefon slutade att sända signaler. Flera viktiga tekniska bevis kan hittas med kopplingar till pluggkompisen. Samtidigt har pluggkomposen ett funktionshinder som gör att många tvivlar på att han är kapabel till att mörda och att sedan undanröja kroppen på ett så jämförelsevis noggrant sätt. Han nekar dessutom konsekvent och ger inga förklaringar.
Det var nog fler än jag som följde det här fallet när det skrevs om det i tidningarna under 2013 och 2014. Det är ett fruktansvärt brott och vi var nog många som gärna ville ha ett svar på vad som egentligen hade hänt. Jag har ingen koppling till Boden, men Boden är ett litet samhälle och jag har förstått från folk med kopplingar dit att mordet verkligen har skakat om staden och att många fortfarande tvivlar på att rätt man är dömd.
Med den här boken grottar Lampers och Bodströms ned sig i fallet och redogör för hur utredningen gick till. De kan inte ge några svar på vad som egentligen hände, ifall nu någon hade förväntat sig det. Faktum är att boken inte direkt innehåller något nytt som inte redan har blivit omnämnt i tidningarna eller i Veckans brott på TV. Däremot har Bodström stuckit in en hel del fakta om hur rättegångar och utredningar går till och hur advokater jobbar. Det liknar nästan en lärobok, kan jag tycka, och för mig som har glömt fantastiskt mycket av grundskolans samhällskunskap så är det faktiskt väldigt nyttigt att få lära lite mer om hur advokatens roll egentligen ser ut och vilka förväntningar man kan ha på en rättegång. Jag kan tänka mig att boken kan vara intressant att använda som material i skolan, faktiskt.
Jag tyckte att boken var lättläst (trots faktainslagen) och läsvärd. Det här är ju ett verkligt fall och jag kan inte recensera själva berättelsen liksom. Jag kan bara skicka en tanke till de anhöriga. Och konstatera att hur många brutala deckare det än finns där ute så finns det också en väldigt mörk verklighet.
Det är för övrigt genialt av förlaget, Norstedts, att med den här boken inleda en serie som de kallar Svenska brott. Det finns ett stort sug hos många att läsa mer och få veta mer om verkliga brott. Jag är säker på att den här serien kommer att sälja bra. Jag hoppas bara att de gör det snyggt och att anhöriga visas respekt!
I korthet
Rekommenderas för: Veckans brott-älskaren som vill läsa mer om ett av de senaste årens mest omtalade mord och som vill lära sig mer om hur rättsväsendet fungerar.
Betyg: 3 domstolar av 5.
Om Thomas Bodström, Lars Olof Lampers och Bodenfallet
Thomas Bodström (född 1962) är en svensk advokat. Mellan åren 2000 och 2006 var han också Sveriges justitieminister. Han har också skrivit ett antal böcker, både deckare och böcker om hans tid som minister. Hans senaste bok förutom Bodenfallet är Det man minns, som handlar om hans mammas demens.
Lars Olof Lampers (född 1959) är en svensk journalist som bland annat jobbat med TV-serien Veckans brott.
Utgivningsår: 2016 (Norstedts).
Antal sidor: 167.
Serie: Svenska brott.
ISBN: 9789113065472.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”I maj 2013 hittas en 20-årig flicka död och styckad i en skog utanför Boden. Hon har varit försvunnen i nästan tre veckor. En misstänkt gärningsman grips men förnekar all inblandning i hennes död. Polisutredningens uppgift blir att försöka få fram alla svar, men trots ett intensivt arbete återstår fortfarande en mängd stora frågetecken när rättegången ska börja: Vilken var egentligen dödsorsaken? Var mördades flickan? När skedde mordet och styckningen? Var fanns mordvapnet? Och var det egentligen ett mord?
Trots detta döms en ung man för dådet i såväl tingsrätt som hovrätt. Men var det rätt person som dömdes eller handlar det om ett justitiemord? Och hur mycket av sanningen kom egentligen fram i domstolen?
I den här första boken i serien Svenska brott – med inträngande och förklarande beskrivningar av polisarbetet och rättsprocessen i kända svenska kriminalfall – följer vi ett fall som fortfarande är mycket omdiskuterat. Författarna ger i egenskap av brottmålsadvokat och erfaren journalist en initierad skildring av förundersökningen och rättegången och förklarar de olika aktörernas roller och agerande.”
Helena är en av överlevarna från Förintelsen och nu bor hon i Israel med sin dotter Elizabeth. Att göra sig av med det förflutna är omöjligt. Varje dag och hela tiden lever hon med den massiva tomhet som uppstår hos de som förlorat sin släkt och sitt sammanhang. I Israel kämpar hon också med att passa in, att skaffa sig ett nytt liv och att gå vidare.
På 135 precist och koncentrerat formulerade sidor skriver Doron om en uppväxt i Israel med en excentrisk mamma. Genom att tänka tillbaka på episoder från uppväxten vecklar det ut sig vad mamman har burit med sig och hur det förflutna har satt spår. Det är kärleksfullt, sorgligt och roligt på samma gång. Framför allt är det välskrivet. Jag älskar när författare kan berätta om stora saker på få sidor. En riktig pärla till bok!
I korthet
Rekommenderas för: Den som vill läsa en sorglig, rolig och varm skildring av en uppväxt i Israel och om den enorma tomhet en överlevare från Förintelsen måste hantera.
Betyg: 4 porslinsserviser av 5.
Citerat ur Varför kom du inte före kriget?
”Advokat Itzchaki hade funnit dokument som till Helenas stora förvåning visade att hon hade fötts i samma stad som herr Hirsch. Därför var hon berättigad till en del av herr Hirschs förmögenhet, trots att hon själv hävdade att hon kom från en annan, större och mer betydelsefull stad.
[…]
När de sex gästerna samlats, föreslog advokat Itzchaki utan någon längre förklaring att överlevarna skulle dra lott. På detta vis fick var och en av arvtagarna en sjättedel av herr Hirschs, må han frodas i Edens Lustgård, förmögenhet. Helena kom i besittning av en porslinsservis från Bayern och sju stora och djupa skålar av äkta belgisk kristall.
Sex dagar senare anlände ett bud med tre stora kartonger. I två av kartongerna låg porslinsservisen, i den tredje kristallskålarna. Kartongen med kristall lät Helena ställa i farstun nere vid husets port. Porslinet ställde hon ut på gården intill soptunnorna, för tyska produkter var som sagt förbjudna i hennes hem.”
Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron
Om Lizzie Doron och Varför kom du inte före kriget?
Lizzie Doron (född 1953) är en israelisk journalist och författare. Varför kom du inte före kriget? är den första delen i en självbiografisk trilogi. Hennes senaste bok på svenska är Min mors tystnad, som kom ut 2012 och är del två i serien. Lizzie Doron har en fansida på Facebook.
Översättare: Tobias Goldman.
Originalets titel: Lama lo bat lifne ha-milchama? (hebreiska).
Utgivningsår: 1998 (första israeliska utgåvan, Holonot Publishing Co), 2011 (första svenska utgåvan, Weyler), 2012 (den här pocketutgåvan, Weyler).
Antal sidor: 135.
ISBN: 9789185849499, 9789185849857.
Andras röster: Bokmania, Feministbiblioteket, Fiktiviteter, Lottens bokblogg.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Varför kom du inte före kriget? det är dottern till en överlevande som frågar. Lizzie Doron växte upp ensam med sin mamma i ett kvarter i Tel Aviv där de flesta hade sina såriga rötter i Europa. Ingen var sårigare än mamma Helena. Nu är hon död, och i en räcka oerhört exakt tecknade scener försöker dottern begripa både henne och sig själv. Mötet mellan mammans förfärliga erfarenhet och den israeliska vardagen är komplicerad, minst sagt. Livet i kvarteret kan vara väldigt vanligt och väldigt, väldigt galet på en och samma gång.”
Bland alla jubileum i år (400 år sedan Shakespeare dog, Roald Dahl 100 år och säkert många andra jubileum!) så har jag faktiskt missat en bemärkelsedag. Sven Nordqvist fyllde 70 år i lördags. Nordqvist har ju skrivit och illustrerat böckerna om Pettson & Findus, bland många andra och han är ju helt klart en av våra mest uppskattade och lästa barnboksförfattare här i Sverige. Nordqvist och hans författarskap firas säkert lite här och där. Förlaget Opal firar denna födelsedag med att ge ut en box med 6 av Sven Nordqvists böcker.
Min favoritbok av Nordqvist är nog Tomtemaskinen faktiskt. Boken, som också har gått som julkalender i SVT, handlar om när Pettson ska ordna en tomte på julaftonen åt sin katt… Jag har läst den flera gånger och eftersom jag väl har läst den själv så har den också satt sig i minnet på ett sätt som bilderböckerna inte har gjort. Av bilderböckerna minns jag framför allt illustrationerna med alla detaljer och små filurer. 🙂
Jag brukar blogga om fina framsidor lite nu och då. Och nu har jag hittat en riktig favorit! Vad tycker ni om framsidan till En cyklo pedi av Johan Tell?
En cyklo pedi av Johan Tell
Bara titeln är ju kul, för den som gillar nördiga ordvitsar, eller vad man ska säga… Framsidan är superfin! Det är någonting väldigt dekorativt med cyklar. Sätt en cykel på ett tygmönster och jag kommer förmodligen att vilja ha ett klädesplagg i det tyget. Kanske är det lite hipstervarning på cyklar? Och det kanske inte tilltalar alla… Men jag gillar! Här är också färg och text och allting himla fint komponerat. Att de har smugit in Norstedts i ramen är ju gulligt t.ex. 🙂
Boken är en slags reseskildring:
”Genom alfabetiska nedslag utvecklar sig En cyklo pedi till ett slags reseskildring – genom historien och genom besök på platser som är viktiga nav för cyklingen idag. Författaren Johan Tell besöker Bianchis fabrik utanför Milano, cyklar en etapp av Tour de France, hälsar på i Brooks sadelfabrik i Birmingham, letar efter fixiens födelse i New York, tar sig fram på kullersten i Flandern och hänger på cykelkafé i Barcelona. Och gör många stopp på vägen: via Albert Einstein, fusk och materialval, bland annat. Det blir en överraskande, lärorik och hela tiden underhållande cykelresa.”
Jag älskar att cykla. Det är mitt enda transportmedel kan man säga. Hehe. Men jag är nog inte sååå peppad på att läsa boken, trots allt. Men En cyklo pedi hade gärna fått ligga framme här hemma. 😉
Kära Liv och Caroline av Caroline Ringskog Ferrada-Noli
En varg söker sin pod är en av mina absoluta favoritpodcasts; Och detta tycker jag trots att ljudet allt som oftast är bortom dåligt. Podcasten görs av de båda vännerna Caroline Ringskog Ferrada-Noli, som också är författare, filmmakare och jobbar med TV-produktioner, och Liv Strömquist, som bland annat är en hyllad serietecknare. För den som inte lyssnar på En varg söker sin pod så finns det förmodligen få anledningar att läsa den här boken, som alltså går ut på att Liv och Caroline svarar på lyssnarnas frågor. För de som är invigda och ser briljansen i Livs och Carolines spaningar om samtiden så är det här en både rolig och tänkvärd bok. Naturligtvis är det här dubbelt. Ibland önskar jag att de som verkligen, verkligen behöver lite andra perspektiv läste det här och var lite öppna för alternativa tankar kring hur samhället ser ut. Men sanningen är såklart att den här typen av böcker bara läses av vänstervridna feminister. Sådana som jag. Förmodligen är det gott nog. Ibland känns det som att få en kram när jag läser den här boken.
Frågorna är indelade på olika teman, t.ex. kärlek, skapande och utseende. Svaren är av högst varierande längd. En del svar mynnar ut i långa betraktelser kring rasism, klass, kön… Andra besvaras med några meningar och en smiley. Jag tycker att det är kul med variationen och det känns bra att författarna inte tar sig själva på så stort allvar att de rakt igenom skriver långt om hjärtefrågor som feminism och klass.
Jag är mycket förtjust i den här boken! Den är smart och rolig på samma gång och jag tycker verkligen att både Liv och Caroline kan formulera sig. Det är en särskild fröjd att läsa Caroline Ringskog Ferrada-Nolis texter. Inte för att jag ogillar Liv Strömquist (jag brukar sakna ord för att hylla henne nog när jag skriver om hennes seriealbum…!); men Caroline är verkligen mitt i prick gång på gång.
I korthet
Rekommenderas för: De som älskar podden En varg söker sin pod och vill läsa Liv Strömquists och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis välformulerade spaningar om livet.
Betyg: 5 kulturarbetare av 5.
Citerat ur Kära Liv och Caroline
”Varför är så lite kul? De enda komediserier jag skrattar åt är Arrested Development och vissa inslag i The Man Show.
[…]
Liv: Den pyttelilla erfarenhet jag har av tv är såhär: ingen får pengar, man går på tusen möten, man får olika konstiga små deluppgifter som glöms bort, saker byts ut och läggs ner och ändras enligt ett mönster som är 100 procent oförståeligt för en själv som producent, man jobbar heltid i sex månader med något som det sedan visar sig att man inte alls hade behövt göra, en 45-årig man som bor i villa med tre barn i en rik förort ska via någon konstig ”feeling” bestämma vad som är kul för ”unga kvinnor” etc. Han säger ”Går det på något sätt att skriva in Josephine Bornebusch i det här?” Det hela slutar alltid, i 100 procent av fallen, med att gamla medlemmar av Killinggänget filmas medan de utforskar en ny hobby. :(”
Om Kära Liv och Caroline och om Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Caroline Ringskog Ferrada-Noli (född 1980) är en svensk författare, poddare, skribent och TV-producent. Hennes debutroman, Naturen, kom ut 2009.
Liv Strömquist (född 1978) är en svensk serietecknare och (podd)radiopersonlighet. I radio har hon hörts i t.ex. P3:s Tankesmedjan och hon medverkar både i podcasten En varg söker sin pod och Lilla drevet. Som serieskapare slog hon igenom 2005 med albumet Hundra procent fett och sedan dess har hon gett ut en rad hyllade seriealbum. Flera av dem har tolkats på scenen, däribland hennes senaste seriealbum, Kunskapens frukt. Liv Strömquist har en hemsida.
Utgivningsår: 2015 (första svenska utgåvan, Natur & kultur).
Antal sidor: 286.
ISBN: 9789127141353.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
”Hur handskas man med sina privilegier?
Varför är det så svårt för mig att vara kompis med tjejer?
Min pojkvän köper aldrig egna cigaretter utan tar mina. Vad ska jag göra?
”En varg söker sin pod” är serietecknaren Liv Strömquists och författaren Caroline Ringskog Ferrada-Nolis forum för att analysera samtiden. Podden har sedan starten i november 2012 fått ett stort antal hängivna lyssnare. Från och med det första avsnittet ”Stig Larssons memoarer” har Liv och Carolines samtal handlat om det som sker just nu inom politiken och populärkulturen, i konsten och livet, och mynnat ut i en mängd smarta och roliga analyser av vad som egentligen är på gång i vårt samhälle.
I ”Kära Liv och Caroline” svarar författarna på lyssnarnas frågor. Liksom i podden samtalar de sig fram till ett svar, liksom en gång Birgitta Stenberg och Märta Tikkanen i P1:s Allvarligt talat.”
För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg där jag jämförde Storytel och Mofibo – två tjänster för att lyssna på ljudböcker och att läsa e-böcker på sin mobil eller surfplatta. Där har jag också skrivit lite allmänt om att läsa/lyssna på mobil/surfplatta. Nu har jag haft en gratis provmånad med konkurrenten Bookbeat och tänkte följa upp med mina intryck!
I min tidigare jämförelse jämförde jag utbud, användarvänlighet & funktioner samt pris.
Den femte sanningen i BookBeat-appen
Bookbeat är Bonnierägt och Bonnier har ju nära en monopolställning inom förlagsbranschen, så utbudet är inte precis skralt. Jag kan inte hitta någon information om exakt hur många titlar som de har i sin katalog. När jag jämförde Storytel och Mofibo så slumpade jag fram 10 böcker som jag hade läst under året och kollade upp vilka som fanns hos respektive tjänst för att göra mig någon slags bild av utbudet. Finns de här 10 böckerna även hos Bookbeat? Kolla in mitt äldre inlägg för att jämföra med Mofibo och Storytel.
Mitt intryck att ”det mesta” finns hos Bookbeat, så länge man är ute efter svenska böcker. Jag hittade faktiskt ingen bok på engelska nu när jag sökte. Mitt intryck är också att utbudet av e-böcker är lite skralare än vad jag t.ex. upplever att Mofibo kan erbjuda. Utbudet av ljudböcker tycker jag däremot är likvärdigt mellan Bookbeat och Storytel. Det är mitt intryck och jag har bara testat Bookbeat en månad, så det kanske blir lite skevt att jämföra. Tabellen säger ju i alla fall en del.
Startsidan hos BookBeat
Användarvänligheten då? Jo, jag tycker att Bookbeat fungerar smidigt. När man startar appen så hamnar man på en startsida där man enkelt kan klicka för att fortsätta att läsa/lyssna på den bok man läste/lyssnade på senast. Direkt under den senast öppnade boken finns också ”Mina böcker” där ens övriga böcker finns samlade. Vad som fungerar imponerande bra är synkningen mellan olika enheter. Jag upplevde ofta att synkningen fungerade lite sådär i Storytel. Hade jag läst några sidor på min platta så var det inte alls säkert att jag hamnade på rätt sida när jag sedan öppnade boken på min mobil. I allt väsentligt är annars Bookbeat, Storytel och Mofibo jämförbara vad gäller användarvänligheten, tycker jag. De har alla e-bokläsare där man kan ställa in teckenstorlek, bakgrundsfärg och sådant. Det finns timer på ljudboksuppspelaren och det är enkelt att spola bakåt eller framåt. Bookbeat gör det också enkelt för användaren att hitta nya böcker eftersom det finns flera menyer med teman, topplistor, utvalda böcker och så vidare. Bookbeat är med andra ord väldigt likt både Storytel och Mofibo. Precis som de andra två tjänsterna så är det också en förutsättning att man lyssnar/läser via appen, så det går inte att läsa på t.ex. en läsplatta.
En grej som jag verkligen inte får kläm på är dock hur många böcker som man kan ha offline och hur många böcker som man kan ha igång samtidigt hos Bookbeat. Hos Mofibo gäller att man bara kan läsa 3 böcker i taget (och ha dem i offlineläge) och hos Storytel är det max 5 offlineböcker i taget som gäller.Uppdatering: Hos Mofibo är det möjligt att ha 10 böcker offline samtidigt och Storytel erbjuder 5 offlineböcker i taget. Hos Bookbeat har jag, trots detektivarbete, inte kunnat lista ut vilken begränsning som gäller. De kanske inte ens har någon..? Upplys mig gärna, så att jag kan komplettera med info! 🙂
Hur mycket kostar det då? BookBeat är lite åt det mer kostsamma hållet, får man väl säga. Precis som Storytel kostar det 169 kr/mån, jämfört med t.ex. Mofibo då, som tar 129 kr/mån.Uppdatering: Mofibo har höjt priserna för nya användare från och med den 7:e juli 2016 och nu kostar både Mofibo, Storytel och Bookbeat lika mycket, d.v.s. 169 kr i månaden.
Så: vem vinner? Storytel, Mofibo eller Bookbeat? Precis som senast när jag ställde mig den frågan så vet jag inte riktigt vad jag ska svara! Jag gillar alla tre tjänster, på sitt sätt. Jag tycker att tjänsterna i mångt och mycket är lika bra och med det sagt så låter jag priset väga tungt och måste nog säga att jag gärna går tillbaka till Mofibo nu efter min provmånad med Bookbeat. Men! Utbudet av böcker upplever jag som bättre hos Bookbeat, så om man är kräsen och vill läsa mycket nytt så kanske Bookbeat ändå är ett bättre val. Bookbeat och Storytel tycker jag är mycket lika varandra. Jag kan inte kora någon vinnare mellan dem två. :). I och med att alla tre tjänsterna kostar lika mycket så skulle jag säga att Mofibo kanske är snäppet vassare för den som främst är ute efter e-böcker medan Bookbeat eller Storytel är toppvalet för den som är mest ute efter ljudböckerna. Jag kan personligen inte kora någon vinnare mellan Bookbeat och Storytel eftersom jag tycker att de är lika bra!
Jag såg att det har kommit ut något så nischat som en ”mum-lit” – en bok som riktar sig till nyblivna föräldrar (mammor).
”Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan är en bok för alla nyblivna föräldrar. Med humor och värme skildrar Anna Winberg de första månaderna med ansvar för ett nytt litet liv. Vi får följa tre mammor som träffas i BVCs föräldragrupp. I början tror de att de inte har något alls gemensamt, men snart spirar en vänskap som spänner över lögner, svek och kallnat kaffe.”
Jag har väl egentligen ingenting speciellt att säga om den här boken eller genren. Förutom att jag undrar om nyblivna mammor har tid att läsa? 😉 Hoppas!!
Men på ett sätt kan jag ju tycka att det är trist när böcker redan på förhand är riktade till en viss målgrupp. Det gäller kanske inte just mum-lit då. Men chick-lit t.ex? Vad är det som gör en chick-lit till en chick-lit? Jag har faktiskt ingen aning! Är det någon som vet? Är det att det är tjejer i huvudrollen? Att relationer är ett viktigt tema? Eller är det framsidorna som gör det (rosa; gärna med skor på)? Och vad är skillnaden mellan chick-lit och romance? Skillnaden mellan mum-lit och chick-lit? Finns dick-lit? Finns det män som skriver chick-lit?
Ingen aning. Upplys mig!
Finns det några böcker som riktar sig till just precis mig? Akademiker-lit? Civilingenjör-lit? Fem-år-i-arbetslivet-lit? Bo-i-lägenhet-lit? Dansa-på-fritiden-lit? Springa-milen-lit? Leva-utan-barn-lit?
Förlåt. Det är säkert en jättemysig bok, den här Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan. Det är såklart omvälvande och speciellt att bli förälder och det är säkert härligt att läsa en bok som väcker igenkänning. Men jag skulle inte våga läsa den. 😉
Eller? Faktum är att jag inte nödvändigtvis vill läsa böcker som handlar om just exakt sådana som mig. Jag vill läsa om andras verkligheter; Alltid får man någon ny insikt när man får dela någon annans erfarenhet. Är det inte det som är grejen med att läsa?
Det är lite det som känns problematiskt för mig med chick-lit och andra extremt målgruppsanpassade böcker. Men, men. Alltid hjälper väl målgruppsanpassning någon att hitta rätt i bokdjungeln.
Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan av Anna Winberg
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
